Fler patienter ska botas med natur

Storsatsning av UK National Health Service:

Nu ska läkarna i Skottland också börja ordinera sina patienter att besöka naturen, för att på så sätt behandla mestadels psykiska sjukdomar, diabetes, hjärtsjukdomar, stress och andra åkommor, skriver The Guardian.

Läkarna ordinerar sina patienter att ta sig ut i naturen för att promenera och bara njuta.

Bakom initiativet står NHS (National Health Service), som nu uppmuntrar läkarna över hela Storbritannien att ordinera deras patienter att ta sig ut i naturen för att promenera och bara njuta. Tillsammans med Center for Sustainable Healthcare (CSH) har man också dragit igång “NHS Forest”; ett projekt som syftar till att använda de lokala parker och skogsmarker som nära sjukhus och hälsocenter, som arenor för rehabilitering och välmående.

“De fysiska och mentala fördelarna med att vistas i naturen är väl bevisade i många studier”

— Makena Lohr, Centre for Sustainable Healthcare

Tanken är inte att naturbehandlingen ska ersätta de konventionella behandlingsmetoderna, enligt NHS Shetland utan komplettera dem. Men Makena Lohr, talesperson för “Centre for Sustainable Healthcare” som driver NHS Forest, säger att "De fysiska och mentala fördelarna med att vistas i naturen är väl bevisade i många studier" och att "det är hög tid att vårdssektorn att ta dem på allvar."

Som en del av verksamheten ska patienterna få kalendrar och listor över vad som finns att se och göra i naturen. Kalendrarna har tagits fram av NHS Shetland i samverkan med RSPB, som verkar vara Skottlands motsvarighet till Svenska Naturskyddsföreningen, och tillhandahålls som tryckta broschyrer på sjukhusen.

Verksamheten påminner om den Region Skånes satsning på “Naturunderstödd rehabilitering på landsbygden” (NUR), som “erbjuder personer med stressrelaterad psykisk ohälsa möjlighet till rehabilitering i landsbygdsmiljö med målet förbättrad hälsa och funktion som ett led i återgång i arbete. Rehabiliteringen riktar sig till sjukskrivna patienter och är ett komplement till den medicinska vården”.

Region Skåne skriver i sin vårdguide att “NUR, kan förbättra hälsan och vara en hjälp för den som är sjukskriven på vägen mot återgång i arbete. Behandlingen vänder sig till personer med mild till måttlig psykisk ohälsa och tendens till social isolering och passivisering. Vistelsen på gården är ett komplement till den medicinska vården”. Och förklarar att:

“Naturunderstödd rehabilitering äger rum på landsbygden - närmare bestämt på tio olika gårdar i Skåne. Gårdarna har verksamhet kring natur och djur. Du som deltar kommer att vistas i grön miljö och, efter ork, delta i gårdens dagliga arbete.”

Inspirationen kommer delvis från den studie som bl a Patrik Grahn, professor i miljöpsykologi vid SLU i Alnarp, publicerade för ca 15 år sen. Patrik ägnade stor del av 80-talet åt att forska om naturen som hälsokälla, och hans studie visar att ju mer tid en person vistades i stadsnära parker, desto mindre stressad upplevde sig personen vara i det självskattningsformulär som forskarna använde.

I en gammal artikel i tidningen ABSRAKT menar han att “det var den första studien som tydligt visade att ju mer man vistas i grönområden, desto lägre stressnivåer har man. Den har följts upp med en väldig mängd studier i England, USA, Holland. Så den var på sitt sätt banbrytande.”

Annars ligger det nära till hands att referera till den urgamla rapporten “View Through a Window May Influence Recovery from Surgery” av Roger S. Ulrich, professor på Architecture and Centre for Healthcare Architecture, på Chalmers universitet. En studie som någorlunda evidensbaserat förenklat förklarat påvisade att patienter med gröna träd utanför sjukhusfönstret, tillfrisknade snabbare än de patienter med betong utanför.

Naturkartans upprop för samverkan: Tillsammans kan vi nå friluftsmålen

Tillsammans med Sveriges Länsstyrelser och kommuner kan vi nå den del av de friluftspolitiska målen, som handlar om att göra information om natur och friluftsliv tillgänglig och användarvänlig för alla, senast år 2020.

Det här uppropet syftar till att försöka sänka trösklarna för varje enskild Länsstyrelse att tillsammans med Naturkartan, kommuner och övriga intressenter göra all information om Sveriges natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för allmänheten.

Om det föreligger hinder i den frågan, skulle vi värdesätta att få veta vilka dessa är, så att vi kan råda bot på dem, och få till en samverkan.

Data och information måste bli mer tillgänglig och användarvänlig

Målet för friluftspolitiken är som bekant att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Ett av målen är att naturen ska vara tillgänglig för alla, inte minst sett ur ett informativt och kommunikativt perspektiv, vilket innebär att människor ska känna till och ha kunskap om Sveriges natur och friluftsliv.

En betydande del av regeringsuppdraget handlar om att utveckla förutsättningarna för “användarvänlig information om naturområden…för olika digitala plattformar om naturområden”.

Naturvårdsverket skriver i sin slutrapport till Regeringen att digital information om naturområden är helt “avgörande för att besökare ska hitta i, och till, attraktiva områden och vandringsleder. För att främja tillgängligheten är det viktigt att få relevant och anpassad information i förväg om hur det ser ut i olika områden, och vilka anordningar som finns...”

Utvecklingen inte så positiv

Anledningen till att tillgänglighetsmålet fick positivt utslag i utvärderingen 2016, var bland annat att i princip samtliga kommuner som deltog i undersökningen av årets friluftskommun 2015 hade tagit fram information om friluftsliv och naturturism som broschyrer och skyltar. Och att 90% av kommunerna svarat att de använt sig av “digital kommunikation” för att främja friluftsliv och turism, vilket enligt svarsformuläret räckte med om kommunen hade “text på webbplats”(!)

Men vi alla vet att varken skyltar, broschyrer eller “text på webbplats” räcker för att tillgodose användarnas behov och önskemål om att bli inspirerande, informerade och vägledda ut i naturen. Inte minst mot bakgrund av att hela 90% av Sveriges befolkning över 12 år har en smart mobil, och änvänder den som huvudsaklig källa till information och vägledning.

45 kommuner och 6 länsstyrelser i unik samverkan

Idag har i alla fall knappt 45 kommuner, sex (6) länsstyrelser, flera stiftelser, m fl tillsammans tagit fram och utvecklat Naturkartan - Sveriges numer ledande natur- och friluftsguide för såväl webb som app. Appen bygger på senaste tekniken för mobil utveckling och förmedlar idag knappt 1.500 naturreservat, drygt 1.400 stigar/leder, med över 7.500 närliggande aktiviter och faciliteter. Tjänsten har över 125.000 nedladdningar och ca 60.000 unika användare månatligen.

Men data och information saknas

Dessvärre saknar tjänsten alltjämt data, information och inte minst stöd från 15 av landets 21 länsstyrelser.

Den data som görs tillgänglig i Naturvårdsverkets tjänster för Öppna data, går tyvärr inte att använda utan en hel del handpåläggning och kompletteringar, vilket är ett av skälen till att länsstyrelser idag jobbar direkt mot Naturkartans system.

Men arbetet med Öppna data fortskrider. Naturkartan deltar aktivt i Naturvårdsverkets arbete med Öppna data, och är den första i kön att börja använda tjänsten fullt ut så fort systemet faller på plats.

Länsstyrelsens webb räcker inte

“Besök och upptäck”-delen på Länsstyrelsen nya webb är sannerligen en rejäl uppgradering av Länsstyrelsen tidigare sk reservatssidor. Men lever inte upp till användarens behov och önskemål i frågan, och således heller inte tillräcklig för att nå de friluftspolitiska målen.

Tjänsten saknar alltför mycket av den funktionalitet och användarvänlighet som krävs för att inspirera och vägleda människor både ut och i naturen.

Det är dessutom ett proprietärt system som motverkar samverkan med kommuner, m fl. I den bemärkelsen att användaren där bara får tillgång till den statligt förvaltade naturen.

