Skapa bättre förutsättningar att röra sig fritt istället för att reglera

Skapa hellre bättre förutsättningar för människor att röra sig fritt i naturen, istället för att reglera, dimensionera och kanalisera den växande naturturism, såsom branschen förespråkar i sin debatt-artikel i SVD om att ”Turismen till Sveriges natur måste styras upp”.

mountains-1684513_1920.jpg

Jag kan inte låta bli att bli en smula beklämd av att att läsa senaste debatt-artikeln i SVD om att ”Turismen till Sveriges natur måste styras upp” författad av företrädare för intresseorganisationerna: LRF, Ekoturismföreningen, Sveriges Jordägareförbund och Visit Dalarna.

Visst, jag förstår och hyser stor respekt för deras intressen av att skapa en hållbar naturturism i bemärkelsen företagsekonomisk gångbar för det näringsliv som berörs.

Men jag blir samtidigt ledsen när dessa näringslivets representanter menar(?) att en växande natur­turism måste “regleras, dimensioneras och kanali­seras”; något som jag inte kan tolka på annat sätt än att man underförstått vill stävja och underminera allemansrätten till förmån för en mer organiserad och kommersiell naturturism dit besökarna “kanaliseras” i en “dimension” som näringslivet kan hantera. Detta för att bland annat råda bot på “slitage, nedskräpning och störningar”, då man “genom åren har ... bevitt­nat när utländska grupper kommer och paddlar i vackra sjösystem med allt med sig i bagaget – kanoter, tält, mat och guider." Och att det som blir kvar till markägare och traktens befolkning ibland bara blir "skräp och nedsliten natur, i värsta fall vandaliserade träd och risk för skogsbrand”, för att nämna ett exempel.

Det är såklart helt oacceptabelt att en del naturturister inte lever upp till de skyldigheter som allemansrätten föreskriver. Något som sannolikt handlar om att den alltmer urbana mänskligheten har förlorat sin medfödda och intuitiva känsla för naturen och inte längre vet hur man ska handskas med den.

Men istället för att ytterligare reglera, dimensionera och kanalisera naturturismen, så förespråkar jag att man gör allt för att skapa bästa möliga förutsättningar för människor att återfå sin känsla för naturen. Något vi bara kan åstadkomma genom att ytterligare främja friluftslivet; inte minst genom att ge allmänheten allt de förutsättningar i form av kunskap, information, inpiration och vägledning som krävs för att komma ut och på egen hand kunna vistas i harmoni med naturen.

Något som kommer att resultera i såväl en ökad som mer hållbar naturturism, även sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Då den grupp naturturister, som åker från Sverige utan att ha lämnat något ekonomiskt bidrag alls, kan antas vara försvinnande liten, trots allt. 

Nya kommuner och fler reservat på Naturkartan

Naturkartan är nu Sveriges ledande natur- och friluftsguide med nästan 1100 naturreservat och 90.000 nedladdningar. Och intresset från kommunerna har ökat markant den här hösten. Två av dem som nyss kommit igång med tjänsten är Värmdö och Borlänge kommun. Värmdö lanserade sin guide bara för ett par veckor sen. Och Borlänge står i startblocken.

Bergs by en kulturmiljö på Möja, Värmdö

Bergs by en kulturmiljö på Möja, Värmdö

Värmdö kommer in som en viktig pusselbit i ett annars mycket väl utvecklat län där samverkan mellan länsstyrelsen, ca 14 andra kommuner; nationalparken Tyresta, m fl redan blomstrat under en tid.

Vi har saknat bra info om natur och friluftsliv på webben, vilket borde var en självklarhet idag
— Jakob Wallin, Biolog Plan- och Markkontoret, Borlänge

Borlänge däremot bryter isen i ett län där varken länsstyrelse eller andra kommuner ännu tagit steget in i den kollaborativa digiala eran som så starkt har präglat det här deceniets mobil- och webblandskap.

”Vi har saknat bra info om natur och friluftsliv på webben, vilket borde var en självklarhet idag. Med naturkartan hoppas vi på att få ordning på detta med en snygg och välfungerande guide så att fler får möjlighet att upptäcka nya pärlor i Borlänges natur", säger Jakob Wallin, Biolog Plan- och Markkontoret. 

Snart på Naturkartan? Frostbrunnsdalen, Borlänge. Foto: Calle Eklund, Wikipedia

Snart på Naturkartan? Frostbrunnsdalen, Borlänge. Foto: Calle Eklund, Wikipedia

Fredrik Sneibjerg, kultur- och fritidsnämndens ordförande i Värmdö kommun, håller med.  

"Förhoppningen är att fler på ett lättare sätt ska hitta nära naturupplevelser genom guiden. Förutom vår vackra skärgård finns många tätortsnära pärlor som kan ge en härlig naturupplevelse, menar han. 

"Förutom vår vackra skärgård finns många tätortsnära pärlor som kan ge en härlig naturupplevelse. Naturkartan gör det möjligt att på ett enkelt sätt hitta relevant information om kommunens natur och möjlighet till friluftsliv. Eftersom tjänsten är digital är informationen både lätt att få tag på och uppdaterad.”

Tillsammans har alla kommuner, länsstyrelser, m fl publicerat nära 1100 naturresevat och fyllt dem med ca 7000 aktiviteter och platser. Med målet att inom kort vägleda till hela Sveriges natur och friluftsliv.


Ladda ner Naturkartan kolla in Värmdös smultronställen i Appstore eller Google play.

Ännu enklare att få LONA-bidrag för Naturkartan

Alla kommuner som har sökt LONA-bidrag för Naturkartan har fått pengarna. Och det har ofta funnits mer pengar kvar att söka än vad som delats ut. Trots det är har ansökningarna historiskt sett varit relativt få, då många kommuner, i synnerhet de mindre, inte har haft tid och kraft att lämna in ansökan.

Därför har Naturkartan tagit fram en mall, som gör det ännu enklare att söka LONA-bidrag till egen guide på Naturkartan (webb och app).

lona-logo.jpg

Gör så här:

  1. Registrera din LONA-ansökan här.
  2. Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner har använt för att få LONA-bidrag.
  3. Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

Exempel på kommuner som fått LONA-bidrag från Naturkartan med utgångspunkt från ovan nämnda mall är Norrköping, Motala, Örebro och Helsingborg.

Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner...
— Naturvårdsverkets nationella LONA-samordnare

Naturvårdverkets nationella LONA-samordnare har välkomnat initiativet och skrev nyligen till Naturkartan: “Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner. Lycka till!” Och uppmuntrade oss att "serva kommunerna med hela ansökan, projektgenomförandet och rapportering” och menade också att det är “helt OK att flera kommuner är med på samma ansökan. En kommun måste stå som sökande. Är det flera kommuner med i samma ansökan så bör det finnas ett avtal mellan kommunerna om vem som står för vad annars blir ju den kommun som står som sökanden ansvarig för alla kommuners insatser.”

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast  till den 1 december 2017 och beslut meddelas under våren 2017.

Så - om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu! Naturkartan hjälper er med hela processen.

 

Därför krävs en app till Sveriges natur

Nästan alla svenskar har en egen smart telefon idag och nästan alla kopplar upp sig med den. Det visar senaste rapporten - Svenskarna och Internet 2017 - från Svenska Internetstiftelsen. Det betyder att ska information om naturen bli tillgänglig för allmänheten, så måste den finnas i mobilen. Vill vi därtill vägleda och inspirera till fler besök, ja, då måste de mobila tjänsterna vara lika attraktiva, som normen för mobila applikationer, som Facebook, Google maps, Google search, Instagram, mfl. Men så är det inte idag.     

Foto: Cajsa Rännar

Foto: Cajsa Rännar

För några dagar sen släppte Internetstiftelsen i Sverige (IIS) sin årliga rapport “Svenskarna och internet” som visar att vi svenskar nu är nästan 100 procentigt digitaliserade, då vi nu i de flesta fall är uppe i just 100 procents användning av både internet och olika digitala tjänster.

...mobilen är numer det absolut vanligaste sättet att koppla upp sig på

I årets undersökning kan man konstatera att nästan alla använder internet. Även den äldsta gruppen, +76 år, där fler än hälften använder internet. Och så gott som alla (fler än 99 % av befolkningen upp till 55 år) i Sverige har nu tillgång till internet i sina hem.

