Växjö tar naturen till bioduken

Idag 1 juni lanserar Växjö sin naturkarta. Och det på bio!

- Ja, det stämmer säger, Peter Lönn, projektledare för Växjö friluftsliv, och skrattar nöjt. 

- Vi har gjort en liten introduktionsfilm (se nedan) men också en 20 sek reklamfilm som ska upp på bioduken idag och snurra hela sommaren. 

På Växjö Naturkarta "hittar du information som hjälper dig att planera din utflykt till kommunens naturreservat, friluftsområden eller andra gröna besöksmål, säger PeterOch menar att det där finns många fina inspirerande bilder och korta texter som guidar dig till bland annat ekbacken, trollskogen eller badplatsen".

Uppsala länsstyrelse och Upplandsstiftelsen satsar på Naturkartan

Uppsala läns länsstyrelse och Upplandsstiftelsen vägleder till Sveriges finaste natur med Naturkartan.

Uppsala läns länsstyrelse och Upplandsstiftelsen vägleder till Sveriges finaste natur med Naturkartan.

Uppsala länsstyrelse och Upplandsstiftelsen har anslutit sig till Naturkartan, och har börjat med att lägga ut 20 av länets populäraste utflyktsmål. Dels i en egen app och dels i det som ska bli Naturkartans nationella app, med ambitionen att så småningom göra hela länets natur och friluftsliv tillgängligt i mobilen.

Appen finns att ladda ner i både Android och IOS. Och deras guide och information finns även med på nya Naturkartan som Android och IOS

Därmed tar Uppsala läns länsstyrelse ytterligare ett viktigt steg i sin strävan att förverkliga de friluftspolitiska målen i länet, inte minst det som handlar om att göra naturen tillgänglig för alla. Ett arbete som sker i samverkan med länets med kommuner, Upplandsstiftelsen, region Uppsala, ideella föreningar och andra aktörer.

Likt länsstyrelsen fortsätter även Upplandsstiftelsen oförtrutet sitt arbete med att skydda och iordningställa lämpliga naturområden så att de blir tillgängliga för allmänheten, på bästa tänkbara sätt, något som stiftelsen ägnat sig åt sen den grundades för snart 50 år sen.

Idag driver Stiftelsen en mängd projekt för att främja naturvården och friluftslivet. Bland annat förvaltar Stiftelsen 43 områden i länet i syfte att skapa god naturvård och attraktiva strövmarker och utflyktsmål i naturen.

En viktig del av arbetet handlar om att sprida kunskap om länets natur, naturvård och friluftsmöjligheter. Och upplandsstiftelsen hoppas nu att samarbetet med Naturkartan ska tillgodose behoven hos den stora och växande allmänhet som vill få information och vägledning via sina mobiler.

 

19% av naturreservaten kartlagda i ny app

Massor av fina friluftsplatser att upptäcka på Naturkartan

Massor av fina friluftsplatser att upptäcka på Naturkartan

Tack till Naturkartans pionjärer! Tillsammans har ni gjort knappt 19% av Sveriges ca 4.500 naturreservat tillgängliga i mobilen. Med fina bilder och bra beskrivningar. Tack vare er har vi kunnat slå ihop era guider och all er information till en app (IOS och Android), och därmed tagit ett historiskt första steg mot visionen om att skapa en guide till hela Sveriges natur och friluftsliv.

Det här är ett öppet brev med stort TACK till Naturkartans verkliga pionjärer! Till alla er modiga, entusiaster, som vågat trotsa konventionen till förmån för det oprövade. Till er som vågat jobba med en entreprenör, med all den osäkerhet det kan tänkas innebära. Till er som varit förvissade om att en digital mobil guide behövs för att göra naturen mer tillgänglig, och vågat handla utefter det.

Som ni vet så har Naturkartan under flera år arbetat målmedvetet med att ta fram en inspirerande, informativ och vägledande guide, för såväl mobilen som webben, för att folk ska hitta ut och upptäcka naturens och friluftslivets fantastiska värden. Detta i samverkan med med bland annat Sveriges kommuner och länsstyrelser.

5 länsstyrelser och 24 kommuner

Hittills har ni 5 länsstyrelser och 24 kommuner: Stockholm, Västmanland, Jämtland, Västerbotten, Uppsala, och Botkyrka, Danderyd, Haninge, Helsingborg, Huddinge, Jönköping, Katrineholm, Linköping, Motala, Nacka, Norrköping, Sollentuna, Stockholms stad, Tranås, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Värnamo, Växjö, Örebro, Österåker; anslutit er till Naturkartan. Därtill Hälsans stig och Tyresta Nationalpark.

Tillsammans har ni skapat guider (appar) till sammantaget över 850 naturreservat och ca 6.000 platser till olika aktiviteter och faciliteter. Apparna har laddats ner över 50.000 gånger och fått betyget fyra av fem stjärnor, enligt senaste medlemsundersökningen. Med andra ord; ni har kartlagt och gjort knappt 19% av Sveriges ca 4.500 naturreservat tillgängliga i mobilen, för bästa tänkbara inspiration, information och vägledning till denna skyddade natur.

Tack! Utan er pionjärer hade Naturkartan inte varit någonting

Tack! Utan er pionjärer hade Naturkartan inte varit någonting. Utan er hade vi nu heller inte kunnat ta det stora steget att slå ihop alla era guider och all information till en app, med ambitionen att inom kort kunna erbjuda allmänheten en guide (app) till hela Sveriges natur och friluftsliv.

Det mesta man kan önska ligger förvisso fortfarande framför oss. Naturkartan är bara i sin linda. Än har vi bara skrapat på ytan till tjänsten fulla potential. Kvar är exempelvis arbetet med att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra resterande 84% av alla reservat och därtill tusentals mil av leder, och friluftsplatser på Naturkartan. Men vi upplever nu ett ökat intresse av att vara med och bidra till guidens uppbyggnad, där varje intressent för med sig ovärderlig sakkunskap, kompetens och information, till tjänsten.

Med det sagt - så vill jag med vördnad och respekt avsluta det här inlägget, med att visa min genuina uppskattning till er Naturkartans pionjärer för att ni “köpte den första faxen”, om ni förstår vad jag menar...?

 

Naturvårdsverket och Naturkartan debatterar samverkan i Dagens Samhälle

Naturvårdverket och Naturkartan är överens om att digitala tjänster behövs för att göra naturen tillgänglig; att de kommersiella aktörerna är bäst lämpade att ta fram dem och att det krävs samverkan för att nå målet. Men medan Naturvårdsverket vill fokusera sig på att ta fram öppna data i växelverkan med offentliga aktörer, så kräver Naturkartan betydligt bättre samverkan med de offentliga aktörerna även vad gäller meta-data, finansiering, och samarbete. 

För någon någon månad sen skickade Naturvårdsverket in sin slutredovisning “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”. Detta med anledning av sitt regeringsuppdrag att “...utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden....”.

I skrivelsen framkom att Naturvårdsverket tolkar sitt uppdrag som att verket inte ska ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren", utan överlåter ansvar för detta på de kommersiella aktörerna.

Naturkartan välkomnade ställningstagandet, men menade i inlägget att det i så fall krävs betydligt bättre samverkan mellan de offentliga och kommersiella aktörerna, för att lyckas.

Blogginlägget föranledde ett debattinlägg i Dagens Samhället på samma tema, där jag poänterade vikten av denna samverkan om vi kommersiella aktörer ska kunna bidra till att naturvårdsverket ska nå det friluftspoltiska målet att göra naturen tillgänglig sett ur ett kommunikativt perspektiv.

Det dröjde inte länge förrän Naturvårdsverket replikerade att de höll med mig om att det behövs digitala tjänster för att göra natur och frilfutslivet tillgänglig; att de kommersiella aktöerna är bäst lämpade för att ta fram tjänsterna, och att de offentliga aktörerna behöver fokusera på att ta fram lättillgänglig information som öppna data.

I min slutreplik välkomnar jag Naturvårdsverkets ställning och tackar för förtroendet, men skriver att om Regeringen och Naturvårdsverket ska nå sitt mål, är det vanskligt att lämna över ansvaret för en avgörande del av arbetet till de kommersiella aktörerna, utan att först försäkra sig om att alla förutsättningar finns.