Enkelt och riskfritt att använda Naturkartan

Det här uppropet syftar till att försöka sänka trösklarna för varje enskild Länsstyrelse att komma igång med Naturkartan i syfte att bättre inspirera, informera och inte minst vägleda allmänheten till Sveriges natur och friluftsliv, i samverkan med varandra, kommuner och övriga intressenter.

För detta ändamål har vi tagit fram ett förslag som vi hoppas ska vara svårt för ej anslutna Länsstyrelser att säga nej till.

Så här går det till:

• Naturkartan ger varje enskild Länsstyrelse ett eget konto på Naturkartan.

• Naturkartan hämtar all relevant geodata och ev metadata som från Naturvårdverkets tjänst för öppen data (indirekt från S-Dos) i den mån den finns och det går.

• Naturkartan hämtar all övrig information, som text, bild, etc från Länsstyrelsens webb (eller in/direkt från SiteVision), i den mån den finns och det går.

• Den data och/eller information som av olika skäl inte finns på ovan nämnda platser eller inte går att hämta, av olika skäl, kan enkelt laddas upp och publiceras med tjänstens publiceringsverktyg.

• Naturkartan ansvarar för att uppdateringar av natur- och friluftsdata i S-Dos även sker på Naturkartan. Något som kommer att ske manuellt fram tills dess att det kan ske automatiskt via Naturvårdverkets tjänst för Öppna data.

• Länsstyrelsen betalar endast ett självkostnadspris för denna tjänst och detta arbete. Uppläggningsavgift: 36.000 kr. Årsavgift: 36.000 kr.

• Tjänsten kan direktupphandlas då priset för tjänsten faller inom tröskelvärdet med god marginal.

• Avtalet gäller i två år: 2019-2020. Men det står Länsstyrelsen fritt att avbryta samarbetet när som helst med en uppsägningstid om tre månader.

• Länsstyrelsen äger rätten till sin egen data och övrig information, och kan när som helst, enkelt exportera den från Naturkartan och använda den i andra sammanhang.

Utmärkta referenser

Naturkartan arbetar idag med sex (6) länsstyrelser: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västmanland, Uppland, Stockholm läns länsstyrelser; som alla kan intyga att tjänsten fungerar utmärkt för ändamålet i fråga. För Norrbottens Länsstyrelse blev appen en verklig succé och för Stockholms Länsstyrelse ett startskott för deras nya digitala friluftsstrategi, bara för att nämna ett par exempel.

Kommersiell verksamhet bästa alternativet

Länsstyrelsens har länge varit av den uppfattningen att Naturvårdsverket borde vara den som tar fram en digital guide till hela Sveriges natur och friuftsliv. Och har varit tveksam till att arbeta med en “kommersiell aktör” som Outdoormap AB / Naturkartan.

Men i sin regeringsskrivelse, den 27 april 2017, gör Naturvårdsverket tolkningen att verket endast “ska utveckla förutsättningar för digital information, men däremot inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren”. Naturvårdsverket menar istället att det är “kommersiella aktörers” roll att utveckla “paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra”.

Outdoormap AB driver heller inte Naturkartan för att tjäna pengar, utan för att fler människor ska komma ut i och få en bättre känsla för naturen och dess ovärderliga kvaliteter. Detta är vårt sätt att bidra till en bättre värld, i en tid där såväl djur som natur håller på att utarmas. Att arbetet bedrivs som en kommersiell verksamhet, beror på att inga andra ekonomiskt hållbara alternativ finns.

Vad hindrar Länsstyrelsen?

För att kunna fortsätta att bedriva vår verksamhet enligt ovan, behöver vi förstå vad det som hindrar de flesta Länsstyrelser från att samverka med Naturkartan.

Vi skulle därför vara mycket tacksamma om varje Länsstyrelse skulle vara vänlig att kontakta oss och redogöra för detta, så att vi kan fortsätta att sänka trösklarna till en potentiell samverkan.

Kristofer Björkman
kristofer@outdoormap.com
070-775 89 92.

Vandringsleden - årets mest hållbara destination

Johan Faskunger, i mitten, fick äran att ta emot priset “Årets Hållbara destination 2018”, å huvudmännen för alla Sveriges vandringsleders vägnar.

När Tidningen Aktuell Hållbarhet för första gången genomförde konferensen Hållbar Besöksnäring, passade man samtidigt på att kora vinnaren av priset “Hållbar destination 2018”. Och vinnaren blev…..VANDRINGSLEDEN!

Äntligen! Så genialt. Så rättvist. I Sverige finns 550 mil markerade fjälleder, förvaltade av Länsstyrelserna. Därtill tusentals mil långfärdsleder förlagda över hela landet, förvaltade av olika huvudmän, inte sällan kommuner, stiftelser, m fl. Och i ärlighetens namn gick inte priset till själva leden, utan till “alla kommuner, länsstyrelser, friluftsföreningar och andra organisationer som verkar för att underhålla och tillgängliggöra Sveriges vandringsleder”.

Äran att ta emot detta hedervärda pris, å alla dessa huvudmäns vägnar, fick Johan Faskunger, som vanligtvis konsultar inom hälsa och fysisk aktivitet, men som på fritiden också kämpar med att kartlägga och katalogisera alla Sveriges vandringsleder, gångstigar och motionsspår.

“Jag tog upp vandringsleden som en samhällsekonomiskt lönsam investering som gagnar alla aspekter av hållbar utveckling”

— Johan Faskunger, konsult inom hälsa och fysisk aktivitet

“Jag tog upp vandringsleden som en samhällsekonomiskt lönsam investering som gagnar alla aspekter av hållbar utveckling, något som även leder till naturkontakt, fysisk aktivitet, avkoppling, främjar folkhälsan, osv. Vandring/promenad är den viktigaste formen av fysisk aktivitet eftersom det är den överlägset största aktivitetsformen i Sverige (dubbelt så stor som cykling som kommer på andra plats).”, berättar Johan för Naturkartan ett par dagar senare.

Och menar vidare:

“Trots den stora potentialen för att främja folkhälsan så är informationen och presentationen av spår och leder som ett ihåligt lapptäcke i Sverige (jmf med många andra länder). Ingen central aktör (stat, kommun, landsting) har heller insett värdet av att ha en plattform för ALL infrastruktur för vandring och promenad.”

“Trots den stora potentialen för att främja folkhälsan så är informationen och presentationen av spår och leder som ett ihåligt lapptäcke i Sverige”

— Johan Faskunger

Johan är en av den relativt stora skara vandringsentusiaster tillika intressenter som vill skapa en grundläggande digital infrastruktur till Sveriges alla vandringsleder, och ev övrigt friluftsliv. Dialog med Naturkartan pågår. Och arbetet med kartläggningen fortgår.

I skrivande stund finns en digital struktur för knappt 1500 vandringsleder/stigar på Naturkartan, framtaget i samverkan med nära 50 kommuner, länsstyrelser, stiftelser m fl.

“Fjällappen blev en succé”

Ja, Norrbottens fjällapp blev onekligen en succé till slut. Och det är alltid lika roligt att se det fantastiska resultatet av allt det arbete och engagemang som Norrbottens läns Länsstyrelse har lagt lagt ner på att ta fram en tjänst som verkligen lever upp till användarnas krav och förväntningar. Grattis!

Googlade man på naturkarta för några år sen, så fick man knappt några träffar alls. Googlar man idag är resultatet betydligt mer mångskiftande. Det är en sann glädje att se alla nyheter, artiklar, notiser, bilder, etc om olika typer av digitala naturkartor som tagit fram med utgångspunkt från Naturkartans system.

Men om man ändå ska lyfta fram en artikel som ligger mig extra varmt och hjärtat och dessutom nära till hands, så kanske det blir SR’s inslag nyligen om att “Fjällappen blev en succé”.

För jag vet hur hårt och modigt Norrbottens läns Länsstyrelse har kämpat för att tjänsten skulle införliva användarnas högt ställda krav och förväntningar, med alla alla viktiga specialfunktioner som följer därav.

Därför är det extra kul att se vilken framgång tjänsten har fått på så kort tid, och inte minst läsa om det i Sveriges största nyhetsmedia.

