Naturkartan omfattas inte av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

Redan för några år sen stod det klart att alla EU-länder ska få lagar som syftar till ökad digital tillgänglighet för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Då publicerades nämligen EU-direktivet om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer i EU:s officiella tidning. Något som fick genomslag först den 1 januari 2019 i Sverige, då lagen om tillgänglighet till digital offentlig service började gälla.

De som omfattas av lagen är dels hela den offentliga sektorn, d v s alla de organ som anses vara en upphandlande myndighet (med några få undantag) och dels vissa privata aktörer som utför tjänster med offentlig finansiering.

Lagen kräver av alla aktörer som omfattas av lagen att de måste utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa, och så långt det är möjligt även innehåll som sprids via tredje part (exempelvis sociala medier), att de är möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta.

Och det skyndsamt då kraven i vissa fall redan har börjat gälla. Följande datum finns angivna i webbdirektivet:

• Nya webbplatser berörs från och med den 23 september 2019.

• Befintliga webbplatser (som offentliggjorts innan 23 september 2018), samt tidsberoende media (video m.m) berörs från och med den 23 september 2020.

• Publika appar berörs från och med 23 juni 2021.

“Denna lag är inte tillämplig på digital service som utgörs av digital service från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga aktören eller står under dess kontroll.”

— § 9.3 - Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

Med anledning av detta har Naturkartan haft ett par möten med olika specialister på webbtillgänglighet, på Myndigheten för Digital förvaltning (DIGG), som menar att de själva inte gör några bedömningar huruvida specifika aktörer eller digitala tjänster omfattas av lagen eller inte, men hänvisar i vårt fall bl a till §9 punkt 3: "Denna lag är inte tillämplig på digital service som utgörs av digital service från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga aktören eller står under dess kontroll. "

Med juristers hjälp har vi tolkat lagen som att Naturkartan är en digital service som varken finansierats, tagits fram eller kontrolleras av den offentliga aktören. Att jämföra med andra externa webbplatser som Facebook, Instagram, Google, m fl.

DIGG antyder förvisso att upphandling kan räknas som “kontroll”, för det fall upphandlingen omfattar möjlighet att kontrollera. Men våra jurister menar att Naturkartan är en typ av tredje-part-tjänst som inte står under den offentliga aktörens kontroll, trots ev upphandling.

“Denna lag är inte tillämplig på digital service som utgörs av kartor som inte är avsedda för navigering
”

— § 9.2 - Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

Nämnda specialister på webbtillgänglighet, på DIGG, menar vidare att lagen inte heller är tillämplig “på digital service som utgörs av kartor som inte är avsedda för navigering”, eller “på kartor avsedda för navigering, om väsentlig information om innehållet i dessa tillhandahålls på ett tillgängligt digitalt sätt”.

Således kan offentliga aktörer med fördel, och inom lagens råmärken, bädda in Naturkartans karttjänst på sina webbplatser, speciellt om de kompletterar viss väsentlig information från kartan i relaterad text.

Regional friluftsdatabas bakom Blekinges nya succé-app - ARK56

Föreningen Blekinge Arkipelag och Region Blekinge har nu slutfört friluftsprojektet ”ARK56” och VisitBlekinge har tagit över det operativa ansvaret för den framgångsrika satsningen, där appen fick tusentals nedladdningar och webben tiotusentals besök och sidvisningar, bara några månader efter lansering.

En av nyckelfaktorerna till det goda resultatet förmodas vara det heltäckande friluftssystem, med den regionala friluftsdatabasen, som ligger bakom den digitala satsningen.

Blekinge ska bli en av Sveriges mest attraktiva och hållbara destinationer för outdoorturism

Föreningen Blekinge Arkipelag i samverkan med Region Blekinge har ägnat de senaste två åren åt att lyfta fram Blekinge som outdoordestination med ett tydligt fokus på kust och skärgård. Projektet är ett treårigt HPU-projekt finansierat av Tillväxtverket och SydOstLeader.

Projektet kallas för ”ARK56” och är ett nätverk av hållbara leder och företag genom kusten och skärgården inom Biosfärområde Blekinge Arkipelag. För att optimera möjligheterna till rika upplevelser för olika typer av besökare har man gjort en satsning på framför allt ledturism för vandring, cykling, kajakpaddling samt segling.

För att öka ledernas, natur- och kulturmiljöernas attraktivitet samt attraktiviteten på hela destinationen har man också satsat på produktutveckling inom besöksnäringen för företag som ligger längs med ARK56’s alla leder och nav.

Inom detta projekt har fokus legat på produktifiering av leder, ledaktiviteter, och upplevelser av natur-, kultur- och skärgårdsmiljöer. Parallellt initierades ett projekt för att etablera de fysiska delarna av lederna där kommunerna tillsammans med Länsstyrelsen står som huvudfinansiärer, medan föreningen Blekinge Arkipelag har huvudansvar för genomförandet.

Syftet med projektet ARK56 är att tillgängliggöra biosfärområdet och dess unika natur- och kulturmiljöer för att bidra till en hållbar och levande skärgård. Med visionen om att Blekinge ska bli en av Sveriges mest attraktiva och hållbara destinationer för outdoorturism.

Med målet att främja företagande och arbetsmarknad; att bidra till renare miljö och intakta ekosystem; att fler ska uppleva, bli informerade om och öka sin förståelse för områdets historia och ekosystemtjänster; att fler ska få fysisk och psykisk rekreation i området och att Blekinge Arkipelag ska bli ett för regionen känt varumärke som förknippas med positiva värden.

En stor del av projektet handlar om att ta fram ett regionalt system för hantering av friluftsdata

En stor del av projektet har också handlat om att ta fram dels en regional friluftsdatas med tillhörande system för information- och datahantering, och dels en digital guide till allt som finns att se och göra i området. Kravet på guiden har varit att tillhandahålla både inspiration och vägledning, såväl innan, som under och efter besöket; för såväl webben som mobil app.

Guiden finns nu både på webben (Naturkartan.se och ark56.se) och som app (Android och IOS). (Tids nog ska karttjänsten även implementeras på ARK56.se).

Kristofer Björkman (Naturkartan) och Simone Wenzel (Föreningen Blekinge Arkipelag) driver på den digitala satsningen.

Guiden bygger alltså på Naturkartans tekniska plattform, som förenklat består av en mångfasetterad friluftsdatabas med tillhörande GIS (för hantering av geografisk data) och CMS (för hantering av metadata och övrig information såsom bilder, texter, kategorisering och länkar).

