Dalarna etablerar sig på Naturkartan. Borlänge och Falun först ut.

Borlänge kommun gick i bräschen vad gäller att sätta Dalarna på Naturkartan. Och som de gjorde det! Under loppet av ett par veckor hade Borlänge teamet tagit fram en fantastiskt fin guide till kommunens många reservat, friluftsområden, vandringsleder med alla dess faciliteter och aktiviteter.

Inte långt senare så släppte Falun sin naturkarta med sin särpräglade och smått unika natur.  Nu verkar det som om även Leksand lurar i vassen. Och samtalen med Visit Dalarna kring att ta ett grepp kring hela regionens natur och friluftsliv är långt gångna.

Ja, energin och ambitionen i Dalarna vet inga gränser just nu, vilket inspirerade oss på Naturkartan att beta av några av regionens godbitar med Naturkartan i fickan. 

IMG_0091.jpg

Det blev bland annat forspaddling och ett varv runt såväl Sången- som Vålbergsrundan i Dala-Floda, Gagnef. I Säfsen skärpte vi till oss, mot en lite tuffare MTB-sväng upp till Paskaberget, med inslag av svarta toppturer och la där till en 40 km Cycle Cross-tur kallad “Vasan”.

IMG_0178.jpg
Fors.jpg
IMG_0086.jpg

På väg mot Falun stannade vi till i Borlänges verkliga naturskatt - Gyllenbergen, och fick uppleva vildmark av högsta klass bland mossor och torv.

IMG_0586.jpg
IMG_0544.jpg
IMG_0441.png

På väg in mot Dragberget och Dragsjöns mystik

Att besöka är Gyllenbergen är som att kliva in i en annan tid. Här står tiden helt still. Det är knäpptyst. Bara skogens ljud. Känns som att Björnen står på lur i vart och varannat blåbärsris. 

Innan hemfärd ville vi inte missa Faluns frilufts center - Lugnet. Plötsligt fick MTB en helt ny innebörd. Här var varje meter av de många MTB slingorna minutiöst designade för att ge åkaren en underbar kombination av flyt och utmaning. Vi rev av Lugnets Röda, stångades med Lugnets svarta. Fuskade med bergbanen, för att orka med Fet Mats, prova nybyggda Gruvfrun och släppa lös på Gamla mormor.

IMG_0291.jpg

Tack Dalarna för en oförglömlig upplevelse både på och utanför Naturkartan.

 

Nu integreras alla appar med Naturkartan. Ny design och nya funktioner.

Nu uppdaterar vi alla appar med nya funktioner och ny design och passar samtidigt på att integrera dem fullt ut med Naturkartans app.

Integrationen ger 10.000-tals nya användare

Integrationen innebär att alla externa appar blir tillgängliga för alla 10.000-tals användare på Naturkartan, som därmed får tillgång till 1.000 tals nya områden, leder och platser över hela Sverige. Allt i en och samma tjänst. 

IMG_5226 (1).jpg

Integration ger nya funktioner och förbättringar

I samband med integrationen av apparna lanserar vi även en bättre design för ökad användarvänlighet och därtill några nya funktioner.

Terräng- och fjällkartan

En av de mest tongivande nya funktionerna är Lantmäteriets terräng- och fjällkartor som nu ligger som förvalt kartlager i era guider. På dessa kartor finns alla era platser, leder och områden snyggt och användarvänligt presenterade; klustrade i utzoomat läge och individuellt visade i inzoomat läge.

Bara det faktum att man nu kan navigera med mobilens gps på dessa kartor, är i sig av stort värde för användare, men med all information om era områden, leder och platser, så kan vi nu erbjuda användarna en tjänst som saknar motstycke i Sverige.

Ny design- och funktion på lederna

Den nya designen visar numer närliggande områden, platser och leder som små kort längst ner i kartvyn. När man swipar korten åt endera hållet så tänds ikonen för det valda kortet upp på kartan. Och vice versa.

För att lederna ska synas bättre på era kartor, så har vi givit dem en ny streckad design, som också “tänds upp” när man klickar på den eller dess ikon.

Vidare finns nu också möjlighet att ange ledens svårighetsgrad med den färg som reglerar detta (med inspiration från norsk Merkehandboka). På webben visas även en höjdkurva med vilken man kan se och följa ledens höjdnivåer. En funktion som vi snart hoppas kunna få in även i appen.

Video i bildspelet

Det bildspel som beskriver era platser, leder och områden är, jämte kartan, det som inspirerar till flest naturbesök. Därför har vi nu förbättrat det ytterligare, med möjligheten att också ladda upp videor.

Stöd för Engelska och Tyska

I samband med ett par uppdrag från regional besöksnäring, har vi också utvecklat stöd för att lägga till nya språk. Först ut är Engelska och Tyska. Men fler språk är på gång.

Det betyder att Naturkartan känner av vilket språk som finns förvalt i användarens operativsystem, och levererar tjänsten på det språket. Finns inte språket så presenteras tjänsten alltid på engelska. Vilket ger er goda möjligheter att nu även nå ut till internationella besökare.

Rapportfunktion för fel och brister

I samverkan med Norrbottens läns länsstyrelse har vi även tagit fram en funktion som gör det möjligt för användarna att rapportera in fel och brister på anordningar som förvaltarna ansvarar för.  En funktion som vi tror flera kommuner och länsstyrelser kommer vara intresserade av.

Mer på gång…

I skrivande stund befinner vi oss i ett intensivt utvecklingsskede, där ytterligare nya funktioner och förbättringar är att vänta till hösten. Däribland ett helt nytt system för besöksnäringen.

Kontakta gärna oss med feedback, frågor och funderingar.

 

Åsnens nationalpark är invigd!

Under pompa och ståt invigdes till sist Sveriges 30:e nationalpark. På plats var såklart företrädare och representanter för såväl Länsstyrelse som Naturvårdsverk, och berörda kommuner. Och inte minst det stora dragplåstret Kronprinsessan Victoria, som därmed fortsätter sin vandring genom Sveriges alla landskap i syfte att synliggöra Sveriges natur och lyfta värdet av friluftsliv och rörelse.

IMG_7185.jpg
 Åsnens nationalpark - 75% vatten

Åsnens nationalpark - 75% vatten

Naturkartan hade glädjen och äran att vägleda besökarna till de delar av parken som går att besöka till fots. Åsnens nationalpark ligger i Alvesta- och Tingsryds kommun med angränsning till Växjö kommun, och spänner över 1873 hektar, varav hela 3/4 är vatten.

I parken får du känslan av vildmark, upplevelser av gammal bokskog, en insjöskärgård med ett hundratal stora öar till små skär och uppleva ett rikt växt- och djurliv.

Skogen i Bjurkärr är mycket gammal och har orörd, urskogsartad karaktär och är känd för sin stora artrikedom av bland annat lavar, svampar och vedlevande insekter.

Det mytomspunna Trollberget på den västra sidan av Åsnen bjuder på spännande skogsvandring, speciellt för de små.

Missa inte denna pärla i Sommar. 

photo.jpg
 Då och då glimtar Åsnen fram mellan lövverken. 

Då och då glimtar Åsnen fram mellan lövverken. 

 Åsnens bokskog är magisk att ströva i. 

Åsnens bokskog är magisk att ströva i. 

 Fullproppat intresse när Björn Risinger, GD på Naturvårdsverket,  tar till orda, tyvärr i avsaknad av högtalaranläggning... 

Fullproppat intresse när Björn Risinger, GD på Naturvårdsverket,  tar till orda, tyvärr i avsaknad av högtalaranläggning... 

 Som vi har stött och blött frågan om att göra naturen tillgänglig - jag och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket. Fortsättning följer... 

Som vi har stött och blött frågan om att göra naturen tillgänglig - jag och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket. Fortsättning följer... 