Jag menar att öppen data i sig inte gör naturen mer tillgänglig. Den skapar “bara” mer eller mindre bra förutsättningar för de kommersiella aktörerna att utveckla tjänster som i bästa fall gör naturen mer tillgänglig.

Ska entreprenörer som Naturkartan lyckas krävs betydligt bättre samverkan med offentliga aktörer kring meta-data, finansiering och samarbete, bara för att nämna några exempel.

Dagens slutanvändare kräver oerhört mycket mer för att bli inspirerade, informerade och vägledda till natur och friluftsliv, än "bara" geografisk data, kartlagd och presenterad i en mobil app. För att kunna konkurrera med miljoner andra tjänster som pockar på användarens uppmärksamhet, krävs massor av meta-data och kringfunktionalitet, som sammantaget kommer att utgöra en betydande del av tjänsternas konkurrenskraft.

Vidare är det rimligt att de som vill att naturen ska vara tillgänglig, också betalar dem som gör den tillgänglig? Att den som vill ha och får besök också betalar för de tjänster som genererar besök? Om de offentliga aktörerna inte vill det, tvingas utvecklarna av digital media till två alltmer konkurrensutsatta och dåligt fungerande affärsmodeller: att ta betalt av användarna, och/eller av näringslivet för att nå användarna.

Sist men inte minst saknas idag samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer, där man tillsammans försöker ta reda på vad som krävs för att nå målet och skapa goda förutsättningar för det. De gånger som Naturkartan blivit kontaktad och inbjuden till dialog av offentliga aktörer under det senaste året, går att räkna på ena handen.

Stockholm stad har anslutit sig till Naturkartan

Sätraskogen - ett av Stockholms fina naturreservat. Snart även på Naturkartan. Foto: Johan Pontén

Sätraskogen - ett av Stockholms fina naturreservat. Snart även på Naturkartan. Foto: Johan Pontén

Stockholm stad har anslutit sig till Naturkartan, och blir en av Outdoormaps kanske viktigaste partners i sin strävan att skapa en guide till hela Storstockholms natur och friluftsliv, i samarbete med länets alla övriga intressenter.

Stockholm är Sveriges folkrikaste kommun med knappt en miljon invånare, och förmodligen en av de kommuner som har minst antal reservat per capita, jämte Malmö. Därför kan det tyckas lite märkligt att staden nu tillhör en av Naturkartans mest hängivna anhängare. Men skälet är inte så konstigt: Stockholm är också en av de kommuner som förstått att invånarna är gränslösa i sitt friluftsutövande, och inte bryr sig om i vilken kommun de badar, cyklar eller går. Och sätter därför ett värde på Naturkartans tjänster för samverkan, som gör det möjligt för invånarna att få information och inspiration om allt som finns att se och göra vad oavsett var i länet.

- När nu hela länets natur och friluftsliv finns samlat i en guide såg vi det som självklart att också gå med i Naturkartan, säger Johan Pontén, informatör på Stockholm stad. Och tillägger:

- Vi måste bli mer tillgängliga i vår information om natur i Stockholms stad. Det finns enormt fina områden att upptäcka ofta ett stenkast från stadens brus. Vi har ett stort bildmaterial där vi verkligen kan bjuda användarna på det bästa från varje reservat. Med Naturkartan förenklar vi nu för stockholmarna att ta del av detta. Den är ett utmärkt sätt att upptäcka, planera och inspireras till naturupplevelser.

I oktober förra året, bjöd Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturkartan in representanter från alla Stockholms 26 kommuner till “frukostseminarium på temat hur vi kan samverka för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv mer tillgängligt”.

Efter två timmars samtal och presentationer kunde man konstatera att det rådde stor samsyn kring en del fundamentala frågor om hur man bäst kan samverka. Bland annat var man rörande överens om att “värdet för användaren markant ökar om man slår samman all information från länets natur- och friluftslivs-intressenter som kommuner, länsstyrelsen, m fl, till en tjänst i syfte att informera, inspirera och vägleda allmänheten till länets totala utbud av natur och friluftsliv”.

I skrivande stund har 15 av länets 26 kommuner anslutit sig till Naturkartan för att förverkliga ovan nämnda. Den sammanslagna Naturkartan har redan lanserats som betaversion på webben. Den “nya” appen lanseras vilken dag som helst. Och Stockholm stad är i skrivande stund i full gång med att lägga in information om alla sina reservat. 

Pressmeddelande med bilder finns här

Samverkan krävs när Naturvårdsverket inte frontar slutanvändaren

Naturvårdverkets tolkning av regeringsuppdraget framgår av ny skrivelse till Regeringen: 

“...verket ska inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren". 

Ansvaret faller istället på de kommersiella aktörerna, vilket kräver betydligt bättre samverkan än idag. 

Nu är det upp till Regeringen med Karolina Skog i spetsen att bestämma hur Sveriges natur och friluftsliv ska tillgängliggöras digitalt. 

Nu är det upp till Regeringen med Karolina Skog i spetsen att bestämma hur Sveriges natur och friluftsliv ska tillgängliggöras digitalt. 

“Idag är digital information om naturområden avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”, skriver Naturvårdsverket i sina nya skrivelse till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”. Men tolkar uppdraget som att Naturvårdsverket endast ska “...utveckla förutsättningar för digital information, men inte ta fram ny digital information  för slutanvändaren”.
Sistnämnda faller på de kommersiella aktörernas lott, menar man, vilket kan vara strategiskt riktigt, men kräver i så fall betydligt bättre samverkan mellan företag och myndigheter inte minst vad gäller innehåll och finansiering.

Det övergripande målet för friluftspolitiken redan 2012 var att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Ett av Regeringens tio friluftspolitiska mål, kanske det allra viktigaste, var (och är) att naturen ska vara tillgänglig för alla. Enligt Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftspolitiken menar Regeringen att “Staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv och att försäkra tillgång och förbättra tillgänglighet till naturen”, där man med “tillgänglighet” menar såväl den fysiska som informativa och kunskapsbaserad tillgängligheten.

Som stöd i genomförandet och uppföljningen av ovan nämnda mål anser Regeringen i sina preciseringar att människors behov av tillgänglighet ska vara tillgodosedda bland annat vad gäller kommunikation, information, vägledning och kunskapsspridning. Och att utpekade områden med god tillgänglighet ska vara kända, användas och uppskattas av besökare.  

I utvärderingen ca fyra år senare hade inte mycket hänt i frågan. Men utvecklingen av just detta mål bedömdes ändå vara positiv, bland annat med hänvisning till att allt fler kommuner ändå tagit fram olika typer av informationsmaterial som kartor, broschyrer och information på webbplatsen(!)

Men de mobila tjänsterna för tillgängligare natur och friluftsliv lyser fortfarande med sin frånvaro i en tid då 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil

På felaktiga grunder, kan man tycka, då detta skedde i en tid då 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil; 78 procent kopplar upp sig via mobilen och 65 procent varje dag. Då 79 procent av de som har smarta mobiler använder internet i mobilen varje dag, då internet varit den viktigaste informationskällan för unga under flera år, men nu för alla användare.

Strax därefter, våren 2016, fick Naturvårdsverket, i regleringsbrevet för 2016, i uppdrag att utveckla friluftslivet ytterligare. Uppdraget innehöll tre delar, där en av dem rörde digital information och lydde: ”Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”

Centrum för naturvägledning (CNV) fick i uppdrag av Naturvårdsverket att göra en omvärldsanalys över hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra natur och friluftsliv. Bland annat för att länsstyrelser, kommuner m fl ska få bättre kunskaps- och beslutsunderlag om lämplig digital teknik för naturvägledning till skyddad natur och andra naturområden för friluftsliv. CNV’s slutrapport “Digital teknik för naturinformation och naturvägledning” släpptes tidigare i år, och ligger nu till grund för Naturvårdverkets slutrapport till Regeringen: “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden” som i skrivande stund ligger rykande färsk på Regeringens bord.

Naturvårdsverket ska inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren

Kontentan av sistnämnda är att Natuvårdsverket i mångt och mycket går på CNV’s linje när det gäller att framhålla vikten av att använda digital teknik för att informera, inspirera och förmedla kunskap om Sveriges natur och friluftsliv. Och skriver i rapporten att digital information om naturområden är “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder” men tolkar uppdraget som att verket själv endast “ska utveckla förutsättningar för digital information, och inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren”.