Kravet här har varit att huvudmännen själva ska kunna accessa, publicera och administrera alla former av data och information i databasen. Och på så sätt säkerställa att besökarna alltid har tillgång till korrekt data och uppdaterad information.

Vad gäller data och information om besöksnäringen, så hämtas den automatiskt och på kontinuerlig basis från Google My Business.

Naturkartans team testade de flesta av områdets fantastiska cykelleder.

“Sammantaget får ARK56 betraktas som ett av de mest framsynta friluftsprojekten inom Svensk besöksnäring, där verkligen inget har lämnats åt slumpen. Ett projekt som redan idag framstår som en förebild för den del av besöksnäring som rör naturturism.”

— Kristofer, Naturkartan

Blekinge Arkipelag - en av Sveriges kanske vackraste biosfärsområden.

Till skillnad från många andra arkipelager - ligger Blekinges i många fall helt orörd.

Kolla gärna in fler bilder från Naturkartans ARK56-tour i somras.

Bädda in Naturkartan på din egen webbplats

Nu kan du “bädda in” Naturkartan på din egen webbplats. Lika enkelt och smidigt som att bädda in vilket youtube-klipp som helst. Bara att klippa och klistra.

Västerbotten läns länsstyrelse har exempelvis valt att bädda in några av länets vandringsleder och stugor på sin webbplats. Men det går såklart att bädda in vilket urval av aktiviteter och/eller faciliteter som helst.

Principen är enklast tänkbara:

• Välj den kartvy du vill bädda in.

• Klicka på knappen* för inbäddning för att öppna “editorn” med en den inbäddade html-koden, som alltså genererats av Naturkartans webbplats.

• Kopiera och klistra in inbäddningskoden på din egen webbplats.

Klart!

När du klistrar in den inbäddade html-kod på en sida på din webbplats, är det som att placera ett fönster, som visar innehållet från Naturkartan, på den sidan.

“Att bädda in html-kod från tredje part, är ett bra sätt att snabbt och lätt implementera komplex information som exempelvis kartor.”

— Emil Hellström, CPO Naturkartan

Den inbäddade tjänsten omfattar hela kartvyn med såväl lista som filter, och all annan kringfunktionalitet som val av kartlager, mätverktyg, print-funktion, hitta min plats, m fl. Men med editorn kan du ställa in vilken typ av funktionalitet du vill att den inbäddade kartan ska ha.

Naturkartans editor för inbäddning, med alla dess inställningar.

*OBS! För tillfället så är det bara Naturkartans super-administratörer som kan generera inbäddad kort för de intressenter som önskar. Men så fort vi ser att tjänsten får fotfäste, så kommer vi att släppa den fritt.

Naturkartan researchverktyg för Sveriges största forskningsprojekt inom hållbart friluftsliv

Då var det klart! Mistras nya och omtalade programsatsning om idrott, friluftsliv och miljö gick till ett konsortium av samarbetspartners, med Mittuniversitetet som programvärd för Sveriges förmodligen största forskningsprojekt inom hållbart idrott- och friluftsliv.

Projektet löper över fyra år och har en budget på totalt 70 miljoner kronor med målet är att göra svensk forskning världsledande på området.

Naturkartan tar central roll som researchverktyg

Naturkartan har tagit en central roll som ett av projektets researchverktyg, i syfte att studera olika målgruppers friluftsutövning, sett ur en mängd olika aspekter, och med utgångspunkt från flera olika metoder. Med Naturkartans app, ska forskargruppen, med användarens goda minne, exempelvis kunna mäta och förstå var olika typer av användare är, gör, och lämnar för spår efter sig. Delar av studierna kommer att ske mer eller mindre automatiskt, medan andra mer som digitala kontextuella enkätundersökningar. Allt med hänsyn till GDPR och liknande regelverk som rör integritetsfrågan.

“Forskningen kommer att ske med hjälp av en samverkansmodell där forskarna arbetar tillsammans med organisationer inom idrott, friluftsliv och miljö”

säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap på Mittuniversitetet och tilltänkt ledare för forskningsprogrammet

Liten kunskap om idrotts- och friluftslivets miljöeffekter

Många i Sverige är engagerade inom idrott och friluftsliv. Ur ett samhällsperspektiv förespråkas idrott och friluftsliv både på nationell och lokal nivå för att främja viktiga sociala aspekter, som folkhälsa och integration. Kopplat till idrott och friluftsliv finns även en stark industri- och näringslivsverksamhet som skapar arbetstillfällen. Idrott och friluftsliv omfattar även stora frivilliga insatser, genom engagemang av funktionärer, ledare mm. Inom idrott och friluftsliv finns alltså en rad olika aktörer med varierande mandat, syfte och engagemang.

Men miljöeffekterna av idrott och friluftsliv har fått relativt liten uppmärksamhet. Relevanta miljöeffekter är relaterade till resor till och från aktiviteter, utrustning, mat vid evenemang, markanvändning, konstruktion och drift av arenor, med mera.

Dessvärre finns stora kunskapsbrister när det gäller miljöeffekterna, och vissa områden har inte studerats alls. Dessutom kommer miljöförändringar, inklusive klimatförändringar, att påverka framtida aktiviteter inom idrott och friluftsliv. Detta och andra nya trender kommer att kunna ge upphov till nya och i värsta fall negativa miljöeffekter.

Det är således av största vikt och hög tid att man snabbt ökar kunskapen om och förståelsen för hållbarhet i relation till idrott och friluftsliv för att på så sätt bidra till minskad negativ miljöpåverkan och långsiktigt hållbara verksamheter.

Sveriges natur är unik och tillgänglig, tycker utländska turister

Sveriges natur är vacker, tillgänglig och unik, tycker utländska turister, enligt VisitSwedens senaste undersökning av målgruppen Globala resenärer. Och när det gäller sökningar på Google, så är det naturupplevelser som skidåkning, norrsken och vandring, som smäller högst.

Sveriges natur är helt unik, och skidåkning får flest sökningar, enligt VisiSwedens senaste undersökningar.

När Visit Sweden nyligen frågade turister i sju länder om hur de uppfattar Sverige är de vanligaste associationerna ”vacker natur/omgivning”, ”unik, orörd natur som är tillgänglig för alla” och ”äkthet, naturligt och okonstlat”.

“82% tycker att Sveriges natur är vacker”

— Visit Sweden

Hela 82% av respondenterna ur Visit Swedens målgrupp “Den globala resenären” tycker att Sveriges natur med dess omgivningar är vacker och 72% att landet har en unik orörd natur, lättillgänglig för alla.

När Visit Sweden tidigare undersökte* vilka aktiviteter i Sverige som utländska resenärer hade sökt efter (googlat på) så visade sig friluftsaktiviterna komma i topp, och således överensstämma ganska väl med det man även associerar Sverige med.

