Svensk vinterturism fortsätter att växa

/

Hurra!! När detta skrivs har vintern äntligen kommit till i princip hela Sverige enligt SMHI, vilket betyder att även de sydligaste delarna av landet (som inte sällan blir snuvade på sin vinter) också har haft en dygnsmedeltemperatur på 0°C eller lägre under fem dygn i följd. Något som ofta frambringar snö, rosiga kinder och - en obeveklig längtan till fjällen och allehanda vinteraktiviteter. 

Redan fjolårets vintersäsong slog ju alla rekord med närmare 20 miljoner övernattningar i vintersverige, vilket motsvarade drygt 10 miljarder kronor i logiintäkter, vilket i sig var en fördubbling jämfört med pandemi-säsongen 2020/21 och nästan på samma nivå som före pandemin 2019/20. 

Och det var såklart de “hemestrande” svenskarna som då stod för fyra av fem av dessa miljontals gästnätter; en ökning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, vilket betyder att den svenska turismen 2021/22 var större än före pandemin. De utländska turisterna däremot, stod bara för drygt tre miljoner gästnätter, vilket var 700 000 färre än under vintersäsongen 2019.

De tre största skidregionerna - Dalarna, Jämtland och Värmlands län – stod för nästan en tredjedel av dessa gästnätter under vintersäsongen 2021/22. Även här var trenden med hemester tydlig, nio av tio gästnätter stod svenskarna själva för, en ökning med åtta procent sedan 2019, enligt Tillväxtverkets siffror från landets hotell och stugbyar för vintersäsongen 2022.

“Skidturismen visade sig stå starkt under pandemin. Det var förmodligen det mest lämpliga sättet att turista på under pandemin då man vistas utomhus stora delar av dagen i vida arealer. ”
— Jimi Löfman, analytiker på Tillväxtverket

- Det är även vanligt att bo i stugor och lägenheter i skidorterna, vilket skulle kunna likställas med att åka i väg till en fritidsbostad eller liknande. Fördelen med denna boendeform är att det finns bra möjligheter att äta pandemisäkert i det egna boendet, sa då analytikern Jimi Löfman på Tillväxtverket.

Tuffare ekonomi inget hinder än…

Trots att vintern och kylan detta år bidragit till skenande elpriser, stigande utlåningsräntor, som jämte kraftig inflation, gröpt djupa håla i svenskarnas plånböcker, verkar våra landsmän inte vilja göra avkall på sina vinteraktiviteter. 

Tvärtom har bokningarna i några av de stora svenska skidorterna i Härjedalen, Jämtland och Dalarna paradoxalt nog ökat relativt kraftigt jämfört med ett normalt år. 

- Man verkar prioritera fjällsemestern, trots att man har mycket fördyringar i sin ekonomi, säger Gustav Eriksson, vd i Kläppen i Sälen, till Sveriges Radio P4 Jämtland.

Kläppen, vars bokningsläge nu är lika starkt som under rekordåret i fjol när coronarestriktioner försvårade för utlandsresor. Detsamma gäller Stöten som är upp 30% jämfört med tre år sen innan pandemin slog till, och Funäsfjällen vars bokningsläge är upp ca 20% jämfört med en normal säsong som 2019/2020, enligt Sigge Jungell vd för destinationsbolaget i Funäsfjällen.

“Bokningsläget mot det vi kan kalla ett normalår, alltså 2019/2020, då ligger vi cirka 20 procent upp”
— Sigge Jungell vd för destinationsbolaget i Funäsfjällen, till SR P4 Jämtland

Även Naturkartan märker ett tydligt intresse från tjänstens miljontals användare att barmarkssäsongen är över för denna gång, och att fokus nu ligger på skidor, skridskor, utförsåkning, skoter, m m. 

5 tips på hur du enkelt vinteranpassar din friluftsguide på Naturkartan

  1. Lägg in en riktigt fin vinterbild på förstasidan till din guide. 

  2. Lägg även in vinterbilder till dina populäraste områden, leder och platser. Och ställ in datumet för när dessa återigen ska ersättas av sommarbilderna. 

  3. Ändra snabblänkarna på förstasidan i er guide till vinteraktiviteter om sådana finns. 

  4. Ladda upp dina skidspår, skridskobanor och andra vinteraktiviteter, som du kanske inte hunnit publicera ännu. Glöm inte att koppla caféer, grill- och rastplatser, etc till dessa aktiviteter, då dessa ofta är uppskattade besöksmål på vinterutflykten. 

  5. Ställ in spårstatus när ni spårat era spår, så att användarna vet när det är gjort. 








Nytt på Naturkartan hösten 2022

/

Naturkartan har utvecklats mycket positivt under hösten. Bortsett från det tunga bytet av statistik- och analystjänst, som vi redan skrivit om, så har en del nya funktioner tillkommit och befintliga förbättrats.

Men eftersom vi fortfarande befinner oss i ett intensivt utvecklingsskede, så vill vi avvakta med att berätta om allt som har hänt. Men bara för att nämna några exempel, så har den nya karttjänsten nu även implementerats på tjänsten för inbäddade kartor samt på Naturkartans externa webbplatser som ex Västervik Outdoor och Vänerleden.

“Publiceringsverktyget har fått en ny “editor” som gör beskrivningarna så mycket bättre. ”
— Alba Dogani - Head of Support på Naturkartan

Publiceringsverktyget har fått ny sk “editor” (EditorsJS), som nu skapar helt nya och förbättrade möjligheter till formatering av text, bild, etc i textfälten.

Ni har även fått bättre möjligheter att bättre organisera ert administrativa team på Naturkartan, som att själva bjuda in och ta bort administratörer, och bestämma vilken typ av roll de ska ha.

Lagom till vintern finns nu även möjlighet att sätta status på spår och leder. T ex kan man delegera möjligheten för skoter- och skidklubbar att själva sätta en status (tidsangivelse) när spåret sladdats / spårats; nyligen eller en viss tid. Spåret kan även stängas.

Men som sagt - vi återkommer med mer utförlig redogörelse för allt nytt inom kort. Håll ut!

Dags att söka LONA-bidrag för Naturkartan - här är mallen!

/

Nu är det hög tid att söka LONA-bidrag för att komma igång med Naturkartan. För att göra det enkelt att söka pengar för tjänsten, har vi tagit fram en mall, som många av Naturkartans 140 kommuner använt sig av med stor framgång. Så skynda att fynda. Sista ansökningsdagen är den 1 december.