Nu digitaliseras Sveriges kanske finaste natur

Den 16 juni invigde digitaliseringsministern Peter Eriksson, Norrbottens naturkarta uppe i Abisko. Appen omfattar en stor del av Kungsleden med alla dess faciliteter, och därtill länets åtta nationalparker. Men ska tids nog även ge besökaren information om och vägledning till hela det 225 mil statliga och markerade ledsystemet, samt länets drygt 390 naturreservat. 

photo (2).jpg
Med appen vill vi göra vår unika fjällvärld tillgänglig för fler. Den ska också bidra till ökad säkerhet genom att vandrarna kan rapportera fel och brister direkt till oss, exempelvis trasiga broar
— Åsa Redin, naturkommunikatör och projektledare för Länsstyrelsens naturkarta
 Åsa Redin, naturkommunikatör och projektledare för Länsstyrelsens naturkarta

Åsa Redin, naturkommunikatör och projektledare för Länsstyrelsens naturkarta

Händelsen är smått historisk. Inte bara för att allmänheten aldrig tidigare haft tillgång till en verkligt interaktiv vägledande app till Sveriges kanske allra finaste natur. Utan även för att Norrbottens läns länsstyrelse även visar vägen till hur man i samverkan med andra intressenter kan skapa en digital guide till hela Sveriges natur och friluftsliv. Något som Sverige - ett av världens mest uppkopplade och mobiltätaste länder - märkligt nog saknat under många år.

För enligt den senaste rapporten från Svenskarna och Internet är det numer bara de äldre (46 år och uppåt) som använder dator för att koppla upp sig. Befolkningen i allmänhet kopplar hellre upp sig med mobiltelefonen, som numer är det absolut vanligaste sättet att koppla upp sig på. Hela 85 procent av befolkningen använder internet i mobiltelefon. 76 procent av befolkningen gör det dagligen. Och hela 96 procent av dem mellan 16 och 35 år. Bara 78 procent uppger att de har en dator, medan hela 85 procent av befolkningen har en egen smart mobil.

Men i mobilen har det aldrig funnits någon enhetligt sammanställd information till Sveriges natur och friluftsliv. Tvärtom - har den digitala informationen varit utspridd och dåligt tillhandahållen som ett fragmenterat lapptäcke av mer eller mindre digitala medier. Ett av skälen är att branschen består av många olika intressenter tillika huvudmän, med olika incitament, resurser, ansvar och intressen. Tillgången till såväl geodata, som metadata och övrig information, har varit bristfällig, och samordning mellan intressenter haltat.

Outdoormap (med tjänsten Naturkartan) har under många år strävat efter att organisera branschen i fråga, och i samverkan med alla intressenter skapa en digital mobil guide (app) till hela Sveriges natur och friluftsliv, i syfte att göra naturen mer tillgänglig för alla, i linje med friluftspolitiken. Detta med utgångspunkt från missionen om att ge fler människor möjlighet att hitta ut och upptäcka naturen och dess fantastiska värden.

I skrivande stund har Naturkartan emellertid, i samverkan med bland annat sex länsstyrelser och 40 kommuner, lyckats skapa en inspirerande och vägledande guide för såväl mobil (app) som webben till åtminstone 1200 naturreservat, nästan lika många stigar och leder och därtill tusentals faciliteter tillika anordningar. Alla med kopplingar till varandra, beskrivna med kategorier, texter, bilder, etc. Något som resulterat i över 100000 nedladdningar, och mångfalt fler naturbesök.

Omfattande test innan lansering

Innan lanseringen testades appen av flera utvalda ambassadörer, vilket resulterade i en rad förbättringar. Även Naturkartan ägnade några dagar åt att testa tjänstens funktionalitet i och kring Abisko nationalpark, och fick samtidigt uppleva något av det vackraste vi sett. 

IMG_9997.jpg

GPS:en visade vägen

Med naturkartans GPS och Norrbottens suveräna leddata var det inga problem att hitta vägen till Abiskojaurestugorna med alla dess faciliteter. 

 Makalöst vacker väg ner mot Kårsavagge. 

Makalöst vacker väg ner mot Kårsavagge. 

 Vandringen mellan Kårsavaggedalen och Abiskojaurestugorna blev en minnesvärd upplevelse. 

Vandringen mellan Kårsavaggedalen och Abiskojaurestugorna blev en minnesvärd upplevelse. 

Ladda ner Norrbottens Naturkarta (IOS eller Android).

Se även Regeringens pressrelease och läs om lanseringen av appen på Länsstyrelsens hemsida.

Trosa lanserar enastående skärgårdsnatur på Naturkartan

Idag lanserade Trosa sin guide till kommunens fantastiska natur och friluftsliv. Och såhär inför sommaren så blir man ju lite extra glad av att ytterligare en skärgårdskommun öppnar upp dörren till helt oupptäckta möjligheter till rekreation och upplevelser i en skärgårdsnatur som faktiskt saknar motstycke i många andra delar av landet. 

Trosa.001.jpeg
Det känns jätteroligt att kunna erbjuda detta till både invånare och besökare. Och att den även kommer att översättas till engelska och tyska är något som känns väldigt positivt!
— Malin Karlsson, Turistchef

"Syftet med projektet är att samla och tillgängliggöra information om kommunens rika friluftsliv och vackra natur med hjälp av modern teknik. Genom att tillgängliggöra information på ett attraktivt och lättillgängligt sätt, anpassat för dagens smarta mobiltelefoner, hoppas kommunen att ännu fler ska upptäcka och ta del av alla de positiva naturupplevelser som finns i närområdet", skriver kommunen i ett pressmeddelande

Och kommunens ekolog Elin van Dooren, är entusiastisk och menar, att tjänsten gör det betydligt enklare, både för invånarna själva och för besökare, att upptäcka den vackra natur som finns i närområdet. 

För Södermanlands län, blir detta också en viktig milstolpe, då tjänsten i mångt och mycket bygger på samverkan mellan kommuner, länsstyrelser m fl, och det hittills bara varit Katrineholm, som fyllt på med besöksvärd natur. 

Ladda ner Naturkartan (IOS eller Android) och kolla in några av Trosas finaste områden. 

Tack SL för ett år av naturupplevelse i t-banan

"Det är eftermiddag på Odenplans pendeltågsstation. Jag sicksackar mig fram på perrongen för att inte krocka med dem som snarare tittar ner på mobilen än på människorna runt omkring. I rulltrappan upp mot torget finner jag mig plötsligt se ut över en skog. Jag svävar längs med trädkronor på björk och gran. Färden går uppåt. Ibland bromsar tempot in, som om jag är i behov av en omstart för att orka ända fram, ända upp till toppen av fjället. En sjö skymtar i fjärran. I förgrunden blommar en gräsklädd slänt. Först en TV-skärm. Sedan en till och en till. Med några få meters mellanrum sitter de sju skärmarna på cirka 1 x 1,5 meter. Himlen tittar fram och solen blänker till. En solkatt dansar fram över bildytan. Skiftande gröna färgtoner i de kamerabaserade rörliga bilderna ackompanjeras av ett ljusgrönt kakel på väggarna runt om. Rulltrappan för mig de sista metrarna upp från underjorden. Blicken fastnar på den sista skärmen och vyn över det vackra skogslandskapet. En minut av paus från verkligheten. Jag klockar tiden. Visaren står på 16.21."

Ett år har gått sen den nya utsmyckade pendeltågsstationen Stockholm Odenplan öppnade för resenärerna. Och ingen beskriver upplevelsen av Jessica Faiss videoverk "Voyage" bättre än bildkonstnären, Anna Henriksson (ovan). 

Videoverket visas på sju skärmar på rulltrappans gröna keramikvägg, och har filmats från en linbana i den svenska fjällvärlden, där samma film visas på de sju filmerna med några sekunders fördröjning. Upplevelsen är att man under rulltrappsfärden långsamt färdas i det gröna sensommarlandskapet utan att nå något mål.