Vanligaste sökord inom kategorin Turistaktiviteter:

1. Skidåkning, 155 900 sökningar

2. Norrsken, 131 800 sökningar

3. Kryssningar, 97 700 sökningar

4. Vandring, 85 100 sökningar

5. Fiske, 82 600 sökningar

6. Stränder, 51 100 sökningar

7. Familjesemester, 48 100 sökningar

8. Musikevenemang, 47 000 sökningar

9. Slott och fästningar, 46 600 sökningar

10. Vattenland, 45 000 sökningar

Förra året steg antalet sökningar efter naturupplevelser på nätet med 28 procent. Totalt gjordes 5,8 miljoner sökningar om turist-Sverige under 2018, enligt VisitSweden, vilket sägs vara 24% fler sökningar än året innan och är en 100%-ig ökning jämfört med hur mycket sökningarna ökar om europeiska turistländer i genomsnitt.

De nationaliteter som söker mest information innan resan är tyskar, som står för nästan en miljon av sökningarna, tätt följda av amerikaner, danskar och britter.

(*Undersökningen har genomförts av Bloom Consulting på uppdrag av Visit Sweden och avser åren 2016-2018.)

Nya rön: Naturen gör oss båda friska och lönsamma

“Det händer saker i vår kropp när vi är i skogen och naturen. Det visar forskning från Sverige och flera andra länder”, skriver Vetenskapens värld på SVT i sin presentation av programmet “Frisk av Naturen”, och tillägger det “att vistas i skog och mark kan ha större påverkan på oss än vi trott. Hjärnan arbetar på ett annat sätt och skogen är också stresshormonernas värsta fiende.”

För er som ännu inte sett programmet, gör det nu! Och låt er inspireras. Inslaget ligger kvar på SVTPlay till och med sista februari 2020.

Rent krasst räcker det med att du tillbringar två timmar i naturen per vecka för att man ska känna sig friskare överlag. Det visar bland annat en stor brittisk studie i vilken forskare från University of Exeter låtit ca 20 000 människor berätta hur de mår i och utanför naturen. Resultatet är kanske inte banbrytande i sig, men omfattningen av studien är det definitivt. För den vetgiriga finns studien publicerad i sin helhet i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature.

Men har vi verkligen råd att att lägga pengar på grön infrastruktur bara för att vi människor ska må lite bättre? Att behöva mäta människors välbefinnande i ekonomiska termer, framstår som smått absurd, men är alltjämt praxis i vår krassa marknadsekonomi, där vi människor inte framstår som så mycket annat än produktions- och konsumtionsenheter. Men ok, må så vara… Ja, det är värt varenda öre! Massor av forskning pekar nämligen på att rätt investerad krona går att räkna hem mångfalt.

Ny brittisk forskning av Leeds Beckett University – Social return on investment analysis of the health and wellbeing impacts of Wildlife Trust programmes – visar till exempel att varje krona som investeras i att få stressade, ångestfyllda, deprimerade människor att komma ut i naturen för att få dem att må bättre, spar samhället hela sju kronor i vård- och omsorgskostnader.

Varje krona som investeras i att få sjuka människor att komma ut i naturen - ger sju kronor tillbaka…

Betänk då att 39 procent av den svenska befolkningen mellan 16–84 upplevde lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest år 2018, enligt Folkhälsomyndigheten; att den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland unga och att den faktiska samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa beräknas vara så stor som 80 miljarder kronor per år.

Lägg därtill de övriga samhällsekonomiska vinsterna som ett lättillgänligt, rikt och levande friluftsliv tillför räknat i sålda varor och tjänster; arbetstillfällen; etc. Jag minns bland annat denna artikel - The Business Case for Investing in Outdoor Recreation - i tidningen Flathead Beacon, Montana, som fick mig att ännu en gång höja på ögonbrynen i just den frågan.

Nu finns det LONA-pengar till digital friluftsguide igen - här är mallen som gör det enkelt att söka

Efter 2019 års ekonomiska härdsmälta som så olyckligt satte käppar i hjulen för nästan samtliga behjärtansvärda LONA-ansökningar, finns nu äntligen LONA-pengar att söka till en digital natur- och friuftsguide.

Här har ni mallen som gör det enkelt att söka, och som ökar era chanser att få ansökan beviljad.

Naturkartan har talat med Veronica Axelsson, nationell LONA-samordnare på Naturvårdsverket, som menar att LONA-budgeten förvisso ännu inte är fastställd för 2020, men att hon räknar med att budgeten för ordinarie LONA kommer att ligga i nivå med ett normalt år vilket betyder ca 50-54 miljoner kronor. Och understryker därför att “det finns all anledning att söka bidrag för LONA-projekt år 2020”!

“Det finns all anledning att söka bidrag för LONA-projekt år 2020”

— Veronica Axelsson, nationell LONA-samordnare på Naturvårdsverket

De kommuner som vill söka pengar till en digital natur- och friluftsguide på Naturkartan webb och app, ni är helt rätt ute. Nästan alla kommuner har fått del av LONA sedan starten 2004. Hälfen av alla LONA-pengar har senaste åren gått till att främja friluftslivet. Och alla kommuner som har sökt LONA-bidrag för Naturkartan har fått ansökan beviljad (åtminstone fram till ödesåret 2019).

Så skynda att söka nu. Sista ansökningsdagen är den 1 december.

Naturkartans mall gör ansökningen enklare

För att göra det ännu enklare att söka pengar till Naturkartan, har vi tagit fram en mall, som många kommuner redan använt sig av med stor framgång.

Gör så här:

• Registera din LONA-ansökan här.

• Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner framgångsrikt har använt för att få LONA-bidrag.

• Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

Kort om LONA

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast till den 1 december 2019 och beslut meddelas under våren 2020.

Så om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu! Vi hjälper er med hela processen.

Mer info om 2020-års LONA.

Trafiken bara ökar - 68% fler användare av Naturkartan

Naturkartans trafik fortsätter att öka. Från årsskiftet har antalet användare ökat med hela 68% jämför med föregående år, från 102.000 till nära 172.000 användare (fram till 11 maj). Apparna har nu totalt 140.000 nedladdningar, varav Naturkartans app står för 30.000.

Allt pekar på att behovet av mobil digital inspiration och vägledning i naturen är mycket stort, och kommer att växa.

