Naturkartan researchverktyg för Sveriges största forskningsprojekt inom hållbart friluftsliv

Då var det klart! Mistras nya och omtalade programsatsning om idrott, friluftsliv och miljö gick till ett konsortium av samarbetspartners, med Mittuniversitetet som programvärd för Sveriges förmodligen största forskningsprojekt inom hållbart idrott- och friluftsliv.

Projektet löper över fyra år och har en budget på totalt 70 miljoner kronor med målet är att göra svensk forskning världsledande på området.

Naturkartan tar central roll som researchverktyg

Naturkartan har tagit en central roll som ett av projektets researchverktyg, i syfte att studera olika målgruppers friluftsutövning, sett ur en mängd olika aspekter, och med utgångspunkt från flera olika metoder. Med Naturkartans app, ska forskargruppen, med användarens goda minne, exempelvis kunna mäta och förstå var olika typer av användare är, gör, och lämnar för spår efter sig. Delar av studierna kommer att ske mer eller mindre automatiskt, medan andra mer som digitala kontextuella enkätundersökningar. Allt med hänsyn till GDPR och liknande regelverk som rör integritetsfrågan.

Peter_Fredman.jpg

“Forskningen kommer att ske med hjälp av en samverkansmodell där forskarna arbetar tillsammans med organisationer inom idrott, friluftsliv och miljö”

säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap på Mittuniversitetet och tilltänkt ledare för forskningsprogrammet

Liten kunskap om idrotts- och friluftslivets miljöeffekter

Många i Sverige är engagerade inom idrott och friluftsliv. Ur ett samhällsperspektiv förespråkas idrott och friluftsliv både på nationell och lokal nivå för att främja viktiga sociala aspekter, som folkhälsa och integration. Kopplat till idrott och friluftsliv finns även en stark industri- och näringslivsverksamhet som skapar arbetstillfällen. Idrott och friluftsliv omfattar även stora frivilliga insatser, genom engagemang av funktionärer, ledare mm. Inom idrott och friluftsliv finns alltså en rad olika aktörer med varierande mandat, syfte och engagemang.

Men miljöeffekterna av idrott och friluftsliv har fått relativt liten uppmärksamhet. Relevanta miljöeffekter är relaterade till resor till och från aktiviteter, utrustning, mat vid evenemang, markanvändning, konstruktion och drift av arenor, med mera.

Dessvärre finns stora kunskapsbrister när det gäller miljöeffekterna, och vissa områden har inte studerats alls. Dessutom kommer miljöförändringar, inklusive klimatförändringar, att påverka framtida aktiviteter inom idrott och friluftsliv. Detta och andra nya trender kommer att kunna ge upphov till nya och i värsta fall negativa miljöeffekter.

Det är således av största vikt och hög tid att man snabbt ökar kunskapen om och förståelsen för hållbarhet i relation till idrott och friluftsliv för att på så sätt bidra till minskad negativ miljöpåverkan och långsiktigt hållbara verksamheter.