Nya miljarder till naturen - men blir det någon digital satsning?
/Regeringen föreslår 2,2 miljarder till svensk natur delvis för att främja förutsättningarna för friluftsliv. Men blir det någon förnyad satsning på att göra informationen om naturen tillgänglig för olika digitala plattformar? Ambitionen var ju hög i Regeringens regleringsbrev 2016. Men leveransen desto mindre. Återstår att se vad årets regleringsbrev kommer med i december.
Regeringen har nyligen föreslagit satsningar på vår svenska natur på totalt 2,2 miljarder kronor under nästa år. I denna framsynta satsning ingår bland annat ett ökat tillskott av medel till åtgärder för värdefull natur med 400 miljoner kronor och till mer skydd av värdefull natur med 600 miljoner kronor.
På så sätt vill Regeringen skapa ännu bättre förutsättningar för Länsstyrelserna att skydda mer värdefull natur, och fortsätta sitt arbete med skötsel av natur och anläggningar för friluftsliv t.ex. vandringsleder.
Regeringens skriver i sin kommuniké att människor har “vallfärdat till Sveriges 30 nationalparker och 5 000 naturreservat” för att utöva friluftsliv det senaste året, och försvarar sina satsningar med att de många områdena behöver förvaltas och skötas för att slå vakt om den biologiska mångfalden och skapa förutsättningar för friluftsliv. Och att de statliga lederna ökar tillgängligheten samt ger bättre förutsättningar för friluftsliv och naturturism.
Satsningen är onekligen mycket välkommen! Men hur går det med Naturvårdsverkets digitala satsning?
“ 25-35% säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter”
För samtidigt som folk vallfärdar ut i den skyddade naturen, så visar Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor rapport (6887) “Friluftsliv 2018” att ca 40-50% av allmänheten inte har kunnat utöva någon eller några friluftsaktiviteter i den omfattning som de önskat, då ansett sig sakna tillgång till lämpliga platser / områden för ändamålet. Och att ca 25-35% (beroende på typ av aktivitet) av respondenterna säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter. Hur går det ihop?
Redan i Regeringens regleringsbrev för 2016 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla friluftslivet. Uppdraget innehöll då tre delar, där en del rörde digital information om naturområden och lydde:
”Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”
“...digital information om naturområden är helt avgörande för att besökare ska hitta attraktiva områden och vandringsleder”
Ett år senare skriver Naturvårdsverket i sin slutrapport till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden” - att digital information om naturområden är helt “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”.
För att öka tillgängligheten, menar Naturvårdsverket, att det är viktigt att besökaren får “relevant och anpassad information i förväg om hur det ser ut i olika områden, och vilka anordningar som finns – till exempel om det finns leder som lämpar sig för familjer med barnvagn eller för personer med en funktionsnedsättning, eller om det finns tillgängliga toaletter”. “För att främja turismen behövs det dessutom information om var man kan bo och äta samt hur man ska kunna resa dit, vilka transportmedel som finns”, menar Naturvårdsverket, och skriver att “det ska vara enkelt att hitta aktiviteter som guidade turer och andra upplevelser och allt detta bör man kunna boka på nätet.”
Så hur har det gått med den saken? Har allmänheten fått tillgång till användarvänlig digitala information om naturområden som Naturvårdsverket alltjämt anser vara helt “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”?
I “uppföljningen av målen för friluftslivspolitiken 2019” (rapport 6904) menar Naturvårdsverket att “information och kommunikation är en viktig pusselbit i tillgängligheten och kan utgöra ett stort hinder om den är otillräcklig eller svåråtkomlig” och att marknadsföringen av och informationen om områden med god tillgänglighet är väldigt varierande.
Naturvårdsverket kan konstatera att många “kommuner använder webben som informationskanal” och att “ett trettiotal (red. anm. nu över 70) kommuner använder Naturkartan, och att det där går att “söka ut besöksvärda områden med kategorier så som rullstolsvänligt, nära kollektivtrafik och nära toalett”.
Huruvida detta har underlättat för allmänheten att utöva friluftsliv är oklart, men 400.000 nedladdningar av Naturkartans appar, ger viss indikation på detta.
Naturvårdsverket bedömer trots allt att utvecklingen för det friluftspolitiska målet att “naturen ska vara tillgänglig för alla” är försiktigt positiv, men tillägger att det är “en utmaning att nå ut med den information som redan finns till rätt målgrupp” men att ny teknik har skapat “nya möjligheter för att nå målgrupper som inte attraheras av de mer traditionella informations- och kunskapsspridningskanalerna”.
Exakt vad Naturvårdsverket menar med “nya möjligheter” framgår inte, men mot bakgrund av att 92% av Sveriges befolkning över 12 år, har en egen smart mobiltelefon, och använder den som huvudsaklig källa till information, inspiration och vägledning, så kan man ju åtminstone hoppas på att det någonstans i Regeringens regleringsbrev finns resurser avsatta för Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att skapa bättre förutsättningar för tredje part att vägleda allmänheten till den skyddade naturen via smarta mobila applikationer. I skrivande stund finns blott hälften av Sveriges skyddade natur i Naturkartans app, då förutsättningar för att ta in resten saknas.