Olofström Sveriges friluftskommun 2019

I stenhård konkurrens med flera andra tungt meriterade friluftskommuner tog den lilla Blekinge-kommunen Olofström till sist hem segern som Sveriges friluftskommun 2019 med motiveringen:

“Olofströms kommun har genomfört en omfattande samverkansinsats genom medborgarforumen ”Påverka friluftslivet och naturvården” och genom workshopen ”Skolnära skogar”. Arbetet blev en spännande process där invånare, föreningar, organisationer och pedagoger från kommunens skolor och förskolor deltog. Hela processen dokumenterades och därefter skapades ett naturvårds- och friluftsprogram.”

Grattis Olofström!

– Det är många kommuner som visar på stora förbättringar i år och flera når maxpoängen, det är väldigt glädjande. Vår förhoppning är att priset och undersökningen ska stimulera till aktivt och planerat arbete för friluftsliv, säger Ingela Hiltula, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Sveriges friluftskommun baseras på en årlig undersökning om kommunernas arbete med friluftsliv. Undersökningen ställer frågor om planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv. I år deltog 223 av Sveriges 290 kommuner i undersökningen som genomförts varje år sedan 2010.

Naturvårdsverket menar att svenska kommunerna har en nyckelroll för friluftslivet och arbetet ger möjligheter för människor att ta sig ut i naturen och må bra.

För att få utnämningen Sveriges friluftskommun ska kommunen arbeta långsiktigt med friluftsliv. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare att välja en aktiv fritidssysselsättning utomhus.

Förutom Olofström fick Jönköping, Kalix, Leksand, Ludvika, Piteå, Sundsvall och Örebro maxpoängen 32 i undersökningen. Sundsvall som var förra årets friluftskommun håller sig alltså kvar i toppen. Många kommuner i undersökningen uppnår goda resultat jämfört med tidigare år. Den kommun som har förbättrat sig mest under de senaste tre åren är Orust kommun, följt av Laxå och Värnamo.

Hela jordens “Wood Wide Web” kartlagd

Kan träd verkligen kommunicera med varandra? Den frågan kittlade många av oss redan som små barn. Att svaret dessutom var “ja” gjorde ju inte saken mindre magisk. Nu kanske euforin har lagt sig en smula, men intresset och nyfikenheten består alltjämt.

Vi har sedan länge vetat att den vegetativa och mångfacetterade delen av svampen, Mycel, bildar mycket stora nätverk under jorden, som såväl träd som andra växter använder sig av för att kommunicera med varandra.

Svampexperten Paul Stamets listade ut detta redan på 1970-talet, och kallade Mycelinet "Jordens naturliga internet" i ett TED-talk 2008. Något som givit upphov till en rad diskussioner, debatter och artiklalr på temat.

BBC skrev en spännande artikel om detta för ca fem år sen med rubriken: “Plant s talk to each other using an internet of fungus”, och lät illustrera miraklet med denna pedagogisk video.

Den som vill veta mer om detta fenomen kan gräva sig djupt ner i detaljerna och den ansenliga mängd skrivelser och teorier på temat.

Men nytt är att forskare nu lyckats i någon mån kartlägga hela jordens extremt mångfacetterade Mycel-nät - Wood Wide Web - med utgångspunkt från en enorm databas innehållande över 28.000 trädarter i 70 länder. Där en av nyckelspelarnra är ekologen Thomas Crowther, på ETH, i Zürich i Schweiz, som sedan 2012 samlat på sig mycket av denna data från myndigheter och enskilda forskare. År 2015 lyckades han kartlägga trädens globala utbredning och rapporterade att jorden har cirka 3 biljoner träd.

Lite kuriosa: För att bättre förstå vidden av dessa enorma och komplexa nätverka av Mycel, så uppstod år 2000 en förunderlig skogsdöd i Malheur National Forest i USA, där orsaken till sist visade sig vara ett gigantiskt nät av Mycel, av honungsskivlingsarten “A. ostoyae”, som sträckte sig över 880 hektar, med en uppskattad ålder av minst 2 400 år och en vikt av cirka 600 ton. Än idag räknas svampen med dess Mycel som världens största kända organism.

Vi ses den 22 maj - viktigaste dagen på året!

Biologiska mångfaldens dag är den symboliskt viktigaste dagen på året, när biologisk utarmning, massutrotning och klimatförstörelse, på god väg att hota allt mänskligt liv på jorden.

Biologiska mångfaldens dag utlystes år 2002 av FN:s sekretariat för konventionen om biologisk mångfald (CDB) och infaller den 22 maj i syfte är att uppmärksamma och slå vakt om naturens mångfald. Tyvärr med begränsat genomslag i Sverige där meningslösa dagar som Kanelbullens dag ser ut att få större uppmärksamhet.

Men för ett par år sen sägs naturhjältar som Rebecka Le Moine, Naturskyddsföreningen och Erik Hansson, Natursidan, ha tagit initiativ till att lyfta upp dagen på agendan, något som fått mängder av andra entusiaster att arrangera 100-tals främjande aktiviteter runt om i landet. Något vi är dem evigt tacksamma för, då få saker är så viktiga just nu som den biologiska mångfalden, då den utgör grogrunden till allt mänskligt liv på jorden.

En miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas

För bara några veckor sen slog rapporten från FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) ner som en bomb på våra frukostbord, med det närmaste chockerande budskapet att en (1) miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas de kommande decennierna, och att utrotningstakten idag är hela tio till hundra gånger snabbare än vad den varit någon gång under de senaste tio miljoner åren.

Med anledning av den rapporten skriver SVD m fl att vi nu är inne i en ny fas av massutrotning, efter den tidigare som “skedde för 66 miljoner år sedan, när en asteroid svepte bort en majoritet av jordens arter, bland annat dinosaurierna”. Något som får anses som ett av de största hoten som mänskligheten nu står inför, då forskarna menar att “vi människor är helt beroende av naturen för att överleva som art”.

“vi människor är helt beroende av naturen för att överleva som art”

– Vi eroderar själva fundamenten till våra ekonomier, livsmedelssäkerhet och vår livskvalitet över hela jorden, säger en av rapportförfattarna, Robert Watson, till nyhetsbyrån AFP.

Ohållbar livsmedelsproduktion

Rapporten bygger på nära 15.000 olika studier och andra rapporter runt om i världen, och pekar på att det framför allt är vårt ohållbara jordbruk och djurhållning som är tjuven i dramat. Det sägs att ca 75% av mark- och 66% av havsområdena har "väsentligt förändrats" mycket beroende av människors ohållbara livsmedelsproduktion, enligt IPBES-rapporten. Och att spannmålsproduktion och djuruppfödning upptar hela 33% av jordens yta och 75% av dess sötvattenresurser.