...ansvaret för att skapa digitala, informativa, inspirerande och vägledande guider till slutanvändarna faller på de kommersiella aktörernas lott.

Naturvårdsverket menar att det finns flera olika aktörer inom Sverige som har olika, delvis överlappande, ansvars- eller intresseområden samt olika förutsättningar att göra data och information tillgänglig i och via digitala plattformar och kanaler.

I rapporten presenterar Naturvårdsverket en tabell med exempel på aktörer och deras ansvars- och intresseområde sett utifrån att underhålla, tillhandahålla och presentera digitala data och information om naturområden.

Naturvårdsverket

  • Ansvarar för en infrastruktur för öppna data om skyddade områden.
  • Tillhandahåller nationella data och API:er för leder och anordningar inom skyddade områden och för de statliga lederna i fjällen.
  • Tillhandahåller information via webbplatsen www.sverigesnationalparker.se och karttjänsten Skyddad natur.

Länsstyrelsen

  • Underhåller den digitala informationen om leder och anordningar inom skyddade områden och de statliga lederna inom respektive län.
  • Ansvarar för att registrera och uppdatera information om skyddade områden i Naturvårdsregistret.
  • Länsstyrelsen ansvarar också för att registrera kommunala beslut avseende områdesskydd.
  • Kan utveckla användarvänlig information om sina naturområden, och behöver samverka med anslutande kommuner eller län om t.ex. Ledinformation

Kommunen

  • Underhåller information om leder inom kommunen, ajourhåller samma information i Lantmäteriets databas.
  • Kan utveckla användarvänlig information om sina naturområden, och behöver samverka med anslutande kommuner om t.ex. Ledinformation.

Kommersiella aktörer

  • Utvecklar paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra. Kombinerar information om naturområdena med information om att bo, äta, göra.

Av rapporten framgår att ansvaret för att skapa digitala, informativa, inspirerande och vägledande guider till slutanvändarna faller på de kommersiella aktörernas lott.

Detta kan vara strategiskt riktigt då företag generellt sett, har betydligt mer kunskap, kompetens och entreprenöriell innovativ kraft på området än myndigheter, men kräver då också att företag och myndigheter omedelbart börjar samverka inte minst vad gäller finansiering och innehåll.

Det finns ca 4.500 naturreservat i Sverige, varav många är besöksvärda. Därtill 1000-tals mil vandringsled, och 10.000-tals platser av friluftsintresse, men fortfarande ingen informativ, vägledande och inspirerande guide varken för webben eller mobilen.

Ny app till hela Sveriges natur och friluftsliv

Inom någon vecka kan alla friluftsintresserade för första gången någonsin ladda ner en app med information, inspiration och vägledning till en betydande del av hela Sveriges natur och friluftsliv. Tjänsten heter Naturkartan och har utvecklats i samverkan med Lantmäteriet, Naturvårdsverket, och några av landets främsta friluftskommuner och länsstyrelser.

Appen framtagen i samarbete med Sveriges främsta friluftskommuner och länsstyrelser - snart i var mans mobil

Appen framtagen i samarbete med Sveriges främsta friluftskommuner och länsstyrelser - snart i var mans mobil

Naturkartan har länge gjort det möjligt för kommuner, länsstyrelser m fl att skapa egna digitala natur- och friluftsguider för såväl mobilen som webben. En tjänst som på kort tid blivit populär och idag används av ca 30 kommuner och länsstyrelser, vars appar sammantaget laddats ner 50.000 gånger.

Men en guide till hela Sveriges natur har länge lyst med sin frånvaro, trots att tjänsten länge efterfrågats.

- Användarna är gränsöverskridande, och bryr sig inte om kommunala gränser när de utövar friluftsliv, menar Kristofer Björkman, en av grundarna till Naturkartan.

- De vill ha en inspirerande och vägledande guide till all den natur och det friluftsliv som finns inom deras aktions-radie. Till exempel har Stockholms stads ca en miljon invånare hela länet som friluftsarena och vill helt slippa ladda ner 26 appar för att hitta ut i naturen.

I den rapport - Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - som CNV gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket för att öka tillgängligheten och främja friluftslivet med olika digitala plattformar, så slår man fast att det finns ett “starkt stöd på länsstyrelserna för nationell plattform för skyddad natur” och att “även friluftsutövarna efterfrågar en sådan för all besöksvärd natur”.

I rapporten skriver CNV också att Länsstyrelsen i Stockholms län, redan 2003, föreslog att alla naturreservat borde samlas på en nationell webbportal, och menar att flera olika satsningar av varierande slag har gjorts sen dess, men utan att resultera i någon besöks- och användarvänlig tjänst.

Emil Hellström, en av grundarna till Naturkartan, var med och drev frågan om skapa en digital guide till hela Sveriges natur, redan då. Men inget hände.

Nu, 14 år senare, så gör vi det man så länge pratat om, och önskat, men aldrig gjort, säger Kristofer. Vi slår ihop alla våra intressenters guider och all information till en guide (app).

Sammantaget har de kommuner och länsstyrelser som hittills anslutit sig till Naturkartan beskrivit och publicerat ca 6.000 områden, platser, leder. Förvisso bara en liten del av Sveriges totala utbud, men likväl än bra början.

Även Naturkartans egen undersökning av sina användare tyder på att det råder stor efterfrågan på mobil vägledning till nya och fler områden. 77% av medlemmarna använder tjänsten på sin mobil. 93% för att hitta nya områden och upplevelser. Och 86% innan ett besök. Det medlemmarna saknar mest är fler områden och platser än vad som tjänsten idag erbjuder. Något som 88% av respondenterna tycker är viktigt till mycket viktigt.

Men i brist på relevant öppen data, är Naturkartan hänvisad till samarbeten med de intressenter som sitter på informationen om vad som finns att se och göra i naturen.

Ambitionen är nu att få med fler kommuner, länsstyrelser men även andra intressenter som vill marknadsföra sin natur och sitt friluftsliv alla kategorier, för att tillsammans skapa en mer eller mindre heltäckande guide till Sveriges friluftsliv.

Inom kort kommer Naturkartan också att skapa förutsättningar för sina användare att engagera sig i betydligt större utsträckning än hittills.

Till hösten räknar vi med att kunna erbjuda våra användare betydligt bättre möjligheter att umgås och inspireras av varandra.

- Som med så mycket annat är det ofta dina kompisar och förebilder inom det du är intresserad av som inspirerar dig att sticka ut och uppleva naturen. Kanske inte främst information från en länsstyrelse. Men kombinationen kommer initialt vara oslagbar, menar Kristofer.

I den nya appen har Naturkartan lagt till terräng- och fjällkartan som extra kartlager, därtill ljudfiler, och några andra bra funktioner. 

- Så med andra ord kan man säga att Naturkartan har tagit det första steget till att göra dessa kartor interaktiva och sociala för mobil användning, tillägger Kristofer.

Utvecklad för såväl IOS som Android. 

Naturkartan bra val i CNV's rapport: "Digital teknik för naturinformation..."

CNV’S rapport till Naturvårdsverket: ”Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - översikt och rekommendationer. 

CNV’S rapport till Naturvårdsverket: ”Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - översikt och rekommendationer. 

För knappt ett år sen fick Centrum för naturvägledning (CNV) i uppdrag av Naturvårdsverket att bidra till att länsstyrelser och kommuner får bättre kunskaps- och beslutsunderlag om lämplig digital teknik för naturvägledning till skyddad natur och andra naturområden för friluftsliv.             

Nu redovisar CNV resultatet i sin rapport: “Digital teknik för naturinformation och naturvägledning”. Rapporten har tagits fram inom ramen för det Regeringsuppdrag som Naturvårdsverket fått vad gäller att utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, för att allmänhetens tillgänglighet till dem ska öka samt för att främja friluftsliv och turism. Detta i syfte att bättre nå de friluftspolitiska målen.   

Naturkartan grundligt utvärderad

Rapporten innehåller dels en mer eller mindre grundlig omvärldsanalys och dels rekommendationer till olika intressenter om hur de enligt CNV bör förhålla sig och agera i frågan, däribland kommuner och länsstyrelser.

