Frukostseminarium 27 april: Så gör vi naturen tillgängligare!

Länsstyrelsen och Naturkartan bjuder in till frukostseminarium på temat: Så gör vi Stockholms natur tillgängligare! 

Stockholms län ligger i framkant. Just nu finns 117 av länets naturreservat väl utpekade och beskrivna på Naturkartan, med allt vad som där finns att se och göra,  som hundratals leder för vandring, cykling och löpning, och därtill tusentals platser för andra aktiviter och faciliteter.  Många av dessa leder och platser är såväl tillgänglighetsanpassade som testade och kvalitetssäkrade av specialister med olika funktionshinder. Tack vare en unik samverkan mellan länets kommuner, länsstyrelsen, me fl. och den nya tekniken som krävs för att kvalitetssäkra, informera och vägleda allmänheten ut i naturen.

Seminariet syftar till att diskutera hur vi kan göra naturen ännu tillgängligare. Välkomna!

Tid

Fredagen den 27 april kl. 8.00 - 10.00

Plats

Outdoormap (Norrsken) Birger Jarlsgatan 57 C, Stockholm

Program

• Kl. 8.00: Ekologisk frukost med inslag av grönt
• Kl. 8.15: Länsstyrelsen berättar om sitt arbete och ambitioner med Naturkartan. (Länsstyrelsen)
• Kl. 8.30: Rullstolsburne Anders Andrae berättar: “Så testar jag Stockholms stigar för folk med funktionshinder” (Anders Andrae - Skogstur)
• Kl. 9.00: Nya funktioner på Naturkartan gör naturen
• tillgängligare. (Kristofer Björkman - Outdoormap/Naturkartan)
• Kl. 9.15:  Med ny teknik och samverkan - hur gör vi Stockholms natur tillgängligare för alla? (Diskussion)

Vänligen! OSA senast fredagen den 20 april. Kan du inte själv - skicka någon i ditt ställe. 

Tillgänglighet hög prioritet

Under ganska lång tid har både länsstyrelsen, Stockholms kommuner och Naturkartan arbetat aktivt för att naturen i Stockholm ska vara tillgänglig för alla. Detta bland annat som ett resultat av en ambitiös friluftspolitik, där möjligheten att vistas i Stockholms natur- och kulturlandskap ska vara stor och alla människors olika behov tillgodosedda.

Som vi alla vet, ska områden med god tillgänglighet finnas utpekade, vara kända och uppskattade och förvaltas långsiktigt. Tillgängligheten ska ha hög prioritet inom både planering, information och förvaltning av natur- och kulturlandskapet samt andra områden som har betydelse för friluftslivet. Och man är överens om att det behövs mycket information som marknadsför naturen och lockar ut människor.

Stockholm i framkant

I Stockholms län finns över 300 naturreservat, och därtill mängder av platser, områden, leder, som är av stor betydelse för det totala utbudet av natur och friluftsliv. Inte färre än 117 av dem finns just nu väl utpekade och beskrivna på Naturkartan, med allt vad som där finns att se och göra som hundratals leder för vandring, cykling och löpning, och därtill tusentals platser för andra aktiviter och faciliteter. Varav många av dessa leder och platser är såväl tillgänglighetsanpassade som testade och kvalitetssäkrade av specialister med olika funktionshinder.

Allt detta, tack vare att många av er har varit snabba med att i samverkan utnyttja den nya tekniken för att båda kvalitetssäkra, informera och vägleda allmänheten ut i naturen.

Hur blir vi ännu bättre? 

Frågan är hur vi kan utveckla detta samarbete så att naturen blir ännu tillgängligare?

Vad är det vi hittills har skapat tillsammans? Vad har skett och hur har det gått hittills? Vad har funkat bra respektive mindre bra? Kan vi lära oss av våra misstag? Vad kan vi göra bättre? Finns det andra sätt att göra naturen tillgänglig på, som vi hittills har förbisett?