IMG_6476.JPG

Konstnären Jessica Faiss, menar att "man kommer att få en känsla av att ”åka med” i landskapet medan man åker uppåt i rulltrappan. Videon rör sig i ett slags mellanting mellan färg och svartvitt och fortskrider i lugn takt utan att nå ett givet mål. När man färdas neråt i rulltrappan ser man det rörliga landskapet på avstånd, upprepat men med små förskjutningar. Landskapets rörelseriktning blir då motsatt rörelseriktningen på rulltrappan. I varje skärm kommer samma video visas fast med några sekunders skillnad för att påverka/ accentuera känslan av att färdas uppåt/framåt samt för att inte få en upplevelse av stagnation"

man kommer att få en känsla av att ”åka med” i landskapet medan man åker uppåt i rulltrappan
— Jessica Faiss, konstnär

"Mitt bland all information, skyltar, flöde av människor och rörelse, är det befriande med bilder som är i avsaknad av många detaljer. Idén är att skapa en meditativ ficka i vardagen, där man kan få med sig ett lugnt intryck. Jag gillar även tanken på att verket bjuder på en utsikt; detta förstärks av att det är lågt i tak i lokalerna.

Jag tänker att själva resan är målet, och att resan är både en inre och yttre resa, där den yttre blir en metafor för den inre och tvärtom. Färden är relaterad till tidens rörelse snarare än till ett visst resmål. Den monotona rörelsen gör oss medvetna om oss själva och vår kropp, som görs delaktig i upplevelsen av bilden som rör sig som om den kontinuerligt vecklade ut sig. Bilden upphör aldrig att förändras och förblir ändå en och densamma. Betraktaren kan stanna kvar i sin upplevelse, men samtidigt kliva ut ur sig själv; stillastående men i rörelse" berättar Jessica. 

Själv åker jag sällan eller aldrig t-bana, till förmån för cykel och äkta naturupplevelser IRL, men välkomnar såklart alla typer av aktiviteter som slår vakt om naturen och främjar friluftslivet. Förhoppningsvis inges några av SL's 100.000-tals resenärer samma känsla för naturens fantastiska värden, som jag, Anna Henriksson och Jessica Faiss. Tack SL. 

Ny larmrapport: 80% av föräldrarna vill ut i naturen med sina barn, men fastnar i stan.

Ny rapport från SIFO visar att 8 av 10 föräldrar vill vara ute mer i naturen med sina barn, för att må bra, men hittar trots det inte ut. Tvärtom har naturbesöken minskat sen år 2007. 

 Photo by  Timothy Eberly

Ny rapport från SIFO, på uppdrag av Arla, visar att 8 av 10 föräldrar vill vara ute mer i naturen tillsammans med sitt barn. Nästan 7 av 10 (68 procent) tror också i stor utsträckning att deras barn skulle må bättre av att vara ute mer i naturen. Fler än hälften av alla föräldrar (56 procent) säger att de i stor eller mycket stor utsträckning upplever att familjen känner sig mindre stressade när de är ute i naturen. Och uppemot 6 av 10 föräldrar (56 procent) uppger även att de ibland får dåligt samvete över att de inte är ute i naturen tillsammans med sitt barn tillräckligt ofta. Samtidigt skulle nära hälften av alla (49 procent) föräldrar vilja att deras barn tillbringar mer tid utomhus under skoltid/fritids/dagis.

Nästan 7 av 10 tror ... att deras barn skulle må bättre av att vara ute mer i naturen

Vilket skälet är till att föräldrarna inte tar ut sina barn i Naturen, framgår inte av undersökningen, men enligt den nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor - Friluftsliv 2014 - som Etour gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket, så beror det framförallt på att man inte har tid, ingen att gå ut med, eller saknar tillgång till grönområden, grovt sett.

Image 2018-05-07 at 3.49.02 PM.png

Så enkelt är det förstås inte. De bakomliggande skälen är betydligt mer komplexa än så. Kanske hade man haft tid om man bara visste vart man skulle åka? Kanske finns det någon att gå ut med, men man saknar mötesplats? Kanske saknar man tillgång till naturområden, bara för att man inte vet att eller var de finns?

Det var inte länge sen SCB släppte statistik över hur långt/kort en svensk invånaren hade till skyddad natur. Det visade sig att det bara vara 2,8 km i snitt. Och att Hela 23% av dem bodde inom en kilomter från skyddad natur. Lägger man därtill alla andra grönområden som inte är skyddade, så kan man nog argumentera för att majoriteten av invånarna trots allt har naturen runt knuten.

Läs även SVD's artikel "Varannan ung vill vistas mer i naturen"

 

Seminarium slår fast: Samverkan gör naturen tillgängligare

Intresset för samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och alla andra förvaltare och huvudmän för Stockholms natur är större än någonsin. 

Inte färre än 12 Stockholmskommuner, däribland Botkyrka, Haninge, Huddinge, Järfälla, Nacka, Nynäshamn, Sollentuna, Täby, Tyresö, Vallentuna, Värmdö, Vaxholm, kom till Naturkartans frukostseminarium för att diskutera hur man tillsammans kan göra Stockholms natur ännu mer tillgänglig.

På plats fanns även Länsstyrelsen, Skärgårdsstiftelsen, Stiftelsen Tyresta nationalpark, Stockholms universitets Naturgeografiska instutition, och Skogstur.

Länsstyrelsen fick bifall - samverkan förespråkas

 Åsa Lagerlöf, Länsstyrelsen, framhåller vikten av samverkan

Åsa Lagerlöf, Länsstyrelsen, framhåller vikten av samverkan

Åsa Lagerlöf, på Länsstyrelsen inledde seminariet med att framålla vitkten av att göra all information om Stockholms natur tillgänglig och användbar i digital och vägledande media, för att användaren ska få sina behov tillgodosedda. Och poängterade betydelsen av samverkan mellan alla dem som förvaltar naturen.

Det rådde samsyn kring att förvaltaren för ett fysiskt område även bör vara huvudman för informationen om området. Skärgårdsstiftelsen reagerade exempelvis på att Länsstyrelsen stod som huvudman för (källa till) informationen om Björnö naturresevat på Naturkartan, då det är Skärgårdsstiftelsen som är markägare till och förvaltare av området i fråga. Länsstyrelsen menade i sin tur att de gärna överlåter huvudmannaskapet för informationen om området till Skärgårdsstiftelsen, men att Stiftelsen i så fall måste ansluta sig till samverkan.  

Redan idag finns en utbredd samverkan mellan kommuner och Länsstyrelser, där kommuner ofta använder Länsstyrelsens områden i sina kommuners naturkartor/guider. OutdoorMap undersöker möjligheten att skapa en wiki för alla områden, etc, på Naturkartan, vilket betyder att alla som har rätten att ändra innehållet, också kan göra det, dock med huvudmannens veto.

Länsstyrelsen står som huvudman för knappt hälften av de 116 naturreservat som idag finns på Naturkartan i Stockholms län. Resten står kommuner m fl för.

En annan fråga som berördes är vikten av att skapa en standard även för information om natur och friluftsliv, inte minst vad gäller ikoner, färgkoder, etc. OutdoorMap har hittills valt att inspireras av norska “Merkehåndboka”, i brist på svensk förlaga.

Den verkade finnas stort intresse av fler och längre workshops för att diskutera frågan mer ingående. Särkskilt Sandra Löfgren, Skärgårdsstifelsen, framhöll detta.

Tillgänglig natur måste kvalitetssäkras och certifieras
— Anders Andrae, rullstolsburen, Skogstur

Frågan om att göra naturen tillgänglig, är särskilt viktig för de personer med funktionsvariationer, både vad gäller informationen om naturen och naturen som fysiskt område.