Gör så här:

Klart!

Kort om LONA

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast till den 1 december 2022 och beslut meddelas under våren 2023.

Så om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu!

Kontakta oss - så hjälper vi er med hela processen.

Mer info om LONA på Naturvårdsverket.

Här ser du många av de kommuner m fl som använder Naturkartan.




Fortsatt pengaregn över ledbaserad naturturism - 52 miljoner i ny utlysning

/

Arbetar du med vandrings- och MTB-leder på landsbygden, och vill ta fram en riktigt bra digital karttjänst till dina leder för att på så sätt utveckla destinationens vandrings- och mountainbike-turism? Då ska du passa på att söka ekonomiskt stöd från Tillväxtverket som just nu erbjuder 52 miljoner kronor för bl a det ändamålet. Naturkartan har karttjänsten som utövarna älskar.

Tillväxtverket är som bekant en nationell myndighet som arbetar med att stärka företag och regioner för att öka tillväxten i Sverige. De senaste två åren har myndigheten särskilt stöttat utveckling av infrastruktur för rekreation och turism på landsbygden, där fokus ligger på vandring och mountainbike då intresset för just dessa aktiviteter är särskilt stort och växande, både bland inhemska och internationella besökare, samtidigt som infrastrukturen för lederna är relativt dålig i Sverige.

Tillväxtverket menar att det behöver finnas fler kvalitetssäkrade, trygga och attraktiva leder som möter besökares behov och förväntningar för att fler naturturismföretag ska vilja, kunna och våga utveckla sina verksamheter utifrån dessa aktiviteter. Vilket vi på Naturkartan verkligen håller med om.

Därför har Tillväxtverket som ambition att fortsätta med fler utlysningar för just detta ändamål under ytterligare två år, t o m 2024.

Tidigare i år beviljade Tillväxtverket 46,5 miljoner kronor till 16 projekt för att utveckla mountainbike- och vandringsleder på landsbygden. Nu utlyser myndigheten alltså ytterligare stöd med hela 52 miljoner kronor för att utveckla hållbara leder (eller områden) avsedda för vandring och/eller MTB.

Och med “utveckla” menar man alltså både den fysiska leden (eller området) och den digitala motsvarigheten. Där man i sistnämnda fall kan söka stöd för “köp av programvara eller köp av tjänst för utveckling av programvara för att få fler besökare till platsen”.

Biking Gästrikland använder Naturkartan för att göra informationen om sina 100-tals km mountainbikeleder mer till tillgänglig och användarvänlig.

Naturkartan har varit i kontakt med Antonio Tolj, som specifikt jobbar med Investeringsstöd för leder inom landsbygdsprogrammet på Tillväxtverket, som bekräftar den möjligheten.

Ansökan öppnade den 1 november 2022 och stänger först den 31 januari 2023.

Tillväxtverket kommer att informera om utlysningen vid en digital träff onsdagen den 23 november kl 10-12. Anmäl dig genom att skicka ett mejl till turisminfrastruktur@tillvaxtverket.se senast fredag den 18 november.

Kolla in hur exempelvis Biking Gästrikland, Trails of Västmanland, Västervik Outdoor eller Unionsleden har gjort.

Mer information om utlysningen finns här.

Nytt GDPR-säkert system för statistik och analys

/

Nu har även Outdoormap bytt ut Google Analytics mot Matomo, och kan därmed återigen erbjuda våra kunder statistik om användningen på Naturkartan utan riskera att att bryta mot EU’s dataskyddsförordning - GDPR.

Den 16 juli 2020 meddelade EU-domstolen sin dom i det så kallade Schrems II-målet; att Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA inte ger ett tillräckligt skydd för personuppgifter när dessa förs över till tredjeland, exempelvis USA. Därmed fick den österrikiska medborgaren Maximillian Schrems till slut rätt, då han tidigare gjort en anmälan till den irländska dataskyddsmyndigheten, i vilken han hade opponerat sig emot att Facebook Ireland överfört hans personuppgifter till servrar i USA, tillhörande Facebook Inc, där hans uppgifter behandlades utan tillräckligt skydd mot hans integritet.

Detta blev startskottet till en rad olika juridiska komplikationer och tvister, bl a den där österrikiska dataskyddsmyndigheten (DSB) ansåg att ett tysk förlag faktiskt brutit mot artikel 44 i EU’s dataskyddsförordning GDPR när de använt Google Analytics, med hänvisning till just Schrems-domen.

Sen dess har dataskyddsmyndigheter i flera europeiska länder kommit fram till att webbplatser som använder sig av analysverktyget Google Analytics bryter mot EU:s dataskyddsförordning GDPR. Och det mesta talar nu för att svenska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kommer att följa sina kollegors exempel. Något som redan fått många företag och organisationer att överge de US-baserade analysverktygen till förmån för de EU-baserade motsvarigheterna.


Outdoormap AB, med tjänsten Naturkartan, är inget undantag.

“Vi har följt ärendet sen domen i Schremsmålet vann laga kraft, och har sen dess sällat oss till den skara företag som övergivit Google Analytics”
— Emil Hellström, CTO på Naturkartan

I den nya versionen av Google Analytics - Google Analytics 4 (GA4) - ska förvisso funktionaliteten kring hur data samlas in och lagras, ha ändrats så att den ligger i linje med EU’s allmänna dataskyddsförordning. Men det är fortfarande lite osäkert. Och GA4 kommer inte att ersätta Google Universal Analytics förrän i juli 2023.

För att få lite extra kött på benen, har Outdoormap också valt att snegla lite på de många kommuner som använder Naturkartan, för att få ytterligare en referens när det kommer till så stora beslut som att byta ut hela systemet för analys och statistik.

Här har vi kunnat konstatera att många kommuner faktiskt har valt att avvakta ett skifte av system för analys. Om man exempelvis får lita till Wepperf’s testmetoder och mätsystem, så var hela 23% av Sveriges kommuner kvar i Google Analytics i somras, medan 34% hade gått över till Matomo.

Med det sagt, dukades gravölet trots allt fram även på Outdoormaps bord för att på så sätt hedra GA för lång och trogen tjänst. Och samtidigt ta tillfället i akt att hälsa Matomo välkommen. Den enes död den andres bröd. Och det ska villigt erkännas att det är med stort vemod som vi nu har “tvingats” överge ett av världens mest kompetenta system för statistik och analys. Men med förbehåll för att själva skiftet av system, är en kostnadskrävande process, så har Matomo sina fördelar, utöver det faktum att systemet följer EU’s dataskyddsförodning (rätt använt).