“Den biologiska mångfalden borde stå högst upp på den globala agendan vid sidan av klimatet ”

— Anne Larigauderie, IPBES: s verkställande sekreterare

“Den biologiska mångfalden borde stå högst upp på den globala agendan vid sidan av klimatet”, säger Anne Larigauderie, IPBES: s verkställande sekreterare vid en presskonferens den 6 maj i Paris, när rapporten släpptes och tillägger: "Vi kan inte längre säga att vi inte visste".

Att skydda naturen är det överlägset viktigaste verktyget för att kunna upprätthålla en någorlunda rik biologisk mångfald.

Målet att skydda minst 17% av jorden innan 2020

De så kallade Aichi-målen (inom CBD) som antogs 2010 kräver bl.a. att länderna ska se till att minst 17% av alla land- och sötvattensområden samt 10% av kust- och havsområden bevarade genom ett system av skyddade områden fram till år 2020. I Sverige har cirka 13% av landytan hittills skyddats i någon form. Alltså fortfarande en bit kvar.

Men 33% av världens skyddade områden är hotade

Mot bakgrund av detta är det alltjämt oroande att få in andra rapporter pekar på en utveckling åt det diametralt motsatta hållet. För ett år sen släpptes bland andra en rapport i den vetenskapliga tidskriften Sience, som visade att 6 miljoner kvadratkilometer (32,8%) av världens skyddade områden är hotade av människors ekonomiska intressen. Och hela 55% av de områden som skyddades innan FN’s konvention om biologisk mångfald (CDB) befästes 1992.

Men låt oss inte nedslås. Det finns insatser som ger hopp. En av dem kommer från den schweiziska affärsmannen tillika miljökämpen och filantropen Hansjörg Wyss, vars stiftelse donerade en (1) miljard dollar i syfte att skydda och bevara hela 30% av planetens yta i dess naturliga tillstånd innan 2030, inom ramen för “Wyss campaign for nature”.

“I believe that to confront the global conservation crisis, we need to do far more to support locally-led initiatives that conserve lands in the public trust, so that everyone has a chance to experience and explore the wonders of the outdoors.” säger Hansjörg.

Vi ses den 22 maj!

Så låt oss “gå man ur huse” den 22 maj, och på så sätt följa Erik Hansson, Hansjörg Wyss, och alla andra hjältar, och inte minst våra egna hjärtan, för att slå vakt om något av det finaste och viktigaste vi har - den biologiska mångfalden.

Här finns listan på flera hundra aktiviteter runt om i landet. Naturkartan kommer finnas på plats i några av Stockholms finaste reservat. Vi ses där!

90% nöjda kunder - men mycket kvar att förbättra

Naturkartans årliga kundundersökning är genomförd och sammanfattningsvis är över 90% av respondenterna mycket nöjda eller nöjda med tjänsten, men förbättringar krävs på en rad punkter.

Det visade sig att Naturkartans kunder använder tjänsten för att göra informationen om deras natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare, precis som syftet är. Och att tjänsten mycket väl tillgodoser deras behov i den frågan.

Enligt undersökningen värdesätter de funktioner som främjar samverkan mellan dem och andra intressenter. Och de tycker det är viktigt att vara en del av Naturkartans nationella friluftsguide (app och webb), då de bedömer att det gynnar användarna.

“appen visade sig vara mycket viktig för kunderna”

Även mobil-appen visade sig vara mycket viktig för kunderna då många anser att användarna föredrar appen framför webben. Därtill anser våra kunder att deras målgrupp (invånare, besökare, m fl) tycker Naturkartan är en bra tjänst.

Men det som gladde oss nästan mest är att nära 90% av kunderna är mycket nöjda eller nöjda med vår support och vårt bemötande, då detta är en stor hjärtefråga för oss på Naturkartan.

Mycket kvar att förbättra…

Med det sagt så har vi också fått ta del av en hel del konstruktiv kritik. Kunderna är i allmänhet nöjda med tjänstens publiceringsverktyg, där 55% tycker att det är bra och 21% t o m mycket bra. Men av kommentarerna att döma så är man mer kritisk. Många tycker inte att verktyget är så användarvänligt som man skulle kunna önska. “Krångligt” är ett ord som tyvärr återkommer lite för ofta i kommentarsfälten. Dessutom saknar verktyget en hel del funktioner anser knappt 60% av respondenterna.

Vidare så är man (85%) ok med med det antal användare, besökare, nedladdningar, som tjänsten genererar, men bara 15% är riktigt nöjda, vilket enligt kommentarerna har att göra med att de inte har sett något statistik(!)

Slutligen är de allra flesta kunderna (82%) ok med priset för tjänsterna, men bara 18% tycker det är lågt. Men det kanske är en självbevarelsedrift?

---

Undersökningen gick ut under mars månad till knappt 60 av våra kunder och genererade en svarsfrekvens på drygt 50%.

Ladda ner resultatet av undersökningen, rensad från alla individuella svar.

Med hänseende till GDPR i syfte att respektera enskildas rätt till skydd av personuppgifter, lagras eller visas här inga personliga uppgifter.

Naturkartan ännu bättre med 20 nya funktioner

Under hösten 2018 fick Naturkartan in flera stora och nya uppdragsgivare, med höga ambitioner och nya krav på hur tjänsten bör se ut och fungera. För att tillgodose såväl deras som våra befintliga kunders önskemål gick vi in i ett intensivt utvecklingsskede som varade hela vintern och en bit in på våren.

Nu - äntligen - har vi nöjet att presentera 20 nya funktioner som gjort tjänsten ännu bättre.

Mapbox gav bättre prestanda. Karttjänsten harmoniserar betydligt bättre med såväl listan som filtret av platser, områden och leder, vilket har förbättrat användarupplevelsen markant, speciellt när webbtjänsten används i mobilen.

Ny kartplattform

Den riktigt stora förändringen rör övergången från Google Maps till Mapbox på Naturkartans webb. Google Maps som tidigare medförde en rad olika mervärden, började istället begränsa våra möjligheter att leverera bra användbarhet och användarvänlighet. Lägger man därtill Googles chockhöjning av priset för användningen av deras karta, så blev ett byte av kartplattform helt enkelt nödvändigt.

Mapbox karttjänst har betydligt bättre prestanda. Vi hoppas att ni själva märker hur mycker mer precis, distinkt och omedelbar tjänsten är vid användning. Karttjänsten harmoniserar betydligt bättre med såväl listan som filtret av platser, områden och leder, vilket har förbättrat användarupplevelsen markant, speciellt när webbtjänsten används i mobilen.

Naturkartans GIS/CMS har blivit ännu lite bättre.