Men det mest iögonfallande är att bara de äldre (46 år och uppåt) använder dator för att koppla upp sig. Befolkningen i allmänhet kopplar hellre upp sig med mobiltelefonen, som numer är det absolut vanligaste sättet att koppla upp sig på. Hela. 85 procent av befolkningen använder internet i mobiltelefon. 76 procent av befolkningen gör det dagligen. Och hela 96 procent av dem mellan 16 och 35 år.

Kanske inte så konstigt, trots allt, eftersom det är betydligt fler som nu har en egen smart mobil än en egen dator. Bara 78 procent uppger att de har en dator, medan hela 85 procent av befolkningen har en egen smart mobil. Vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan förra året (2016) då 81 procent av befolkningen hade en smart mobil.

Det är betydligt fler som nu har en egen smart mobil än en egen dator. Källa: IIS

Det är betydligt fler som nu har en egen smart mobil än en egen dator. Källa: IIS

Där 16–25-åringarna slår i taket med nästan 100-procentig användning av ständigt uppkopplade smart mobiler, som i allt större utsträckning inte bara är en facilitet utan en central del av deras liv.                                         

16–25-åringarna slår i taket med nästan 100-procentig användning av ständigt uppkopplade smart mobiler. Källa: IIS

16–25-åringarna slår i taket med nästan 100-procentig användning av ständigt uppkopplade smart mobiler. Källa: IIS

97 procent av de svenska internetanvändarna använder internet för att söka enkel information, så som tidtabeller, telefonnummer, adresser och tv-tablå, och nära en tredjedel (29 %) gör det dagligen. Nästan lika många (96 %) använder internet för att söka efter nyheter (lokala, nationella och internationella), fler än hälften (55 %) gör det dagligen.

Mot bakgrund av detta så är det sorgligt att behöva konstatera att information, vägledning och inspiration till Sveriges natur och friluftsliv fortfarande lyser med sin frånvaro i AppStore och GooglePlay. Naturkartan är på stark frammarsch, men kämpar nu i princip ensam på den digitala arenan för att locka allmänheten ut i naturen. En tjänst som dessutom fortfarande bara är i sin linda.   

Så minskar vi naturklyftan

STF’s senaste rapport “Den växande naturklyftan” ger oss ånyo indikationer på att naturen fortfarande bara är tillgänglig för alla i teorin, men inte fullt ut i praktiken. Skälen är alltför ofta socioekonomiska. Allemansrätten i alla ära. Men det räcker inte med att rensa upp en gammal stig, trycka upp en broschyr, sätta upp några skyltar.

Vill vi locka ut barn och ungdomar i de socialgrupper som har sämst förutsättningar att komma ut i skog och mark, måste vi bidra med verklig inspiration, information, vägledning, social interaktion, etc och på så ätt skapa betydligt starkare incitament. 

6 av 10 föräldrar tror att deras barn skulle spendera mer tid i naturen om de som familj gjorde fler utflykter i naturen (Källa: STF)

6 av 10 föräldrar tror att deras barn skulle spendera mer tid i naturen om de som familj gjorde fler utflykter i naturen (Källa: STF)

I rapporten “Den växande naturklyftan” skriver Magnus Ling, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen, att många barn och ungdomar idag växer upp utan att känna till den svenska naturen.

De får aldrig uppleva kraften i att vandra, att andas in den klara höstluften eller dricka från en porlande fjällbäck. Många kanske till och med är rädda för den mäktiga skogen...

“De får aldrig uppleva kraften i att vandra, att andas in den klara höstluften eller dricka från en porlande fjällbäck. Många kanske till och med är rädda för den mäktiga skogen, säger Magnus, och menar att “en naturklyfta har vuxit fram” som mångt och mycket beror på socioekonomiska faktorer.

Något som inte har så mycket med familjens skrala ekonomi att göra, utan snarare om föräldrarnas brist kunskap, information, utbildning, värderingar, etc.

För det är ju som STF skriver i rapporten; “att komma ut i naturen behöver inte kosta något. Vi har allemansrätt i Sverige vilket innebär att naturen är tillgänglig för alla. Även när vi frågar föräldrarna är det få som uppger brist på ekonomiska resurser som ett hinder. Ändå visar rapporten att det är personer som saknar ekonomiska resurser som i lägst utsträckning kommer ut i naturen, däribland ensamstående mammor och utrikesfödda.”

Varför? Därför de samhällsklasser, som har det lite tuffare socioekonomiskt, vet inte bättre. De saknar kunskap, inspiration, vägledning, utbildning, tydliga incitament, etc. Till skillnad från de “högre” samhällsklasserna.

STF skriver i rapporten att “vi vet sedan tidigare att akademisk utbildning går i arv och att andelen högutbildade är större i storstadsregioner medan den är mindre bland utrikesfödda. På samma sätt kan vi nu se ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och tillgång till ett aktivt friluftsliv.”

...den främsta åtgärden för att fler barn ska tillbringa mer tid i naturen är att de gör fler utflykter som en familj”

“En majoritet av föräldrarna som tillfrågats i STFs undersökning (60 procent) uppger att den främsta åtgärden för att fler barn ska tillbringa mer tid i naturen är att de gör fler utflykter som en familj. Men av olika orsaker anser de inte att de har möjlighet till det. För många grupper framstår den svenska naturen som svårtillgänglig och obekant. Kännedom om naturen och dess möjligheter kan vara bristfällig. Barn som saknar naturvana hemifrån vistas enligt studier i lägre utsträckning i naturen i sin närmiljö, medan barn med naturvana hemifrån har fler idéer om vad man kan göra i naturen.”

Image 2017-10-18 at 11.11.05 fm.png
Image 2017-10-18 at 5.18.06 em.png

STF’s undersökning understryker det vi redan visste, men tyvärr ännu inte lyckats råda bot på. 

Den nationella studien “Svenskarnas friluftslivsvanor 2014” som Mittuniversitetet genomförde på uppdrag av Naturvårdsverket, visar upp liknande resultat. Drygt hälften av alla respondenter i den studien känner sig hindrade att utöva någon eller några aktiviteter, och anger brist på tid, som det i särklass vanligaste hindret. Men även att man saknar någon att utöva aktiviteten med, lämpliga områden och en familjesituation som främjar friluftsliv.

Image 2017-01-22 at 11.37.16 em.png

Enligt STFs undersökning är svenska föräldrar självkritiska när de reflekterar över vad som skulle hjälpa deras barn att tillbringa mer tid i naturen. Det enskilt främsta svaret är att familjen skulle behöva göra fler utflykter gemensamt för att hjälpa barnen att komma ut i naturen. Det gäller främst föräldrar till yngre barn i åldrarna 6–12 år.

Men här vilar även ett tungt ansvar på Regering och myndigheter att de skärper friluftspolitiken; överbryggar de socioekonomiska klyftorna och skapar bästa tänkbara förutsättningar för familjer i de socialgrupper som har det lite sämre ställt, att erhålla den information, kunskap, inspiration, vägledning, och därmed incitament som krävs för att dessa grupper ska få “uppleva kraften i att vandra, att andas in den klara höstluften eller dricka från en porlande fjällbäck” som Magnus Ling, så måleriskt beskriver känslan av natur inledningsvis i sin rapport.    

Mot bakgrund av detta är det högst illavarslande att Regeringen anser att utvecklingen av det friluftspolitiska målet “Tillgänlig natur för alla” är positiv, bland annat med hänvisning till att “kommunerna har satt upp skyltning i naturområden, använder sig av digital kommunikation (anm. text på webbplats), tryckt upp broschyrer, annonser eller kartor”. Och att målets utvecklingsriktning mot 2020 också anses positiv då “kommunerna arbetar i ökad utsträckning med information till medborgare” och att Regeringen tycker att Information om naturområden och friluftsliv verkar fungera, “då de flesta intervjuade inte upplever att de saknar information”. 

STF har hjälpt människor att upptäcka svensk natur i över 130 år, och sett ett stort gap mellan de som känner sig hemma i naturen och socioekonomiskt svaga grupper, som aldrig hittat dit.

Med den här rapporten vill STF belysa den växande naturklyftan och därmed initiera debatten kring hur vi gemensamt kan verka för att vända trenden, minska naturklyftan och åter göra naturen tillgänglig för alla. 

