Rekordmånga - 21.000 - svenskar i ny kartläggning av friluftsvanor

Nu är det dags för en ny kartläggning av svenskarnas friluftsvanor. På uppdrag av Naturvårdsverket ska ETOUR fråga 21.000 slumpmässigt utvalda svenskar om vad friluftsliv är för dem, och hur det utövas.

 21.000 svenskars friluftsliv kartläggs i ny undersökning

21.000 svenskars friluftsliv kartläggs i ny undersökning

− Undersökningen är den mest omfattande i sitt slag och vi frågar bland annat om deltagande i olika friluftsaktiviteter, hinder för deltagande, vilken naturmiljö som besöks och de upplevelser som erhålls, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap på turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet.

Kartläggningen är i mångt och mycket en uppföljning på den tidigare landsomfattande undersökningen - Friluftsliv 07 - som då genomfördes inom ramen för forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, vilket är den genom tiderna största samlade satsningen på forskning kring friluftsliv och naturturism i Sverige.

Forskningsprogrammet, Friluftsliv i förändring, startade ju redan hösten 2006 och organiserades som ett nätverk av cirka 15 forskare vid sju svenska lärosäten, där Mittuniversitetet/ETOUR (med Peter Fredman i spetsen) var ett av dem. Programmet hade sin utgångspunkt i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 där man lyfte fram betydelsen av friluftsliv och naturturism.

Syftet var då att etablera ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att analysera dynamiken kring friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige, och därmed ge en god kunskapsbas för framtida forskning och uppföljningar.

Tidigare forskning har visat att friluftsliv i olika former är en populär sysselsättning hos många svenskar. Men utövandet skiljer sig mellan olika grupper i samhället utifrån exempelvis kön, ålder, bostadsort, familjesituation och inkomst.

Lägg därtill studien av svenskarnas friluftsvanor år 2014, som också var en nationell enkätundersökning genomförd av ETOUR/Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket, och baserade sig på 8410 intervjuer. Vars resultat vara av stor vikt vid uppföljning av de friluftspolitiska målen.

“Det finns många motiv varför människor ägnar sig åt friluftsliv, men både yttre och inre faktorer kan ibland utgöra hinder för att utöva aktiviteter i den utsträckning man önskar”, menar Peter Fredman och tilläger:

Peter_Fredman.jpg

“Kunskap om friluftslivets utövande och hinder är därför värdefull för myndigheter och organisationer som vill underlätta för fler att komma ut i naturen och ägna sig åt friluftsliv.”

Peter Fredman, friluftsforskare och professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet

“Kunskap om friluftslivets utövande och hinder är därför värdefull för myndigheter och organisationer som vill underlätta för fler att komma ut i naturen och ägna sig åt friluftsliv.”

Årets enkätundersökningen har skickats till 21 000 slumpmässigt utvalda personer bosatta i Sverige och är delvis en uppföljning av en liknande undersökning från 2007. På så sätt kan olika trender inom friluftslivet också belysas.

“Just förändringarna är extra intressanta eftersom det visar åt vilket håll utvecklingen går i relation till de mål riksdagen ställt upp”, säger Peter Fredman.

Svaren kommer att användas för att följa upp de mål inom friluftspolitiken som riksdagen beslutade om 2012.

För frågor och funderingar, kontakta Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet, peter.fredman@miun.se, 070-667 08 06