Matomo är Open Source, vilket betyder att koden för Matomo utvecklas publikt och är fri för vem som helst att ladda ner och anpassa efter egna specifika behov. Här finns exempelvis möjlighet att installera färdiga plugins, utveckla egna plugins till systemet, eller göra ev anpassningar. Matomo erbjuder även kostnadsfria APIer från vilka man kan hämta nästan vilket data som helst, och modifiera enligt behov och önskemål. Bara för att nämna ett par exempel.

“Outdoormap redo att släppa en första version av statstik- och analyssystemet Matomo”
— Emil Hellström, CTO på Outdoormap

Outdoormap har arbetat med Matomo under hela hösten, och känner sig nu redo att släppa en första version av statstik- och analyssystemet Matomo innan årsskiftet. Vilket gör det möjligt för oss att återigen börja leverera statistik om hur och i vilken omfattning Naturkartan har använts, till våra kunder. Denna gång helt GDPR-anpassad!

Vi vill samtidigt passa på att tacka alla kunder för förståelse och stort tålamod i den här frågan. Tack!




Bättre support med Alba

/

Naturkartan har utökat sin kundsupport med ny energi, digital kompetens och professionell service.

Stjärnskottet heter Alba Dogani som närmast kommer från Naturvårdsverket där hon bl a arbetat med att administrera karttjänsterna för Sveriges alla nationalparker på sverigesnationalparker.se som bygger på Naturkartans system för ändamålet.

“Min stora dröm är att naturen ska vara lättilllgänglig för alla”
— Alba Dogani, ny product manager på Natukartan

- Det känns så kul att få arbeta med naturkartan, utbrister Alba, när man frågar henne hur hon trivs på nya jobbet, och tillägger:

- Min stora dröm är att naturen ska vara lättilllgänglig för alla, så att alla har en chans att vistas i naturen och skapa fina minnen utomhus. Därför känns Naturkartan som en perfekt arbetsplats för mig.”

Alba älskar allt som har med naturen att göra, inklusive vandring, surfing, och hundträning.

Alba har en kandidat i miljövetenskap med fokus på hållbar turism. Hon är relativt nyutexaminerad och har inte hunnit samla på sig så mycket arbetslivserfarenhet sen dess, men hon är snabb i huvudet, flink med det digitala, och ett oöverträffat charmtroll, som inte kommer lämna någon kund besviken. Dessutom älskar hon allt som har med naturen att göra, inklusive vandring, surfing, och hundträning.

Som “Product/support manager” kommer Alba även jobba med Naturkartans hela “community” vilket inbegriper kontakt med tjänstens alla användare i alla dess kanaler; självklart på Naturkartans egen webb och app, men inte minst i alla sociala medier.

Så har du några frågor, funderingar eller synpunkter i största allmänhet, kontakta Alba redan nu på:

Mer info om Naturkartans Team här.

Ramverket för vandringsleder fastställt!

/

Mission completed!

Kvaliteten på svenska vandringsleder har länge varit ganska dålig. Delvis beroende på avsaknaden på en gemensam standard med därtill hörande rekommendationer och riktlinjer i Sverige. Något som Naturcentrums kartläggning av vandringsleder 2016, på uppdrag av Naturvårdsverket, vittnade om. Men sen ett par år tillbaka har samtliga regionala turistorganisationer gått från ord till handling och lanserat Sveriges första “Nationella ramverk för vandringsleder”.

Jag vet inte om ni kom ihåg det, men för några år sen fick Naturvårdsverket i uppdrag av Regeringen att utveckla förutsättningarna för friluftslivet (vilket beskrivs närmare i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2016). Detta i syfte att främja naturturism och friluftsliv för alla.

Ett av uppdragets tre delar handlade om att “kartlägga och utveckla vandringsleder”. Detta för att Naturvårdsverket skulle kunna utveckla förutsättningarna för friluftslivet genom att kartlägga systemet av vandringsleder i hela landet vad gäller typer, status/skick och ansvarsförhållanden.

Utifrån detta fick Naturcentrum i uppdrag av Naturvårdsverket att kartlägga och samla in underlag som behövs för att utforma konkreta förslag till hur arbetet med långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet skulle kunna utvecklas för att främja friluftsliv, turism och tillgänglighet. Här är rapporten från 2016!

Resultatet blev nedslående!

Naturcentrums kartläggning byggde på en enkätundersökning och samtal med ett stort antal ledförvaltare. Men eftersom ansvarsfördelningen i många fall var oklar fick man pinsamt nog termen “kontaktperson” istället för “ledförvaltare”.

“Vissa vandringsleder verkade ha upphört att existera”
— Naturcentrum

Det visade sig då vara svårt att få fram entydiga och samlade uppgifter om huvudmän och kontaktpersoner för långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet. Visserligen fanns en del förteckningar, men många uppgifter stämde inte och ingen av listorna var den andra lik. Vissa vandringsleder verkade ha upphört att existera, eller åtminstone gick det inte att få tag på någon ansvarig person. I andra fall kunde en och samma vandringsled uppträda med olika namn i olika sammanhang. Det hela komplicerades ytterligare av att en del regionala leder gick över flera kommuner, men saknade en regional samordnare.

“I vissa fall kunde information om en vandringsled finnas kvar även om vandringsleden i praktiken inte längre existerade”
— Naturcentrum

Det gick inte heller att få fram någon entydig definition för vad som menas med att vara huvudman för en vandringsled. Olika personer hade olika uppfattningar (eller ingen uppfattning alls) i denna fråga. Detsamma gällde till exempel begrepp som ledförvaltare och tillsyn. Inga av dessa begrepp hade någon entydig definition.

Information på hemsidor och i andra källor visade sig ha väldigt olika kvalitet. En del information verkade vara aktuell, uppdaterad och stämma väl med nuvarande förhållanden, men det var svårt att avgöra innan man varit i kontakt med ansvariga personer eller gjort en kontroll i fält. I vissa fall kunde information om en vandringsled finnas kvar även om vandringsleden i praktiken inte längre existerade.