Som en del av omvärldsanalysen utvärderar CNV även Naturkartan, varefter man anger några alternativ till tjänsten, däribland den länsgemensamma tjänsten “Din Natur”.

I omvärldsanalysen behandlas även frågan huruvida en nationell guide till Sveriges natur och friluftsliv är efterfrågad, bör tas fram, i så fall hur och av vem?

Till sist lämnar CNV ifrån sig en rad rekommendationer till beställare och utvecklare av digital naturvägledning, Naturvårdsverket och inte minst kommuner och länsstyrelser.

Viktigt med digital naturvägledning

Generellt sett ställer sig CNV mycket positiv till användning av digital teknik för att inspirera, informera och vägleda besökaren både till och i naturen. CNV menar att “digital teknik skapar nya förväntningar och möjligheter både för förvaltare av skyddad natur och för besökare i naturområden”.  Men menar också att att det “krävs samordning och strategisk planering” för att det ska bli bra.

CNV betonar vikten av att möta “de krav som dagens användare har när det gäller att det ska vara enkelt att använda digitala plattformar och lätt att hitta information på dem”. Och menar att “Informationen behöver vara uppdaterad och attraktivt utformad”.                

CNV rekommenderar att man gör “det lätt för besökaren att ta del av information om området på väg dit och under besöket, till exempel genom att tillhandahålla en app eller information som går att ladda ned eller skriva ut via webben” och allra helst “göra det digitala materialet tillgängligt även om det inte finns täckning”.

Nationell guide till natur och friluftsliv efterfrågas på bred front

Mer specifikt rekommenderar CNV att Naturvårdsverket på det ena eller andra sättet bör bidra till att en nationell plattform för digital information tas fram inom kort.

CNV menar att en nationell plattform tillika guide “har efterfrågats på bred front under många år” och att “flera initiativ har tagits utan att det blivit verklighet”. Många av de cirka 30 svenska aktörer som CNV kontakta med anledning av omvärldsanalysen anser att Naturvårdsverket borde ha ett övergripande ansvar och ta ledningen i denna fråga.                          

CNV skriver att “det som talar för en nationell lösning är att friluftsutövaren erbjuds en tydlig överblick och ingång till information om natur, vilket underlättar sökandet efter besöksvärda områden och information om dem” och påpekar att “en gemensam ingång skulle göra det lättare för förvaltare och naturturismaktörer att veta var de ska lägga resurser och hur de kan tillhandahålla den typ av information som efterfrågas utan att själva behöva skräddarsy digitala plattformar.

CNV betonar att “ur friluftsutövarens perspektiv finns det inte mycket som talar för flera digitala plattformar med överlappande information och kommunikation om natur. I möjligaste mån bör länsstyrelserna samordna sina plattformar nationellt så att deras funktion blir tydlig gentemot kommunerna”. Och att “Naturvårdsverket bör bistå i en sådan samordning”.

“...flera länsstyrelser har idag valt tjänsten Naturkartan”

CNV skriver att “flera länsstyrelser har idag valt tjänsten Naturkartan för kommunikation om naturområden”, och i sin utvärdering av Naturkartan skriver CNV att de man talat med “tycker att Naturkartan är en bra kanal för att nå ut med information om naturområden…” och att “de spontana reaktioner som kunderna fått från användare av Naturkartan är … överlag positiva”.

De av Naturkartans kunder som svarat CNV “är samstämmiga i att de får snabb och bra respons från OutdoorMap AB när de har frågor eller utvecklingsförslag”. CNV skriver att företaget OutdoorMap “har mer än fyra års erfarenhet av samarbete med cirka 100 redaktörer runt om i landet” och att företaget anser sig “ha god kunskap om vilka hinder som finns för att nå ut med information och hur mycket arbete det krävs för att få fram denna (både vad gäller indata och urval) samt hur man tekniskt bygger en attraktiv lösning som guidar folk ut i naturen, kan uppdateras och som fungerar även om mobiltäckning saknas”.

Länsgemensam tjänst tillgodoser endast grundläggande behov

Skälet till att en del länsstyrelser trots det fortfarande är tveksamma till att använda Naturkartan för ändamålet, är “det löpande dubbelarbete som det innebär att använda en tjänst som ligger utanför den egna webben”. Och en del länsstyrelser ser därför den länsstyrelsegemensamma lösningen (Din natur) som ett alternativ då den erbjuder samordning av kartfunktioner och grundläggande information om skyddade områden, trots att den har en enklare utformning och erbjuder färre möjligheter i kommunikationen med friluftslivsutövare.

CNV bekräftar emellertid det de ansvariga för förvaltningsområdet Objekt Natur tidigare sagt; att “Din natur” endast är tänkt att “täcka de grundläggande ”visa”-behoven hos länsstyrelserna”. “Den ska vara billig att ta fram och förvalta”. Och att det inte finns några “ambitioner för Din natur vad gäller funktioner som Naturkartans, till exempel möjligheten att visa aktuella aktiviteter och interaktion med och mellan användare”.

CNV rekommenderar därför “de länsstyrelser som vill ha en mer utvecklad lösning att använda en annan plattform, till exempel Naturkartan”.                

Naturkartan ett “bra val” som komplement till Länsstyrelsens egna webbplats

CNV “rekommenderar att resurser tillgängliggörs för länsstyrelserna för att arbeta med en digital plattform med fler funktioner än vad som idag erbjuds med Din natur från länsstyrelsernas it-enhet”. Och framhåller att “om det inte går att få till de resurserna bör två nivåer av digitala plattformar tas fram och samordnas. Nivå 1 motsvarar Din natur enligt dagens ambitionsnivå. Nivå 2 bör Naturvårdsverket samordna, genom en nationell upphandling av en digital plattform som också ställs till länsstyrelsernas förfogande. Efter en upphandling kan de länsstyrelser och kommuner som vill använda nivå 2 göra det”.

Vidare skriver CNV att “tills ett eventuellt beslut om en sådan (upphandling) fattas” så är Naturkartan ett “bra val” som komplement till Länsstyrelsens egna webbplats. Då CNV menar att “Naturkartan har potential att stödja friluftslivsutövare, särskilt i de delar av landet där plattformen idag redan används och utvecklas. Genom att använda samma plattform som grannkommunen eller -länet, kan friluftsutövaren lättare söka friluftsområden över ett större område. Naturkartans plattform är tydligt inriktad mot natur och friluftsliv och företaget har arbetat nära många kommuner och länsstyrelser i framtagande av data och plattformar.”            

OutdoorMap (Naturkartan) vill ta tillfället i akt att kommentera rapporten på några viktiga punkter:

Naturkartans nya integration eliminerar dubbel-arbete

Vad gäller Länsstyrelsens oro för att behöva uppdatera information på flera ställen, så  strävar OutdoorMap efter att råda bot på allt ev redundant dubbelarbete. Ingen handläggare ska exempelvis behöva jobba i både Skötsel-DOS och i Naturkartan. När Naturvårdsverket tillgängliggör relevant data från Skötsel-Dos, som öppen data, kommer Naturkartan löpande hämta den datan för vidare publicering på Naturkartan, vilket är syftet med det projekt Naturvårdsverket leder,inom ramen för regeringsuppdraget “Utveckling av friluftslivet”. Detsamma gäller Länsstyrelsens nya “geodatakatalog” och liknande tjänster. Kort kan man säga att Naturkartan kommer att hämta relevant information där den finns och görs tillgänglig.

För att göra det enklare för intressenterna att komma igång med Naturkartan, kommer OutdoorMap att förbereda (fylla) tjänsten med all den information och data, som finns öppen och tillgänglig, och som bäst beskriver den natur och det friluftsliv som är intressant för allmänheten.

Naturkartan redan upphandlad av fem (5) länsstyrelser

Tills det att en gemensam upphandling av en nationell plattform eventuellt sker, så går det utmärkt att upphandla Naturkartan direkt. Tjänsten är redan upphandlad av fem (5) länsstyrelser: Västerbotten, Jämtland, Västmanland, Stockholm och Uppsala. Och det går bra att följa modellen från någon av dessa för att på enklaste sätt genomföra en direktupphandling. Det finns förfrågningsunderlag att återanvända. Avtalet som vi idag jobbar med är reviderat och godkänt av den juridiska avdelningen på Stockholms läns Länsstyrelse.