“Det har varit stort. Vi stoppade en målsättning för 5 000 nedladdningar och nu när vi kollade här om dagen hade vi 7 600.”

— Åsa Redin, projektledare, Norrbottens läns Länsstyrelse

Projektledare för appen på Norrbottens läns länsstyrelse säger till SR:

– Det har varit stort. Vi stoppade en målsättning för 5 000 nedladdningar och nu när vi kollade här om dagen hade vi 7 600.

Och nedladdningarna bara fortsätter att öka. I skrivande stund är de knappt 8.000. Trots att tjänsten dittills “bara” presenterade den delen av Kungsleden, som går genom Norrbotten, med alla dess facilteter och anordningar, samt länets nationalparker.

Nu har Länsstyrelsen löpande och successivt lagt in länets alla 398 naturreservat också! Och är på god väg att publicera områdets 225 mil vandringsled. Som sammantaget kommer göra tjänsten till oöverträffad.

Topprankat Sverige behöver mer skyddad natur

Sverige rankas allt oftare som en av världens verkliga toppnationer inom naturturism. Mycket beroende på att vi har en natur i absoluta världsklass. Men också för att det är så vårt land har marknadsförts. Men för att leva upp till denna tätposition, krävs utökat skydd av värdefull natur, som med få undantag planat ut senaste 20 åren.

Sverige klättrar på listan om att vara världens ledande destinationer för naturturism. Åtminstone om man får tro de omnämnanden som Sverige löpande får i media. Natursidan var till exempel snabba att referera till den ansedda tidningen Telegraph’s artikel “The 50 greatest wildlife holidays on Earth” som placerade Sverige i topp på den digra listan av spektakulära naturdestinationer.

I artikeln anges Sveriges stora och vilda däggdjur vara den verkliga huvudattraktionen, då dessa sedan länge varit utrotade från den Engelska ögruppen, och tämligen exklusiva och svåråtkomliga för de brittiska naturvännerna.

Eller som Simon Birch, skribent för BBC Wildlife magazine, sa när han fick frågan varför man borde besöka Sverige:

"Because it is one of the world's most underrated wildlife destinations. Sweden's vast coniferous forests and pristine lakes and wetlands are packed with exciting species including 2,500 European brown bears, more than 200,000 beavers, 250,000 moose and 200 wolves."

Topprankningen ligger helt i linje med Visit Swedens vision om att Sverige “ska vara en av de tre främsta hållbara naturdestinationerna” i världen från och med år 2020.

För att lyckas nå dit “ska Sveriges position inom hållbar naturturism stärkas, målgruppen ska inspireras och engageras av Sverige som en hållbar naturdestination. Samtidigt ska det vara enkelt för målgruppen att planera och boka naturupplevelser i Sverige”, skriver VisitSweden i sin “Framtidssatsning på naturturism”.

Men det som VisitSweden ofta glömmer, kanske för att det inte är deras roll och ansvar, är att den enskilt viktigaste utgångspunkten för att kunna bedriva hållbar naturturism, rimligtvis måsta vara att främja en rik förekomst av skyddad relativt orörd natur och dess biologisk mångfald. Något som även Marcus Eldh, grundare av WildSweden, tar fasta på när han intervjuas i Natursidans inlägg:

“Om vi ska kunna erbjuda mer naturturism så behöver vi se till att skydda mer vild och vacker natur. Allt annat är sekundärt.”

“Om vi ska kunna erbjuda mer naturturism så behöver vi se till att skydda mer vild och vacker natur. Allt annat är sekundärt.”

— Marcus Eldh, grundare av WildSweden

Kanske inte helt oväntat framgick det även av Lusine Margaryans, Mittuniversitetet, doktorsavhandling, “Commercialization of nature through tourism”, att de viktigaste resurserna för de 600 intervjuade företagen inom naturturism var just “skogar, sjöar, floder, vattenfall, älgar, fiskar och vandringsleder”.

När Regeringen och Visit Sweden talar om hållbar naturturism så har man utgått från Brundtland-kommissionens ursprungliga de nition av begreppet hållbar utveckling 1987: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generation/ers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Idag är ca 13% av Sveriges yta skyddad enligt någon av de permanenta skyddsformerna. Här ingår nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden och Natura 2000. Men nästan 40% av den skyddade naturen utgörs av vatten, varav en övervägande del är hav.

Den skyddade naturen har växt mycket kraftigt under det gångna seklet, men nästan helt planat ut senaste ca 20 åren (med undantag för skyddad hav).

Alltjämt står massor av värdefull natur, inte sällan den för friluftsliv attraktiva urskogen/gammelskogen, i skottgluggen för skogsmaskiners framfart. Ore skogsrike, är ett läskigt exempel på detta. Men det finns även ljusglimtar som exemplet i Jokkmokks kommun, där elva skogsområden på sammanlagt 100 kvadratkilometer (10 000 hektar) skogar med höga naturvärden har skyddats, enligt artikel på Natursidan.

Länsstyrelsens digitala friluftsstrategi ska locka fler ut i naturen

“Vi kommer att jobba mer med digitalisering för att det ska bli lättare att hitta information om naturen och leder. Vem som helst ska hitta till naturen”

Det menar Benjamin Billet, som är drivkraften bakom Stockholm läns Länsstyrelses regionala friluftsstrategi.

Bara ca två år kvar att exekvera på Regeringens 10 friluftspoltiska mål. Och nu är det bråttom. Utvärderingen för ett par år sen var ingen munter läsning. Bara två av de uppsatta målen ansågs ha positiv utveckling, men många har till och med ifrågasatt sanningshalten i den bedömningen. Däribland det mål som handlar om att göra naturen tillgänglig för alla.

Därför är det särskilt beaktansvärt att Stockholms läns länsstyrelse, med den relativt nye friluftsstrategen Benjamin Billet i spetsen, stakat ut riktlinjerna för ett mycket ambitiös slutspurt i frågan, med målet att både få till och verkställa en regional friluftstrategi för länets alla kommuner.

Digitalisering ska göra det lättare

Målet med friluftsstrategin är att naturen ska bli mer tillgänglig med hjälp av digitalisering, där fokus ligger på barn, unga och folkhälsan.

– Ambitionen är att minska klyftorna, vem som helst ska ta sig ut i naturen, säger Benjamin Billet, friluftsstrateg på Länsstyrelsen, till SVT Nyheter, och tillägger:

– Det är svårt för vissa grupper att hitta till naturen. Vi kommer att jobba mer med digitalisering för att det ska bli lättare att hitta information om naturen och leder. Vem som helst ska hitta till naturen, säger Benjamin Billet.

Så sent som för några dagar sen bjöd Länsstyrelsen in representanter från samtliga kommuner i Stockholms län till ett seminarium, i syfte att “fånga upp kommunernas styrkor, utmaningar, behov och visioner när det gäller arbetet med friluftsliv” som Benjamin uttryckte saken.

Seminariet var ett första steg i framtagandet av en regional friluftsstrategi baserad på regionens behov och visioner, menar Benjamin. Och verkar har fallit i god jord hos kommunernas många representanter.

Av utvärderingen att döma var alla (100%) av deltagarna nöjda eller mycket nöjda med seminariet. 88% av dem är nöjda eller mycket nöjda med den roll som länsstyrelsen tänker ta med arbetet med friluftsliv framöver. 80% tror att sin kommun är intresserade eller mycket intresserade av att stärka sitt arbete inom de föreslagna insatsområden. 86% tror att sin kommun är intresserade eller mycket intresserade av att stärka sitt arbete inom digitalisering av friluftsliv och öppna data.

390.000 unika besökare!

Naturkartan slår alla rekord! Användningen av tjänsten har nära nog fördubblats från föregående år. Från 230.000 till 390.000 unika besökare.

127.000 nedladdningar

Sammanlagt har apparna laddats ner 127.000 gånger. Flest IOS med 79.000 nedladdningar och därefter Android med 48.000 nedladdningar. Senaste 365 dagarna har apparna haft 38.000 nedladdningar.

Extra kul att nykomlingen Norrbottens läns länsstyrelse fått en flygande start med knappt 8000 nedladdningar sen lanseringen i somras. Något som SVT Nyheter plockade upp och definierade som en “succé”.