Naturkartan välkomnar initiativet och försöker dra sitt strå till stacken med en guide till hela Sveriges natur och friluftsliv samlad i en intuitiv och skön app. Och på så sätt fånga upp barn och ungdomar på deras villkor. 

För faktum är att hälften av alla åttaåringar har tillgång till en egen mobil och över 90 procent av tioåringarna. Tiden som ägnas åt internet ökar för varje år. År 2016 ägnade man i genomsnitt 24 timmar i veckan åt internet, lite drygt en femtedel av den vakna tiden. De som har smarta mobiler lägger mer tid på dem för varje år. År 2016 ägnade man en hel timme mer per vecka på internet via sin smarta mobil, än föregående år.

Källa: "Svenskarna och Internet 2016"

Källa: "Svenskarna och Internet 2016"

Stockholm stad lanserar Naturkarta på stortavla

IMG_3549.JPG

Idag lanserar Stockholm stad sin naturkarta på stortavla över hela huvudstan. En aktivitet som får anses som ett historiskt vingslag. Dels för att naturen sällan eller aldrig marknadsförs på stortavlor, och dels för att tjänsten som marknadsförs är unik i bemärkelsen att man aldrig tidigare gjort så mycket natur tillgänglig i en mobil app. 

Bakom initiativet till den här lilla omvälvningen finns ingen mindre än eldsjälen tillika informatören Johan Pontén, på Stockholm stad, som utöver ovan nämnda utomhusreklam, även cyklat runt till stadens naturreservat och satt upp sina egenhändigt gjorda plastskyltar med QR-kod för nedladdning av stadens naturkarta. 

naturkartan-2048x2048.jpg

"Upptäck naturen i mobilen"

Stockholms stad, lämnar inget åt slumpen vad gäller marknadsföringen av naturen.  

Vi vill uppmärksamma stockholmarna på den stadsnära naturen och visa att den blir ännu mer tillgänglig med Naturkartan. Det är viktigt för oss att man upptäcker de gröna värdena och nu kan få bra och fyllig information om dem direkt i sin mobiltelefon.
— Johan Pontén, Stockholms stad

Ja, vad säger man!? Utan detta veritabla energiknippe hade Stockholm stad sannolikt stått kvar med sin i tryckta idrotts- och friluftskarta i handen, och undrat varför så få hittar ut

Hatten av för, både Johan och Stockholm stad. Två förebilder. 

Norrbottens landshövding: "Natur och friluftsliv länets viktigaste tillgångar"

I NSD idag slår Norrbottens landshövding, Sven-Erik Österberg, ett rejält slag för länets natur och friluftsliv, och menar bland annat att just "Natur och friluftsliv hör till länets viktigaste tillgångar" och att "Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag att tillsammans med kommuner, organisationer och lokala föreningar ta tillvara på de möjligheter som friluftslivet erbjuder."

Foto: Maria

Foto: Maria

Med förnyade medel från Regeringen kunde Norrbotten växla upp sina satsningar på länets natur och friluftsliv redan i början av året. Och vi har sen dess glatt kunnat konstatera hur det engagemanget oförtrutet fortlöpt med goda resultat. Men det är extra glädjande att se hur dessa satsningar är så väl förankrade på högsta politiska nivå. Och att landshövdingen i sitt inlägg menar att Länsstyrelsen nu tillsammans med kommuner och organisationer ska "fortsätta skapa förutsättningar för en blomstrande naturturism och att länets innevånare får ökade möjligheter att njuta av det natur och friluftsliv har att erbjuda".

Läs landshövdingens hela inlägg här

Norrbottens variationsrika natur och möjligheter till ett aktivt friluftsliv attraherar allt fler. Besöksnäringen är i dag en viktig basnäring som bidrar till sysselsättning och tillväxt. Den bidrar inte minst till att utveckla vår landsbygd. Närheten till natur och friluftsliv är också en anledning till att många väljer att bo i länet.

Friluftsliv och natur är en viktig resurs för länets utveckling även ur ett folkhälsoperspektiv. För lite motion kostar samhället uppskattningsvis 6 miljarder kronor om året genom ökade välfärdssjukdomar. I Norrbotten finns flera kommuner som sticker ut i den nationella statistiken när det gäller sjukdomar som orsakas av bland annat fysisk inaktivitet. Även psykisk ohälsa ökar i länet, inte minst bland ungdomar. Vistelse i naturen leder till ökat välbefinnande, minskad allmän stress och framför allt minskat stillasittande.

Friluftsliv är en livsstil och en självklarhet för många norrbottningar, men inte för alla. Vi glömmer lätt att friluftslivet inte är tillgängligt för en stor grupp människor som kanske saknar ekonomi, kunskap, utrustning, har funktionshinder eller helt enkelt saknar någon att utöva det med. Vi har också en stor grupp nya svenskar som kommer från kulturer där man sällan utövar friluftsliv eller där naturen till och med kan vara en farlig plats. Här kan friluftsaktiviteter skapa insyn i svensk kultur och bidra till minskat utanförskap.

Det finns många anledningar att arbeta aktivt med att främja tillgången till natur och friluftsliv även i Norrbotten, där många har naturen runt husknuten.

När det gäller besöksnäringen behöver vi arbeta med att utveckla en hållbar naturturism, förbättrad transportinfrastruktur och service.

När det gäller länets innevånare behöver vi arbeta med att tillgängliggöra friluftslivet för fler genom exempelvis förbättrad information, att tillgodose materiella behov och genom att erbjuda arrangerade friluftsaktiviteter för olika grupper. I det senare fallet spelar lokala organisationer och föreningar en viktig roll. Även tillgången till tätortsnära friluftsliv behöver utvecklas och kopplas till övrig samhällsplanering i kommunerna.

Natur och friluftsliv hör till länets viktigaste tillgångar och Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag att tillsammans med kommuner, organisationer och lokala föreningar ta tillvara på de möjligheter som friluftslivet erbjuder. Tillsammans fortsätter vi skapa förutsättningar för en blomstrande naturturism och att länets innevånare får ökade möjligheter att njuta av det natur och friluftsliv har att erbjuda.

Telia hjälper nyanlända ut i naturen med Naturkartans app

Telia och Naturkartan har initierat ett samarbete som syftar till att skapa bästa tänkbara förutsättningar för nyanlända i Sverige att hitta ut och upptäcka Sveriges natur med digital teknik.  Första sessionen idag den 28 september i Jungfrusunds friluftsområde på Ekerö. 

Ingrid Stenmark, Senior Vice President, Head of CEO Office, var en av Telias volontärer som tog nyanlända ut i naturen med Naturkartans app.

Ingrid Stenmark, Senior Vice President, Head of CEO Office, var en av Telias volontärer som tog nyanlända ut i naturen med Naturkartans app.

Samarbetet faller inom ramen för Telias volontärprogram som erbjuder alla anställda att använda 8 arbetstimmar per år för att genomföra en volontäraktivitet kopplad till digitalisering och inkludering.

Missionen går ut på att bjuda in nyanlända till deras närmaste naturområde, och vägleda dem ut i naturen med Naturkartans app. 

Första sessionen kommer att gå av stapeln idag i Jungfrusundsåsens friluftsområde, runt Ekebyhovs slott. Där ett 30-tal Telia-anställda hoppas på att få kunna lotsa minst likamånga nyanlända ut i Ekerös natur. 

Med denna första träff vill Telia testa att kombinera integration med digitalisering av naturen. Och kommer sedan att utvärdera hur man kan jobba vidare med detta och om man kan göra det på fler platser i Sverige. 

IMG_3276.jpg
IMG_3282.jpg
Telia_naturkartan.png

För mer information kontakta Anna Augustson på anna.augustson@teliacompany.com eller 070-5986277

"Full fart framåt" för Naturkartan i tidningen Friluftsliv

Nyfiken på en av grundarna till Naturkartan? Läs om både Kristofer Björkman och Naturkartan i senaste numret av Friluftsfrämjandets tidning Friluftsliv, där chefredaktör Cajsa Rännar inleder med den träffande beskrivningen "Full fart framåt."