CNV's krav på Naturkartan redan uppfyllda vid en ev gemensam upphandling

Vidare så kan vi konstatera att Naturkartan redan idag uppfyller i princip samtliga krav som CNV rekommenderar bör uppfyllas för en nationell plattform av typ “nivå 2”, och faktiskt även flera av de funktioner som CNV anser ska vara “förberedda på plattformen för att införas av kunden vid behov”.

Nationell plattform lanseras mars 2017            

När det gäller olika intressenters önskemål om en nationell plattform för natur och friluftsliv, kommer Naturkartan lansera en sådan tjänst under mars månad 2017, med vilken alla intressenter kan skapa såväl individuella guider, som en nationell version i samverkan med varandra. Då även med Lantmäteriets terräng- och fjällkarta som nya kartlager.

 

Virtual Reality (VR) vs Natural Reality (NR)

Inte långt efter det att Naturskyddsföreningen släppte sin briljanta kampanj “Natural Reality”, som en motreaktion på att VR-glasögon förväntas bli årets julklapp, så bjuder CNV/SLU in till seminarium “om digital teknik för naturvägledning och interpretation”. Två sidor av samma mynt; om hur digitala tjänster förändrar vår tillvaro, och hur olika vi förhåller oss till detta faktum. Man kan fråga sig om det föreligger något konflikt här emellan VR och NR? Både ja och nej, kanske? Låt oss resonera lite i frågan.

Den 25 och 26 januari kommer CNV alltså hålla i ett seminarium om digital teknik för naturvägledning och interpretation, där alla som vill diskutera möjligheter och utmaningar om digitala lösningar för naturvägledning är välkomna. Tanken är att ett antal sakkunniga föreläsare ska ge deltagarna en översikt över vad som händer på området, med därpå följande diskussioner i frågan. CNV menar att det kommer att finnas goda möjligheter att träffa och utbyta erfarenheter med andra deltagare under de två dagarna. Och i bästa fall även få klämma och känna på tekniska lösningar till god naturvägledning. Och vem vet? Kanske dyker ett par VR-glasögon upp som en framtida möjlighet till naturvägledning?

Natukartan är självklart på plats...

Natukartan är självklart på plats, och kommer dessutom att hålla en föreläsning om hur medielandskapet radikalt har förändrats de senaste åren och hur människors vardag har påverkats av detta. Naturkartan kommer ge sin syn på hur natur- och friluftslivs-branschen bör förhålla sig till detta och göra för att hänga med.

Naturskyddsföreningen utmanar den svenska julhandeln med att presentera "Natural Reality"

Några veckor tidigare, i slutet av november, började Naturskyddsföreningens kampanj “Natural Reality” att spridas på nätet i något som åtminstone till en början liknande en viral succé.

Det var när VR-glasögonen hade utsetts till årets kulklapp 2016 av handelns undersökningsföretag HUI Research, som Naturskyddsföreningen tycktes anse måttet vara rågat, och skriver på sin hemsida att de därför utmanar den svenska julhandeln med att presentera Natural Reality: en klimatsmart 360-upplevelse som är tillgänglig för alla.

Naturskyddsföreningen menar att VR - den “virtuella verkligeheten” - kommer leda till att allt fler, i framtiden, kommer kunna simulera en fysisk närvaro i en digital värld, och vill därför slå ett slag för den “verkliga verkligheten” med det nya begreppet: “Natural Reality”.

Natural Reality “ska påminna oss om naturens storslagenhet och att vi människor mår bra av att vara utomhus. Ju mer vi vistas i naturen blir vi dessutom mer angelägna om att vårda den. Det är viktigt när det finns så mycket kvar att kämpa för”, skriver Naturskyddsföreningen på hemsida.

Ändamålet helgar medlen?

Naturkartan tycker att båda initiativen, var och en på sitt sätt, är brillianta och mycket välkomna! Vi ser att det kan föreligga en konflikt däremellan, men också en fantastisk möjlighet, där vi med modern teknik, kanske t o m VR, kan öka våra möligheter att uppleva NR, och på så sätt hitta en framkomlig väg att till att bli välmående, goda, samhällsmedborgare som den här planeten behöver. För om det är så som vi hoppas; att de flesta av oss, strävar efter att leva i harmoni med alla andra levande varelser på den här planeten, så menar Naturkartan att det är bättre att vi utnyttjar de möjligheter som finns för att nå våra syften, än att återgå till gamla levnadsmönster. Eller med andra ord: “Ändamålet helgar medlen”.

Med det sagt uppmanar Naturkartan er alla att:

  • Hjälpa Naturskyddsföreningen att rädda levande naturupplevelser genom att ge gort en tackklapp för en hållbar framtid, samt fortsätta sprida NR-filmen.
  • Men också anmäla dig till CNV’s spännande seminarium senaste den 9 januari.

Lyssna till jorden!

Årets bästa dokumentärfilm om vår planet. 

Årets bästa dokumentärfilm om vår planet. 

"Lyssna till jorden" är inte bara titeln på denna oerhört fina och tänkvärda dokumentärfilm, utan också en uppmaning att faktiskt börja "lyssna" och förstå hur hur vi hänger ihop med vår planet; att vi är en del av den; att om vi utplånar jorden så utplånar vi oss själva.

Filmen är nästan en timme lång, och du kommer sitta klistrade med blandade känslor av sorg, glädje, kamp, lust, förtvivlan, omsorg omtanke. Och förhoppningsvis inte minst en känsla av att vilja bidra till en planet i harmoni. 

I filmen reflekterar astronauter, forskare och författare över hur vi lever i förhållande till natur och miljö. Där vikten av att uppleva samhörighet med naturen, förstå dess begränsningar och ta ansvar för vår planets fortlevnad, är centrala teman.

Om jag någon gång skulle göra en reklamfilm om Naturkartan / Outdoormap - så skulle den vara som den här dokumentären. Bara loggan som saknas i slutet.  

Filmen finns tillgänglig på UR fram till den 31 dec 2017. Men den internationella titeln är "Planetary" och ligger säkert ute på Youtube redan. 

Se den!!

Forskningen entydig: Naturen gör oss friskare!

Mai-Lis Hellenius, Livsstilsforskar på KI, strålande med skrämmande rapport om svenskarnas ohälsa. Här på seminariet "Nyckeln till en frisk generation", om hur dåligt unga mår idag. 

Mai-Lis Hellenius, Livsstilsforskar på KI, strålande med skrämmande rapport om svenskarnas ohälsa. Här på seminariet "Nyckeln till en frisk generation", om hur dåligt unga mår idag. 

Forskningen entydig: I en tid där vi mår allt sämre såväl fysiskt som psykiskt, står naturen alltid till vårt förfogande med en fantastisk och närmast outnyttjad potential till förbättrad hälsa, glädje, lust, välbefinnande. Som ett själens apotek! Alltid öppet, tillgängligt, gratis. Det visar senast rapportfloden av forskning på området.

För någon vecka sen deltog jag i seminariet “Nyckeln tll en frist generation. Hur vi får världens friskaste barn”, på KI. Där bland annat livsstilsforskaren Mai-Lis Hellenius höll en strålande men nedslående föreläsning om hur mycket sämre vi svenskar mår. Inte minst våra ungdomar vars psyskiska ohälsa fördubblats på några få år.  

...konsumtionen av antidepressiva läkemedel nästan fördubblats under de senaste tio åren...

För några år sen läste jag i DN att konsumtionen av antidepressiva läkemedel nästan fördubblats under de senaste tio åren, enligt en rapport från Health at Glance 2013, som OECD då gick ut med.

I rapporten framgår det att Sverige, Danmark och Island hör till de länder där konsumtionen är högst. Sverige ligger högt över genomsnittet för de 23 OECD-länder som finns med i mätningen. Siffrorna visar att nästan 8 av 100 svenskar har fått medicin utskriven år 2011. Och man varnar för en överkonsumtion av antidepressiva läkemedel bland personer som lider av lindrigare depressioner. På Island, som har den i särsklass högsta förbrukningen, är det drygt 10 av 100 som har fått antidepressiva läkemedel. Sen dess har liknande rapporter och fallstudier från olika delar av världen, inte minst USA, duggat tätt.

Något år senare kunde man läsa att självmordstankar har unga ökat kraftig som en bieffekt av de antidepressiva medicineringen.