Även webben drar massor av trafik. Senaste året har den ökat med +70% från föregående år, till 390.000 unika besökare! Som tillsammans kollat på 1.350.000 sidor, vilket är en ökning med +50% från förgående år.

Besöksrekord i juli - 77.000 unika besökare

Under juli månad slog tjänsten besöksrekord med 77.000 unika besökare, vilket är en ökning med +104% från föregående år. Tillsammans kollade dessa friluftsentusiaster på knappt 200.000 natursidor.

Tillgänglig natur skälet till ökad trafik

Men det är inte tjänsten i sig som drar trafiken, utan Sveriges fantastiska natur och friluftsliv. Naturkartan har bara gjort den tillgänglig så som allmänheten helst vill ha den. Detta i samverkan med många kommuner, länsstyrelser, och andra intressenter. Utan dem hade det varken blivit någon naturkarta eller besökare.

Ny mall gör det ännu enklare att få LONA-bidrag för Naturkartan

“Alla som använde mallen, fick bidraget beviljat!”

Förra året tog Naturkartan fram en mall för att göra det enklare för kommuner att söka och få LONA-bidrag för Naturkartan. Det blev en veritabel succé: Alla som använde mallen, fick bidraget beviljat!

Nu har vi putsat till fjolårets mall och återupprepar möjligheten för alla kommuner med knappa resurser att komma igång med Naturkartan med stöd från den lokala naturvårdssatsningen (LONA).

Gör så här:

• Registera din LONA-ansökan här.

• Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner framgångsrikt har använt för att få LONA-bidrag.

• Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

“Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner. Lycka till!”

— - Naturvårdsverkets LONA-samordnare

Naturvårdsverket mena att den lokala naturvårdssatsningen (LONA) utgör den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård. I vilken kommuner kan få bidrag om upp till 50 procent av de bidragsberättigade kostnaderna.

Fjolårets nationella LONA-samordnares välkomnade Naturkartans initiativ och skrev: “Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner. Lycka till!”

OBS! Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast till den 1 december 2018 och beslut meddelas under våren 2019.

Är din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu! Vi hjälper er med hela processen!

Internetstiftelsens senaste rapport: Mobilen används mest

Av Internetstiftelsens (IIS) årliga rapport “Svenskarna och Internet 2018” som nyligen släpptes framgår det att 90% av alla svenskar över 12 år har en egen smart mobil, och en överväldigande majoritet av dem använder den som huvudsaklig källa till inspiration, information och vägledning.
Information om natur och friluftsliv är inget undantag. Därför är det inte bara förvånande, utan också beklagligt att inte också den information görs tillgänglig i våra telefoner på ett mer omfattande och användarvänligt sätt, än vad som idag är fallet.

Friluftsliv är bra för allmänheten. Därom råder det inga tvivel. De fullkomligt vimlar av studier och rapporter som vittnar om alla positiva effekter friluftslivet har på oss människor. Lägg därtill naturturismens samhällsekonomiska värde, miljö- och hållbarhetsaspekter, etc, och vi har fler argument än vi behöver för att förstå att vi ska satsa fullt ut på att få folk att upptäcka natur och friluftslivet.

Paradoxalt nog minskar andelen svenskar som är ute i naturen ”mycket ofta”. Och andelen som är ute “sällan”, ja, den ökar.

Studier av svenskarnas friluftsvanor (år 2014) visar att nästan hälften av svenskarna upplever brist på lämpliga platser eller områden, bland annat för att de varken känner till att eller vet var dem finns.

Mot bakgrund av detta, frågar man sig varför inte informationen om natur och friluftsliv görs tillgänglig på det sätt som efterfrågas av allmänheten - nämligen i mobilen?

Och om man nu mot förmodan skulle vara lite osäker på om det är så, räcker det med att scanna av sin närmaste omgivning i bussen på väg till jobbet.

Om inte det skulle övertyga, så kan jag hänvisa till Internetstiftelsens årliga rapport “Svenskarna och Internet” som nyligen släpptes. Inte helt förvånande, framgår det att i princip alla svenskar idag har en egen smart mobil, och en överväldigande majoritet av dem använder den som huvudsaklig källa till inspiration, information och vägledning.

Här följer några relevanta utdrag ur rapporten:

Nästan alla använder internet

Nästan alla mellan 12 och 65 års ålder använder internet. Siffran varierar mellan 100 procent hos 16–25-åringarna och 98 procent hos 56–65-åringarna. Även hos 66–75-åringarna är användandet högt, 91 procent. Bland de som är 76 år och äldre använder 58 procent internet.

90% av svenskarna har en smart mobil. Och andelen fortsätter att öka

Tillgången till en smart mobiltelefon fortsätter att öka, från 85 procent av befolkningen 2017 till årets 90 procent. Skillnaden består i att det är fler av de som har en mobiltelefon som nu har en smartmobil. Förra året hade 12 procent en mobiltelefon som inte var en smartmobil. I år är motsvarande siffra 8 procent. Andelen av befolkningen som inte har en mobiltelefon alls är två procent, samma som 2017.

Tillgången till dator i hemmet har planat ut och har endast ökat långsamt de senaste åren. I år har 93 procent en dator i hemmet. Samma siffra som förra året.

Även tillgången till en surfplatta planar ut. I år har 70 procent tillgång till en surfplatta jämfört med 69 procent förra året.

Nästan alla mellan 12 och 45 år använder internet i mobilen

Så gott som alla mellan 12 och 45 år använder internet i mobilen (98–99 %). 94 procent av 46–55-åringarna använder internet i mobilen. Motsvarande siffror för 56–65-åringarna är 90 procent och bland 66–75-åringarna 77 procent. I åldersgruppen 76 år och äldre använder en minoritet, 38 procent, internet i mobilen.

Att ha en smart mobiltelefon hänger ihop med att använda internet dagligen. 97 procent av de som har en smartmobil använder också internet dagligen. Bland de internetanvändare som inte har en smartmobil är det bara 76 procent som använder internet dagligen.

Mobilen vanligast i dagligt nätanvändande

För dagligt internetanvändande är det tydligt att vi väljer mobilen framför datorn och surfplattan. Enbart den äldsta åldersgruppen, 76 år och äldre, använder datorn oftare dagligen än mobil eller surfplatta.

I den yngsta åldersgruppen, 12–15 år, är det störst skillnad mellan dagligt användande av dator respektive internet i mobilen. 56 procent använder internet i datorn dagligen, medan 95 procent använder internet i mobilen dagligen. Flitigast dagliga datoranvändare är åldersgruppen 16–25 år där hela 83 procent använder internet i datorn varje dag. Det är också den flitigaste mobilanvändargruppen med 97 procent dagligt användande. Det är också den åldersgrupp, förutom den allra äldsta, som använder surfplatta minst. Endast 22 procent använder den dagligen.

Det dagliga mobilanvändandet håller sig på höga nivåer, 88 till 96 procent, upp till 55 år. Därefter sjunker det till 74 procent för 56–65-åringarna och 62 procent för 66–75-åringarna. Enbart en av fyra (25 %) 76 år och äldre använder internet i mobilen dagligen.

Mobilen används oftast

Det blir ännu tydligare att internet i mobilen är något som vi använder ofta när vi tittar på svarsalternativet “flera gånger dagligen”. 52 procent av befolkningen använder internet i sin mobil flera gånger dagligen. Motsvarande siffra för dator är 34 procent och surfplatta 16 procent.

Den yngre generationen nästan 100% digitalt mobila

För att förstå hur användning skiljer sig mellan generationer, och vad vi har att vänta oss av kommande generationer, så finns en spännande sektion under rubriken: “Så surfar generationerna”. Ta 90-talisterna som ett gott exempel...

90-talisterna föddes samtidigt som svenska internet blev tillgängligt för privatpersoner. Vissa av dem kanske till och med har ett tidigt barndomsminne av ljudet av ett telefonmodem som kopplar upp sig mot internet. Under 1990-talet växte tillgången till internet snabbt och år 2000 hade varannan svensk tillgång till internet.

