Naturkartan bra val i CNV's rapport: "Digital teknik för naturinformation..."

 CNV’S rapport till Naturvårdsverket: ”Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - översikt och rekommendationer. 

CNV’S rapport till Naturvårdsverket: ”Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - översikt och rekommendationer. 

För knappt ett år sen fick Centrum för naturvägledning (CNV) i uppdrag av Naturvårdsverket att bidra till att länsstyrelser och kommuner får bättre kunskaps- och beslutsunderlag om lämplig digital teknik för naturvägledning till skyddad natur och andra naturområden för friluftsliv.             

Nu redovisar CNV resultatet i sin rapport: “Digital teknik för naturinformation och naturvägledning”. Rapporten har tagits fram inom ramen för det Regeringsuppdrag som Naturvårdsverket fått vad gäller att utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, för att allmänhetens tillgänglighet till dem ska öka samt för att främja friluftsliv och turism. Detta i syfte att bättre nå de friluftspolitiska målen.   

Naturkartan grundligt utvärderad

Rapporten innehåller dels en mer eller mindre grundlig omvärldsanalys och dels rekommendationer till olika intressenter om hur de enligt CNV bör förhålla sig och agera i frågan, däribland kommuner och länsstyrelser.

Som en del av omvärldsanalysen utvärderar CNV även Naturkartan, varefter man anger några alternativ till tjänsten, däribland den länsgemensamma tjänsten “Din Natur”.

I omvärldsanalysen behandlas även frågan huruvida en nationell guide till Sveriges natur och friluftsliv är efterfrågad, bör tas fram, i så fall hur och av vem?

Till sist lämnar CNV ifrån sig en rad rekommendationer till beställare och utvecklare av digital naturvägledning, Naturvårdsverket och inte minst kommuner och länsstyrelser.

Viktigt med digital naturvägledning

Generellt sett ställer sig CNV mycket positiv till användning av digital teknik för att inspirera, informera och vägleda besökaren både till och i naturen. CNV menar att “digital teknik skapar nya förväntningar och möjligheter både för förvaltare av skyddad natur och för besökare i naturområden”.  Men menar också att att det “krävs samordning och strategisk planering” för att det ska bli bra.

CNV betonar vikten av att möta “de krav som dagens användare har när det gäller att det ska vara enkelt att använda digitala plattformar och lätt att hitta information på dem”. Och menar att “Informationen behöver vara uppdaterad och attraktivt utformad”.                

CNV rekommenderar att man gör “det lätt för besökaren att ta del av information om området på väg dit och under besöket, till exempel genom att tillhandahålla en app eller information som går att ladda ned eller skriva ut via webben” och allra helst “göra det digitala materialet tillgängligt även om det inte finns täckning”.

Nationell guide till natur och friluftsliv efterfrågas på bred front

Mer specifikt rekommenderar CNV att Naturvårdsverket på det ena eller andra sättet bör bidra till att en nationell plattform för digital information tas fram inom kort.

CNV menar att en nationell plattform tillika guide “har efterfrågats på bred front under många år” och att “flera initiativ har tagits utan att det blivit verklighet”. Många av de cirka 30 svenska aktörer som CNV kontakta med anledning av omvärldsanalysen anser att Naturvårdsverket borde ha ett övergripande ansvar och ta ledningen i denna fråga.                          

CNV skriver att “det som talar för en nationell lösning är att friluftsutövaren erbjuds en tydlig överblick och ingång till information om natur, vilket underlättar sökandet efter besöksvärda områden och information om dem” och påpekar att “en gemensam ingång skulle göra det lättare för förvaltare och naturturismaktörer att veta var de ska lägga resurser och hur de kan tillhandahålla den typ av information som efterfrågas utan att själva behöva skräddarsy digitala plattformar.

CNV betonar att “ur friluftsutövarens perspektiv finns det inte mycket som talar för flera digitala plattformar med överlappande information och kommunikation om natur. I möjligaste mån bör länsstyrelserna samordna sina plattformar nationellt så att deras funktion blir tydlig gentemot kommunerna”. Och att “Naturvårdsverket bör bistå i en sådan samordning”.

“...flera länsstyrelser har idag valt tjänsten Naturkartan”

CNV skriver att “flera länsstyrelser har idag valt tjänsten Naturkartan för kommunikation om naturområden”, och i sin utvärdering av Naturkartan skriver CNV att de man talat med “tycker att Naturkartan är en bra kanal för att nå ut med information om naturområden…” och att “de spontana reaktioner som kunderna fått från användare av Naturkartan är … överlag positiva”.

De av Naturkartans kunder som svarat CNV “är samstämmiga i att de får snabb och bra respons från OutdoorMap AB när de har frågor eller utvecklingsförslag”. CNV skriver att företaget OutdoorMap “har mer än fyra års erfarenhet av samarbete med cirka 100 redaktörer runt om i landet” och att företaget anser sig “ha god kunskap om vilka hinder som finns för att nå ut med information och hur mycket arbete det krävs för att få fram denna (både vad gäller indata och urval) samt hur man tekniskt bygger en attraktiv lösning som guidar folk ut i naturen, kan uppdateras och som fungerar även om mobiltäckning saknas”.