Samtidigt som dessa varningssignaler ljudit allt högre, har en löpande flod av förhoppningsingivande studier visat att vilken otrolig källa till välbefinnande naturen - och allt som hör naturen till, är på så många plan!

...naturens egna självupprepande – fraktala – mönster hjälper till att bota stresstillstånd.

Nyss kunde vi läsa på Skogssällskapets hemsida om hur naturens egna självupprepande – fraktala – mönster, på ett påtagligt sätt kan hjälpa till att bota stresstillstånd.

Caroline Hägerhäll, landskapsarkitekt och professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, har i sin forskning bland annat visat att de naturliga, självupprepande mönster man kan se i till exempel träd, moln och ormbunkar stimulerar den mänskliga hjärnan så att nyfikenhet och vakenhet hålls på precis lagom nivå för att underlätta återhämtning.

– Det handlar om att naturens mönster är rika på detaljer och att det samtidigt finns en unik form av ordning, eftersom liknande former återkommer i olika storlekar. Träd byggs exempelvis upp av större och mindre grenar som alla i hög grad liknar varandra och hela trädet, menar hon.

Kanske är dessa naturens fraktaler en förklaring till varför så många av de långtidssjukskrivna, på grund av stress- och utmattningssyndrom, blev så harmoniska och glada i Ann Dollings, forskning på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, när de fick promenera i gammal skog?

Under tre månader fick försökspersonerna gå ut i skogen två gånger i veckan och två timmar åt gången.

Under tre månader fick försökspersonerna gå ut i skogen två gånger i veckan och två timmar åt gången. Och de mådde genast bättre. Personerna förknippade miljön med bland annat rofylldhet, vildhet, rymd och artrikedom, något de mest fann i skog som var över 70 år och med träd över 16 meter som tillät ljusinsläpp.

– Vi reagerar på höga träd som inte ger ett instängt intryck. Du ser inte grenverket, utan stammarna och det ger en vy, menar Ann.

...de som fått se naturfilmer spelade ärligare och mer osjälviskt.

Ungefär samtidigt skrev Håkan Steen för tidningen Land att det i princip räcker med att titta på en naturfilm för att vi ska må bättre, men också bli godare människor! Och hänvisar till ett experiment vid University of California där försökspersoner fick se filmer antingen med storslagen natur eller roliga klipp från komedier. Varefter deltagarna fick spela ett spel som handlade om pengar. Det visade sig att de som fått se naturfilmer spelade ärligare och mer osjälviskt.

...människor som inser att de inte själva är världens medelpunkt, utan en liten del i ett stort sammanhang, tar mer hänsyn till andra och är mer villiga att hjälpa andra.

Forskarna hävisar även till andra experiment som visade att den känsla av vördnad människor kan få av mäktiga naturupplevelser, som gnistrande stjärnhimlar och havsutsikt mot horisonten, gör att vi handlar mer medmänskligt och etiskt riktigt. Och deras slutsats är att de människor som inser att de inte själva är världens medelpunkt, utan en liten del i ett stort sammanhang, tar mer hänsyn till andra och är mer villiga att hjälpa andra.

...de tre mest gynnsamma effekterna av att dra sig tillbaka i tystnad...

Ett år senare skriver Hasse Gänger också han för tidningen Land, hur oerhört viktigt det är för vår hjärna och vårt välbefinnande att vi får uppleva tystnad under längre sammanhållande perioder varje dag. Och pekar på de tre mest gynnsamma effekterna av att dra sig tillbaka i tystnad och eftertanke varje dag:

1. Din hjärna utvecklar nya celler

Forskare på Duke University i USA har kommit fram till att bara två timmars tystnad om dagen gör att hjärnan utvecklar nya celler i hippocampus, hjärnans centrum när det gäller minne, känslor och inlärning. Din kognitiva förmåga blir bättre.

2. Du minskar stress och anspänningar

Genom att mäta förändringar i blodtryck och blodcirkulation i hjärnan har forskare upptäckt att tystnad redan efter två minuter med ljudlöshet minskar anspänningar mer än avslappnande musik. Tystnad minskar nivån av stresshormoner och risken för högt blodtryck och hjärtinfarkt.

3. Du blir kreativ och läker sår

I tystnaden börjar vissa annars vilande områden i hjärnan att arbeta. Vi blir bland annat mer kreativa och får lättare att bearbeta upplevelser och skaffa mening med livet. Tystnad gör att hjärnan får möjlighet till att låta tankar och känslor vandra hela vägen.

 

Andlig kontemplation - viktigt skäl till att skydda natur

Låt denna entré-skylt till Khumbu National Park, Nepal, inspiera alla oss som på det ena eller andra sättet jobbar med Skyddad natur; att även förstå vikten av den andliga och kontemplativa dimensionen av dessa områden.

De senaste femtio åren har människan påverkat och förstört naturmiljöer i långt snabbare takt än någonsin tidigare i historien. Vi måste därför bättre värna och vårda våra skogar, vattendrag, betesmarker, skärgårdar och andra naturmiljöer.

Därför anger Miljöbalken följande skäl till att bilda naturreservat:

  • Bevara biologisk mångfald
  • Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer
  • Tillgodose behov av områden för friluftslivet
  • Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer
  • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter.

...visst finns det också andra viktiga skäl att skydda naturen?

Men visst finns det också andra viktiga skäl att skydda naturen? Som exempelvis det andliga kontemplativa skälet? Det som mina vänner och kollegor på Naturakademin, ibland benämner som “Nature Quest”; det att “förstå en större helhet, sina värderingar, stärka förmågan till närvaro och utforska sina drivkrafter”.

...att träna väl utvalda reflekterande övningar och uppleva stillhet i naturen kan vi nå en plats i oss själva som besitter vishet och djup kunskap.

Dessa fina, insiktsfulla och inte minst sakkunniga kollegor menar att för att vi verkligen kunna ska “mobilisera vår egen, men även andras energi och engagemang behöver vi närmare kontakt med våra djupare värderingar. Det ger oss möjlighet att bättre möta förändringar som sker på alla nivåer, både professionellt och i våra personliga liv, och även att hitta en djupare mening. Genom att träna väl utvalda reflekterande övningar och uppleva stillhet i naturen kan vi nå en plats i oss själva som besitter vishet och djup kunskap. Från den platsen är det lättare att finna mening och riktning att verka ifrån, både vad gäller vårt arbete och i våra egna liv.”

...detta är en besjälad plats
— Nils Joneborg

Och varje gång jag är ute med framför allt en av dem, Nils Joneborg, i skog och mark, så stannar han ofta upp och menar att "detta är en besjälad plats".

Så när min vän Chris M Warner, erkänt duktig alpinist och klättrade, nyligen delade en bild på Facebook med texten: “More national parks should focus on these points”, blev jag ännu en gång ställd inför det faktum hur viktig den besjälade dimensionen är av ett skyddat områden, och samtidigt i vilken försumbar utsträckning detta kommuniceras.

More national parks should focus on these points
— Chris M Warner

Bilden är tagen av Chris M Warner på en av hans klättringsexpeditioner, på väg in mot Khumbu National Park, som är en del av Sagarmatha (Mt Everest) området, och ett världsarv.

Området är ett hem för många sherpas, och inte minst det Tibetanska buddhister som emigrerade från Tibet för mer än 500 år sen. Och som på denna plats skapade en själslig harmoni och tillhörighet med sin omgivning - naturen - som vi stackars andligt utfattiga västerlänningar hittills inte kommit i närheten av. 

Låt oss ändra på det. 

 

CNV's undersökning av Naturkartans användare: Stor efterfrågan på mobil guide till nya områden

93% av Naturkartans medlemmar tycker det är viktigt till mycket viktigt att hitta nya områden på Naturkartan att besöka.

93% av Naturkartans medlemmar tycker det är viktigt till mycket viktigt att hitta nya områden på Naturkartan att besöka.

Stor efterfrågan på mobil vägledning till nya områden. Det var i korthet resultatet från CNV's senaste enkätundersökning riktad till 3200 av Naturkartans många medlemmar. En undersökning gjord på uppdrag av Naturvårdsverket för att förstå vilka behov enskilda friluftsutövare, organisationer och turismaktörer har vad gäller tillgång till användarvänlig information om naturområden för olika digitala plattformar.