Kom till vårt frukostseminarium med alla dina frågor, funderingar så slår vi våra kloka huvuden ihop. 

Ny rapport: Fortfarande oklart hur leder ska finansieras

Vandringsledernas betydelse för friluftslivet, och människors hälsa, kan inte nog överskattas. Därför var det djupt oroande att läsa Naturcentrums rapport: “Kartläggning av långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet i fjällen”, som redan för ett par år sen visade på stora brister gällande huvudmannaskap, förvaltning och finansiering. Därför var det också beklämmande att nyligen läsa Peter Fredmans (Etours) rapport: “Finansering av leder”, vars syfte var att belysa problematiken kring just finansieringen av leder för rekreation, med resultatet att “kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser”.

Photo by Ian Froome on Unsplash

Fysisk aktivitet är “ett suveränt skydd mot stress, depressioner och minnesproblem” menar psykiatern Anders Hansen som skrivit boken ”Hjärnstark”, och hävdar att “fysisk aktivitet kopplar ihop hjärnans delar och får hela organet att fungera bättre”. Om vi dessutom rör på oss i naturen så får det häpnadsväckande postivita effekter även på vårt själsliga välbefinnande. Tar vi därtill tillfälllet i akt att sakta ner lite grann, ta några djupa andetag och öppnavåra sinnen, så sägs vi få en fördjupad kontakt med den omgivande miljön, som är direkt läkande för både kropp och själ. Japanerna kallar det Shinrin-Yoku (skogsbad) och är en form av “skogsterapi”.

“vandringslederna är suveräna katalysatorer för att få folk att hitta ut”

Och just vandringslederna är suveräna katalysatorer för att få folk att hitta och våga sig ut i skog och mark. Naturcentrum menar i sin rapport att själva “syftet med en vandringsled är att få ut människor, både närboende och turister, i naturen för att upptäcka och uppleva natur och kultur”. Men betonar vikten av att lederna är iordningställda, kvalitetssäkrade, och väl underhållna.

Naturcentrum menar i sin rapport att det krävs märkningar och vägvisning för att orientera sig längs leden. Här ett utdrag ur rapporten: 

"Tydlig märkning och vägvisning visar vägen och bidrar till trygghet och säkerhet. Märkning och vägvisning är också en del i marknadsföringen av friluftsliv och turism. Tydlig märkning är ett varumärke som signalerar ansvar och goda ambitioner. Anläggningar och anordningar av olika slag underlättar vandrandet och kan göra leden mer attraktiv. Det kan vara broar, spänger, eldstäder, bänkar, vindskydd, stättor och grindar. Kvaliteten på ledernas anläggningar är, precis som märkningen, av stor betydelse för besökarens upplevelser. I takt med att vandrarna blir fler och nya besöksgrupper hittar ut till lederna kommer kraven på anläggningar för komfort och tillgänglighet sannolikt öka, och därmed behoven av underhåll. En bra karta som beskriver leden och dess omgivningar, med lämpliga etapper och platser för rast eller övernattning, är en förutsättning för att kunna planera sin vandring. Kartan ger också trygghet. Vandraren behöver också information om anslutande kommunikationer, parkeringsmöjligheter, vattentillgång, svårighetsgrad och annat som gör det möjligt att planera sin vandring.”

Men av rapporten framgår att det råder stora brister på samtliga för vandraren relevanta områden, som huvudmannaskap, information, förvaltning och finansiering.

“kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser”

— Peter Fredman, Etour

Peter Fredman bekräftar dilemmat med bristande finansiering i sin rapport, som uppger att flera utredningar på senare tid har visat att "kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser" och att "en ansträngd ekonomisk situation resulterar ofta ”lågbudgetlösningar”, exempelvis inom ramen för särskilda arbetsmarknadssatsningar".

Rapporten menar att "även om viss finansiering finns så är den inte sällan kortsiktig där “etablering och anläggning av leder ofta sker i form av tillfälliga projekt, och att det sedan inte finns tillräckligt med medel avsatta för att ta hand om ledernas skötsel efter projekttiden”.