“Några hade hänvisat till ... den allmänna standarden trots att någon sådan inte fanns”
— Naturcentrum

För att få en uppfattning om kunskapen och användandet av kvalitetsstandarder ombads huvudmännens kontaktpersoner att svara på frågan om leden i sin helhet omfattas av någon kvalitetsstandard.

En dryg tredjedel angav då att de följer en kvalitetsstandard, men endast några få hade beskrivit vilken standard som använts. Det blev därför svårt att avgöra vad de som svarat egentligen menat. Några hade hänvisat till Naturvårdsverkets standard eller ”den allmänna standarden” trots att någon sådan inte fanns. En fjärdedel visste inte om de följde någon standard och sammanfattningsvis kan sägas att osäkerheten var stor.

Av matrisen nedan framgår några ytterst prekära siffror på bristande kvalitet:

Utifrån detta beklämmande resultat, föreslog Naturcentrum att Naturvårdsverket borde ta fram en gemensam nationell standard för vandringsleder i Sverige.

Många kontaktpersoner i undersökningen angav förvisso att man redan arbetade med att ta fram en kvalitetsstandard för sin vandringsled, men Naturcentrum ansåg det orimligt att varje vandringsled tog fram sin egen standard, vilket Naturcentrum menade bara skulle resultera i merarbete, förvirring och osäkerhet.

Sveriges första nationella ramverk för vandringsleder

Lyckligtvis fick Naturcentrum till slut som de ville, tack vare att samtliga regionala turistorganisationer satte spaden i jorden för att gräva fram ett “nationellt ramverk för vandringsleder” i Sverige, med därtill hörande kvalitetskriterier och verktyg, som sammantaget ska skapa förutsättningar för alla ledhuvudmän att ta fram nationellt kvalitetssäkrade leder.

- Det bör dock poängteras att det ännu så länge inte finns något certifiering, kontroll eller sanktion kopplat till ramverket, menar Andreas Norum en av projektkoordinatorerna.

- Ramverket kan således endast användas som grund för ett kvalitetssäkringssystem för t ex ”Nationella leder” i framtiden. Men så länge det inte finns en organisation för kontroll och uppföljning så finns heller inget kvalitetssäkringssystem.

Projektgruppens fokus har emellertid legat på att ta fram en gemensam gradering, kategorisering, digitalisering och beskrivning av ledens beskaffenhet gentemot besökaren. Men också leda till förslag på ledhuvudmannaskap som går att implementera i hela landet liksom hur lösningar kring långsiktig finansiering kan utvecklas.

Projektet Nationellt ramverk för vandringsleder har finansierats av Jordbruksverket och Tillväxtverket, och nu rullat på i ca tre år. Tourism in Skåne AB har varit projektägare och Visit Dalarna står projektledare.

Projektet syftar till att öka andelen internationella gästnätter i Sverige och därmed öka omsättningen och sysselsättningen hos besöksnäringens företag. Och på sikt även bidra till att Sverige stärker sin position som ledande naturturismdestination i världen.

Naturkartan har noggrant följt projektgruppens arbetet och i några fall även bidragit med sakkunskap, inte minst i de frågor som handlat om information, kommunikation och digital förvaltning.

Naturkartan ställer högre krav på kvalitetskriterierna

Naturkartan ställer betydligt högre krav på några av de kvalitetskriterier som projektgruppen har jobbat fram. Men vill samtidigt visa respekt för projektgruppens föredömliga arbete, och även ödmjukhet inför frågornas komplexitet och målgruppens begränsade resurser.

Men med det sagt menar Naturkartan exempelvis att det inte räcker att säga att “Information om leden ska finnas samlad och tillgänglig på webben” vilket i princip skulle räcka med en halvtaskig karta på en pdf eller bild på webben.

För att en vandringsled ska klassas som kvalitetssäkrad, anser Naturkartan att den rimligtvis borde finnas tillgänglig för besökaren på en interaktiv mobilt anpassad karttjänst, med utförliga kartlager, gps, offline-stöd, mätsticka, tydligt utmarkerade informativa faciliteter längs med leden, m m.

“Det här är bara början på slutet. Nu kör vi.”
— Johan Engström, projektledare

Men som Johan Engström, projektledare, Visit Dalarna, antydde på klingande göteborgska, under slutkonferensen härom veckan: “Det här är bara början på slutet. Nu kör vi.”






I princip alla använder Internet och mobil-appar för information och vägledning

/

I princip alla har en smart telefon som de använder för få information, inspiration och vägledning, under nära nog hälften av dygnets vakna timmar. Det framgår av flera ledande rapporter om digital användning. Mot bakgrund av detta, är det anmärkningsvärt att inte mer information om Sveriges natur och friluftsliv görs tillgänglig i digitala applikationer.

Användningen av Internet vet inga gränser. Hela 94% av Sveriges befolkningen använder internet och nästan alla av dem dagligen. Det är bara några få procent som inte gör det. Och det är åldern som avgör hur mycket och ofta vi surfar.

Det framgår av Svenska Internetstiftelsens rapport “Svenskarna och Internet 2022”, som Naturkartan såklart lusläst för att förstå hur och i vilken utsträckning svenskarna använder digitala media.

Föga förvånande är det nästan uteslutande de äldsta i vårt samhälle som tillhör de 6% som inte använder Internet. Hela 20% av pensionärerna gör det exempelvis inte. Och drar därför ner snittet betydligt. Internet är med andra ord i högsta grad en generationsfråga.

Vilken enhet som används för att koppla upp sig mot Internet framgår inte av 2022-års rapport. Kanske för att ”it goes without saying” då redan 2021-års rapport visade att den smarta mobilen var den enhet som användes mest av i princip alla internetanvändare. Inte mindre än 95% använde den då varje dag. Och de har knappst blivit färre 2022.

Så vad gör folk med sina telefoner? I princip allt! De umgås, söker, reser, dejtar, köper, säljer, betalar, verifierar, reglerar, mäter, väger, tänder, släcker, bevakar, bygger, tränar, pluggar, läser, lyssnar, spelar, navigerar, osv osv.

Internetstiftelsen rapporterar bl a om användningen av sk e-tjänster. E-legitimation (mobilt Bank-id m fl) används t ex av nästan alla i befolkningen. Där den dagliga användningen har ökat extremt kraftigt – från 47% 2021 till 71% 2022.