90-talisterna ligger högt upp i det mesta som har med internet att göra. Att ha internet i mobilen (98 %), lyssna på musik (99 %), titta på video (98 %), är självklart för en 90-talist. De använder Facebook mest av alla (94 %), betalar för musik i högst utsträckning (82 %) och e-postar mest av alla (100 %).

Sammanfattningsvis tillhör 90-talisterna den generation som mest av alla tycker att internet är viktigt i privatlivet (91 %).

Rekordmånga - 21.000 - svenskar i ny kartläggning av friluftsvanor

Nu är det dags för en ny kartläggning av svenskarnas friluftsvanor. På uppdrag av Naturvårdsverket ska ETOUR fråga 21.000 slumpmässigt utvalda svenskar om vad friluftsliv är för dem, och hur det utövas.

21.000 svenskars friluftsliv kartläggs i ny undersökning

− Undersökningen är den mest omfattande i sitt slag och vi frågar bland annat om deltagande i olika friluftsaktiviteter, hinder för deltagande, vilken naturmiljö som besöks och de upplevelser som erhålls, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap på turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet.

Kartläggningen är i mångt och mycket en uppföljning på den tidigare landsomfattande undersökningen - Friluftsliv 07 - som då genomfördes inom ramen för forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, vilket är den genom tiderna största samlade satsningen på forskning kring friluftsliv och naturturism i Sverige.

Forskningsprogrammet, Friluftsliv i förändring, startade ju redan hösten 2006 och organiserades som ett nätverk av cirka 15 forskare vid sju svenska lärosäten, där Mittuniversitetet/ETOUR (med Peter Fredman i spetsen) var ett av dem. Programmet hade sin utgångspunkt i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 där man lyfte fram betydelsen av friluftsliv och naturturism.

Syftet var då att etablera ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att analysera dynamiken kring friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige, och därmed ge en god kunskapsbas för framtida forskning och uppföljningar.

Tidigare forskning har visat att friluftsliv i olika former är en populär sysselsättning hos många svenskar. Men utövandet skiljer sig mellan olika grupper i samhället utifrån exempelvis kön, ålder, bostadsort, familjesituation och inkomst.

Lägg därtill studien av svenskarnas friluftsvanor år 2014, som också var en nationell enkätundersökning genomförd av ETOUR/Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket, och baserade sig på 8410 intervjuer. Vars resultat vara av stor vikt vid uppföljning av de friluftspolitiska målen.

“Det finns många motiv varför människor ägnar sig åt friluftsliv, men både yttre och inre faktorer kan ibland utgöra hinder för att utöva aktiviteter i den utsträckning man önskar”, menar Peter Fredman och tilläger:

“Kunskap om friluftslivets utövande och hinder är därför värdefull för myndigheter och organisationer som vill underlätta för fler att komma ut i naturen och ägna sig åt friluftsliv.”

Peter Fredman, friluftsforskare och professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet

“Kunskap om friluftslivets utövande och hinder är därför värdefull för myndigheter och organisationer som vill underlätta för fler att komma ut i naturen och ägna sig åt friluftsliv.”

Årets enkätundersökningen har skickats till 21 000 slumpmässigt utvalda personer bosatta i Sverige och är delvis en uppföljning av en liknande undersökning från 2007. På så sätt kan olika trender inom friluftslivet också belysas.

“Just förändringarna är extra intressanta eftersom det visar åt vilket håll utvecklingen går i relation till de mål riksdagen ställt upp”, säger Peter Fredman.

Svaren kommer att användas för att följa upp de mål inom friluftspolitiken som riksdagen beslutade om 2012.

För frågor och funderingar, kontakta Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet, peter.fredman@miun.se, 070-667 08 06

Dalarna etablerar sig på Naturkartan. Borlänge och Falun först ut.

Borlänge kommun gick i bräschen vad gäller att sätta Dalarna på Naturkartan. Och som de gjorde det! Under loppet av ett par veckor hade Borlänge teamet tagit fram en fantastiskt fin guide till kommunens många reservat, friluftsområden, vandringsleder med alla dess faciliteter och aktiviteter.

Inte långt senare så släppte Falun sin naturkarta med sin särpräglade och smått unika natur.  Nu verkar det som om även Leksand lurar i vassen. Och samtalen med Visit Dalarna kring att ta ett grepp kring hela regionens natur och friluftsliv är långt gångna.

Ja, energin och ambitionen i Dalarna vet inga gränser just nu, vilket inspirerade oss på Naturkartan att beta av några av regionens godbitar med Naturkartan i fickan. 

Det blev bland annat forspaddling och ett varv runt såväl Sången- som Vålbergsrundan i Dala-Floda, Gagnef. I Säfsen skärpte vi till oss, mot en lite tuffare MTB-sväng upp till Paskaberget, med inslag av svarta toppturer och la där till en 40 km Cycle Cross-tur kallad “Vasan”.

På väg mot Falun stannade vi till i Borlänges verkliga naturskatt - Gyllenbergen, och fick uppleva vildmark av högsta klass bland mossor och torv.

På väg in mot Dragberget och Dragsjöns mystik

Att besöka är Gyllenbergen är som att kliva in i en annan tid. Här står tiden helt still. Det är knäpptyst. Bara skogens ljud. Känns som att Björnen står på lur i vart och varannat blåbärsris. 

Innan hemfärd ville vi inte missa Faluns frilufts center - Lugnet. Plötsligt fick MTB en helt ny innebörd. Här var varje meter av de många MTB slingorna minutiöst designade för att ge åkaren en underbar kombination av flyt och utmaning. Vi rev av Lugnets Röda, stångades med Lugnets svarta. Fuskade med bergbanen, för att orka med Fet Mats, prova nybyggda Gruvfrun och släppa lös på Gamla mormor.

Tack Dalarna för en oförglömlig upplevelse både på och utanför Naturkartan.

Nu integreras alla appar med Naturkartan. Ny design och nya funktioner.

Nu uppdaterar vi alla appar med nya funktioner och ny design och passar samtidigt på att integrera dem fullt ut med Naturkartans app.

Integrationen ger 10.000-tals nya användare

Integrationen innebär att alla externa appar blir tillgängliga för alla 10.000-tals användare på Naturkartan, som därmed får tillgång till 1.000 tals nya områden, leder och platser över hela Sverige. Allt i en och samma tjänst. 

Integration ger nya funktioner och förbättringar

I samband med integrationen av apparna lanserar vi även en bättre design för ökad användarvänlighet och därtill några nya funktioner.

Terräng- och fjällkartan

En av de mest tongivande nya funktionerna är Lantmäteriets terräng- och fjällkartor som nu ligger som förvalt kartlager i era guider. På dessa kartor finns alla era platser, leder och områden snyggt och användarvänligt presenterade; klustrade i utzoomat läge och individuellt visade i inzoomat läge.

Bara det faktum att man nu kan navigera med mobilens gps på dessa kartor, är i sig av stort värde för användare, men med all information om era områden, leder och platser, så kan vi nu erbjuda användarna en tjänst som saknar motstycke i Sverige.

Ny design- och funktion på lederna

Den nya designen visar numer närliggande områden, platser och leder som små kort längst ner i kartvyn. När man swipar korten åt endera hållet så tänds ikonen för det valda kortet upp på kartan. Och vice versa.

För att lederna ska synas bättre på era kartor, så har vi givit dem en ny streckad design, som också “tänds upp” när man klickar på den eller dess ikon.

Vidare finns nu också möjlighet att ange ledens svårighetsgrad med den färg som reglerar detta (med inspiration från norsk Merkehandboka). På webben visas även en höjdkurva med vilken man kan se och följa ledens höjdnivåer. En funktion som vi snart hoppas kunna få in även i appen.

Video i bildspelet

Det bildspel som beskriver era platser, leder och områden är, jämte kartan, det som inspirerar till flest naturbesök. Därför har vi nu förbättrat det ytterligare, med möjligheten att också ladda upp videor.

Stöd för Engelska och Tyska

I samband med ett par uppdrag från regional besöksnäring, har vi också utvecklat stöd för att lägga till nya språk. Först ut är Engelska och Tyska. Men fler språk är på gång.