IMG_2863.JPG
Nyfiken på #2.png
Nyfiken på #2.png
Sverige har massor av fantastiskt fina naturområden som alldeles för få hittar till. Med Natur- kartan kan vi hjälpa och inspirera folk att hitta ut, på det sätt som just dom har lust med, promenera, cykla, bada, grilla.
Man kan se på Naturkartan lite som ett friluftslivets Tripadvisor. Aktörer läg- ger in information om sina områden och användarna kan kommentera med text och bild, tipsa varandra och betygsätta. Vi vet att det man inspireras av mest är andras upplevelser.

Naturkartan dubbelt prisad på årets Utefest

Inte utnämnd, men likväl prisad!

Inte utnämnd, men likväl prisad!

Naturkartan blev prisad i dubbelbemärkelse på årets Utefest i Friluftsbyn strax söder om Ö-vik. Nomineringen av Naturkartans medgrundare till årets friluftspersonlighet ledde förvisso inte till en utnämning, men prisades likväl för sin enträgna strävan att försöka kartlägga och tillgängliggöra hela Sveriges natur och friluftsliv i en app. En utmärkelse i sig, som bara överträffades av de fina vitsord som Naturkartan-teamet fick för att ha lagt in den 12,8 mil långa Höga kustenleden, med alla dess etapper och många av de närliggande naturreservaten och Skuleskogens nationalpark, i appen.  

Tack alla naturvänner för att ni stöttar oss i vårt arbete!

IMG_2484.jpg

Utefest och Naturkarta i Friluftsbyn

Utefest och Naturkarta lockade hundratals entusiaster ut på nya äventyr 

IMG_2513.jpg

Naturkarta på Utefest

Trots ihållande regn så sken besökare på årets festivalplats 

Volontärer sökes till Naturkartans nya Sverige-app

Som volontär redaktör hjälper du till att kartlägga platser som den här... 

Som volontär redaktör hjälper du till att kartlägga platser som den här... 

Hjälp oss att skapa Sveriges bästa friluftsguide!

Älskar du natur, friluftsliv och digitala guider? Då kanske du vill bli en av Naturkartans volontära redaktörer och hjälpa oss att skapa Sveriges bästa natur- och friluftsguide.

Ny app till hela Sveriges natur och friluftsliv...

I somras lanserade vi beta-versionen till “nya" Naturkartan med ambitionen att skapa en app (IOS eller Android) till hela Sveriges natur och friluftsliv. Appen vägleder redan idag till över 1.000 naturreservat med allt som finns att se och göra där. Och har på kort tid fått 10.000-tals nedladdningar.

....men massor av information saknas fortfarande. 

Tyvärr saknas massor av information fortfarande. Därför behöver vi din hjälp att beskriva de naturreservat och friluftsområden, som fortfarande saknar information, men som du kanske känner till bättre än någon annan.

Bli redaktör och beskriv dina smultronställen

Som ambassadör för Naturkartan blir du ackrediterad redaktör och får tillgång till tjänstens publiceringsverktyg, med vilket du enkelt kan beskriva ett eller några av de tusentals naturreservat och andra områden som finns i systemet.

Varför inte börja med ditt eget smultronställe?

Hör av dig till oss, så ser vi till att du får komma igång omedelbart.

Alla bidrag är varmt välkomna!

Hälsar, 

Kristofer Björkman (kristofer@outdoormap.com)

Emil Hellström (emil@outdoormap.com)

Miljöministern prisar Naturkartan - men det räcker inte

Det räcker inte att Miljöminister, Karolina Skog, prisar Naturkartan i samtal om framtidens friluftspolitik. Om inte samverkan blir bättre mellan Naturkartan och Sveriges kommuner och myndigheter, så kan det blir svårt att nå det friluftspolitiska målet om att göra naturen tillgänglig för alla sett ur ett informativt perspektiv.  

Miljöminister Karolina Skog prisar Naturkartan, under samtal om framtidens friluftspolitik.

Miljöminister Karolina Skog prisar Naturkartan, under samtal om framtidens friluftspolitik.

Är hon inte helt fantastisk vår miljöminister, Karolina Skog!?

Mitt under rådande budgettider tar hon sig tid att kalla Naturkartan till mötte för att diskutera framtidens friluftspoltik mot bakgrund av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag - Utveckling av friluftslivet - förutsättningar för digital information om naturområden - som verket redovisade för Regeringen innan sommaren.

Ett föredömligt engagemang för friluftsfrågor som vi i branschen är oändligt tacksamma för. Och som om inte det vore nog, väljer hon att inleda vårt samtal med att prisa Naturkartan för att vara en bra guide till Sveriges natur och friluftsliv. Och menar att hon har hört mycket gott om tjänsten.

Men det räcker inte.

Trots att Naturkartan (IOS eller Android) har seglat upp som en av landets ledande friluftsguider, så tillgodoser tjänsten fortfarande inte allmänhetens fulla behov av information, inspiration och vägledning. Majoriteten av landets natur, och möjligheter till friluftsliv, saknas alltjämt. Således uppfyller tjänsten inte heller de kriterier som behöver införlivas för att den ska bidra till att nå målet om att naturen ska vara tillgänglig för alla sett ur ett informativt perspektiv. 

Under vårt samtal förklarade jag för Karolina att Naturkartan likväl har goda förutsättningar att bidra till att Regeringen når sitt friluftspolitiska mål om att göra naturen tillgänglig för alla sett ur ett informativt perspektiv. Men att det då krävs betydligt bättre gensvar från myndigheterna bland annat vad gäller vilja, ambition och intresse av att:

  • Samverka och samarbeta med kommersiella aktörer som Outdoormap/Naturkartan, som att:
    • Ta fram och tillgängliggöra geografisk data för områden, leder och platser.
    • Ta fram och tillgängliggöra övrig metadata och information, som beskriver och illustrerar ovan nämnda.
  • Vara delaktiga och behjälpliga i fortsatt RnD (research and development) för att kunna tillmötesgå kommersiella aktörers behov och önskemål även på längre sikt.
  • Betala för (vara med att finansiera) de tjänster som Outdoormap/Naturkartan utför, som paketering och förmedling av ovan nämnda data och information.

I sin redovisning av regeringsuppdraget beskriver Naturvårdsverket sin syn på den roll- och ansvarsfördelning som krävs för att Regeringen ska kunna nå målet om att göra natur tillgänglig för alla ur ett informativt perspektiv. Och där förväntas de kommersiella aktörerna, som Naturkartan, att utveckla “paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra”. 

Vi tackar för det förtroendet, och menar att det förvisso är en klok strategi, då de kommersiella aktörerna är betydligt bättre lämpade för den uppgiften än myndigheterna. Men också riskabel strategi, då Naturvårdsverket inte fullt ut försäkrat sig om att de kommersiella företagen verkligen har de förutsättningar och incitament som krävs för att utföra arbetet ifråga, och på så sätt kan borga för att det friluftspolitiska målet nås.

Jag menar att Naturvårdsverket har byggt sin arbetshypotes i den här frågan på antaganden och spekulationer, som i mångt och mycket saknar verklighetsförankring.

För faktum är att trots att vi gör det mesta rätt just nu, så får vi varken data, information, eller uppdrag från myndigheterna, så som situationen idag ser ut. Och allmänheten saknar fortfarande fullgod inspiration, information och vägledning ut i naturen.

Min förhoppning är att Regeringen och Naturvårdsverket, tillsammans med bl a Naturkartan, nu gör allt för att nå målet om att göra naturen tillgänglig för alla ur ett informativt och vägledande perspektiv, genom att se till att:  

  1. Termen “tillgänglighet” sett ur ett informativt perspektiv definieras tydligare
  2. Alla inblandade är överens om såväl den definitionen som de uppsatta mål som är knutna till den definitionen. 
  3. Målen är konkreta om mätbara
  4. Alla berörda har tillräckliga incitament och förutsättningar att nå målen. 
  5. Alla berörda börjar exekvera och samverka i frågan.

Växjö tar naturen till bioduken

Idag 1 juni lanserar Växjö sin naturkarta. Och det på bio!

- Ja, det stämmer säger, Peter Lönn, projektledare för Växjö friluftsliv, och skrattar nöjt. 

- Vi har gjort en liten introduktionsfilm (se nedan) men också en 20 sek reklamfilm som ska upp på bioduken idag och snurra hela sommaren. 

På Växjö Naturkarta "hittar du information som hjälper dig att planera din utflykt till kommunens naturreservat, friluftsområden eller andra gröna besöksmål, säger PeterOch menar att det där finns många fina inspirerande bilder och korta texter som guidar dig till bland annat ekbacken, trollskogen eller badplatsen".