Länsgemensam tjänst tillgodoser endast grundläggande behov

Skälet till att en del länsstyrelser trots det fortfarande är tveksamma till att använda Naturkartan för ändamålet, är “det löpande dubbelarbete som det innebär att använda en tjänst som ligger utanför den egna webben”. Och en del länsstyrelser ser därför den länsstyrelsegemensamma lösningen (Din natur) som ett alternativ då den erbjuder samordning av kartfunktioner och grundläggande information om skyddade områden, trots att den har en enklare utformning och erbjuder färre möjligheter i kommunikationen med friluftslivsutövare.

CNV bekräftar emellertid det de ansvariga för förvaltningsområdet Objekt Natur tidigare sagt; att “Din natur” endast är tänkt att “täcka de grundläggande ”visa”-behoven hos länsstyrelserna”. “Den ska vara billig att ta fram och förvalta”. Och att det inte finns några “ambitioner för Din natur vad gäller funktioner som Naturkartans, till exempel möjligheten att visa aktuella aktiviteter och interaktion med och mellan användare”.

CNV rekommenderar därför “de länsstyrelser som vill ha en mer utvecklad lösning att använda en annan plattform, till exempel Naturkartan”.                

Naturkartan ett “bra val” som komplement till Länsstyrelsens egna webbplats

CNV “rekommenderar att resurser tillgängliggörs för länsstyrelserna för att arbeta med en digital plattform med fler funktioner än vad som idag erbjuds med Din natur från länsstyrelsernas it-enhet”. Och framhåller att “om det inte går att få till de resurserna bör två nivåer av digitala plattformar tas fram och samordnas. Nivå 1 motsvarar Din natur enligt dagens ambitionsnivå. Nivå 2 bör Naturvårdsverket samordna, genom en nationell upphandling av en digital plattform som också ställs till länsstyrelsernas förfogande. Efter en upphandling kan de länsstyrelser och kommuner som vill använda nivå 2 göra det”.

Vidare skriver CNV att “tills ett eventuellt beslut om en sådan (upphandling) fattas” så är Naturkartan ett “bra val” som komplement till Länsstyrelsens egna webbplats. Då CNV menar att “Naturkartan har potential att stödja friluftslivsutövare, särskilt i de delar av landet där plattformen idag redan används och utvecklas. Genom att använda samma plattform som grannkommunen eller -länet, kan friluftsutövaren lättare söka friluftsområden över ett större område. Naturkartans plattform är tydligt inriktad mot natur och friluftsliv och företaget har arbetat nära många kommuner och länsstyrelser i framtagande av data och plattformar.”            

OutdoorMap (Naturkartan) vill ta tillfället i akt att kommentera rapporten på några viktiga punkter:

Naturkartans nya integration eliminerar dubbel-arbete

Vad gäller Länsstyrelsens oro för att behöva uppdatera information på flera ställen, så  strävar OutdoorMap efter att råda bot på allt ev redundant dubbelarbete. Ingen handläggare ska exempelvis behöva jobba i både Skötsel-DOS och i Naturkartan. När Naturvårdsverket tillgängliggör relevant data från Skötsel-Dos, som öppen data, kommer Naturkartan löpande hämta den datan för vidare publicering på Naturkartan, vilket är syftet med det projekt Naturvårdsverket leder,inom ramen för regeringsuppdraget “Utveckling av friluftslivet”. Detsamma gäller Länsstyrelsens nya “geodatakatalog” och liknande tjänster. Kort kan man säga att Naturkartan kommer att hämta relevant information där den finns och görs tillgänglig.

För att göra det enklare för intressenterna att komma igång med Naturkartan, kommer OutdoorMap att förbereda (fylla) tjänsten med all den information och data, som finns öppen och tillgänglig, och som bäst beskriver den natur och det friluftsliv som är intressant för allmänheten.

Naturkartan redan upphandlad av fem (5) länsstyrelser

Tills det att en gemensam upphandling av en nationell plattform eventuellt sker, så går det utmärkt att upphandla Naturkartan direkt. Tjänsten är redan upphandlad av fem (5) länsstyrelser: Västerbotten, Jämtland, Västmanland, Stockholm och Uppsala. Och det går bra att följa modellen från någon av dessa för att på enklaste sätt genomföra en direktupphandling. Det finns förfrågningsunderlag att återanvända. Avtalet som vi idag jobbar med är reviderat och godkänt av den juridiska avdelningen på Stockholms läns Länsstyrelse.

CNV's krav på Naturkartan redan uppfyllda vid en ev gemensam upphandling

Vidare så kan vi konstatera att Naturkartan redan idag uppfyller i princip samtliga krav som CNV rekommenderar bör uppfyllas för en nationell plattform av typ “nivå 2”, och faktiskt även flera av de funktioner som CNV anser ska vara “förberedda på plattformen för att införas av kunden vid behov”.

Nationell plattform lanseras mars 2017            

När det gäller olika intressenters önskemål om en nationell plattform för natur och friluftsliv, kommer Naturkartan lansera en sådan tjänst under mars månad 2017, med vilken alla intressenter kan skapa såväl individuella guider, som en nationell version i samverkan med varandra. Då även med Lantmäteriets terräng- och fjällkarta som nya kartlager.