Det betyder att Naturkartan känner av vilket språk som finns förvalt i användarens operativsystem, och levererar tjänsten på det språket. Finns inte språket så presenteras tjänsten alltid på engelska. Vilket ger er goda möjligheter att nu även nå ut till internationella besökare.

Rapportfunktion för fel och brister

I samverkan med Norrbottens läns länsstyrelse har vi även tagit fram en funktion som gör det möjligt för användarna att rapportera in fel och brister på anordningar som förvaltarna ansvarar för.  En funktion som vi tror flera kommuner och länsstyrelser kommer vara intresserade av.

Mer på gång…

I skrivande stund befinner vi oss i ett intensivt utvecklingsskede, där ytterligare nya funktioner och förbättringar är att vänta till hösten. Däribland ett helt nytt system för besöksnäringen.

Kontakta gärna oss med feedback, frågor och funderingar.

Åsnens nationalpark är invigd!

Under pompa och ståt invigdes till sist Sveriges 30:e nationalpark. På plats var såklart företrädare och representanter för såväl Länsstyrelse som Naturvårdsverk, och berörda kommuner. Och inte minst det stora dragplåstret Kronprinsessan Victoria, som därmed fortsätter sin vandring genom Sveriges alla landskap i syfte att synliggöra Sveriges natur och lyfta värdet av friluftsliv och rörelse.

Åsnens nationalpark - 75% vatten

Naturkartan hade glädjen och äran att vägleda besökarna till de delar av parken som går att besöka till fots. Åsnens nationalpark ligger i Alvesta- och Tingsryds kommun med angränsning till Växjö kommun, och spänner över 1873 hektar, varav hela 3/4 är vatten.

I parken får du känslan av vildmark, upplevelser av gammal bokskog, en insjöskärgård med ett hundratal stora öar till små skär och uppleva ett rikt växt- och djurliv.

Skogen i Bjurkärr är mycket gammal och har orörd, urskogsartad karaktär och är känd för sin stora artrikedom av bland annat lavar, svampar och vedlevande insekter.

Det mytomspunna Trollberget på den västra sidan av Åsnen bjuder på spännande skogsvandring, speciellt för de små.

Missa inte denna pärla i Sommar. 

Då och då glimtar Åsnen fram mellan lövverken. 

Åsnens bokskog är magisk att ströva i. 

Fullproppat intresse när Björn Risinger, GD på Naturvårdsverket,  tar till orda, tyvärr i avsaknad av högtalaranläggning... 

Som vi har stött och blött frågan om att göra naturen tillgänglig - jag och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket. Fortsättning följer... 

Nu digitaliseras Sveriges kanske finaste natur

Den 16 juni invigde digitaliseringsministern Peter Eriksson, Norrbottens naturkarta uppe i Abisko. Appen omfattar en stor del av Kungsleden med alla dess faciliteter, och därtill länets åtta nationalparker. Men ska tids nog även ge besökaren information om och vägledning till hela det 225 mil statliga och markerade ledsystemet, samt länets drygt 390 naturreservat. 

“Med appen vill vi göra vår unika fjällvärld tillgänglig för fler. Den ska också bidra till ökad säkerhet genom att vandrarna kan rapportera fel och brister direkt till oss, exempelvis trasiga broar”

— Åsa Redin, naturkommunikatör och projektledare för Länsstyrelsens naturkarta

Åsa Redin, naturkommunikatör och projektledare för Länsstyrelsens naturkarta

Händelsen är smått historisk. Inte bara för att allmänheten aldrig tidigare haft tillgång till en verkligt interaktiv vägledande app till Sveriges kanske allra finaste natur. Utan även för att Norrbottens läns länsstyrelse även visar vägen till hur man i samverkan med andra intressenter kan skapa en digital guide till hela Sveriges natur och friluftsliv. Något som Sverige - ett av världens mest uppkopplade och mobiltätaste länder - märkligt nog saknat under många år.

För enligt den senaste rapporten från Svenskarna och Internet är det numer bara de äldre (46 år och uppåt) som använder dator för att koppla upp sig. Befolkningen i allmänhet kopplar hellre upp sig med mobiltelefonen, som numer är det absolut vanligaste sättet att koppla upp sig på. Hela 85 procent av befolkningen använder internet i mobiltelefon. 76 procent av befolkningen gör det dagligen. Och hela 96 procent av dem mellan 16 och 35 år. Bara 78 procent uppger att de har en dator, medan hela 85 procent av befolkningen har en egen smart mobil.

Men i mobilen har det aldrig funnits någon enhetligt sammanställd information till Sveriges natur och friluftsliv. Tvärtom - har den digitala informationen varit utspridd och dåligt tillhandahållen som ett fragmenterat lapptäcke av mer eller mindre digitala medier. Ett av skälen är att branschen består av många olika intressenter tillika huvudmän, med olika incitament, resurser, ansvar och intressen. Tillgången till såväl geodata, som metadata och övrig information, har varit bristfällig, och samordning mellan intressenter haltat.

Outdoormap (med tjänsten Naturkartan) har under många år strävat efter att organisera branschen i fråga, och i samverkan med alla intressenter skapa en digital mobil guide (app) till hela Sveriges natur och friluftsliv, i syfte att göra naturen mer tillgänglig för alla, i linje med friluftspolitiken. Detta med utgångspunkt från missionen om att ge fler människor möjlighet att hitta ut och upptäcka naturen och dess fantastiska värden.

I skrivande stund har Naturkartan emellertid, i samverkan med bland annat sex länsstyrelser och 40 kommuner, lyckats skapa en inspirerande och vägledande guide för såväl mobil (app) som webben till åtminstone 1200 naturreservat, nästan lika många stigar och leder och därtill tusentals faciliteter tillika anordningar. Alla med kopplingar till varandra, beskrivna med kategorier, texter, bilder, etc. Något som resulterat i över 100000 nedladdningar, och mångfalt fler naturbesök.

Omfattande test innan lansering

Innan lanseringen testades appen av flera utvalda ambassadörer, vilket resulterade i en rad förbättringar. Även Naturkartan ägnade några dagar åt att testa tjänstens funktionalitet i och kring Abisko nationalpark, och fick samtidigt uppleva något av det vackraste vi sett. 

GPS:en visade vägen

Med naturkartans GPS och Norrbottens suveräna leddata var det inga problem att hitta vägen till Abiskojaurestugorna med alla dess faciliteter. 

Makalöst vacker väg ner mot Kårsavagge. 

Vandringen mellan Kårsavaggedalen och Abiskojaurestugorna blev en minnesvärd upplevelse. 

Ladda ner Norrbottens Naturkarta (IOS eller Android).

Se även Regeringens pressrelease och läs om lanseringen av appen på Länsstyrelsens hemsida.

Trosa lanserar enastående skärgårdsnatur på Naturkartan

Idag lanserade Trosa sin guide till kommunens fantastiska natur och friluftsliv. Och såhär inför sommaren så blir man ju lite extra glad av att ytterligare en skärgårdskommun öppnar upp dörren till helt oupptäckta möjligheter till rekreation och upplevelser i en skärgårdsnatur som faktiskt saknar motstycke i många andra delar av landet. 

“Det känns jätteroligt att kunna erbjuda detta till både invånare och besökare. Och att den även kommer att översättas till engelska och tyska är något som känns väldigt positivt!”

— Malin Karlsson, Turistchef

"Syftet med projektet är att samla och tillgängliggöra information om kommunens rika friluftsliv och vackra natur med hjälp av modern teknik. Genom att tillgängliggöra information på ett attraktivt och lättillgängligt sätt, anpassat för dagens smarta mobiltelefoner, hoppas kommunen att ännu fler ska upptäcka och ta del av alla de positiva naturupplevelser som finns i närområdet", skriver kommunen i ett pressmeddelande. 

Och kommunens ekolog Elin van Dooren, är entusiastisk och menar, att tjänsten gör det betydligt enklare, både för invånarna själva och för besökare, att upptäcka den vackra natur som finns i närområdet. 

För Södermanlands län, blir detta också en viktig milstolpe, då tjänsten i mångt och mycket bygger på samverkan mellan kommuner, länsstyrelser m fl, och det hittills bara varit Katrineholm, som fyllt på med besöksvärd natur. 