Bättre filter

Det är nu betydligt enklare och mer intuitivt att filtrera fram exakt den kombination av aktiviteter och faciliteter du vill se, och sen växla över till listan för att se resultatet av det du sökt efter både där och på kartan.

På tal om filter så visas nu bara de kategorier som är relevanta för den guide (eller län) som avses. I appens filter anges nu även hur många aktiviteter och/eller faciliteter som finns i guiden (eller länet) i fråga. Med en större mer framträdande siffra, har vi också försökt att visa tydligare hur många och vilka filter som är valda, i själva kartvyn.

Nya kategorier

Dessutom har vi passat på att lägga till några nya och efterlängtade kategorier som promenad, park, djurskyddsområde, uthyrning, service, dricksvatten och bastu.

Nytt mätverktyg för valfri sträcka

Med Mapbox har vi också implementerat ett helt nytt mätverktyg, som tillåter användaren att plotta ut exakt den sträcka som användaren vill få längden på. Nu är det betydligt enklare att se hur långt det är kvar till exempelvis rastplatsen. Även funktionen för “din position” framträder nu mycket tydligare.

Snyggare höjdkurvor

Dessutom har vi även förbättrat visualiseringen av ledernas höjdkurvor. Klicka på en led, och se hur fint ledens kurva nu växer fram, samt hur den dynamiskt ändras när man går vidare till en annan led. Passa även på att dra med datorns mus längs med kurvan, så ser du en markör som rör sig längs med leden på kartan, vilket ger dig en god blick över var de lite tuffare backarna finns på leden.

Fler färger på leder och områden

Många kunder väljer att visa upp sina leder med den förvalda och bruna färgen, men som bekant går det även att välja andra färger. Nu har vi fyllt på färgpaletten med lila och orange. Även gränserna för områden går att få i andra färger. Som ett litet test kan man nu exempelvis sätta guldkant på nationalparkernas gränser :-)

Bättre sök med kommuner och områdes-taggar

En av de kanske viktigaste funktionerna på Naturkartan är själva söktjänsten. Den är såklart intimt förknippad med filtret, men omfattar även alla sökningar i fritext. Nu har vi uppgraderat tjänsten för fritextsökningar så att de även omfattar dynamiskt skapade och sökbara “taggar”. Vilket i praktiken innebär att du kan tagga upp ett urval av områden, leder och platser, att tillhöra ett givet namn, utan att namnet finns i dess fritext.

Vidare har vi nu även utökat en geografiska indelningen till att, utöver län, även omfatta kommuner, vilket betyder att man nu också kan se vad som finns att se och göra i en specifik kommun. Hittills har ju “guiden” fyllt mycket av den funktionen, då många kommuner valt att just samla och paketera sin kommuns natur och friluftsliv på så sätt. Men det blir allt vanligare att en kommuns friluftsliv är så mycker mer omfattande än vad kommunen själv känner till och förmedlar i sina guider.

Snabbare väg till närliggande platser

Även appen har förbättrats på flera sätt. Bortsett från den nya filterfunktionen, som vi nämnde ovan, så har vi valt att lyfta fram såväl kartan som de närliggande områdena, lederna och platserna. Så om du exempelvis har hittat ett intressant friluftsområde, räcker det med att du skrollar ner lite på den sidan, så ser du allt som finns eller ligger i närheten av det området.

Hela leden visas vid in-zoomning

Men den kanske största och mest värdefulla uppdateringen av appen (både IOS och Android), är att alla områden och leder successivt paketeras upp och visas i sin fulla omfattning, när man zoomar in på kartan. Det innebär att användaren på ett mycket överskådligt sätt ser vad alla leder och stigar börjar, slutar, och breder ut sig i förhållande till varandra. Tjänsten är helt ovärderlig för den som vill kunna planera sin vandring i lite större stignät.

Ny avståndsmätare, helskärm och bättre vägbeskrivning

Har du en iPhone så har du dessutom fått en nya avståndsmätare samt möjlighet att, med en liten “finger-touch” på skärmen, få fram kartan i helskärm. Och för att hitta rätt, kan du nu välja både Googles och Apples tjänster för vägbesrkivning.

Besöksnäringen på kartan med Google My Business

Nu finns det äntligen möjlighet för besöksnäringen att etablera sina respektive verksamheter på Naturkartan. För att göra det så relevant, enkelt och effektivt som möjligt, har vi valt att använda Google My Bussines som en utgångspunkt, vilket betyder att Naturkartan automatiskt hämtar viktig information om näringsidkaren, som kontaktuppgifter, öppettider, etc, från Googles API.

Språkstödet utökas med polska

För att ännu fler internationella besökare ska hitta till den svenska naturen har vi lagt till polska som ytterligare ett språk i raden av övriga språk som svenska, engelska och tyska.

Nytt API för export av data och information

Nu har det blivit ännu enklare att hämta data från Naturkartan. Vårt nya API gör det möjligt för våra kunder (och ev andra intressenter) att exportera (sin) data och information från Naturkartan att användas i andra spännande sammanhang.

Bädda in Naturkartan på er egen webbplats

En tilläggstjänst som många av våra kunder längtat efter är att kunna bädda in sin naturkarta på sin egen webbplats. Nu är också det möjligt! Åtminstone karttjänsten med tillhörande lista och filter av alla aktiviteter och faciliteter som erbjuds. Och enkelt är det också; bara att klistra in ett stycke kod. Integrationen är helt sömlös och responsiv för bästa tänkbara användarupplevelse.

Uppdaterad terrängkarta

Många webbtjänster som använder Lantmäteriets terrängkarta har haft bekymmer med att hålla kartan uppdaterad, bland annat mot bakgrund att kartdatan består av tre miljoner sk “tiles” (brickor) som sammantaget väger 37 GB. Nu har vi ändrat inställningarna i vårt system så att hela terräng- och fjällkartan uppdateras åtminstone en gång i halvåret, med möjlighet att när som helst gå in och ändra enskilda “tiles”, så att de överensstämmer med verkligheten.

Digitala besöksräknare

När detta skrivs är vi i full färd att färdigställa våra digitala besöksräknare. Hittills har de fysiska besöksräknarna varit det enda sättet att få en ungefärlig siffra på hur många som har besökt ett givet område, gått en led, osv. Men ni som har jobbat med dessa räknare vet hur dyra och nyckfulla dessa mätare är, i synnerhet för lite större områden och längre leder, där entréerna och vägarna är oräknliga.

Med den digitala räknaren kan man att sätta ut hundratals virtuella punkter (sk geo fences) på kartan som sen automatisk räknar alla som passerar just dessa punkter. För att man ska bli räknad, krävs att man har tillåtit appen att använda ens position (vilket även krävs för att se sin egen position på kartan).