För att lyfta den frågan ytterligare, så hade Naturkartan bjudit in rullstolsburne Anders Andrae som kontinuerlig arbetar med Naturkartans kunder, för att naturen ska bli tillgänglig även för dem med funktionsvariationer.

 Anders Andrea, Skogstur, berättar om sitt arbete med att kvalitetssäkra leder för människor med funktionsvariationer 

Anders Andrea, Skogstur, berättar om sitt arbete med att kvalitetssäkra leder för människor med funktionsvariationer 

Anders berättade lite om hur han tillsammans med Naturkartan har utvecklat ett system med vilket ackrediterade människor med variationshinder, kan kvalitetssäkra, och certifiera exempelvis leder, för sina gelika.

Det visade sig att flera kommuner på seminariet hade tillgänglig natur, som ännu inte certifierats för ändamålet, och således inte presenterats som tillgänglig för målgruppen på Naturkartan.

Önskemål om kvalitetssäkring och ev certifiering av andra funktionshinder, som ex synskada, etc framhölls under seminariet.

Bättre förvaltning med hjälp av allmänheten

På temat samverkan och tillgänglighet, visade Emil Hellström, produktchef för Naturkartan, upp några nya funktioner i appen.

Dels presenterade Emil resultatet av Naturkartans och Anders Andraes samarbete vad gäller kvalitetssäkring och certifiering, och gav exempel på den glädje och nytta tjänsten givit folk med funktionsvariationer. Dels visade han upp hur Naturkartan på ett mer intuitivt och användarvänligt sätt, presenterar vad som finns att se och göra i ett område, med alla dess aktiviteter och faciliteter.

 Emil Hellström visar upp nya funktioner på Naturkartan app

Emil Hellström visar upp nya funktioner på Naturkartan app

Därtill visade han upp en helt ny funktion med vilken användarna med appen kan rapportera fel och brister i naturen, som skickas till förvaltarna för området och alla dess anordningar. Önskemålet för funktionen kommer initialt från Norrbottens läns länsstyrelse, men kommer tids nog att kunna användas av alla Naturkartans kunder.  

App till hela Sverigs natur och friluftsliv succé för användarna

Sist men inte minst - så har just samverkan mellan kommuner, länsstyrelser, och övriga förvaltare tillika huvudmän för natur och friluftsliv också visat sig leda till avsevärda mervärden för användarna, som nu fått tillgång till stora delar av Sveriges utbud av natur och friluftsliv i en enda applikation - Naturkartan.

Tjänsten har blivit så populär att OutdoorMap nu börjat ge alla individuella appar, samma utseende och funktionalitet, som deras guider i Naturkartans app, för att i ett senare skede kunna låta kundernas appar helt och fullt ut fortsätta att utvecklas som guider på Naturkartans app, med alla dess skalfördelar och synergieffekter det innebär.

 

Sundsvall bäst på friluftsliv

Sundsvall vann välförtjänst priset som årets bästa friluftskommun. Detta i jämn kamp med kommuner som Arjeplog, Bromölla, Kalix, Luleå, Tranås och Vilhelmina, som samlat ihop nästan lika många poäng som vinnaren. 

Image 2018-04-20 at 2.12.56 PM.png

Priset instiftades redan år 2010 av Naturvårdsverket för att uppmärksamma och stimulera kommunernas arbete med friluftsliv. Detta inom ramen för verkets uppdrag att följa upp på de 10 nationella friluftslivspolitiska målen. Tävlingen baserar sig på den årliga undersökning av kommunernas satsningar på friluftslivet, som sammantaget mynnar ut i rapporten "Sveriges friluftskommun"

Hela 14 kommuner fick toppbetyg

Hela 14 kommuner fick toppbetyg i kategorin naturvägledning och aktiviteter. Och Hagfors ett hedersomnämnande som årets förbättrare med sin snabba klättring till 29.e plats.

Sundsvalls kommun satsade förra året 15 miljoner kronor på att rusta upp skogar, parker, stigar och leder inom 300 meter från mindre orter på kommunens landsbygd. För tusentals boende har därmed den närliggande naturen blivit tillgängligare och tryggare. Skolor, föreningar och boende deltog i planeringen av upprustningen.

Vi gläds åt att friluftsarbetet går framåt och vi ser att det finns mycket kraft i kommunerna. Det är också viktigt att se till att det arbete som idag görs, inte avstannar utan fortsätter att utvecklas
— Ulf Silvander generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv

208 av Sveriges 290 kommuner deltog i årets undersökning av kommunernas friluftslivsarbete. Priset delades ut på Naturvårdsverkets tankesmedja för friluftsliv i Stockholm den 18 april. 

Utmärkelsen Sveriges Friluftskommun delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening. Priset är 50 000 kronor. 

Resultatet av naturvägledning och information saknas

När det gäller de delar av undersökningen som avser hur och i vilken omfattning kommunerna jobbar med information och naturvägledning, så tvingas Naturkartan dela ut en liten brasklapp, då man bara konstaterat att kommunerna arbetar med viss information och naturvägledning, men inte beaktat kvaliteten och/eller resultatet därav. 

Åsnen Sveriges 30:e nationalpark

Grattis Växjö! Grattis Kronoberg! Grattis Sverige! Grattis alla naturintresserade. Grattis alla friluftsutövare, såväl nationella som internationella. Grattis till Åsnen - Sveriges nya 30:e nationalpark. Sann glädje att Sveriges riksdag äntligen fattat beslut om att göra Åsnen till Sveriges 30:e nationalpark.

 Foto: visitsmaland.se

Foto: visitsmaland.se

Åsnen eller “Smålands blå skatt”, som området ibland kallas, efter områdets alla “blånande fjordar”, har förvisso länge varit ett av Smålands mest uppskattade semesterparadis med natur och kultur i en spännande blandning. Och omfattar redan idag flera naturreservat som Bjurkärr, Toftåsa myr och Västra Åsnens övärld samt den sägenomspunna platsen Trollberget. Men som nationalpark får nu området det starkaste skyddet svensk natur kan få. I en nationalpark finns även större ekonomiska möjligheter än i naturreservat att sköta leder, informera och vägleda besökare, arbeta med tillsyn m.m. Och det är Staten som äger all mark.

Kronobergs läns länsstyrelse, som var den myndighet, jämte Naturvårdsverket, som lett arbetetet med bildandet, skriver i ett pressmeddelande att “förberedelserna med att bilda Åsnens nationalpark påbörjades redan 2011” och att “de tre berörda kommunerna Alvesta, Tingsryd och Växjö, Destination Åsnen och ett stort antal föreningar har deltagit i arbetet med stort engagemang”.

Varmt välkomna till officiell invigning den 25 maj. Utöver förväntad varmkorv kan alla besökare förvänta sig en naturupplevelse utöver det vanliga.

Kolla in Åsnen på Naturkartan

Åsnen.001.jpeg

Växjö kommun har redan publicerat Åsnen Nationalpark på Naturkartan, jämte alla naturreservat i området, och därtill cykelleden, Åsnen runt, med alla dess faciliteter.

Ladda ner Växjös naturkarta (app IOS eller Android). Eller hela Naturkartan (IOS eller Android).

Frukostseminarium 27 april: Så gör vi naturen tillgängligare!

Länsstyrelsen och Naturkartan bjuder in till frukostseminarium på temat: Så gör vi Stockholms natur tillgängligare! 

Stockholms län ligger i framkant. Just nu finns 117 av länets naturreservat väl utpekade och beskrivna på Naturkartan, med allt vad som där finns att se och göra,  som hundratals leder för vandring, cykling och löpning, och därtill tusentals platser för andra aktiviter och faciliteter.  Många av dessa leder och platser är såväl tillgänglighetsanpassade som testade och kvalitetssäkrade av specialister med olika funktionshinder. Tack vare en unik samverkan mellan länets kommuner, länsstyrelsen, me fl. och den nya tekniken som krävs för att kvalitetssäkra, informera och vägleda allmänheten ut i naturen.