Detta som en viktig del i Naturvårdsverket regeringsuppdrag som delvis handlar om att utveckla förutsättningarna i frågan i syfte att öka tillgängligheten till naturen för allmänheten och främja friluftsliv och turism. Och med förhoppning om att också kunna vaska fram några goda exempel i frågan. Huruvida Naturkartan är ett av dem, är ännu oklart, men mycket pekar på att tjänsten är på god väg, och redan nu levererar stort värde för såväl användare som professionella intressenter.

Inte färre än 224 medlemmar ägnade drygt 8 minuter vardera åt att svara på över hälften av frågorna. Och fram utkristalliserades en mycket tydlig tendens: 77% av Naturkartans medlemmar använder tjänsten på sin mobil. 93% för att hitta nya områden och upplevelser. Och 86% innan ett besök.

Det man saknar mest är fler områden och platser än vad som tjänsten idag erbjuder. Något som 88% av respondenterna tycker är viktigt till mycket viktigt.

Tjänsten fick hur som helst 4 av 5 stjärnor vid frågan om hur medlemmarna tyckte att tjänsten fungerande generellt sett.

Här kan du ta del av hela resultatet från undersökningen.

 

Nationellt nätverk av vandringsleder ska ge grundläggande infrastruktur för friluftsliv

Tidigare i höst fick Naturcentrum i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en kartläggning av Sveriges sk “långfärdsleder” utanför det statliga ledsystemet. Uppdraget är en del av regeringsuppdraget som syftar till att utveckla förutsättningarna för friluftslivet genom att kartlägga ledsystemet i hela landet vad gäller typer, status (skick) och ansvarsförhållanden.

Under ett webbinarium den 7 december presenterade Naturcentrum sina slutsatser med utgångspunkt från den enkätundersökning där 115 respondenter tillika representanter för 83 vandringsleder vilket motsvarar ungeäfr 800 mil långfärdsled.

Här följer några av Naturcentrums slutsatser i frågan vad gäller ansvarsförhållanden, typer, status (skick).

Ansvarsförhållanden

Naturcentrums utredning menar att svenska vandringsleder behöver långsiktiga mål och en vision!

  • tydlig organisationsplan över vem som gör vad
  • åtgärder för att nå målen
  • långsiktigt säkrad ekonomi för skötsel och underhåll

Utredningen föreslår vidare att det införs ett nationellt förvaltningsanslag per år och km till alla vandringsleder som uppfyller vissa minimikrav i en kvalitetsstandard.

Typer

Utredningen föreslår att pilgrimsleder även fortsättningsvis bör behandlas som en egen kategori. Men för fram vikten av att alla övriga långfärdsleder, som uppfyller vissa gemensamma krav; som utgör ett gemensamt nätverk i en nationell infrastruktur för vandring, definerias med ett gemensamt varumärke och namn.

Status (skick)

Här menar Utredningen att det behövs en gemensam svensk nationell standard för ledmarkering. Och att vii inte bör var sämre än Norge i frågan. Och menar vidare att det är angeläget med en gemensam nationell kvalitetsstandard enligt följande:

Minimikrav nivå 1

  • Unikt id-nummer och namn
  • Fastställd sträcka
  • Åtagande från huvudman
  • Kontaktperson

Krav nivå 2

  • Åtagande från huvudman
  • Redovisning på lantmäteriets karta
  • Enhetlig ledmarkering och vägvisning enligt nationell standard
  • Redovisning av svårighetsgrad enligt nationell standard
  • Årlig kontroll och åtgärdande av brister
  • Tillgänglig karta för den som vandrar leden
  • Rutiner för samråd med markägare

Utredningen föreslår att man tar fram en gemensam handbok och utbildningar för skötsel och förvaltning av vandringsleder. Detta ska utgöra stöd till kvalitetsstandarden, och att den som direkt utför arbetet även måste få anvisningar på plats och ställe.

Vidare menar utredningen att det behövs ett nationellt dataregister i gis där alla vandringsleder finns redovisade med:

  • Unikt id-nummer och namn
  • Fastställd sträcka
  • Huvudman och kontaktperson

De som uppfyller vissa minimikrav bör alltid redovisas på lantmäteriets kartor.

Till sist redovisade Naturcentrum ett sammanfattande förslag om vision och mål i frågan enligt följande:

” Ett nationellt nätverk av vandringsleder som bygger upp en grundläggande infrastruktur för friluftsliv. Detta nätverk ska inspirera till motion, friluftsliv och naturturism. Inom ramen för nätverket ska möjlighet vandring ges för alla människor utifrån deras förutsättningar. Genom långsiktiga ekonomiska åtagande, tydlighet och gemensamma riktlinjer skapas trygghet för ledförvaltare, vandrare, turister, markägare, lokala näringsidkare och andra aktörer.”

Se det inspelade webbinariet här

Mer info om Naturvårdsverkets arbete i frågan finns här. 

Den 2 maj 2017 presenterar Naturvårdsverket resultatet av sitt uppdrag för regeringen.

 

Vad tycker du om Naturkartan?

Undersökning.png

Du är förmodligen en av Naturkartans 10.000-tals användare! Och det är vi så tacksamma för!

Men vad tycker du om tjänsten? Vi skulle uppskatta om du vill svara på några frågor. Det tar bara några minuter och skulle hjälpa oss att förstå hur vi ska utveckla tjänsten så att den blir så bra som möjligt för dig. 

Du som ännu inte kollat in tjänsten; gå in på Naturkartan.se, välj den naturkarta som du är intresserad av, och ladda ner appen längst ner på den sida du valt. Återkom gärna hit sen och svara på frågorna. Stort stort tack!!

Världens största havsreservat har skapats i Antarktis

Ryssland gav med sig till slut, och 24 länder kom nyligen överens om att skapa världens största marina reservat. Rosshavet söder om Antarktis kommer nu att vara skyddat från fiske i 35 år framåt, vilket innebär ett genombrott för ett utökat skydd av världens hav.

Reservatet omfattar mer än 1,55 miljoner kvadratkilometer, ock ska nu vara skyddat från fiske i 35 år framåt. I området finns över 14.000 olika djurarter, däribland pingviner, sälar och späckhuggare 

Läs mer på SVT. 

Läs också om det gigantiska marina reservat Obama grundade tidigare i år. 

Grattis! Nu har alla i Huddinge en naturkarta i fickan

I dag lanserade Huddinge sin naturkarta för mobilen! Och sällar sig därmed till den underbara skara natur och friluftsentusiaster som strävar efter att göra sin information om sitt friluftsliv så informativt, inspirerande, tillgängligt och vägledande som möjligt för allmänheten. 

Kommunen skriver i ett pressmeddelande att det ska vara enkelt att se var man befinner sig i naturen och vad som finns i närområdet att upptäcka. Deras karta (app) är såklart kostnadsfri och innehåller information om vandringsleder, badplatser, utsiktstorn, fiskesjöar och fornminnen.

Tjänsten är full av spännande läsning om Huddinges växter och djur. Man kan kommentera och dela platser och få utflyktstips direkt till telefonen.

Vi arbetar för att fler ska ta sig ut i naturen. Naturkartan är ett sätt att lyfta fram våra tillgänglighetsanpassade leder, t.ex. Orlångens strandpromend invid sjön Orlången som invigdes i juni
— säger Jörgen Skagerdahl, natur- och gatudriftschef vid Huddinge kommun

Tanken är att man ska fylla på med mer information allteftersom.  Fler naturområden och fler kulturella utflyktsmål. Men redan nu upplevs guiden som riktigt matig. 

Huddinge är landets främsta naturkommun, bara en kvarts resa ifrån Stockholm. Naturkartan blir ett nytt sätt att få fler att upptäcka och njuta av kommunens naturrikedomar
— säger Christian Ottosson (C), kommunalråd och ordförande i Natur- och byggnadsnämnden

Ladda ned Huddinges fina naturkarat för Iphone och Android.

Norsk metod bakom kartläggningen av Sveriges natur

Nu har Naturvårdsverket redovisat den metod som man valt för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv. Och det blev en norsk historia.

Tidigare i år fick Naturvårdsverket i uppdrag av Regeringen att utveckla förutsättningarna för friluftslivet bland annat genom att ta fram en metod för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv. I slutet av förra månaden fick Regeringen in en redovisning av föreslagen metod. Och kanske inte helt ovantät hittade man förlagan i Norge.