Användningen av digitala brevlådor har också ökat från 60% i fjol till 70% i år. Var fjärde invånare (ca 25% av befolkningen) har använt en vårdapp med vilka dem besökt läkare digitalt via videosamtal och 66% har använt Internet via annan enhet för ändamålet. Nästan 60% av befolkningen reser med e-biljetter. Och över 60% har betalat parkeringsavgift med mobil-app.

När det kommer till kommunikationen, så är skriven text fortfarande den vanligaste metoden för att skicka meddelanden, och ex söka information på nätet. Men röst, video och bild dyker upp som nya sätt för att kommunicera, särskilt hos de yngre generationerna. Exempelvis en fjärdedel av 00-talisterna tycker att det är enklare att kommunicera med sina vänner digitalt än fysiskt, och lika många av dem skickar regelbundet videomeddelanden till varandra. Förmodligen är andelen ännu större om man inbegriper deras användning av social media.

Internetanvändarna i åldern 8 år eller äldre använder i princip alla (94%) sociala medier. Och ser vi till hela befolkningen i åldern 16 år eller äldre använder i alla fall 88% sociala medier, pensionärerna inräknade.

Det råder inga tvivel om att Sverige är ett mycket digitalt och uppkopplat land. Men trots det långt ifrån bäst i klassen. Lyfter vi blicken lite och tittar ut i världen, kan vi nämligen konstatera att en hel del länder faktiskt ligger före oss digitalt, och många andra flåsar oss i nacken.

Låt oss utgå ifrån årets upplaga av den ansedda och årliga rapporten “Digital Global Overview” sammanställd av Kepios, med support från ett flertal partners som Hootsuite och We Are Social. En nätt liten rapport på 300 sidor med sammanställd statistik från 230 länder.

Av den framgår att 62,5% av världens befolkning (16-64 år) använder Internet, att jämföra med Sveriges 97%. Bl a för att hitta information (61%), få inspiration (48%) och utforska platser, besöksmål, etc (42%) vilka alla tillhör de top 12 främsta anledningarna till att använda internet.

Av världens alla internetanvändare (16-64 år) har nästan alla (drygt 96%) en egen smart telefon.

Och nästan alla (91%) av internetanvändarna använder sin smarta telefon för att koppla upp sig mot nätet. Att jämföra med 71% som gör det via datorn.

Världens internetanvändare (16-64 år) spenderar i snitt 6h och 58 min på nätet varje dag. Varav 2h 27 min på social media.

Mer än hälften av den tid som spenderas på Internet sker via smarta telefoner. Totalt är 77% av världens mobiltelefoner uppkopplade mot internet, vilket motsvarar totalt 6,26 miljarder telefoner. Och drygt 86% av telefonerna är uppkopplade mot 3G, 4G eller 5G.

Varje mobilanvändare spenderar 4h och 48m på mobilen där hela 92,5% av tiden sker i appar, och bara 7,5% i webbrowsern.

I vilken mån detta beteende speglar användarnas tillvägagångssätt för att hitta ut till och i naturen, framgår inte av dessa generella rapporter.

Men det är nog ingen förhastad slutsats att anta att de vill använda samma enheter, kanaler, metoder, för att få information och vägledning om var natur- och friluftslivet finns, hur man hittar sig dit, hur man tar sig fram, vad som finns längs vägen, osv.

Foto: Kamaji Ogino

Grattis Trollhättan - men informationen måste bli bättre

/

Det finns all anledning att gratulera Trollhättan till utnämningen som Sveriges friluftskommun 2022. Och samtidigt prisa alla andra kommuner som också uppmärksammats för allehanda friluftsfrämjande åtgärder under året. Riktigt bra jobbat! Men information och vägledning måste bli bättre.

Foto Katarina Loodh

Trollhättan har en god tillgång på friluftsområden. Dessa unika tillgångar ska värnas och utvecklas till gagn för såväl trollhättebor som turister.

En del av Trollhättans fantastiska friluftsliv finns på och längs med Göta älv.

De föredömliga prestationerna framgår av Naturvårdsverkets rapport “Sveriges friluftskommun” och är resultatet av myndighetens årliga undersökning, som syftar till att stimulera kommunernas arbete med friluftsliv, inom ramen för Naturvårdsverkets uppdrag att bevara och utveckla friluftslivet samt följa upp de nationella friluftslivspolitiska målen.

Totalt fullföljde 212 av Sveriges 290 kommuner hela enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 73 procent.

Kommunerna fick svara på ett antal frågor inom tre övergripande områden:

  • Planer för friluftsliv 13 poäng

  • Information och samarbete 7 poäng

  • Aktiviteter inom friluftsliv 14 poäng

“Trollhättan var snubblande nära jackpot, med sina 33,5 poäng av totalt 34 möjliga. ”

Trollhättan var snubblande nära jackpot, med sina 33,5 poäng av totalt 34 möjliga. Och när det gäller arbetet med information och naturvägledning (de frågor som ligger Naturkartan varmt om hjärtat) fick Trollhättan alla rätt d v s sju poäng av sju möjliga. Vilket majoriteten av de 32 högst rankade kommunerna också fick.

“Hur bra är inte det??”

Faktum är att den retoriska frågan är befogad, för tittar man lite närmare på just den delen av undersökningen som handlar om information och vägledning, så räcker det med att kommunerna har “tillhandahållit information” i syfte att “stimulera naturturism” eller “visa på friluftslivets hälsofrämjande effekter” eller “informera om allemansrätten”, för att få full pott på den delen. Inte på vilket sätt eller i vilken omfattning. Inte hur eller var.

Och när det kommer till frågan om huruvida kommunen har arbetat med “naturvägledning” så räckte det i princip med att svara “ja” på den frågan, för att respondenterna ska ha fullföljt sina förpliktelser. T ex att om kommunen använt “utomhuspedagogik”; “marknadsföring”, m m. Inte heller här krävdes det någon närmare spec av omfattning och kvalitet på vägledningen.

“Vill man dra detta till sin spets, så räcker det alltså med att kommunerna marknadsför sitt friluftsliv med en någorlunda pedagogisk text, på sin webbplats, för att kamma hem samtliga poäng inom detta viktiga område.”