Seminariet syftar till att diskutera hur vi kan göra naturen ännu tillgängligare. Välkomna!

Image 2018-03-29 at 2.54.56 PM.png

Tid

Fredagen den 27 april kl. 8.00 - 10.00

Plats

Outdoormap (Norrsken) Birger Jarlsgatan 57 C, Stockholm

Program

  • Kl. 8.00: Ekologisk frukost med inslag av grönt
  • Kl. 8.15: Länsstyrelsen berättar om sitt arbete och ambitioner med Naturkartan. (Länsstyrelsen)
  • Kl. 8.30: Rullstolsburne Anders Andrae berättar: “Så testar jag Stockholms stigar för folk med funktionshinder” (Anders Andrae - Skogstur)
  • Kl. 9.00: Nya funktioner på Naturkartan gör naturen
  • tillgängligare. (Kristofer Björkman - Outdoormap/Naturkartan)
  • Kl. 9.15:  Med ny teknik och samverkan - hur gör vi Stockholms natur tillgängligare för alla? (Diskussion)

Vänligen! OSA senast fredagen den 20 april. Kan du inte själv - skicka någon i ditt ställe. 

Tillgänglighet hög prioritet

Under ganska lång tid har både länsstyrelsen, Stockholms kommuner och Naturkartan arbetat aktivt för att naturen i Stockholm ska vara tillgänglig för alla. Detta bland annat som ett resultat av en ambitiös friluftspolitik, där möjligheten att vistas i Stockholms natur- och kulturlandskap ska vara stor och alla människors olika behov tillgodosedda.

Som vi alla vet, ska områden med god tillgänglighet finnas utpekade, vara kända och uppskattade och förvaltas långsiktigt. Tillgängligheten ska ha hög prioritet inom både planering, information och förvaltning av natur- och kulturlandskapet samt andra områden som har betydelse för friluftslivet. Och man är överens om att det behövs mycket information som marknadsför naturen och lockar ut människor.

Stockholm i framkant

I Stockholms län finns över 300 naturreservat, och därtill mängder av platser, områden, leder, som är av stor betydelse för det totala utbudet av natur och friluftsliv. Inte färre än 117 av dem finns just nu väl utpekade och beskrivna på Naturkartan, med allt vad som där finns att se och göra som hundratals leder för vandring, cykling och löpning, och därtill tusentals platser för andra aktiviter och faciliteter. Varav många av dessa leder och platser är såväl tillgänglighetsanpassade som testade och kvalitetssäkrade av specialister med olika funktionshinder.

Allt detta, tack vare att många av er har varit snabba med att i samverkan utnyttja den nya tekniken för att båda kvalitetssäkra, informera och vägleda allmänheten ut i naturen.

Hur blir vi ännu bättre? 

Frågan är hur vi kan utveckla detta samarbete så att naturen blir ännu tillgängligare?

Vad är det vi hittills har skapat tillsammans? Vad har skett och hur har det gått hittills? Vad har funkat bra respektive mindre bra? Kan vi lära oss av våra misstag? Vad kan vi göra bättre? Finns det andra sätt att göra naturen tillgänglig på, som vi hittills har förbisett?

Kom till vårt frukostseminarium med alla dina frågor, funderingar så slår vi våra kloka huvuden ihop. 

Ny rapport: Fortfarande oklart hur leder ska finansieras

Vandringsledernas betydelse för friluftslivet, och människors hälsa, kan inte nog överskattas. Därför var det djupt oroande att läsa Naturcentrums rapport: “Kartläggning av långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet i fjällen”, som redan för ett par år sen visade på stora brister gällande huvudmannaskap, förvaltning och finansiering. Därför var det också beklämmande att nyligen läsa Peter Fredmans (Etours) rapport: “Finansering av leder”, vars syfte var att belysa problematiken kring just finansieringen av leder för rekreation, med resultatet att “kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser”.

 Photo by  Ian Froome  on  Unsplash

Photo by Ian Froome on Unsplash

Fysisk aktivitet är “ett suveränt skydd mot stress, depressioner och minnesproblem” menar psykiatern Anders Hansen som skrivit boken ”Hjärnstark”, och hävdar att “fysisk aktivitet kopplar ihop hjärnans delar och får hela organet att fungera bättre”. Om vi dessutom rör på oss i naturen så får det häpnadsväckande postivita effekter även på vårt själsliga välbefinnande. Tar vi därtill tillfälllet i akt att sakta ner lite grann, ta några djupa andetag och öppnavåra sinnen, så sägs vi få en fördjupad kontakt med den omgivande miljön, som är direkt läkande för både kropp och själ. Japanerna kallar det Shinrin-Yoku (skogsbad) och är en form av “skogsterapi”.

vandringslederna är suveräna katalysatorer för att få folk att hitta ut

Och just vandringslederna är suveräna katalysatorer för att få folk att hitta och våga sig ut i skog och mark. Naturcentrum menar i sin rapport att själva “syftet med en vandringsled är att få ut människor, både närboende och turister, i naturen för att upptäcka och uppleva natur och kultur”. Men betonar vikten av att lederna är iordningställda, kvalitetssäkrade, och väl underhållna.

Naturcentrum menar i sin rapport att det krävs märkningar och vägvisning för att orientera sig längs leden. Här ett utdrag ur rapporten: 

"Tydlig märkning och vägvisning visar vägen och bidrar till trygghet och säkerhet. Märkning och vägvisning är också en del i marknadsföringen av friluftsliv och turism. Tydlig märkning är ett varumärke som signalerar ansvar och goda ambitioner. Anläggningar och anordningar av olika slag underlättar vandrandet och kan göra leden mer attraktiv. Det kan vara broar, spänger, eldstäder, bänkar, vindskydd, stättor och grindar. Kvaliteten på ledernas anläggningar är, precis som märkningen, av stor betydelse för besökarens upplevelser. I takt med att vandrarna blir fler och nya besöksgrupper hittar ut till lederna kommer kraven på anläggningar för komfort och tillgänglighet sannolikt öka, och därmed behoven av underhåll. En bra karta som beskriver leden och dess omgivningar, med lämpliga etapper och platser för rast eller övernattning, är en förutsättning för att kunna planera sin vandring. Kartan ger också trygghet. Vandraren behöver också information om anslutande kommunikationer, parkeringsmöjligheter, vattentillgång, svårighetsgrad och annat som gör det möjligt att planera sin vandring.”

Men av rapporten framgår att det råder stora brister på samtliga för vandraren relevanta områden, som huvudmannaskap, information, förvaltning och finansiering.

kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser
— Peter Fredman, Etour

Peter Fredman bekräftar dilemmat med bristande finansiering i sin rapport, som uppger att flera utredningar på senare tid har visat att "kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser" och att "en ansträngd ekonomisk situation resulterar ofta ”lågbudgetlösningar”, exempelvis inom ramen för särskilda arbetsmarknadssatsningar".

Rapporten menar att "även om viss finansiering finns så är den inte sällan kortsiktig där “etablering och anläggning av leder ofta sker i form av tillfälliga projekt, och att det sedan inte finns tillräckligt med medel avsatta för att ta hand om ledernas skötsel efter projekttiden”.

det saknas ett system som ger en trygg och långsiktig finansiering av leder i Sverige
— Peter Fredman, Etour

Så även om rapporten ger indikationer på att det finns ett nyvaknat intresse att lösa problematiken kring finansiering av leder, så är den samlade bilden idag att det “saknas ett system som ger en trygg och långsiktig finansiering av leder i Sverige.”

 

Få hittar till nationalparkerna de älskar

En av våra tids största naturparadoxer just nu är att folk inte hittar ut till den natur de värdesätter så enormt mycket. 