Ny design, rikare artiklar och mini-guider

Något som också är på gång och kanske har lanserats när ni läser detta är en helt ny design av webben, möjlighet att skapa rikare artiklar och inte minst sk mini-guider, som ex kommunens fem bästa badplatser, användarnas sju favoritområden; osv.

Jippi! 200 nya miljoner - men hur långt räcker dem? Och vart går pengarna?

Kungsleden får fortsatt underhåll. Fotograf: Anette Andersson

När riksdagen antog M-KD:s budget för 2019 så minskade anslaget till Naturvårdsverket med 40 procent – vilket motsvarar en nedskärning på 2,7 miljarder kroner, säger Naturvårdsverkets generaldirektör, Björn Risinger till SVT. Beskedet kom som ett dråpslag för alla som jobbar med och värnar om naturvård och därtill hörande friluftsliv, inte minst inom Länsstyrelserna.

Inför den årliga fördelningen av medlen, tvingades Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket, meddela närmast berörda att:

− Vissa satsningar upphör och inom andra delar sänks ambitionerna. För närvarande finns det till exempel betydligt mindre medel till att ersätta markägare vid skydd av värdefull natur och mycket av årets medel är uppbundna i redan tecknade avtal.

Men tillade i ett pressmeddelande tidigare i år att:

− Vi har nu en regering som håller på att forma sin inriktning och vi ser i januariöverenskommelsen skrivningar som indikerar tillskott på medel.

Och - mycket riktigt - i helgen meddelade Regeringen att man, som en del av det så kallade Januariavtalet, ändå skjuter till 200 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för olika åtgärder för värdefull natur. Förvisso inget jättebelopp i relation till det man förlorade, men likväl ett efterlängtat tillskott och därtill en förhoppning om ljusare tider.

Pengarna kommer framför allt att gå till att anlägga och säkerhetställa våtmarker, men även till att upprusta och underhålla fjälleder, vars anslag minskade med hela tio miljoner i M-KD-budgeten.

Vad gäller sistnämnda, så finns det all anledning att ge Svenska turistföreningen stor cred för det, då de i ett öppet brev - med nära 24.000 namnunderskrifter - adresserat miljöminister Isabella Lövin krävde “att regeringen i ett första steg återställer stödet till fjällederna till tidigare nivå och i nästa steg ökar finansieringen för att garantera att Sveriges fjälleder hålls öppna för alla, även i framtiden!”

– Vi kan inte acceptera att eftersatta broar inte rustas upp eller att rastskydd inte renoveras samtidigt som intresset för fjällvandring och turskidåkning ökar. Därför är det mycket glädjande att regeringen vill öka budgeten för ledunderhåll, säger Magnus Ling, VD på STF.

Men tillägger i en intervju i SVT:

– Men vi slutar inte med detta utan kommer fortsätta bevaka att denna tillfälliga höjning inte försvinner inför 2020 års budget.

Och det är inte säkert att pengarna kommer till sin fulla rätt, menar Ulf Silvander, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv, och säger att det finns ett par hakar; dels att Regeringens budget först måste godkännas av riksdagen och dels att man inte säkert vet att Naturvårdverket kommer att prioritera friluftsliv och fjälleder.

“Allt beror på hur Naturvårdsverket prioriterar”

– Det fanns tidigare ett anslag för att informera om allemansrätten (finansierat av detta anslag). Kommer vi att få sådana medel? Allt beror på hur Naturvårdsverket prioriterar, om inte regeringen skickar med några ”hintar” om vad man vill med anslagshöjningen, säger Ulf.

Läs mer i STF’s och Regeringens pressmeddelande.

Ny rapport från Naturvårdsverket: 9 av 10 använder mobilen i friluftslivet

Av Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor framgår att hela 86 procent av respondenterna har en egen smartphone, som de använder för att fotografera, orientera sig, dela sina upplevelser samt skaffa information inför och under vistelsen. Trots det saknar upp emot 30% av respondenterna information om friluftslivets utbud och möjligheter. Vilket tyder på att informationen ännu inte hittat till mobilen.

Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenskarnas friluftsvanor genomfördes i höstas av turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet, och gick ut till 21 000 svenskar varav 7700 svarande.

I jämförelse med motsvarande undersökning som Naturvårdsverket gjorde 2014, så har inte så värst mycket ändrats, på gott och ont.

I stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form. Men fortfarande mestadels på helger och längre ledigheter. Hela 80 procent säger sig vara ute i naturen ganska eller mycket ofta på längre ledigheter, medan motsvarande siffra för vardagar ligger alltjämt kvar på relativt låga 50%.

“...i stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form. Det är betydligt fler som är ute i naturen på helger och under längre ledigheter, jämfört med vardagar”

— Peter Fredman, professor vid turismforskningscentret ETOUR

Vanligast är “det relativt enkla friluftslivet” som vistelser ute i skog och mark, utomhusbad, trädgårdsarbete och cykling. Nästan alla av de svarande har varit ute i skog och mark för att få en naturupplevelse eller tagit en promenad, åtminstone någon gång under året.

Vad värre är att drygt hälften av alla svenskar (54%) menar att de inte har kunnat utöva någon eller några friluftsaktiviteter i den omfattning som önskats då de upplevt hinder för det.

Det absolut vanligaste hindret är brist på tid. Men var och varannan (25-35% av respondenterna beroende på typ av aktivitet) säger sig även sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter, vilket är häpnadsväckande i ett sånt exceptionellt väl utvecklat informationssamhälle som Sverige är.

“25-35% av respondenterna säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter”

Av Internetstiftelsens (IIS) årliga rapport “Svenskarna och Internet 2018” framgår att 90% av alla svenskar över 12 år har en egen smart mobil, och en överväldigande majoritet av dem använder den som huvudsaklig källa till inspiration, information och vägledning.

“86 procent har en egen smartphone som de använder för att skaffa information om friluftsliv”

I ett tidigare blogginlägg proklamerade Naturkartan för att information om natur och friluftsliv inte är något undantag. Ett påstående som nu med emfas befästs i Naturvårdsverkets rapport, där hela 86 procent av respondenterna visade sig ha en egen smartphone, som de använder för att fotografera, orientera sig, dela sina upplevelser samt skaffa information inför och under vistelsen.

På frågan hur ofta de svarande brukar använda sin smartphone i friluftslivet så svarande...