Ladda ner Naturkartan (IOS eller Android) och kolla in några av Trosas finaste områden. 

Tack SL för ett år av naturupplevelse i t-banan

"Det är eftermiddag på Odenplans pendeltågsstation. Jag sicksackar mig fram på perrongen för att inte krocka med dem som snarare tittar ner på mobilen än på människorna runt omkring. I rulltrappan upp mot torget finner jag mig plötsligt se ut över en skog. Jag svävar längs med trädkronor på björk och gran. Färden går uppåt. Ibland bromsar tempot in, som om jag är i behov av en omstart för att orka ända fram, ända upp till toppen av fjället. En sjö skymtar i fjärran. I förgrunden blommar en gräsklädd slänt. Först en TV-skärm. Sedan en till och en till. Med några få meters mellanrum sitter de sju skärmarna på cirka 1 x 1,5 meter. Himlen tittar fram och solen blänker till. En solkatt dansar fram över bildytan. Skiftande gröna färgtoner i de kamerabaserade rörliga bilderna ackompanjeras av ett ljusgrönt kakel på väggarna runt om. Rulltrappan för mig de sista metrarna upp från underjorden. Blicken fastnar på den sista skärmen och vyn över det vackra skogslandskapet. En minut av paus från verkligheten. Jag klockar tiden. Visaren står på 16.21."

Ett år har gått sen den nya utsmyckade pendeltågsstationen Stockholm Odenplan öppnade för resenärerna. Och ingen beskriver upplevelsen av Jessica Faiss videoverk "Voyage" bättre än bildkonstnären, Anna Henriksson (ovan). 

Videoverket visas på sju skärmar på rulltrappans gröna keramikvägg, och har filmats från en linbana i den svenska fjällvärlden, där samma film visas på de sju filmerna med några sekunders fördröjning. Upplevelsen är att man under rulltrappsfärden långsamt färdas i det gröna sensommarlandskapet utan att nå något mål.

Konstnären Jessica Faiss, menar att "man kommer att få en känsla av att ”åka med” i landskapet medan man åker uppåt i rulltrappan. Videon rör sig i ett slags mellanting mellan färg och svartvitt och fortskrider i lugn takt utan att nå ett givet mål. När man färdas neråt i rulltrappan ser man det rörliga landskapet på avstånd, upprepat men med små förskjutningar. Landskapets rörelseriktning blir då motsatt rörelseriktningen på rulltrappan. I varje skärm kommer samma video visas fast med några sekunders skillnad för att påverka/ accentuera känslan av att färdas uppåt/framåt samt för att inte få en upplevelse av stagnation"

“man kommer att få en känsla av att ”åka med” i landskapet medan man åker uppåt i rulltrappan”

— Jessica Faiss, konstnär

"Mitt bland all information, skyltar, flöde av människor och rörelse, är det befriande med bilder som är i avsaknad av många detaljer. Idén är att skapa en meditativ ficka i vardagen, där man kan få med sig ett lugnt intryck. Jag gillar även tanken på att verket bjuder på en utsikt; detta förstärks av att det är lågt i tak i lokalerna.

Jag tänker att själva resan är målet, och att resan är både en inre och yttre resa, där den yttre blir en metafor för den inre och tvärtom. Färden är relaterad till tidens rörelse snarare än till ett visst resmål. Den monotona rörelsen gör oss medvetna om oss själva och vår kropp, som görs delaktig i upplevelsen av bilden som rör sig som om den kontinuerligt vecklade ut sig. Bilden upphör aldrig att förändras och förblir ändå en och densamma. Betraktaren kan stanna kvar i sin upplevelse, men samtidigt kliva ut ur sig själv; stillastående men i rörelse" berättar Jessica. 

Själv åker jag sällan eller aldrig t-bana, till förmån för cykel och äkta naturupplevelser IRL, men välkomnar såklart alla typer av aktiviteter som slår vakt om naturen och främjar friluftslivet. Förhoppningsvis inges några av SL's 100.000-tals resenärer samma känsla för naturens fantastiska värden, som jag, Anna Henriksson och Jessica Faiss. Tack SL. 

Ny larmrapport: 80% av föräldrarna vill ut i naturen med sina barn, men fastnar i stan.

Ny rapport från SIFO visar att 8 av 10 föräldrar vill vara ute mer i naturen med sina barn, för att må bra, men hittar trots det inte ut. Tvärtom har naturbesöken minskat sen år 2007. 

Photo by Timothy Eberly

Ny rapport från SIFO, på uppdrag av Arla, visar att 8 av 10 föräldrar vill vara ute mer i naturen tillsammans med sitt barn. Nästan 7 av 10 (68 procent) tror också i stor utsträckning att deras barn skulle må bättre av att vara ute mer i naturen. Fler än hälften av alla föräldrar (56 procent) säger att de i stor eller mycket stor utsträckning upplever att familjen känner sig mindre stressade när de är ute i naturen. Och uppemot 6 av 10 föräldrar (56 procent) uppger även att de ibland får dåligt samvete över att de inte är ute i naturen tillsammans med sitt barn tillräckligt ofta. Samtidigt skulle nära hälften av alla (49 procent) föräldrar vilja att deras barn tillbringar mer tid utomhus under skoltid/fritids/dagis.

“Nästan 7 av 10 tror ... att deras barn skulle må bättre av att vara ute mer i naturen”

Vilket skälet är till att föräldrarna inte tar ut sina barn i Naturen, framgår inte av undersökningen, men enligt den nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor - Friluftsliv 2014 - som Etour gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket, så beror det framförallt på att man inte har tid, ingen att gå ut med, eller saknar tillgång till grönområden, grovt sett.

Så enkelt är det förstås inte. De bakomliggande skälen är betydligt mer komplexa än så. Kanske hade man haft tid om man bara visste vart man skulle åka? Kanske finns det någon att gå ut med, men man saknar mötesplats? Kanske saknar man tillgång till naturområden, bara för att man inte vet att eller var de finns?

Det var inte länge sen SCB släppte statistik över hur långt/kort en svensk invånaren hade till skyddad natur. Det visade sig att det bara vara 2,8 km i snitt. Och att Hela 23% av dem bodde inom en kilomter från skyddad natur. Lägger man därtill alla andra grönområden som inte är skyddade, så kan man nog argumentera för att majoriteten av invånarna trots allt har naturen runt knuten.

Läs även SVD's artikel "Varannan ung vill vistas mer i naturen"

Seminarium slår fast: Samverkan gör naturen tillgängligare

Intresset för samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och alla andra förvaltare och huvudmän för Stockholms natur är större än någonsin. 

Inte färre än 12 Stockholmskommuner, däribland Botkyrka, Haninge, Huddinge, Järfälla, Nacka, Nynäshamn, Sollentuna, Täby, Tyresö, Vallentuna, Värmdö, Vaxholm, kom till Naturkartans frukostseminarium för att diskutera hur man tillsammans kan göra Stockholms natur ännu mer tillgänglig.

På plats fanns även Länsstyrelsen, Skärgårdsstiftelsen, Stiftelsen Tyresta nationalpark, Stockholms universitets Naturgeografiska instutition, och Skogstur.

Länsstyrelsen fick bifall - samverkan förespråkas

Åsa Lagerlöf, Länsstyrelsen, framhåller vikten av samverkan

Åsa Lagerlöf, på Länsstyrelsen inledde seminariet med att framålla vitkten av att göra all information om Stockholms natur tillgänglig och användbar i digital och vägledande media, för att användaren ska få sina behov tillgodosedda. Och poängterade betydelsen av samverkan mellan alla dem som förvaltar naturen.

Det rådde samsyn kring att förvaltaren för ett fysiskt område även bör vara huvudman för informationen om området. Skärgårdsstiftelsen reagerade exempelvis på att Länsstyrelsen stod som huvudman för (källa till) informationen om Björnö naturresevat på Naturkartan, då det är Skärgårdsstiftelsen som är markägare till och förvaltare av området i fråga. Länsstyrelsen menade i sin tur att de gärna överlåter huvudmannaskapet för informationen om området till Skärgårdsstiftelsen, men att Stiftelsen i så fall måste ansluta sig till samverkan.  