Folk känner till begreppen nationalparker och naturreservat, uppskattar att de finns, upplever dess stora värden, men har svårt att hitta information om hur man tar sig dit.

Naturvårdsverkets senaste undersökning av svenska folkets syn på Sveriges nationalparker är ett av flera exempel på detta. Undersökning visade inte helt oväntat att det finns ett stort intresse för naturen och ett starkt stöd för Sveriges nationalparker bland Sveriges befolkning.

85 procent av de dryga 1000 respondenterna var mycket eller ganska intresserade av att vistas ute i naturen och 89 procent av dem tyckte att nationalparker var viktiga för att behålla orörd natur för framtida generationer.

De som har besökt en nationalpark har framförallt upplevt stillhet, livskvalitet och rekreation, i samband med sitt besök. 87 procent tyckte att upplevelsen där var berikande.

En överväldigande majoritet av Sveriges befolkning (ca 80 procent) anser också att Sveriges nationalparker är unika platser som möter deras behov av naturupplevelser och ökar deras kunskap om naturen. Och menar att de där alltid känner sig välkommen och inspirerad att upptäcka naturen.

Bara 36 procent av befolkningen har besökt en nationalpark i Sverige senaste två åren

Men tyvärr är både kännedomen om nationalpakerna och information om hur man hittar dit dålig. Bara ca en tredjedel (36 procent) av befolkningen har besökt en nationalpark i Sverige under de senaste två åren! Utöver dem så var det hela 32 procent som besökt något naturområde men osäkra på om det varit en nationalpark eller inte.

Talande för den låga kännedom är också att majoriteten av svenskarna inte har någon koll på hur många nationalparker som finns i Sverige. Gissningarna är spridda från ingen till 2500 stycken!

Man känner inte till var nationalparkerna finns!

Ett av de huvudsakliga skälen till att hela 31 procent av Sveriges befolkning inte hade besökt en nationalpark de senaste två åren, var att de inte känner till var nationalparkerna finns!

Medan 66 procent av de som ändå hittat ut till en park, tyckte det var svårt att hitta den information de ville ha inför sitt senaste besök.

...svårt att hitta information
[7f99b65a7c3ddcb6f0191b16ac09f034]_Image%202018-03-20%20at%203.32.33%20PM.png

De som ändå lyckats hitta/få information svarade 59 procent att de redan hade informationen sen tidigare, och 27 procent att de fick den som tips från vänner, släktingar etc

Folk känner alltså till begreppen nationalparker och naturreservat, uppskattar att de finns, upplever dess stora värden, men har svårt att hitta information om hur man tar sig dit.   

 

2,6 miljarder kronor - rekordstor satsning på värdefull natur

Bravo! Anslaget till värdefull natur för 2018 är rekordstort. Totalt ca 2,6 miljarder kronor! Där ca 1,4 miljarder ska gå till skydd av, och ca 1,2 miljarder till åtgärder för, den värdefulla naturen. Att jämföra med de historiskt sätt redan höga anslagen för 2017's 2,2 miljarder och 2016' ca 2,3 miljarder, för samma ändamål. 

pexels-photo-302804.jpeg

2,6 miljarder

Rekordstort anslag till värdefull natur

- Arbetet tar oss ett steg närmare att uppnå de nationella miljö- och friluftslivsmålen, menar Claes Svedlindh, chef naturavdelningen på Naturvårdsverket. Något vi friluftsentusiaster både välkomnar med öppna armar, och ser fram emot med stor tillförsikt. 

Resultatet av tidigare anslag och arbete har åtminstone pekat i den riktningen, och några åtgärder värda att lyfta fram lite extra är bland annat att länsstyrelserna år 2016 fattade hela 273 beslut om att skapa nya, utöka eller förstärka naturreservaten med en yta för rekreation och biologisk mångfald på 36.000 hektar! En liten bit på väg emot det nationella etappmålet där 20 procent av Sveriges yta ska skyddas senast år 2020. Idag sägs antal naturreservat vara 4.700, vilket även det är ett styrkebesked för natur- och friluftspolitiken. 

Glädjande är också att alla län redan 2016 fick en egen friluftssamordnare tillika -strateg, som vad vi erfar har lyckats få friluftslivet lite högre upp på Länsstyrelsens agenda, där skydd, biologisk mångfald, etc dittills stått i absolut fokus. 

Vidare gläds vi åt att en betydande del av anslaget har gått till den lokala naturvårdssatsningen (LONA) som hittills har haft en mycket positiv inverkan på intresset för naturvård och friluftsliv hos både kommunalpolitiker och allmänhet. Studier pekar på att fler människor nu besöker naturen oftare, och att intresset för naturvård har vuxit i grupper som tidigare inte visste så mycket. 

Nu hoppas Naturkartan att 2018 års anslag intensifieras ytterligare, inte minst vad gäller den stora frågan att göra naturen tillgänglig för alla, även sett ur ett informativt perspektiv. 

 

Naturen förbättrar människors hälsa - men få hittar ut

Känner du dig också stressad? Då ska du ta dig ut i naturen, så kommer du snabbt må bättre. Det råder det inga som helst tvivel om längre. Studie efter studie; rapport efter rapport, pekar i samma riktning. Naturvårdsverkets senaste rapport "Argument för mer ekosystemtjänster", är bara en i raden av rapporter. Trots det så görs det fortfarande alldeles för lite, för att entusiasmera och vägleda folk dit. 

I den del av rapporten som handlar om just "ökad folkhälsa med tillgång till natur- och parkområden", så skriver man "att många forskare tror att naturens positiva hälsoeffekter beror på att människor lättare slappnar av när de vistas i naturen."

"Redan efter fem minuters promenad i skogen sjunker puls och blodtryck", menar man. "Det går även att se förbättrad återhämtning, i form av sänkt blodtryck, bara av att befinna sig i ett rum med utsikt mot natur. En promenad på 90 minuter ute i naturen minskar aktiviteten i en del av hjärnan som styr grubbel och psykisk oro. Skogspromenader ökar mängden adiponectin i blodet, ett ämne som motverkar åderförfettning och ökar förekomsten av så kallade mördarceller som är viktiga för immunförsvaret och skyddar kroppen mot cancer och olika typer av virusinfektioner. Utomhusvistelse i naturmiljö kan också sänka halterna av inflammatoriska signalmolekyler. Det är ämnen som kroppen utsöndrar vid stress eller hot och bidrar till utveckling av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depressioner."

Vidare skriver man att "en australiensisk studie visar att 30 minuters vistelse per vecka i gröna utemiljöer minskade förekomsten av depression och högt blodtryck med sju respektive nio procent. Kostnaderna per år för enbart depressionsrelaterade sjukdomar i Australien uppgår till en summa motsvarande cirka 80 miljarder SEK, vilket visar att det finns enorma besparingar att göra om människor skulle vistas mer i naturmiljöer."

Trots det är skrivs naturen sällan eller aldrig ut på recept, till förmån för läkemedel och/eller andra behandlingar. Och alla former av preventiva åtgärder, som information, inspiration och vägledning, drunknar lätt i floden av "måsten" och "borde". 

Läs rapporten i sin helhet. Eller bara den del som handlar om Människors hälsa, på sid 28. 

För den som vill fördjupa sig i ämnet, finns där även en relativt omfattande och högintressant källförteckning. Därtill finns ju en uppsjö av artiklar i frågan, för den som googlar på ämnet. 

Tack för ett underbart friluftsår! Och god jul!

Tack alla natur- och friluftsvänner för ett underbart friluftsår tillsammans. Nu hoppas vi att ni får en riktigt god och skön jul ute i snön, på isen, eller var ni nu väljer att njuta av denna fröjdefulla högtid.