Uppsala länsstyrelse och Upplandsstiftelsen satsar på Naturkartan

Uppsala läns länsstyrelse och Upplandsstiftelsen vägleder till Sveriges finaste natur med Naturkartan.

Uppsala läns länsstyrelse och Upplandsstiftelsen vägleder till Sveriges finaste natur med Naturkartan.

Uppsala länsstyrelse och Upplandsstiftelsen har anslutit sig till Naturkartan, och har börjat med att lägga ut 20 av länets populäraste utflyktsmål. Dels i en egen app och dels i det som ska bli Naturkartans nationella app, med ambitionen att så småningom göra hela länets natur och friluftsliv tillgängligt i mobilen.

Appen finns att ladda ner i både Android och IOS. Och deras guide och information finns även med på nya Naturkartan som Android och IOS

Därmed tar Uppsala läns länsstyrelse ytterligare ett viktigt steg i sin strävan att förverkliga de friluftspolitiska målen i länet, inte minst det som handlar om att göra naturen tillgänglig för alla. Ett arbete som sker i samverkan med länets med kommuner, Upplandsstiftelsen, region Uppsala, ideella föreningar och andra aktörer.

Likt länsstyrelsen fortsätter även Upplandsstiftelsen oförtrutet sitt arbete med att skydda och iordningställa lämpliga naturområden så att de blir tillgängliga för allmänheten, på bästa tänkbara sätt, något som stiftelsen ägnat sig åt sen den grundades för snart 50 år sen.

Idag driver Stiftelsen en mängd projekt för att främja naturvården och friluftslivet. Bland annat förvaltar Stiftelsen 43 områden i länet i syfte att skapa god naturvård och attraktiva strövmarker och utflyktsmål i naturen.

En viktig del av arbetet handlar om att sprida kunskap om länets natur, naturvård och friluftsmöjligheter. Och upplandsstiftelsen hoppas nu att samarbetet med Naturkartan ska tillgodose behoven hos den stora och växande allmänhet som vill få information och vägledning via sina mobiler.

 

19% av naturreservaten kartlagda i ny app

Massor av fina friluftsplatser att upptäcka på Naturkartan

Massor av fina friluftsplatser att upptäcka på Naturkartan

Tack till Naturkartans pionjärer! Tillsammans har ni gjort knappt 19% av Sveriges ca 4.500 naturreservat tillgängliga i mobilen. Med fina bilder och bra beskrivningar. Tack vare er har vi kunnat slå ihop era guider och all er information till en app (IOS och Android), och därmed tagit ett historiskt första steg mot visionen om att skapa en guide till hela Sveriges natur och friluftsliv.

Det här är ett öppet brev med stort TACK till Naturkartans verkliga pionjärer! Till alla er modiga, entusiaster, som vågat trotsa konventionen till förmån för det oprövade. Till er som vågat jobba med en entreprenör, med all den osäkerhet det kan tänkas innebära. Till er som varit förvissade om att en digital mobil guide behövs för att göra naturen mer tillgänglig, och vågat handla utefter det.

Som ni vet så har Naturkartan under flera år arbetat målmedvetet med att ta fram en inspirerande, informativ och vägledande guide, för såväl mobilen som webben, för att folk ska hitta ut och upptäcka naturens och friluftslivets fantastiska värden. Detta i samverkan med med bland annat Sveriges kommuner och länsstyrelser.

5 länsstyrelser och 24 kommuner

Hittills har ni 5 länsstyrelser och 24 kommuner: Stockholm, Västmanland, Jämtland, Västerbotten, Uppsala, och Botkyrka, Danderyd, Haninge, Helsingborg, Huddinge, Jönköping, Katrineholm, Linköping, Motala, Nacka, Norrköping, Sollentuna, Stockholms stad, Tranås, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Värnamo, Växjö, Örebro, Österåker; anslutit er till Naturkartan. Därtill Hälsans stig och Tyresta Nationalpark.

Tillsammans har ni skapat guider (appar) till sammantaget över 850 naturreservat och ca 6.000 platser till olika aktiviteter och faciliteter. Apparna har laddats ner över 50.000 gånger och fått betyget fyra av fem stjärnor, enligt senaste medlemsundersökningen. Med andra ord; ni har kartlagt och gjort knappt 19% av Sveriges ca 4.500 naturreservat tillgängliga i mobilen, för bästa tänkbara inspiration, information och vägledning till denna skyddade natur.

Tack! Utan er pionjärer hade Naturkartan inte varit någonting

Tack! Utan er pionjärer hade Naturkartan inte varit någonting. Utan er hade vi nu heller inte kunnat ta det stora steget att slå ihop alla era guider och all information till en app, med ambitionen att inom kort kunna erbjuda allmänheten en guide (app) till hela Sveriges natur och friluftsliv.

Det mesta man kan önska ligger förvisso fortfarande framför oss. Naturkartan är bara i sin linda. Än har vi bara skrapat på ytan till tjänsten fulla potential. Kvar är exempelvis arbetet med att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra resterande 84% av alla reservat och därtill tusentals mil av leder, och friluftsplatser på Naturkartan. Men vi upplever nu ett ökat intresse av att vara med och bidra till guidens uppbyggnad, där varje intressent för med sig ovärderlig sakkunskap, kompetens och information, till tjänsten.

Med det sagt - så vill jag med vördnad och respekt avsluta det här inlägget, med att visa min genuina uppskattning till er Naturkartans pionjärer för att ni “köpte den första faxen”, om ni förstår vad jag menar...?

 

Naturvårdsverket och Naturkartan debatterar samverkan i Dagens Samhälle

Naturvårdverket och Naturkartan är överens om att digitala tjänster behövs för att göra naturen tillgänglig; att de kommersiella aktörerna är bäst lämpade att ta fram dem och att det krävs samverkan för att nå målet. Men medan Naturvårdsverket vill fokusera sig på att ta fram öppna data i växelverkan med offentliga aktörer, så kräver Naturkartan betydligt bättre samverkan med de offentliga aktörerna även vad gäller meta-data, finansiering, och samarbete. 

För någon någon månad sen skickade Naturvårdsverket in sin slutredovisning “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”. Detta med anledning av sitt regeringsuppdrag att “...utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden....”.

I skrivelsen framkom att Naturvårdsverket tolkar sitt uppdrag som att verket inte ska ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren", utan överlåter ansvar för detta på de kommersiella aktörerna.

Naturkartan välkomnade ställningstagandet, men menade i inlägget att det i så fall krävs betydligt bättre samverkan mellan de offentliga och kommersiella aktörerna, för att lyckas.

Blogginlägget föranledde ett debattinlägg i Dagens Samhället på samma tema, där jag poänterade vikten av denna samverkan om vi kommersiella aktörer ska kunna bidra till att naturvårdsverket ska nå det friluftspoltiska målet att göra naturen tillgänglig sett ur ett kommunikativt perspektiv.

Det dröjde inte länge förrän Naturvårdsverket replikerade att de höll med mig om att det behövs digitala tjänster för att göra natur och frilfutslivet tillgänglig; att de kommersiella aktöerna är bäst lämpade för att ta fram tjänsterna, och att de offentliga aktörerna behöver fokusera på att ta fram lättillgänglig information som öppna data.

I min slutreplik välkomnar jag Naturvårdsverkets ställning och tackar för förtroendet, men skriver att om Regeringen och Naturvårdsverket ska nå sitt mål, är det vanskligt att lämna över ansvaret för en avgörande del av arbetet till de kommersiella aktörerna, utan att först försäkra sig om att alla förutsättningar finns.

Jag menar att öppen data i sig inte gör naturen mer tillgänglig. Den skapar “bara” mer eller mindre bra förutsättningar för de kommersiella aktörerna att utveckla tjänster som i bästa fall gör naturen mer tillgänglig.

Ska entreprenörer som Naturkartan lyckas krävs betydligt bättre samverkan med offentliga aktörer kring meta-data, finansiering och samarbete, bara för att nämna några exempel.

Dagens slutanvändare kräver oerhört mycket mer för att bli inspirerade, informerade och vägledda till natur och friluftsliv, än "bara" geografisk data, kartlagd och presenterad i en mobil app. För att kunna konkurrera med miljoner andra tjänster som pockar på användarens uppmärksamhet, krävs massor av meta-data och kringfunktionalitet, som sammantaget kommer att utgöra en betydande del av tjänsternas konkurrenskraft.