Det behövs ingen expert i frågan för att konstatera att ribban för denna frågeställning har satts på alldeles för låg nivå. Föga i linje med vare sig de nationella friluftspolitiska målen eller Naturvårdsverkets skrivelse till Regeringen 2017 ("Utveckling av friluftslivet –förutsättningar för digital information om naturområden"), som togs fram på uppdrag Regeringen i regleringsbrevet 2016; i vilket Naturvårdsverket skulle “utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”

“Vägledande digital information om naturområden är helt avgörande för att besökare ska hitta i och till, attraktiva områden och vandringsleder”
— Naturvårdsverket

I skrivelsen konstaterar Naturvårdsverket att vägledande digital information om naturområden är helt avgörande för att besökare ska hitta i och till, attraktiva områden och vandringsleder.

Att då få full pott genom att hänvisa besökaren till broschyrer, pdf-kartor, GIS och/eller liknande, duger inte i en tid där över 90% av svenskarna använder en smart mobil (smartphone) regelbundet, och är den enhet som används mest av i princip alla internetanvändare (Se årets rapport - Svenskarna och Internet 2021 - från Svenska Internetstiftelsen).

Vill vi att naturen ska vara tillgänglig för alla även sett ur ett informativt och kommunikativt perspektiv, så krävs betydligt bättre och mer ändamålsenlig information och naturvägledning, vilket även Naturvårdsverket antyder i sin uppföljning av de friluftspolitiska målen.

Glädjande är att rapporten även ger en indikation på att nästan 70% av kommunerna avser att höja sin ambitionsnivå för friluftslivet de kommande 1-3 åren.

Får jag tälta här?

/

I samverkan med Sveriges mest erkända friluftsforskare har Naturkartan lanserat en användargenererad FAQ-funktion som syftar till att öka kunskapen om hur friluftsliv utövas.

Får jag tälta här? Kan jag fylla vattenflaskan i sjön? Var hämtar jag veden? Är det ok att gena över åkern? Det är väl ok att fiska från den här udden? Vilken tid på året är det bäst att vandra i Jämtlandsfjällen? Är Skåneleden så platt som folk säger? Vem är det som sköter den här leden egentligen; spängerna har ju varit trasiga i över ett år?

Det ökade frilfutsintresset i Sverige har även fått antal frågor inom området att tillta markant. Men även svaren. De som ställer frågor vill förstå hur de bäst kan utöva sitt friluftsliv. Och de som svarar vill bidra och samtidigt visa prov på sakkunnighet. Här uppstår ofta en gemenskap och känsla av samhörighet, som blommat ut i en rik flora av dialoger och informationsutbyte inom en mångfald av forum i sociala medier.

Men intressenterna är flera. Det är inte bara friluftsutövare som vill få tips, vägledning, och därtill en möjlighet att bidra. Det ligger även i huvudmännens intresse att både förstå vad som händer i den natur de förvaltar och/eller ansvar för, och vägleda dess besökare till en så bra och hållbar upplevelse i naturen som möjligt.

Denna relativt nya interaktion mellan olika typer av målgrupper i relativt nya medier, har även skapat potentiellt nya möjligheter för forskarvärlden att öka kunskapen om friluftslivet i Sverige.

“Användningen av ny och smart teknologi inte bara inom sport- och friluftsaktiviteter utan också i förvaltningen av dessa aktiviteter är ett viktigt utvecklings- och forskningsområde”
— Andreas Skriver Hansen, forskare, och en av nyckelpersonerna bakom Mistra Sport & Outdoors

“Den nya funktionen kommer ultimativt att bidra till mer effektiv förvaltning samt stöd till policy för ett mer hållbart friluftsliv”

Andreas menar vidare att “användningen av ny och smart teknologi inte bara inom sport- och friluftsaktiviteter utan också i förvaltningen av dessa aktiviteter är ett viktigt utvecklings- och forskningsområde” säger Andreas Skriver Hansen, forskare, och en av nyckelpersonerna bakom Mistra Sport & Outdoors - ett pågående forsknings- och samverkansprogram som syftar till att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet.”

“Exempelvis har man gjort försök med användning av drönare, PPGIS och olika typer av GPS tracking (tex Strava data) till att göra besöksuppföljning av olika typ och man har börjat studera sociala medieplattformar som ett verktyg till att kvalificera kunskapen om folks friluftsaktiviteter och upplevelser i olika naturområden genom att analysera tex bilder och text uppladdade på Instagram, Facebook, Flickr och liknande.”

Men det har varit lättare sagt än gjort då tillgången till användbar data varit begränsad (mångfalden till trots) inte sällan på grund av integritets- och rättighetsfrågor.

Naturkartan lanserar första versionen av FAQ

På uppdrag av, och inte minst i samverkan med, några av Sveriges mest erkända friluftsforskare har Naturkartan därför tagit fram och lanserat en första version av en FAQ- funktion som syftar till att tillgodose alla målgruppers lystmäte i just den frågan.

Tjänsten har nyss implementeras på Naturkartans webb, och kommer även att driftsättas i Naturkartans mobilapp till hösten.

Funktionen gör det möjligt för såväl användare som huvudmän (förvaltare) att både ställa och få svar på frågor. Tjänsten är således dynamisk i den bemärkelsen att vem som helst kan både ställa och svara på frågor. Det innebär alltså att även användare kan svara på frågor, som vid första anblick ser ut att våra ämnade för främst huvudmännen.

Alla frågor och svar, kopplas till den/t plats, led eller område, som berörs. Och kommer i sinom tid även att inrättas i ett separat dynamisk FAQ-forum med kategorier, trådar, etc, med ambition att även lyfta fram de vanligast förekommande inläggen.

För att bidra behöver man vara inloggad, vilket också skapar förutsättningar att bli underrättad om de fråga/svar-aktiviteter man deltagit i. Huvudmannen få meddelande därom både i sin dashboard (organisation) och med e-post. Och användaren i sin profil.

“Vi hyser stor respekt och ödmjukhet inför den stora utmaning det innebär att engagera användare. Och vi har heller inga illusioner om att ersätta den fantastiska fråga/svar-dialog som redan idag florerar i sociala medier.

Men med lite tålamod, och utgångspunkt för de hundratals aktiva huvudmän och de miljoner friluftsutövare som använder Naturkartan, bör vi kunna bidra till att organisera och systematisera informationsutbytet mellan alla intressenter för det friluftsliv som är kopplat till alla områden, leder och platser på själva kartan.”
— Kristofer Björkman - en av Naturkartans grundare

Naturkartan på styret när Vänerleden invigdes

/

Med Naturkartan på styret trampade idag tusentals entusiastiska cyklister fram på Vänerleden för första gången. Förvisso hade många redan cyklat en och annan sträcka runt Sveriges största sjö. Men det var idag den officiellt invigdes - Vänerleden - Sveriges sjätte nationella cykelled!