För det är ju så med naturen, att den skänker oss den där extra dimensionen av frid, avkoppling och glädje, som ju hör julen till, och som vi så innerligt behöver.

För vad kan vara bättre än att få tassa ut på självaste julaftonsmorgon; blicka upp mot gnistrande stjärnhimmel; andas in den friska vinterluften; knarra bort mot ladugården; spänna på sig morfars gamla skidor på fötterna; och skida i ospårad snö mot skogsbrynet; bort i gryningen?

 För vad kan vara bättre än att...skida i ospårad snö mot skogsbrynet; bort i gryningen?

För vad kan vara bättre än att...skida i ospårad snö mot skogsbrynet; bort i gryningen?

Naturen fortfarande otillgänglig tyvärr...

Nu är vi smärtsamt medvetna om att det är få förunnat att få fira jul på så sätt. Att det är få som överhuvudtaget får möjlighet att känna naturens magi, vare sig det är helg eller vardag. För även om många har nära till skyddad natur (“bara” ca 3 km i snitt) så kan det mentala avståndet vara desto större. Ja, så stort att man faktiskt aldrig kommer ut, åtminstone alldeles för sällan.

...men Naturkartan gör den tillgängligare

Mobil-dumpar.001.jpeg

Därför har vi på Naturkartan under lång tid kämpat för att naturen ska bli tillgängligare för alla även sett ur ett informativ perspektiv; så att alla åtminstone känner till vad som finns att se och göra i Sverige, i synnerhet runt husknuten, och hur man tar sig dit.

Det har inte varit någon lätt uppgift, ska ärligt sägas. Men nu, efter några riktiga hundår, så kan vi med glädje ge det svenska folket och andra naturturister en riktigt fin julklapp: Sveriges Naturkarta (IOS eller Android) - en mobil applikation som är på god väg att informera, inspirera och vägleda till hela Sveriges fantastiska natur och friluftsliv. En tjänst som just nu beskriver och presenterar knappt 1.200 naturreservat med texter, bilder, facitlteter, etc. Lägg därtill tusentals platser och hundratals mil vandringsleder. Allt med gps-postion på Lantmäteriets digitala terräng- och fjällkartor.

Norrbotten gör fjällen tillgängliga på Naturkartan

Därför är det med nästan obeskrivligt stor vördnad och glädje som vi nu kan meddela att även Norrbotten läns Länsstyrelse har anslutit sig till Naturkartan med ambitionen att ta fram en mobil app över länets statliga leder, i syfte att tillgängliggöra friluftslivet, främja fjällsäkerheten och öka vandrares trygghet.

lst-logo-cmyk.jpg
även Norrbotten läns länsstyrelse har anslutit sig till Naturkartan

"Appen kommer att innehålla tydliga beskrivningar av sommarlederna med information om bland annat etappdistanser, höjdprofiler och beräknade vandringstider", säger Åsa Redin som är Länsstyrelsens projektledare för tjänsten, och tillägger att det även kommer att "finnas fjällsäkerhetsinformation, och GPS-funktionalitet. Ett viktigt krav för oss är att appen funkar offline, eftersom den kommer att användas i områden som saknar mobiltäckning."

Läs mer i tidigare inlägg.

550 mil statliga fjälleder snart på Naturkartan

 Foto: Wikimedia

Foto: Wikimedia

Tillsammans med Norrbotten och redan anslutna länsstyrelser som Jämtland och Västerbotten, kommer vi därmed kunna tillgängliggöra stora delar av fjällvärlden på Naturkartan. Däribland 550 mil statligt förvaltade och markerade fjälleder, som Kungsleden, m fl. 

390 naturreservat och 8 nationalparker

Sarek_National_Park.jpg

Bara Norrbotten har 390 naturreservat och åtta nationalparker; de äldsta och de största i Sverige. Mest kända är kanske Sarek, Abisko, Stora Sjöfallet och Padjelanta. Men även Muddus nationalpark, Pieljekaise, Vadvetjåkka och Haparanda skärgård.

Norrbottens nationalparker utgör hela 95 procent av den svenska nationalparksarealen. Nationalparkerna i länet har tillsammans en area på över 6.000 kvadratkilometer. Största delen av den arean - 5.500 kvadratkilometer - ligger i fjällen. Fyra av nationalparkerna (Sarek, Padjelanta, Muddus och Stora Sjöfallet) utgör delar av världsarvet Laponia; ett område med skyhöga natur- och kulturvärden; ett område som sägs vara Europas största sammanhängande naturlandskap på 9.400 kvadratkilometer.  Snart även det på Naturkartan.

Så ladda ner Sveriges Naturkarta nu (IOS eller Android) och upptäck något nytt område nära dig. Och vem vet, kanske hittar du även lite inspiration till ospårad skidåkning i fjällen varthän det lider. 

IMG_8533.JPG

God Jul & Gott Nytt År

Norrbotten gör fjällen tillgängliga på Naturkartan

Norrbotten läns länsstyrelse har anslutit sig till Naturkartan med ambitionen att ta fram en mobil app över länets statliga leder, i syfte att tillgängliggöra friluftslivet, främja fjällsäkerheten och öka vandrares trygghet. Tjänsten lanseras till sommaren 2018.

 Norrbottens ca 225 mil statliga fjälleder snart tillgängliga på Naturkartan Foto: WikiMedia

Norrbottens ca 225 mil statliga fjälleder snart tillgängliga på Naturkartan Foto: WikiMedia

Det ett mycket stort erkännande för Naturkartan, och en mycket vacker fjäder i hatten; kanske den allra vackraste. För i Norrbotten finns många av Sveriges mest enastående och orörda naturmiljöer. Med sina fjäll, glaciärer, tundror, barrskogar, sjöar, tre skyddade nationalälvar och sandstränder vid Bottenviken, är Norrbotten dessutom Sveriges största län. Här finns stora, sammanhängande urskogar längs fjällkedjan i väster och vidsträckta, oförstörda våtmarker. Från den storslagna fjällvärlden rinner de mäktiga nationalälvarna fritt på sin väg till Bottenviken. Här förenas älvarna med havet och den särpräglade skärgårdsmiljön, formad av landhöjningen. Polcirkeln löper genom hela länet. Sommartid glöder midnattssolen och under vintern går det att uppleva norrsken.

I Norrbotten finns inte mindre än:

  • Åtta nationalparker – som tillsammans motsvarar 90 procent av Sveriges totala nationalparksyta.
  • 390 naturreservat.
  • Sveriges högsta berg, Kebnekaise (Giebmegáisi), 2 098 meter över havet vid senaste mätningen.
  • Sveriges djupaste sjö, Hornavan, 221 meter djup.
  • 225 mil statliga leder i fjällen, bland annat Sveriges äldsta och mest kända vandringsled, Kungsleden. 

Friluftsliv skapar hälsa, naturförståelse och regional utveckling

Norrbottens läns länsstyrelse sätter stort värde på sitt friluftsliv, och menar att det både skapar hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Genom friluftsliv får människor en relation till naturen och miljön. Med bättre kunskap, planering och tillgängliggörande av naturen, kan friluftsliv bli en större del i människors vardag.

Med bättre kunskap, planering och tillgängliggörande av naturen, kan friluftsliv bli en större del i människors vardag
— Åsa Redin, projektledare för Länsstyrelsens nya app

"Appen kommer att innehålla tydliga beskrivningar av sommarlederna med information om bland annat etappdistanser, höjdprofiler och beräknade vandringstider", säger Åsa Redin som är Länsstyrelsens projektledare för appen, och tillägger:

"Det kommer även att finnas fjällsäkerhetsinformation, och GPS-funktionalitet. Ett viktigt krav för oss är att appen funkar offline, eftersom den kommer att användas i områden som saknar mobiltäckning."