“det saknas ett system som ger en trygg och långsiktig finansiering av leder i Sverige”

— Peter Fredman, Etour

Så även om rapporten ger indikationer på att det finns ett nyvaknat intresse att lösa problematiken kring finansiering av leder, så är den samlade bilden idag att det “saknas ett system som ger en trygg och långsiktig finansiering av leder i Sverige.”

Få hittar till nationalparkerna de älskar

En av våra tids största naturparadoxer just nu är att folk inte hittar ut till den natur de värdesätter så enormt mycket. 

Folk känner till begreppen nationalparker och naturreservat, uppskattar att de finns, upplever dess stora värden, men har svårt att hitta information om hur man tar sig dit.

Naturvårdsverkets senaste undersökning av svenska folkets syn på Sveriges nationalparker är ett av flera exempel på detta. Undersökning visade inte helt oväntat att det finns ett stort intresse för naturen och ett starkt stöd för Sveriges nationalparker bland Sveriges befolkning.

85 procent av de dryga 1000 respondenterna var mycket eller ganska intresserade av att vistas ute i naturen och 89 procent av dem tyckte att nationalparker var viktiga för att behålla orörd natur för framtida generationer.

De som har besökt en nationalpark har framförallt upplevt stillhet, livskvalitet och rekreation, i samband med sitt besök. 87 procent tyckte att upplevelsen där var berikande.

En överväldigande majoritet av Sveriges befolkning (ca 80 procent) anser också att Sveriges nationalparker är unika platser som möter deras behov av naturupplevelser och ökar deras kunskap om naturen. Och menar att de där alltid känner sig välkommen och inspirerad att upptäcka naturen.

“Bara 36 procent av befolkningen har besökt en nationalpark i Sverige senaste två åren”

Men tyvärr är både kännedomen om nationalpakerna och information om hur man hittar dit dålig. Bara ca en tredjedel (36 procent) av befolkningen har besökt en nationalpark i Sverige under de senaste två åren! Utöver dem så var det hela 32 procent som besökt något naturområde men osäkra på om det varit en nationalpark eller inte.

Talande för den låga kännedom är också att majoriteten av svenskarna inte har någon koll på hur många nationalparker som finns i Sverige. Gissningarna är spridda från ingen till 2500 stycken!

“Man känner inte till var nationalparkerna finns!”

View fullsize

Ett av de huvudsakliga skälen till att hela 31 procent av Sveriges befolkning inte hade besökt en nationalpark de senaste två åren, var att de inte känner till var nationalparkerna finns!

Medan 66 procent av de som ändå hittat ut till en park, tyckte det var svårt att hitta den information de ville ha inför sitt senaste besök.

“...svårt att hitta information”

De som ändå lyckats hitta/få information svarade 59 procent att de redan hade informationen sen tidigare, och 27 procent att de fick den som tips från vänner, släktingar etc

Folk känner alltså till begreppen nationalparker och naturreservat, uppskattar att de finns, upplever dess stora värden, men har svårt att hitta information om hur man tar sig dit.   

2,6 miljarder kronor - rekordstor satsning på värdefull natur

Bravo! Anslaget till värdefull natur för 2018 är rekordstort. Totalt ca 2,6 miljarder kronor! Där ca 1,4 miljarder ska gå till skydd av, och ca 1,2 miljarder till åtgärder för, den värdefulla naturen. Att jämföra med de historiskt sätt redan höga anslagen för 2017's 2,2 miljarder och 2016' ca 2,3 miljarder, för samma ändamål. 

2,6 miljarder

Rekordstort anslag till värdefull natur

- Arbetet tar oss ett steg närmare att uppnå de nationella miljö- och friluftslivsmålen, menar Claes Svedlindh, chef naturavdelningen på Naturvårdsverket. Något vi friluftsentusiaster både välkomnar med öppna armar, och ser fram emot med stor tillförsikt. 