Vidare är det rimligt att de som vill att naturen ska vara tillgänglig, också betalar dem som gör den tillgänglig? Att den som vill ha och får besök också betalar för de tjänster som genererar besök? Om de offentliga aktörerna inte vill det, tvingas utvecklarna av digital media till två alltmer konkurrensutsatta och dåligt fungerande affärsmodeller: att ta betalt av användarna, och/eller av näringslivet för att nå användarna.

Sist men inte minst saknas idag samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer, där man tillsammans försöker ta reda på vad som krävs för att nå målet och skapa goda förutsättningar för det. De gånger som Naturkartan blivit kontaktad och inbjuden till dialog av offentliga aktörer under det senaste året, går att räkna på ena handen.

Stockholm stad har anslutit sig till Naturkartan

Sätraskogen - ett av Stockholms fina naturreservat. Snart även på Naturkartan. Foto: Johan Pontén

Sätraskogen - ett av Stockholms fina naturreservat. Snart även på Naturkartan. Foto: Johan Pontén

Stockholm stad har anslutit sig till Naturkartan, och blir en av Outdoormaps kanske viktigaste partners i sin strävan att skapa en guide till hela Storstockholms natur och friluftsliv, i samarbete med länets alla övriga intressenter.

Stockholm är Sveriges folkrikaste kommun med knappt en miljon invånare, och förmodligen en av de kommuner som har minst antal reservat per capita, jämte Malmö. Därför kan det tyckas lite märkligt att staden nu tillhör en av Naturkartans mest hängivna anhängare. Men skälet är inte så konstigt: Stockholm är också en av de kommuner som förstått att invånarna är gränslösa i sitt friluftsutövande, och inte bryr sig om i vilken kommun de badar, cyklar eller går. Och sätter därför ett värde på Naturkartans tjänster för samverkan, som gör det möjligt för invånarna att få information och inspiration om allt som finns att se och göra vad oavsett var i länet.

- När nu hela länets natur och friluftsliv finns samlat i en guide såg vi det som självklart att också gå med i Naturkartan, säger Johan Pontén, informatör på Stockholm stad. Och tillägger:

- Vi måste bli mer tillgängliga i vår information om natur i Stockholms stad. Det finns enormt fina områden att upptäcka ofta ett stenkast från stadens brus. Vi har ett stort bildmaterial där vi verkligen kan bjuda användarna på det bästa från varje reservat. Med Naturkartan förenklar vi nu för stockholmarna att ta del av detta. Den är ett utmärkt sätt att upptäcka, planera och inspireras till naturupplevelser.

I oktober förra året, bjöd Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturkartan in representanter från alla Stockholms 26 kommuner till “frukostseminarium på temat hur vi kan samverka för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv mer tillgängligt”.

Efter två timmars samtal och presentationer kunde man konstatera att det rådde stor samsyn kring en del fundamentala frågor om hur man bäst kan samverka. Bland annat var man rörande överens om att “värdet för användaren markant ökar om man slår samman all information från länets natur- och friluftslivs-intressenter som kommuner, länsstyrelsen, m fl, till en tjänst i syfte att informera, inspirera och vägleda allmänheten till länets totala utbud av natur och friluftsliv”.

I skrivande stund har 15 av länets 26 kommuner anslutit sig till Naturkartan för att förverkliga ovan nämnda. Den sammanslagna Naturkartan har redan lanserats som betaversion på webben. Den “nya” appen lanseras vilken dag som helst. Och Stockholm stad är i skrivande stund i full gång med att lägga in information om alla sina reservat. 

Pressmeddelande med bilder finns här

Samverkan krävs när Naturvårdsverket inte frontar slutanvändaren

Naturvårdverkets tolkning av regeringsuppdraget framgår av ny skrivelse till Regeringen: 

“...verket ska inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren". 

Ansvaret faller istället på de kommersiella aktörerna, vilket kräver betydligt bättre samverkan än idag. 

Nu är det upp till Regeringen med Karolina Skog i spetsen att bestämma hur Sveriges natur och friluftsliv ska tillgängliggöras digitalt. 

Nu är det upp till Regeringen med Karolina Skog i spetsen att bestämma hur Sveriges natur och friluftsliv ska tillgängliggöras digitalt. 

“Idag är digital information om naturområden avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”, skriver Naturvårdsverket i sina nya skrivelse till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”. Men tolkar uppdraget som att Naturvårdsverket endast ska “...utveckla förutsättningar för digital information, men inte ta fram ny digital information  för slutanvändaren”.
Sistnämnda faller på de kommersiella aktörernas lott, menar man, vilket kan vara strategiskt riktigt, men kräver i så fall betydligt bättre samverkan mellan företag och myndigheter inte minst vad gäller innehåll och finansiering.

Det övergripande målet för friluftspolitiken redan 2012 var att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Ett av Regeringens tio friluftspolitiska mål, kanske det allra viktigaste, var (och är) att naturen ska vara tillgänglig för alla. Enligt Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftspolitiken menar Regeringen att “Staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv och att försäkra tillgång och förbättra tillgänglighet till naturen”, där man med “tillgänglighet” menar såväl den fysiska som informativa och kunskapsbaserad tillgängligheten.

Som stöd i genomförandet och uppföljningen av ovan nämnda mål anser Regeringen i sina preciseringar att människors behov av tillgänglighet ska vara tillgodosedda bland annat vad gäller kommunikation, information, vägledning och kunskapsspridning. Och att utpekade områden med god tillgänglighet ska vara kända, användas och uppskattas av besökare.  

I utvärderingen ca fyra år senare hade inte mycket hänt i frågan. Men utvecklingen av just detta mål bedömdes ändå vara positiv, bland annat med hänvisning till att allt fler kommuner ändå tagit fram olika typer av informationsmaterial som kartor, broschyrer och information på webbplatsen(!)

Men de mobila tjänsterna för tillgängligare natur och friluftsliv lyser fortfarande med sin frånvaro i en tid då 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil

På felaktiga grunder, kan man tycka, då detta skedde i en tid då 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil; 78 procent kopplar upp sig via mobilen och 65 procent varje dag. Då 79 procent av de som har smarta mobiler använder internet i mobilen varje dag, då internet varit den viktigaste informationskällan för unga under flera år, men nu för alla användare.

Strax därefter, våren 2016, fick Naturvårdsverket, i regleringsbrevet för 2016, i uppdrag att utveckla friluftslivet ytterligare. Uppdraget innehöll tre delar, där en av dem rörde digital information och lydde: ”Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”

Centrum för naturvägledning (CNV) fick i uppdrag av Naturvårdsverket att göra en omvärldsanalys över hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra natur och friluftsliv. Bland annat för att länsstyrelser, kommuner m fl ska få bättre kunskaps- och beslutsunderlag om lämplig digital teknik för naturvägledning till skyddad natur och andra naturområden för friluftsliv. CNV’s slutrapport “Digital teknik för naturinformation och naturvägledning” släpptes tidigare i år, och ligger nu till grund för Naturvårdverkets slutrapport till Regeringen: “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden” som i skrivande stund ligger rykande färsk på Regeringens bord.

Naturvårdsverket ska inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren

Kontentan av sistnämnda är att Natuvårdsverket i mångt och mycket går på CNV’s linje när det gäller att framhålla vikten av att använda digital teknik för att informera, inspirera och förmedla kunskap om Sveriges natur och friluftsliv. Och skriver i rapporten att digital information om naturområden är “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder” men tolkar uppdraget som att verket själv endast “ska utveckla förutsättningar för digital information, och inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren”.

...ansvaret för att skapa digitala, informativa, inspirerande och vägledande guider till slutanvändarna faller på de kommersiella aktörernas lott.

Naturvårdsverket menar att det finns flera olika aktörer inom Sverige som har olika, delvis överlappande, ansvars- eller intresseområden samt olika förutsättningar att göra data och information tillgänglig i och via digitala plattformar och kanaler.

I rapporten presenterar Naturvårdsverket en tabell med exempel på aktörer och deras ansvars- och intresseområde sett utifrån att underhålla, tillhandahålla och presentera digitala data och information om naturområden.