64 mil uppdelad i 12 etapper, kvalitetssäkrad, med massor av faciliteter och spännande upplevelser längs med hela sträckan, allt i en digital kartguide för både webb och mobil användning.

Bakom ledens framväxt ligger en föredömlig samverkan mellan alla 13 kommuner som ingår i Vänersamarbetet, i nära samarbete med Turistrådet Västsverige och Visit Värmland.

Vänerleden är 64 mil lång och formellt uppdelad i 12 etapper på mellan 2 och 9 mil, som alla innehåller sevärdheter och besöksmål som tillsammans ska passa för flerdagsturer. Några av sträckorna används redan idag som cykelled, medan andra blir nya för ändamålet.

Vänerledens nya digitala kartguide

Ledens nya kartguide (webbplats) bygger helt på Naturkartans system, och är synkad med Naturkartans webb och app, för att på så sätt ge besökaren bästa tänkbara cykelupplevelse alla kategorier. Inte bara under själva planeringsfasen, utan minst lika mycket under själva cykelturen.

Webbplatsen används oftast som inspirationskälla och planeringsverktyg innan cykeldäcken pumpas och kedjan smörjs. Men när besökaren väl sitter på sadeln, så föredrar de flesta en mobil app, med gps, offlinestöd, etc på styret.

“Intresset för cykelturism har ökat kraftigt de senaste åren och vår förhoppning är att Vänerleden kommer leda till att fler upptäcker vår fantastiska sjö och de besöksmål och aktiviteter som finns runtom den”
— Madeleine Norum, projektledare för Lake Vänern Grand Tour

Höga krav på nationella cykelleder

Trafikverkets definition av en cykelled är: ”ett sammanhängande cykelstråk för rekreation eller turism. Leden kan bestå av olika typer av infrastruktur: lågtrafikerade vägar, cykelbanor med mera.” För att en cykelled ska klassas som nationell cykelled bedöms följande beslutsgrundande kriterier: förankring, trafiksäkerhet, tillgänglighet (förutom tillgänglighet med kollektivtrafik) och tillstånd. Därutöver rekommenderas att ett antal kriterier uppfylls, vilka dock inte är beslutsgrundande: attraktivitet, tillgänglighet med kollektivtrafik, kommunikation och kvalitetssäkring.

Kolla in Regeringens cykelstrategi för ökad och säker cykling

De nationella cykellederna är delvis sprungna ur Regeringens nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling, inom ramen för arbetet med turist- och rekreationscykelleder.

Utöver större cykelturismleder så görs även satsningar för att utveckla turist- och rekreationscykling i ett flertal län och i enskilda kommuner, inom vilken trafikverket har tagit fram kvalitetskriterier för turist- och rekreationscykelleder, där en cykelled beskrivs som ett sammanhängande cykelstråk för rekreation eller turism.

Cykelledsnätet för turist- och rekreationsändamål delas in i långa (nationella), medellånga (regionala) och korta (lokala) cykelleder. Leden ska ha en utpekad huvudman som kan vara ett regionförbund, ett regionalt samverkansorgan, en kommun eller annan organisation.

Huvudmannen ska ha en långsiktig plan och budget för förvaltning, kvalitetssäkring av service, utveckling och marknadsföring samt kvalitetssäkring av infrastrukturen och av utmärkningen längs cykelleden.

Sju nationella cykelleder i Sverige

För sju år sen, år 2015, invigdes den första nationella turistcykelleden - Kattegattleden, som ett steg i att utveckla cykelturismen i Sverige. Och bara ett år senare 2016 invigdes Sydostleden. Sen dess har flera liknande leder utvecklats och lanserats.


Totalt finns nu sju nationella cykelleder i Sverige:

  1. Kattegattleden (390 km) - Sveriges första nationella cykelled. Den sträcker sig från Göteborg i norr till Helsingborg i söder.

  2. Sydostleden (274 km) - går genom Småland till kustlandskapet i Österlen i Skåne.

  3. Sydkustleden (260 km) - sträcker sig från Simrishamn till Helsingborg.

  4. Unionsleden (350 km) - sträcker sig från Karlstad till Moss i Norge.

  5. Ätradalsleden (200 km) - sträcker sig från Falköping och Falkenberg.

  6. Vänerleden (640 km) - Uppdelad i etapper som sträcker sig mellan Karlstad-Mariestad, Marestad-Vänersborg, Vänersborg-Åmål och Åmål-Karlstad. Leden knyter också an till Sveriges sjunde nationella cyckelled.

  7. Göta kanal (220 km) - Sveriges sjunde nationella cykelled som sträcker sig från Mem i Östergötland till Sjötorp i Västergötland











Ny design, fler funktioner, bättre prestanda

/

Naturkartan har fått en ny design, fler funktioner och bättre prestanda. Det kanske mest iögonfallande är den nya designen, som med få undantag innefattar hela naturkartan.se, men snart även Naturkartans appar och implementeringarna av tjänsten på externa webbplatser.

Den gamla designen har förvisso tjänat sitt syfte väl med att hjälpa miljontals användare ut i naturen. Men inget varar för evigt. I takt med tiden har tjänsten trots allt vuxit ur sin gamla kostym till förmån för en mer intuitiv och användarvänlig utstyrsel.

Som en del av designen ingår även ny funktionalitet, där inte minst sök- och karttjänsten gjorts om och förbättrats. Men - som alltid - syns inte lejonparten av allt arbete på ytan, utan göms i det komplexa och underliggande system, som hittills skapat förutsättningar för hundratals huvudmän att serva sina användare med kontinuerligt uppdaterad information om allt som finns att se och göra i Sverige när det kommer till friluftsliv och naturturism. Hit hör inte minst prestanda och drift av tjänsten, som nu uppgraderats till helt nya nivåer.

“Startsidan har gjorts om för att användaren omedelbart och mer intuitivt ska hitta det den söker efter.”
— Emil Hellström

Hitta rätt direkt

Startsidan har gjorts om för att användaren omedelbart och mer intuitivt ska hitta det den söker efter.