Resultatet av tidigare anslag och arbete har åtminstone pekat i den riktningen, och några åtgärder värda att lyfta fram lite extra är bland annat att länsstyrelserna år 2016 fattade hela 273 beslut om att skapa nya, utöka eller förstärka naturreservaten med en yta för rekreation och biologisk mångfald på 36.000 hektar! En liten bit på väg emot det nationella etappmålet där 20 procent av Sveriges yta ska skyddas senast år 2020. Idag sägs antal naturreservat vara 4.700, vilket även det är ett styrkebesked för natur- och friluftspolitiken. 

Glädjande är också att alla län redan 2016 fick en egen friluftssamordnare tillika -strateg, som vad vi erfar har lyckats få friluftslivet lite högre upp på Länsstyrelsens agenda, där skydd, biologisk mångfald, etc dittills stått i absolut fokus. 

Vidare gläds vi åt att en betydande del av anslaget har gått till den lokala naturvårdssatsningen (LONA) som hittills har haft en mycket positiv inverkan på intresset för naturvård och friluftsliv hos både kommunalpolitiker och allmänhet. Studier pekar på att fler människor nu besöker naturen oftare, och att intresset för naturvård har vuxit i grupper som tidigare inte visste så mycket. 

Nu hoppas Naturkartan att 2018 års anslag intensifieras ytterligare, inte minst vad gäller den stora frågan att göra naturen tillgänglig för alla, även sett ur ett informativt perspektiv. 

Naturen förbättrar människors hälsa - men få hittar ut

Känner du dig också stressad? Då ska du ta dig ut i naturen, så kommer du snabbt må bättre. Det råder det inga som helst tvivel om längre. Studie efter studie; rapport efter rapport, pekar i samma riktning. Naturvårdsverkets senaste rapport "Argument för mer ekosystemtjänster", är bara en i raden av rapporter. Trots det så görs det fortfarande alldeles för lite, för att entusiasmera och vägleda folk dit. 

I den del av rapporten som handlar om just "ökad folkhälsa med tillgång till natur- och parkområden", så skriver man "att många forskare tror att naturens positiva hälsoeffekter beror på att människor lättare slappnar av när de vistas i naturen."

"Redan efter fem minuters promenad i skogen sjunker puls och blodtryck", menar man. "Det går även att se förbättrad återhämtning, i form av sänkt blodtryck, bara av att befinna sig i ett rum med utsikt mot natur. En promenad på 90 minuter ute i naturen minskar aktiviteten i en del av hjärnan som styr grubbel och psykisk oro. Skogspromenader ökar mängden adiponectin i blodet, ett ämne som motverkar åderförfettning och ökar förekomsten av så kallade mördarceller som är viktiga för immunförsvaret och skyddar kroppen mot cancer och olika typer av virusinfektioner. Utomhusvistelse i naturmiljö kan också sänka halterna av inflammatoriska signalmolekyler. Det är ämnen som kroppen utsöndrar vid stress eller hot och bidrar till utveckling av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depressioner."

Vidare skriver man att "en australiensisk studie visar att 30 minuters vistelse per vecka i gröna utemiljöer minskade förekomsten av depression och högt blodtryck med sju respektive nio procent. Kostnaderna per år för enbart depressionsrelaterade sjukdomar i Australien uppgår till en summa motsvarande cirka 80 miljarder SEK, vilket visar att det finns enorma besparingar att göra om människor skulle vistas mer i naturmiljöer."

Trots det är skrivs naturen sällan eller aldrig ut på recept, till förmån för läkemedel och/eller andra behandlingar. Och alla former av preventiva åtgärder, som information, inspiration och vägledning, drunknar lätt i floden av "måsten" och "borde". 

Läs rapporten i sin helhet. Eller bara den del som handlar om Människors hälsa, på sid 28. 

För den som vill fördjupa sig i ämnet, finns där även en relativt omfattande och högintressant källförteckning. Därtill finns ju en uppsjö av artiklar i frågan, för den som googlar på ämnet.