Naturvårdsverket

  • Ansvarar för en infrastruktur för öppna data om skyddade områden.
  • Tillhandahåller nationella data och API:er för leder och anordningar inom skyddade områden och för de statliga lederna i fjällen.
  • Tillhandahåller information via webbplatsen www.sverigesnationalparker.se och karttjänsten Skyddad natur.

Länsstyrelsen

  • Underhåller den digitala informationen om leder och anordningar inom skyddade områden och de statliga lederna inom respektive län.
  • Ansvarar för att registrera och uppdatera information om skyddade områden i Naturvårdsregistret.
  • Länsstyrelsen ansvarar också för att registrera kommunala beslut avseende områdesskydd.
  • Kan utveckla användarvänlig information om sina naturområden, och behöver samverka med anslutande kommuner eller län om t.ex. Ledinformation

Kommunen

  • Underhåller information om leder inom kommunen, ajourhåller samma information i Lantmäteriets databas.
  • Kan utveckla användarvänlig information om sina naturområden, och behöver samverka med anslutande kommuner om t.ex. Ledinformation.

Kommersiella aktörer

  • Utvecklar paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra. Kombinerar information om naturområdena med information om att bo, äta, göra.

Av rapporten framgår att ansvaret för att skapa digitala, informativa, inspirerande och vägledande guider till slutanvändarna faller på de kommersiella aktörernas lott.

Detta kan vara strategiskt riktigt då företag generellt sett, har betydligt mer kunskap, kompetens och entreprenöriell innovativ kraft på området än myndigheter, men kräver då också att företag och myndigheter omedelbart börjar samverka inte minst vad gäller finansiering och innehåll.

Det finns ca 4.500 naturreservat i Sverige, varav många är besöksvärda. Därtill 1000-tals mil vandringsled, och 10.000-tals platser av friluftsintresse, men fortfarande ingen informativ, vägledande och inspirerande guide varken för webben eller mobilen.

Ny app till hela Sveriges natur och friluftsliv

Inom någon vecka kan alla friluftsintresserade för första gången någonsin ladda ner en app med information, inspiration och vägledning till en betydande del av hela Sveriges natur och friluftsliv. Tjänsten heter Naturkartan och har utvecklats i samverkan med Lantmäteriet, Naturvårdsverket, och några av landets främsta friluftskommuner och länsstyrelser.

Appen framtagen i samarbete med Sveriges främsta friluftskommuner och länsstyrelser - snart i var mans mobil

Appen framtagen i samarbete med Sveriges främsta friluftskommuner och länsstyrelser - snart i var mans mobil

Naturkartan har länge gjort det möjligt för kommuner, länsstyrelser m fl att skapa egna digitala natur- och friluftsguider för såväl mobilen som webben. En tjänst som på kort tid blivit populär och idag används av ca 30 kommuner och länsstyrelser, vars appar sammantaget laddats ner 50.000 gånger.

Men en guide till hela Sveriges natur har länge lyst med sin frånvaro, trots att tjänsten länge efterfrågats.

- Användarna är gränsöverskridande, och bryr sig inte om kommunala gränser när de utövar friluftsliv, menar Kristofer Björkman, en av grundarna till Naturkartan.

- De vill ha en inspirerande och vägledande guide till all den natur och det friluftsliv som finns inom deras aktions-radie. Till exempel har Stockholms stads ca en miljon invånare hela länet som friluftsarena och vill helt slippa ladda ner 26 appar för att hitta ut i naturen.

I den rapport - Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - som CNV gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket för att öka tillgängligheten och främja friluftslivet med olika digitala plattformar, så slår man fast att det finns ett “starkt stöd på länsstyrelserna för nationell plattform för skyddad natur” och att “även friluftsutövarna efterfrågar en sådan för all besöksvärd natur”.

I rapporten skriver CNV också att Länsstyrelsen i Stockholms län, redan 2003, föreslog att alla naturreservat borde samlas på en nationell webbportal, och menar att flera olika satsningar av varierande slag har gjorts sen dess, men utan att resultera i någon besöks- och användarvänlig tjänst.

Emil Hellström, en av grundarna till Naturkartan, var med och drev frågan om skapa en digital guide till hela Sveriges natur, redan då. Men inget hände.

Nu, 14 år senare, så gör vi det man så länge pratat om, och önskat, men aldrig gjort, säger Kristofer. Vi slår ihop alla våra intressenters guider och all information till en guide (app).

Sammantaget har de kommuner och länsstyrelser som hittills anslutit sig till Naturkartan beskrivit och publicerat ca 6.000 områden, platser, leder. Förvisso bara en liten del av Sveriges totala utbud, men likväl än bra början.

Även Naturkartans egen undersökning av sina användare tyder på att det råder stor efterfrågan på mobil vägledning till nya och fler områden. 77% av medlemmarna använder tjänsten på sin mobil. 93% för att hitta nya områden och upplevelser. Och 86% innan ett besök. Det medlemmarna saknar mest är fler områden och platser än vad som tjänsten idag erbjuder. Något som 88% av respondenterna tycker är viktigt till mycket viktigt.

Men i brist på relevant öppen data, är Naturkartan hänvisad till samarbeten med de intressenter som sitter på informationen om vad som finns att se och göra i naturen.

Ambitionen är nu att få med fler kommuner, länsstyrelser men även andra intressenter som vill marknadsföra sin natur och sitt friluftsliv alla kategorier, för att tillsammans skapa en mer eller mindre heltäckande guide till Sveriges friluftsliv.

Inom kort kommer Naturkartan också att skapa förutsättningar för sina användare att engagera sig i betydligt större utsträckning än hittills.

Till hösten räknar vi med att kunna erbjuda våra användare betydligt bättre möjligheter att umgås och inspireras av varandra.

- Som med så mycket annat är det ofta dina kompisar och förebilder inom det du är intresserad av som inspirerar dig att sticka ut och uppleva naturen. Kanske inte främst information från en länsstyrelse. Men kombinationen kommer initialt vara oslagbar, menar Kristofer.

I den nya appen har Naturkartan lagt till terräng- och fjällkartan som extra kartlager, därtill ljudfiler, och några andra bra funktioner. 

- Så med andra ord kan man säga att Naturkartan har tagit det första steget till att göra dessa kartor interaktiva och sociala för mobil användning, tillägger Kristofer.

Utvecklad för såväl IOS som Android. 

Naturkartan bra val i CNV's rapport: "Digital teknik för naturinformation..."

CNV’S rapport till Naturvårdsverket: ”Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - översikt och rekommendationer. 

CNV’S rapport till Naturvårdsverket: ”Digital teknik för naturinformation och naturvägledning - översikt och rekommendationer. 

För knappt ett år sen fick Centrum för naturvägledning (CNV) i uppdrag av Naturvårdsverket att bidra till att länsstyrelser och kommuner får bättre kunskaps- och beslutsunderlag om lämplig digital teknik för naturvägledning till skyddad natur och andra naturområden för friluftsliv.             

Nu redovisar CNV resultatet i sin rapport: “Digital teknik för naturinformation och naturvägledning”. Rapporten har tagits fram inom ramen för det Regeringsuppdrag som Naturvårdsverket fått vad gäller att utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, för att allmänhetens tillgänglighet till dem ska öka samt för att främja friluftsliv och turism. Detta i syfte att bättre nå de friluftspolitiska målen.   

Naturkartan grundligt utvärderad

Rapporten innehåller dels en mer eller mindre grundlig omvärldsanalys och dels rekommendationer till olika intressenter om hur de enligt CNV bör förhålla sig och agera i frågan, däribland kommuner och länsstyrelser.

Som en del av omvärldsanalysen utvärderar CNV även Naturkartan, varefter man anger några alternativ till tjänsten, däribland den länsgemensamma tjänsten “Din Natur”.

I omvärldsanalysen behandlas även frågan huruvida en nationell guide till Sveriges natur och friluftsliv är efterfrågad, bör tas fram, i så fall hur och av vem?

Till sist lämnar CNV ifrån sig en rad rekommendationer till beställare och utvecklare av digital naturvägledning, Naturvårdsverket och inte minst kommuner och länsstyrelser.

Viktigt med digital naturvägledning

Generellt sett ställer sig CNV mycket positiv till användning av digital teknik för att inspirera, informera och vägleda besökaren både till och i naturen. CNV menar att “digital teknik skapar nya förväntningar och möjligheter både för förvaltare av skyddad natur och för besökare i naturområden”.  Men menar också att att det “krävs samordning och strategisk planering” för att det ska bli bra.