Med ny funktion kan vandraren rapportera brister

Ytterligare en finess är funktionen för inrapportering av brister längs lederna. Redan idag får Länsstyrelsen in relativt många observationer per telefon och e-post från användarna. Med den nya appen hoppas Länsstyrelsen att inrapporteringen ska bli enklare och mer effektiv. 

Appen ska ha en funktion för inrapportering av brister längs lederna
— Kjell Sundvall, chef för Länsstyrelsens fältenhet

"Med hjälp av rapportfunktionen kan vandrare och länsstyrelsens medarbetare enkelt rapportera in fel som upptäcks. Det kan handla om trasiga spänger, broar, vindskydd, och skyltar. Vi vill effektivisera och förenkla underhåll och skötsel av de statliga lederna, och tror mycket på den här idén." säger Kjell Sundvall, chef för Länsstyrelsens fältenhet.

Skapa bättre förutsättningar att röra sig fritt istället för att reglera

Skapa hellre bättre förutsättningar för människor att röra sig fritt i naturen, istället för att reglera, dimensionera och kanalisera den växande naturturism, såsom branschen förespråkar i sin debatt-artikel i SVD om att ”Turismen till Sveriges natur måste styras upp”.

mountains-1684513_1920.jpg

Jag kan inte låta bli att bli en smula beklämd av att att läsa senaste debatt-artikeln i SVD om att ”Turismen till Sveriges natur måste styras upp” författad av företrädare för intresseorganisationerna: LRF, Ekoturismföreningen, Sveriges Jordägareförbund och Visit Dalarna.

Visst, jag förstår och hyser stor respekt för deras intressen av att skapa en hållbar naturturism i bemärkelsen företagsekonomisk gångbar för det näringsliv som berörs.

Men jag blir samtidigt ledsen när dessa näringslivets representanter menar(?) att en växande natur­turism måste “regleras, dimensioneras och kanali­seras”; något som jag inte kan tolka på annat sätt än att man underförstått vill stävja och underminera allemansrätten till förmån för en mer organiserad och kommersiell naturturism dit besökarna “kanaliseras” i en “dimension” som näringslivet kan hantera. Detta för att bland annat råda bot på “slitage, nedskräpning och störningar”, då man “genom åren har ... bevitt­nat när utländska grupper kommer och paddlar i vackra sjösystem med allt med sig i bagaget – kanoter, tält, mat och guider." Och att det som blir kvar till markägare och traktens befolkning ibland bara blir "skräp och nedsliten natur, i värsta fall vandaliserade träd och risk för skogsbrand”, för att nämna ett exempel.

Det är såklart helt oacceptabelt att en del naturturister inte lever upp till de skyldigheter som allemansrätten föreskriver. Något som sannolikt handlar om att den alltmer urbana mänskligheten har förlorat sin medfödda och intuitiva känsla för naturen och inte längre vet hur man ska handskas med den.

Men istället för att ytterligare reglera, dimensionera och kanalisera naturturismen, så förespråkar jag att man gör allt för att skapa bästa möliga förutsättningar för människor att återfå sin känsla för naturen. Något vi bara kan åstadkomma genom att ytterligare främja friluftslivet; inte minst genom att ge allmänheten allt de förutsättningar i form av kunskap, information, inpiration och vägledning som krävs för att komma ut och på egen hand kunna vistas i harmoni med naturen.

Något som kommer att resultera i såväl en ökad som mer hållbar naturturism, även sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Då den grupp naturturister, som åker från Sverige utan att ha lämnat något ekonomiskt bidrag alls, kan antas vara försvinnande liten, trots allt. 

Nya kommuner och fler reservat på Naturkartan

Naturkartan är nu Sveriges ledande natur- och friluftsguide med nästan 1100 naturreservat och 90.000 nedladdningar. Och intresset från kommunerna har ökat markant den här hösten. Två av dem som nyss kommit igång med tjänsten är Värmdö och Borlänge kommun. Värmdö lanserade sin guide bara för ett par veckor sen. Och Borlänge står i startblocken.

 Bergs by en kulturmiljö på Möja, Värmdö

Bergs by en kulturmiljö på Möja, Värmdö

Värmdö kommer in som en viktig pusselbit i ett annars mycket väl utvecklat län där samverkan mellan länsstyrelsen, ca 14 andra kommuner; nationalparken Tyresta, m fl redan blomstrat under en tid.

Vi har saknat bra info om natur och friluftsliv på webben, vilket borde var en självklarhet idag
— Jakob Wallin, Biolog Plan- och Markkontoret, Borlänge

Borlänge däremot bryter isen i ett län där varken länsstyrelse eller andra kommuner ännu tagit steget in i den kollaborativa digiala eran som så starkt har präglat det här deceniets mobil- och webblandskap.

”Vi har saknat bra info om natur och friluftsliv på webben, vilket borde var en självklarhet idag. Med naturkartan hoppas vi på att få ordning på detta med en snygg och välfungerande guide så att fler får möjlighet att upptäcka nya pärlor i Borlänges natur", säger Jakob Wallin, Biolog Plan- och Markkontoret. 

 Snart på Naturkartan? Frostbrunnsdalen, Borlänge. Foto: Calle Eklund, Wikipedia

Snart på Naturkartan? Frostbrunnsdalen, Borlänge. Foto: Calle Eklund, Wikipedia

Fredrik Sneibjerg, kultur- och fritidsnämndens ordförande i Värmdö kommun, håller med.  

"Förhoppningen är att fler på ett lättare sätt ska hitta nära naturupplevelser genom guiden. Förutom vår vackra skärgård finns många tätortsnära pärlor som kan ge en härlig naturupplevelse, menar han. 

"Förutom vår vackra skärgård finns många tätortsnära pärlor som kan ge en härlig naturupplevelse. Naturkartan gör det möjligt att på ett enkelt sätt hitta relevant information om kommunens natur och möjlighet till friluftsliv. Eftersom tjänsten är digital är informationen både lätt att få tag på och uppdaterad.”

Tillsammans har alla kommuner, länsstyrelser, m fl publicerat nära 1100 naturresevat och fyllt dem med ca 7000 aktiviteter och platser. Med målet att inom kort vägleda till hela Sveriges natur och friluftsliv.


Ladda ner Naturkartan kolla in Värmdös smultronställen i Appstore eller Google play.

Ännu enklare att få LONA-bidrag för Naturkartan

Alla kommuner som har sökt LONA-bidrag för Naturkartan har fått pengarna. Och det har ofta funnits mer pengar kvar att söka än vad som delats ut. Trots det är har ansökningarna historiskt sett varit relativt få, då många kommuner, i synnerhet de mindre, inte har haft tid och kraft att lämna in ansökan.

Därför har Naturkartan tagit fram en mall, som gör det ännu enklare att söka LONA-bidrag till egen guide på Naturkartan (webb och app).

lona-logo.jpg

Gör så här:

  1. Registrera din LONA-ansökan här.
  2. Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner har använt för att få LONA-bidrag.
  3. Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

Exempel på kommuner som fått LONA-bidrag från Naturkartan med utgångspunkt från ovan nämnda mall är Norrköping, Motala, Örebro och Helsingborg.

Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner...
— Naturvårdsverkets nationella LONA-samordnare

Naturvårdverkets nationella LONA-samordnare har välkomnat initiativet och skrev nyligen till Naturkartan: “Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner. Lycka till!” Och uppmuntrade oss att "serva kommunerna med hela ansökan, projektgenomförandet och rapportering” och menade också att det är “helt OK att flera kommuner är med på samma ansökan. En kommun måste stå som sökande. Är det flera kommuner med i samma ansökan så bör det finnas ett avtal mellan kommunerna om vem som står för vad annars blir ju den kommun som står som sökanden ansvarig för alla kommuners insatser.”

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast  till den 1 december 2017 och beslut meddelas under våren 2017.

Så - om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu! Naturkartan hjälper er med hela processen.