Redan idag finns en utbredd samverkan mellan kommuner och Länsstyrelser, där kommuner ofta använder Länsstyrelsens områden i sina kommuners naturkartor/guider. OutdoorMap undersöker möjligheten att skapa en wiki för alla områden, etc, på Naturkartan, vilket betyder att alla som har rätten att ändra innehållet, också kan göra det, dock med huvudmannens veto.

Länsstyrelsen står som huvudman för knappt hälften av de 116 naturreservat som idag finns på Naturkartan i Stockholms län. Resten står kommuner m fl för.

En annan fråga som berördes är vikten av att skapa en standard även för information om natur och friluftsliv, inte minst vad gäller ikoner, färgkoder, etc. OutdoorMap har hittills valt att inspireras av norska “Merkehåndboka”, i brist på svensk förlaga.

Den verkade finnas stort intresse av fler och längre workshops för att diskutera frågan mer ingående. Särkskilt Sandra Löfgren, Skärgårdsstifelsen, framhöll detta.

“Tillgänglig natur måste kvalitetssäkras och certifieras”

— Anders Andrae, rullstolsburen, Skogstur

Frågan om att göra naturen tillgänglig, är särskilt viktig för de personer med funktionsvariationer, både vad gäller informationen om naturen och naturen som fysiskt område.

För att lyfta den frågan ytterligare, så hade Naturkartan bjudit in rullstolsburne Anders Andrae som kontinuerlig arbetar med Naturkartans kunder, för att naturen ska bli tillgänglig även för dem med funktionsvariationer.

Anders Andrea, Skogstur, berättar om sitt arbete med att kvalitetssäkra leder för människor med funktionsvariationer 

Anders berättade lite om hur han tillsammans med Naturkartan har utvecklat ett system med vilket ackrediterade människor med variationshinder, kan kvalitetssäkra, och certifiera exempelvis leder, för sina gelika.

Det visade sig att flera kommuner på seminariet hade tillgänglig natur, som ännu inte certifierats för ändamålet, och således inte presenterats som tillgänglig för målgruppen på Naturkartan.

Önskemål om kvalitetssäkring och ev certifiering av andra funktionshinder, som ex synskada, etc framhölls under seminariet.

Bättre förvaltning med hjälp av allmänheten

På temat samverkan och tillgänglighet, visade Emil Hellström, produktchef för Naturkartan, upp några nya funktioner i appen.

Dels presenterade Emil resultatet av Naturkartans och Anders Andraes samarbete vad gäller kvalitetssäkring och certifiering, och gav exempel på den glädje och nytta tjänsten givit folk med funktionsvariationer. Dels visade han upp hur Naturkartan på ett mer intuitivt och användarvänligt sätt, presenterar vad som finns att se och göra i ett område, med alla dess aktiviteter och faciliteter.

Emil Hellström visar upp nya funktioner på Naturkartan app

Därtill visade han upp en helt ny funktion med vilken användarna med appen kan rapportera fel och brister i naturen, som skickas till förvaltarna för området och alla dess anordningar. Önskemålet för funktionen kommer initialt från Norrbottens läns länsstyrelse, men kommer tids nog att kunna användas av alla Naturkartans kunder.  

App till hela Sverigs natur och friluftsliv succé för användarna

Sist men inte minst - så har just samverkan mellan kommuner, länsstyrelser, och övriga förvaltare tillika huvudmän för natur och friluftsliv också visat sig leda till avsevärda mervärden för användarna, som nu fått tillgång till stora delar av Sveriges utbud av natur och friluftsliv i en enda applikation - Naturkartan.

Tjänsten har blivit så populär att OutdoorMap nu börjat ge alla individuella appar, samma utseende och funktionalitet, som deras guider i Naturkartans app, för att i ett senare skede kunna låta kundernas appar helt och fullt ut fortsätta att utvecklas som guider på Naturkartans app, med alla dess skalfördelar och synergieffekter det innebär.

Sundsvall bäst på friluftsliv

Sundsvall vann välförtjänst priset som årets bästa friluftskommun. Detta i jämn kamp med kommuner som Arjeplog, Bromölla, Kalix, Luleå, Tranås och Vilhelmina, som samlat ihop nästan lika många poäng som vinnaren. 

Priset instiftades redan år 2010 av Naturvårdsverket för att uppmärksamma och stimulera kommunernas arbete med friluftsliv. Detta inom ramen för verkets uppdrag att följa upp på de 10 nationella friluftslivspolitiska målen. Tävlingen baserar sig på den årliga undersökning av kommunernas satsningar på friluftslivet, som sammantaget mynnar ut i rapporten "Sveriges friluftskommun". 

Hela 14 kommuner fick toppbetyg

Hela 14 kommuner fick toppbetyg i kategorin naturvägledning och aktiviteter. Och Hagfors ett hedersomnämnande som årets förbättrare med sin snabba klättring till 29.e plats.

Sundsvalls kommun satsade förra året 15 miljoner kronor på att rusta upp skogar, parker, stigar och leder inom 300 meter från mindre orter på kommunens landsbygd. För tusentals boende har därmed den närliggande naturen blivit tillgängligare och tryggare. Skolor, föreningar och boende deltog i planeringen av upprustningen.

“Vi gläds åt att friluftsarbetet går framåt och vi ser att det finns mycket kraft i kommunerna. Det är också viktigt att se till att det arbete som idag görs, inte avstannar utan fortsätter att utvecklas”

— Ulf Silvander generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv

208 av Sveriges 290 kommuner deltog i årets undersökning av kommunernas friluftslivsarbete. Priset delades ut på Naturvårdsverkets tankesmedja för friluftsliv i Stockholm den 18 april. 

Utmärkelsen Sveriges Friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Priset är 50 000 kronor. 

Resultatet av naturvägledning och information saknas

När det gäller de delar av undersökningen som avser hur och i vilken omfattning kommunerna jobbar med information och naturvägledning, så tvingas Naturkartan dela ut en liten brasklapp, då man bara konstaterat att kommunerna arbetar med viss information och naturvägledning, men inte beaktat kvaliteten och/eller resultatet därav. 

Åsnen Sveriges 30:e nationalpark

Grattis Växjö! Grattis Kronoberg! Grattis Sverige! Grattis alla naturintresserade. Grattis alla friluftsutövare, såväl nationella som internationella. Grattis till Åsnen - Sveriges nya 30:e nationalpark. Sann glädje att Sveriges riksdag äntligen fattat beslut om att göra Åsnen till Sveriges 30:e nationalpark.

Foto: visitsmaland.se

Åsnen eller “Smålands blå skatt”, som området ibland kallas, efter områdets alla “blånande fjordar”, har förvisso länge varit ett av Smålands mest uppskattade semesterparadis med natur och kultur i en spännande blandning. Och omfattar redan idag flera naturreservat som Bjurkärr, Toftåsa myr och Västra Åsnens övärld samt den sägenomspunna platsen Trollberget. Men som nationalpark får nu området det starkaste skyddet svensk natur kan få. I en nationalpark finns även större ekonomiska möjligheter än i naturreservat att sköta leder, informera och vägleda besökare, arbeta med tillsyn m.m. Och det är Staten som äger all mark.

Kronobergs läns länsstyrelse, som var den myndighet, jämte Naturvårdsverket, som lett arbetetet med bildandet, skriver i ett pressmeddelande att “förberedelserna med att bilda Åsnens nationalpark påbörjades redan 2011” och att “de tre berörda kommunerna Alvesta, Tingsryd och Växjö, Destination Åsnen och ett stort antal föreningar har deltagit i arbetet med stort engagemang”.

Varmt välkomna till officiell invigning den 25 maj. Utöver förväntad varmkorv kan alla besökare förvänta sig en naturupplevelse utöver det vanliga.

Kolla in Åsnen på Naturkartan

Växjö kommun har redan publicerat Åsnen Nationalpark på Naturkartan, jämte alla naturreservat i området, och därtill cykelleden, Åsnen runt, med alla dess faciliteter.

Ladda ner Växjös naturkarta (app IOS eller Android). Eller hela Naturkartan (IOS eller Android).