CNV betonar vikten av att möta “de krav som dagens användare har när det gäller att det ska vara enkelt att använda digitala plattformar och lätt att hitta information på dem”. Och menar att “Informationen behöver vara uppdaterad och attraktivt utformad”.                

CNV rekommenderar att man gör “det lätt för besökaren att ta del av information om området på väg dit och under besöket, till exempel genom att tillhandahålla en app eller information som går att ladda ned eller skriva ut via webben” och allra helst “göra det digitala materialet tillgängligt även om det inte finns täckning”.

Nationell guide till natur och friluftsliv efterfrågas på bred front

Mer specifikt rekommenderar CNV att Naturvårdsverket på det ena eller andra sättet bör bidra till att en nationell plattform för digital information tas fram inom kort.

CNV menar att en nationell plattform tillika guide “har efterfrågats på bred front under många år” och att “flera initiativ har tagits utan att det blivit verklighet”. Många av de cirka 30 svenska aktörer som CNV kontakta med anledning av omvärldsanalysen anser att Naturvårdsverket borde ha ett övergripande ansvar och ta ledningen i denna fråga.                          

CNV skriver att “det som talar för en nationell lösning är att friluftsutövaren erbjuds en tydlig överblick och ingång till information om natur, vilket underlättar sökandet efter besöksvärda områden och information om dem” och påpekar att “en gemensam ingång skulle göra det lättare för förvaltare och naturturismaktörer att veta var de ska lägga resurser och hur de kan tillhandahålla den typ av information som efterfrågas utan att själva behöva skräddarsy digitala plattformar.

CNV betonar att “ur friluftsutövarens perspektiv finns det inte mycket som talar för flera digitala plattformar med överlappande information och kommunikation om natur. I möjligaste mån bör länsstyrelserna samordna sina plattformar nationellt så att deras funktion blir tydlig gentemot kommunerna”. Och att “Naturvårdsverket bör bistå i en sådan samordning”.

“...flera länsstyrelser har idag valt tjänsten Naturkartan”

CNV skriver att “flera länsstyrelser har idag valt tjänsten Naturkartan för kommunikation om naturområden”, och i sin utvärdering av Naturkartan skriver CNV att de man talat med “tycker att Naturkartan är en bra kanal för att nå ut med information om naturområden…” och att “de spontana reaktioner som kunderna fått från användare av Naturkartan är … överlag positiva”.

De av Naturkartans kunder som svarat CNV “är samstämmiga i att de får snabb och bra respons från OutdoorMap AB när de har frågor eller utvecklingsförslag”. CNV skriver att företaget OutdoorMap “har mer än fyra års erfarenhet av samarbete med cirka 100 redaktörer runt om i landet” och att företaget anser sig “ha god kunskap om vilka hinder som finns för att nå ut med information och hur mycket arbete det krävs för att få fram denna (både vad gäller indata och urval) samt hur man tekniskt bygger en attraktiv lösning som guidar folk ut i naturen, kan uppdateras och som fungerar även om mobiltäckning saknas”.

Länsgemensam tjänst tillgodoser endast grundläggande behov

Skälet till att en del länsstyrelser trots det fortfarande är tveksamma till att använda Naturkartan för ändamålet, är “det löpande dubbelarbete som det innebär att använda en tjänst som ligger utanför den egna webben”. Och en del länsstyrelser ser därför den länsstyrelsegemensamma lösningen (Din natur) som ett alternativ då den erbjuder samordning av kartfunktioner och grundläggande information om skyddade områden, trots att den har en enklare utformning och erbjuder färre möjligheter i kommunikationen med friluftslivsutövare.

CNV bekräftar emellertid det de ansvariga för förvaltningsområdet Objekt Natur tidigare sagt; att “Din natur” endast är tänkt att “täcka de grundläggande ”visa”-behoven hos länsstyrelserna”. “Den ska vara billig att ta fram och förvalta”. Och att det inte finns några “ambitioner för Din natur vad gäller funktioner som Naturkartans, till exempel möjligheten att visa aktuella aktiviteter och interaktion med och mellan användare”.

CNV rekommenderar därför “de länsstyrelser som vill ha en mer utvecklad lösning att använda en annan plattform, till exempel Naturkartan”.                

Naturkartan ett “bra val” som komplement till Länsstyrelsens egna webbplats

CNV “rekommenderar att resurser tillgängliggörs för länsstyrelserna för att arbeta med en digital plattform med fler funktioner än vad som idag erbjuds med Din natur från länsstyrelsernas it-enhet”. Och framhåller att “om det inte går att få till de resurserna bör två nivåer av digitala plattformar tas fram och samordnas. Nivå 1 motsvarar Din natur enligt dagens ambitionsnivå. Nivå 2 bör Naturvårdsverket samordna, genom en nationell upphandling av en digital plattform som också ställs till länsstyrelsernas förfogande. Efter en upphandling kan de länsstyrelser och kommuner som vill använda nivå 2 göra det”.

Vidare skriver CNV att “tills ett eventuellt beslut om en sådan (upphandling) fattas” så är Naturkartan ett “bra val” som komplement till Länsstyrelsens egna webbplats. Då CNV menar att “Naturkartan har potential att stödja friluftslivsutövare, särskilt i de delar av landet där plattformen idag redan används och utvecklas. Genom att använda samma plattform som grannkommunen eller -länet, kan friluftsutövaren lättare söka friluftsområden över ett större område. Naturkartans plattform är tydligt inriktad mot natur och friluftsliv och företaget har arbetat nära många kommuner och länsstyrelser i framtagande av data och plattformar.”            

OutdoorMap (Naturkartan) vill ta tillfället i akt att kommentera rapporten på några viktiga punkter:

Naturkartans nya integration eliminerar dubbel-arbete

Vad gäller Länsstyrelsens oro för att behöva uppdatera information på flera ställen, så  strävar OutdoorMap efter att råda bot på allt ev redundant dubbelarbete. Ingen handläggare ska exempelvis behöva jobba i både Skötsel-DOS och i Naturkartan. När Naturvårdsverket tillgängliggör relevant data från Skötsel-Dos, som öppen data, kommer Naturkartan löpande hämta den datan för vidare publicering på Naturkartan, vilket är syftet med det projekt Naturvårdsverket leder,inom ramen för regeringsuppdraget “Utveckling av friluftslivet”. Detsamma gäller Länsstyrelsens nya “geodatakatalog” och liknande tjänster. Kort kan man säga att Naturkartan kommer att hämta relevant information där den finns och görs tillgänglig.

För att göra det enklare för intressenterna att komma igång med Naturkartan, kommer OutdoorMap att förbereda (fylla) tjänsten med all den information och data, som finns öppen och tillgänglig, och som bäst beskriver den natur och det friluftsliv som är intressant för allmänheten.

Naturkartan redan upphandlad av fem (5) länsstyrelser

Tills det att en gemensam upphandling av en nationell plattform eventuellt sker, så går det utmärkt att upphandla Naturkartan direkt. Tjänsten är redan upphandlad av fem (5) länsstyrelser: Västerbotten, Jämtland, Västmanland, Stockholm och Uppsala. Och det går bra att följa modellen från någon av dessa för att på enklaste sätt genomföra en direktupphandling. Det finns förfrågningsunderlag att återanvända. Avtalet som vi idag jobbar med är reviderat och godkänt av den juridiska avdelningen på Stockholms läns Länsstyrelse.

CNV's krav på Naturkartan redan uppfyllda vid en ev gemensam upphandling

Vidare så kan vi konstatera att Naturkartan redan idag uppfyller i princip samtliga krav som CNV rekommenderar bör uppfyllas för en nationell plattform av typ “nivå 2”, och faktiskt även flera av de funktioner som CNV anser ska vara “förberedda på plattformen för att införas av kunden vid behov”.

Nationell plattform lanseras mars 2017            

När det gäller olika intressenters önskemål om en nationell plattform för natur och friluftsliv, kommer Naturkartan lansera en sådan tjänst under mars månad 2017, med vilken alla intressenter kan skapa såväl individuella guider, som en nationell version i samverkan med varandra. Då även med Lantmäteriets terräng- och fjällkarta som nya kartlager.