...en metod från norska Miljödirektoratet verkade ha störst potential även i Sverige...

Naturvårdsverket säger sig ha sammanställt och analyserat en rad olika metoder för att kartlägga områden med betydelse för friluftslivet. Men resultatet visade att en metod från norska Miljödirektoratet verkade ha störst potential även i Sverige, givet att man översätter och anpassar den till svenska förhållanden.

Kort kan man säga att metoden består av följande steg:

  • Arbetsgrupp bildas
  • Insamling underlag
  • Kartläggning
  • Naturområdena värderas och klassificeras
  • Digital sammanställning
Dock ser merparten av arbetet ut att hamna hos kommunerna, som redan är hårt arbetsbelastade med mycket begränsade resurser.

Naturvårdsverket menar att metoden är indelad i arbetsmoment som i stort sett motsvarar de som används i Sverige för grönplaner, naturvårdsplaner och liknande. Och att den är enkel och tillämpbar. Dock ser merparten av arbetet ut att hamna hos kommunerna, som redan är hårt arbetsbelastade med mycket begränsade resurser, något som Naturvårdsverket ser ut att ha tagit i beaktning. 

Naturvårdsverket menar att innan metoden kan tillämpas praktiskt i större omfattning behöver viss justering av metoden göras. Mot bakgrund av att kommuner har olika förutsättningar, resurser och kunskap för att arbeta med kartläggning och friluftsplanering. Därför avser Naturvårdsverket att arbeta vidare med metoden i dialog med kommuner.

Naturvårdsverket redovisar arbetsordningen så här:

“Kommunens arbete med tillämpningen av den anpassade metoden inleds med bildande av en arbetsgrupp som samlar in de underlag som ska ligga till grund för kartläggningen. Här kan en översyn och sammanställning av befintliga underlag behövas, liksom insamling av ny data.

Därefter påbörjas kartläggningen. Utifrån kartläggningen identifieras och avgränsas områden av vikt för friluftslivet. Eftersom områden kan skilja sig mycket åt, både vad gäller egenskaper och vilka typer av aktivitet som erbjuds, har ett antal områdestyper tagits fram. Varje enskilt område bedöms och värderas utifrån ett antal särskilda egenskaper eller värderingskriterier. Både områdestyper och värderingskriterier har anpassats till svenska förhållanden. När värderingen är genomförd klassificeras området utifrån dess betydelse för friluftslivet antingen som mycket viktigt friluftsområde, viktigt friluftsområde eller övrigt friluftsområde.”

 

Nytt diskussionsforum för bättre samverkan

Naturkartan har skapat ett nytt forum för professionella natur- och friluftsintressenter som vill diskutera hur man kan samverka för att göra information om natur och friluftsliv mer tillgänglig, inspirerande och vägledande för allmänheten. 

Initiativet skedde med stor inspiration från de diskussioner som Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturkartan hade med representanter från många av Stockholms 26 kommuner, under det frukostseminarium som Länsstyrelsen och Naturkartan bjudit in till för några veckor sen. Där temat var: "Hur kan vi samverka och använda ny teknik för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv tillgängligt för alla?"

Diskussionen blev livlig men konstruktiv. Och deltagarna kunde snabbt konstatera att det fanns betydligt mer att diskutera än vad man hann med under seminariets futtiga två timmar. 

fortsätt diskussionen om samverkan i den nystartade Facebook-gruppen “Natur och Friluftsliv i samverkan”

I brist på relevanta diskussionsforum för just detta ganska specifika, men ack så viktiga, ämne, öppnade Naturkartan upp för hugade intressenter att fortsätta diskussionen om samverkan i den nystartade Facebook-gruppen "Natur och Friluftsliv i samverkan".

I skrivande stund är vi bara ett fåtal medlemmar, men varmt välkomna att ansluta er till gemenskapen. Och inte minst bjuda in de ni bedömer vara relevanta och adekvata för diskussionen i fråga. Ju fler vi blir desto intressantare diskussioner. 

 

Länsstyrelsens nya karttjänst bättre - men inget för friluftsfolket?

Länsstyrelsens nya karttjänst - Sveriges länskarta - med geografisk information om alla natur- och kulturreservat, har förbättrats, men mer avancerat än så blir det inte, menar Henrick Blank, som arbetat med att ta fram den nya tjänsten.

För några veckor sedan lanserade Länsstyrelsen sin nya karttjäst “Sveriges länskarta” i syfte att öka tillgången till det man kallar “allmänintressant geografisk information”, vilket i detta fall betyder information om Sveriges samtliga natur- och kulturintressanta områden Däribland alla nationalparker, natur- och kulturreservat. Inte helt olik föregångaren Skyddad Natur. Men där den nya tjänsten nu ska fungera på alla enheter som mobil, surfplatta och dator.

Idag kom ny version av kartjänsten, innehållande en rad förbättringar:    

  • Kartan kan enkelt delas via ny dela-knapp. URL:en som delas är dynamisk och innehåller information om kartutbredning och tända lager.
  • Kartan kan bäddas in som IFrame i HTML-kod och visa en viss kartutbredning samt tända kartlager.
  • Kartans övre meny har gjorts smalare för att ge kartan mer utrymme på små skärmar.
  • Man kan nu enklare stänga verktygsmenyerna genom en ny stängknapp.
  • Man kan nu enklare rensa sökträffar genom en ny knapp i Sökträffslistan.

Men mer “avancerat än så har man inte planerat att göra det” menar Henrick Blank, förvaltningsansvarig för Länsstyrelsens sk Naturobjekt, och medlem i den styrgrupp, som varit den som jämte IT-enheten lett arbetet med att ta fram den nya tjänsten.

I praktiken kommer tjänsten fungera som en karta där man fyller i sökord och sedan zoomas in till identifierat område, där man kan se utvalda ”företeelser”

“Genom att utgå från den får vi en mycket kostnadseffektiv lösning som uppfyller de krav som styrgruppen identifierade. Dessa krav var att erbjuda en sökbar tjänst (karta) som fungerar på plattor, telefoner etc och inte har några särskilda underhållskrav, dvs den hämtar info där vi ändå lagrar den. Det är ingen app utan fungerar om en vanlig websida. I praktiken kommer tjänsten fungera som en karta där man fyller i sökord (sökfunktionen kommer att utvecklas) och sedan zoomas in till identifierat område, där man kan se utvalda ”företeelser” (än ej bestämt vilka). Klickar man sedan på området kommer man till lst:s hemsida som visar info om reservatet. “ skriver Henrick i ett meddelande till närmaste berörda representanter på de olika länsstyrelserna.

Tanken är att tjänsten på regelbunden basis ska hämta information från Länsstyrelsens SkötselDos. Det skötsel-system som Natuvårdsverket också tänker sig att länstyrelserna ska mata med all allmänintressant information om natur och friluftsliv. Detta inom ramen för det uppdrag Naturvårdsverket fått av regeringen, och som dels handlar om att hitta metoder för kartläggning av natur och friluftsliv, och dels sätt att utveckla förutsättningarna att relevant information görs tillgänglig för olika digitala plattformar, i syfte att “öka tillgängligheten till naturen för allmänheten och främja friluftsliv och turism”.

Detta i en tid.... där 75% av alla ungdomar under 25 år inte nöjer sig med sämre upplevelser än vad exempelvis Snapchat och Pokemon Go erbjuder

Naturkartan välkomnar naturligtvis alla aktiviter som främjar friluftslivet, men har svårt att se på vilket sätt Länsstyrelsens nya karttjänst  ska tillgodose allmänhetens stora behov och önskemål om att bli inspirerade och vägledda ut i naturen? Detta i en tid där majoriteten av svenskarna inte accepterar annat än mobiltjänster i världsklass, och där 75% av alla ungdomar under 25 år inte nöjer sig med sämre upplevelser än vad exempelvis Snapchat och Pokemon Go erbjuder.  

Henrick menar docka att det heller aldrig varit avsikten att skapa en tjänst som fullt ut ska tillgodose friluftsutövarnas behov och önskemål fullt ut, utan att snarare att försöka skapa en relativt underhållsfri "bastjänst", som av nämnda skäl heller inte kommer att konkurrera med renodlade konsumenttjänster.