Sökfönstret har fortfarande en central plats på sidan, men har förenklats och förädlats. Nu behöver man exempelvis inte välja län att söka i, utan kan direkt börja skriva det man söker efter, varpå en mängd olika valmöjligheter visas med hjälp av dynamiska förslag i inmatningsfältet, där ex själva länet bara är en av de många valmöjligheterna.

Detta skapar möjlighet för användaren att exempelvis söka efter “vandring” i hela Sverige. Och då inte bara efter information om själva vandringslederna, utan även efter guider, nyheter, evenemang och artiklar, som matchar sökningen.

Därtill har vi fyllt på med olika snabblänkar till de mest relevanta och/eller populära intressena, guider, m m. Där den populäraste länken går till allt som finns att se och göra i det område där du befinner dig.

Startsidan är en av den mest populära, och därför kanske den viktigaste, sidan på Naturkartan, men står trots allt bara för ca 4,5% av tjänstens ca 5,5 miljoner sidvisningar årligen. Resten fördelas ut mer eller mindre jämt på tjänstens 10 000-tals landningssidor, vars trafik oftast kommer direkt från Google, Facebook, m fl, utan att passera startsidan.

Smartare söktjänst

Väljer du att söka efter information om själva vandringslederna, exempelvis efter “vandring” som kategori, så får du upp alla tusentals vandringsleder både som lista och klustrade på kartan. Utifrån detta sökresultat kan du surfa runt på kartan i hela Sverige, zooma in och ut, efter de leder du finner intressanta. Eller sortera och skrolla efter dem i listan.

När du klickar på en led dyker en förhandstitt upp i listan, med den viktigaste informationen om leden. Härifrån kan du antingen kryssa bort förhandstitten, visa platsen på kartan eller gå vidare till ledens sida.

Observera att filtret nu har flyttat in i själva sökfönstret. Så skulle du vilja lägga till exempelvis “naturreservat” eller “rastplats” till din sökning, är det bara att skriva in och lägga till den kategorin, vars sökresultat då blir en kombination av de två. På så sätt kan du kombinera alla typer av kategorier m m, för att få exakt det sökresultat du önskar. Detta inbegriper även andra parametrar som orter, guider, län, etc.

Med andra ord kan du söka efter all vandring och/eller cykling i en guide och/eller i en ort, osv. Och om så önskas även komplettera med tillgänglighetsparametrar, exempelvis om du vill se alla vandringsleder med toaletter i Katrineholm.

Kartan har även kompletterats med snabblänkar direkt till det som har hög viktighet och populära aktiviteter eller liknande.

När du för musen över platserna m m på kartan visas namnet på dem.

Sveriges bästa friluftsguider

En guide är som bekant ytterligare en viktig och populär redaktionell förpackning av den information om vad som finns att se och göra på den destination som guiden täcker in.

Även guiden har fått en rejäl ansiktslyftning på Naturkartan, med några nya förbättrade funktioner. Här är exempelvis Örebro kommuns guide:

Även här har söket flyttat ner till själva kartmodulen och fungerar på samma sätt som det universella söket, men gäller här endast för sökningar i själva guiden.

Upptäck, nyheter, artiklar evenemang och miniguider ligger kvar i toppmenyn, men presenteras även med snabblänkar nedanför kartan på guidens startsida. Jämte nya snabblänkar till närliggande aktiviteter.

Avdelningarna för nyheter, artiklar, evenemang etc har fått samma grafiska formspråk som tjänsten i stort.

Sist men inte minst har informationen om avsändaren flyttat ner till sidfoten, och där fått en snyggare och tydligare plats.

Värt att nämna är att det nu även finns en snabblänk till att dela hela guiden i sociala medier.

Snyggare platssidor med recensioner, fråga/svar och nytt sök

Alla platser, leder och områden har en egen landningssida, med samma nya design som tjänsten i stort, och med i princip samma funktion som förut, med några få och viktiga förbättringar.

När du klickar på kartans helskärmsläge, får du som vanligt upp en lista över alla närliggande faciliteter, aktiviteter och POI’s till den plats, led eller område vars sida du är på. Men istället för filter, använder du söktjänsten för att söka efter allt som visas på kartan. Här finns även snabblänkar.

Vi har även valt att öppna upp förhandstitten för platser etc i listan, istället för att den ska poppa upp och ta plats på kartan.

Vidare så har vi lagt till möjligheten för användarna att recensera platser m m, med kommentarer, och låtit tidigare gjorda kommentarer bli en del av denna funktion.

Helt nytt är också möjligheten för såväl användare som huvudmän, att både ställa och svara på frågor som rör platsen. Detta med ambitionen att tids nog skapa en FAQ-modul, som hjälper såväl huvudmännen som användarna var och en på sitt sätt.

Säkrare drift och ökad prestanda

I samband med denna relativt omfattande re-design har Naturkartan passat på att uppgradera såväl mjuk- som hårdvara i flera delar av systemet, för att ytterligare öka prestandan och driftsäkerheten.

Vi vill dock flagga för att det alltid uppstår buggar i systemet vid en så pass stor re-lansering som denna, varför vi välkomnar er feedback och tackar för ert tålamod.

Appen och inbäddade kartor på tur

Den nya designen omfattar ännu så länge endast Naturkartans webb, men kommer även att implementeras på Naturkartans app och i alla inbäddade kartor på externa webbplatser.

Tjänstens publiceringsverktyg (CMS), användarnas profiler, m m ser ut och fungerar som vanligt ännu så länge, men kommer också få mer kärlek över tid.

Feedback välkomnas!

Ni som använder Naturkartan professionellt, gå gärna igenom er guide och hör av er med alla former av feedback!


Kontakta: Emil Hellström och Kristofer Björkman

Miljoner användare har Naturkartan i fickan

Just nu går miljontals besökare omkring med Naturkartan i fickan, vilket gläder oss mycket. 70% av dem använder webbversionen i mobilen och drygt 300 000 är aktiva appanvändare. Tjänsten används lika mycket innan som under besöken i naturen.

Bakom spakarna hittar vi hundratals redaktörer från anslutna kommuner, myndigheter och organisationer, som gör allt för att serva dessa användare med information om allt som finns att se och göra i Sveriges natur.

Tillsammans har dem skapat Sveriges mest heltäckande friluftsguide med över 4 200 naturreservat, 5 200 leder, med 10.000-tals närliggande verksamheter, aktiviteter och faciliteter.

Och detta är bara början…