• 92% - fotografera eller filma

• 77% - orientera mig (kartor, gps, etc)

• 72% - dela min upplevelse med andra (sociala medier, sms, e-post, etc)

• 72% - skaffa information inför vistelsen utomhus

• 68% - skaffa information under vistelsen utomhus

Trots att nästan alla svenskar har tillgång till en smart telefon, och dessutom använder den för att få information om friluftslivet såväl innan som under besöket, så menar många att bristen på information utgör ett stort hinder till att utöva friluftsliv.

Med det sagt, är det svårt att dra någon annan slutsats än att många av de tjänster som syftar till att förmedla information om friluftslivets utbud och möjligheter ännu inte hittat till mobilen, och eller att de inte tillgodoser respondenternas behov i frågan.

Något vi alla bör ta på största allvar, då betydelsen av ett rikt friluftsliv inte nog kan underskattas. Inte minst mot bakgrund av att två tredjedelar av respondenterna menar att utomhusvistelser gör vardagen mer meningsfull; att hela 90% är helt eller delvis eniga i påståendet att friluftsliv är positivt för deras hälsa och att nästan hälften av dem säger att tillgång till friluftsliv har påverkat deras val av bostadsort.

För bra för att vara sant - när STF öppnar fjällstuga i Stockholm

Fjällen flyttar söderut - igen - när STF öppnar fjällstuga på toppen av Hammarbybacken mitt i Stockholm.

Fjällstuga mitt i stan!

För några år sen kunde vi med ett visst vemod läsa att fjällen minsann drar norrut. Detta då klimatförändringar har flyttat trädgränsen så högt upp på på landets sydliga kalfjäll, att dessa fjäll paradoxalt nog inte längre kan benämnas som fjäll.

Men det har inte hindrat naturturisterna att besöka Dalarnas “kullar” för allehanda friluftsliv. Tvärtom. “Sälenfjällen”, som VD Anders Bjernulf, envist fortsätter att kalla området, är norra Europas största alpina skidområde och nordens största friluftsområde med ca 4,8 miljoner gästnätter per år, uppemot 100 000 besökare per dag och en omsättning på dryga 2,5 miljarder kronor per år.

Nu kan vi glädjande nog konstatera att fjällen även drar söderut. Det manifesterar Svenska Turistföreningen med att snart slå upp dörren till sin 45:e fjällstuga högst upp på Hammarbybackens topp i Stockholm.

“Nu tar vi en bit av fjällen till Stockholm”

— Magnus Ling, VD på STF

– Nu tar vi en bit av fjällen till Stockholm. Inför vandringssäsongen är tanken att man ska kunna ta skydd, värma sig samt träffa andra vandrare i fjällstugan, säger Magnus Ling, Generalsekreterare/VD.

För de som har haft förmånen att få njuta av denna fjällnära logi vet att den ligger på natursköna platser 10 till 20 kilometer från varandra längs välmarkerade skid- och vandringsleder i fjällen. Men… inte i storstäder? Eller?

Nu är Hammarbytoppen med sina hissnande 93,5 m ö h förvisso en av Stockholms högsta punkter, och hade det inte varit en av gamla schaktmassor konstruerade kulle, så hade man rent teoretiskt även kunna kallat toppen för ett “fjäll”. Så varför då inte också en fjällstuga?

Min mamma sa alltid att “om det låter för bra för att vara sant, så är det ofta så”. Så hade det inte varit den förta april så hade jag köpt allt.

Tack, STF, för att ni tar fjällen och inte minst fjällstugan till nya nivåer och sydligare breddgrader! :-D

Allt inte svart när det blir mer grönt!

Äntligen har Regeringen godkänt köp av 5000 hektar ovärderlig gammal skogsmark Jokkmokk, så att Naturvårdsverket kan slutföra överenskommelsen med markägaren Jokkmokks Allmänning om att bilda totalt 11 nya naturreservat med höga naturvärden som totalt omfattar 10 000 hektar skog.

Många av oss som jobbar med miljö-, natur -och friluftsfrågor har fortfarande inte repat oss efter att M och KD slaktade budgeten till “Allmän natur- och miljövård” med 2,1 miljarder jämfört med övergångsregeringens förslag. Konsekvenserna blev ödesdigra i form av abrupta neddragningar på viktiga och nödvändiga satsningar för att kunna nå de politiska målen i fråga.

Därför var det obeskrivligt kul att Regeringen nyss kunde godkänna Naturvårdsverkets köp av 5 000 hektar skogsmark med ur- och naturskog i Jokkmokks kommun, så att Naturvårdsverket äntligen kan slutföra överenskommelsen med markägaren Jokkmokks Allmänning om att bilda totalt 11 nya naturreservat med höga naturvärden som totalt omfattar 10 000 hektar skog.

Affären gör att myndigheten bland annat kan bilda två stora naturreservat i Skorvkullen och i Karatj-Råvvåive; två områden som ingår i ett av de största oskyddade ur- och naturskogsområden som finns kvar i Sverige.

Affären omfattar bland annat två stora naturreservat i Skorvkullen och i Karatj-Råvvåive, öster om Pärlälvens fjällurskog.

Skogen i områdena är mestadels mycket gamla, med beståndsåldrar på 200-500 år. I områdena finns flera rödlistade arter och sjön Rödingstjärnen är en populär fiskesjö. Ovärderligt och smått historiskt!

– Det känns jättebra att denna överenskommelse nu är i hamn. Vi stod långt ifrån varandra till en början, men kompromissvilja och sökande efter alternativa lösningar har gjort att vi nu nått en överenskommelse som jag är övertygad om att alla parter känner sig nöjda med, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare på Jokkmokks Allmänning.

I naturreservaten ska skogarnas biologiska och friluftsmässiga värden bevaras och utvecklas och inga verksamheter som skadar områdenas värden får ske.

“Dessa skogar i Jokkmokk är några av de mest värdefulla i landet”

— Claes Svedlindh, chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket

– Att skydda natur som naturreservat innebär att värdefull natur bevaras och görs tillgänglig för naturupplevelser. Dessa skogar i Jokkmokk är några av de mest värdefulla i landet och kommer att komplettera befintliga skyddade områden på ett bra sätt, säger Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket. Läs mer på myndighetens hemsida.

– Jag uppskattar det omfattande arbete som alla parter har gjort för att hitta en överenskommelse mellan markägaren och staten. Regeringens långsiktiga strategi kommer vara att fortsätta stärka hotade naturområden med höga värden över hela landet, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Läs Regeringens pressmeddelande.

För ca ett år sen var ca 13 procent av Sveriges landyta formellt skyddad, och även om de nya “ländvinningarna” i Norrbotten inte ökar på detta mer än ca 0,2% så är det historiskt mycket och en trend i helt rätt riktning.