Naturkartans upprop för samverkan: Tillsammans kan vi nå friluftsmålen
/Tillsammans med Sveriges Länsstyrelser och kommuner kan vi nå den del av de friluftspolitiska målen, som handlar om att göra information om natur och friluftsliv tillgänglig och användarvänlig för alla, senast år 2020.
Det här uppropet syftar till att försöka sänka trösklarna för varje enskild Länsstyrelse att tillsammans med Naturkartan, kommuner och övriga intressenter göra all information om Sveriges natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för allmänheten.
Om det föreligger hinder i den frågan, skulle vi värdesätta att få veta vilka dessa är, så att vi kan råda bot på dem, och få till en samverkan.
Data och information måste bli mer tillgänglig och användarvänlig
Målet för friluftspolitiken är som bekant att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Ett av målen är att naturen ska vara tillgänglig för alla, inte minst sett ur ett informativt och kommunikativt perspektiv, vilket innebär att människor ska känna till och ha kunskap om Sveriges natur och friluftsliv.
En betydande del av regeringsuppdraget handlar om att utveckla förutsättningarna för “användarvänlig information om naturområden…för olika digitala plattformar om naturområden”.
Naturvårdsverket skriver i sin slutrapport till Regeringen att digital information om naturområden är helt “avgörande för att besökare ska hitta i, och till, attraktiva områden och vandringsleder. För att främja tillgängligheten är det viktigt att få relevant och anpassad information i förväg om hur det ser ut i olika områden, och vilka anordningar som finns...”
Utvecklingen inte så positiv
Anledningen till att tillgänglighetsmålet fick positivt utslag i utvärderingen 2016, var bland annat att i princip samtliga kommuner som deltog i undersökningen av årets friluftskommun 2015 hade tagit fram information om friluftsliv och naturturism som broschyrer och skyltar. Och att 90% av kommunerna svarat att de använt sig av “digital kommunikation” för att främja friluftsliv och turism, vilket enligt svarsformuläret räckte med om kommunen hade “text på webbplats”(!)
Men vi alla vet att varken skyltar, broschyrer eller “text på webbplats” räcker för att tillgodose användarnas behov och önskemål om att bli inspirerande, informerade och vägledda ut i naturen. Inte minst mot bakgrund av att hela 90% av Sveriges befolkning över 12 år har en smart mobil, och änvänder den som huvudsaklig källa till information och vägledning.
45 kommuner och 6 länsstyrelser i unik samverkan
Idag har i alla fall knappt 45 kommuner, sex (6) länsstyrelser, flera stiftelser, m fl tillsammans tagit fram och utvecklat Naturkartan - Sveriges numer ledande natur- och friluftsguide för såväl webb som app. Appen bygger på senaste tekniken för mobil utveckling och förmedlar idag knappt 1.500 naturreservat, drygt 1.400 stigar/leder, med över 7.500 närliggande aktiviter och faciliteter. Tjänsten har över 125.000 nedladdningar och ca 60.000 unika användare månatligen.
Men data och information saknas
Dessvärre saknar tjänsten alltjämt data, information och inte minst stöd från 15 av landets 21 länsstyrelser.
Den data som görs tillgänglig i Naturvårdsverkets tjänster för Öppna data, går tyvärr inte att använda utan en hel del handpåläggning och kompletteringar, vilket är ett av skälen till att länsstyrelser idag jobbar direkt mot Naturkartans system.
Men arbetet med Öppna data fortskrider. Naturkartan deltar aktivt i Naturvårdsverkets arbete med Öppna data, och är den första i kön att börja använda tjänsten fullt ut så fort systemet faller på plats.
Länsstyrelsens webb räcker inte
“Besök och upptäck”-delen på Länsstyrelsen nya webb är sannerligen en rejäl uppgradering av Länsstyrelsen tidigare sk reservatssidor. Men lever inte upp till användarens behov och önskemål i frågan, och således heller inte tillräcklig för att nå de friluftspolitiska målen.
Tjänsten saknar alltför mycket av den funktionalitet och användarvänlighet som krävs för att inspirera och vägleda människor både ut och i naturen.
Det är dessutom ett proprietärt system som motverkar samverkan med kommuner, m fl. I den bemärkelsen att användaren där bara får tillgång till den statligt förvaltade naturen.
Enkelt och riskfritt att använda Naturkartan
Det här uppropet syftar till att försöka sänka trösklarna för varje enskild Länsstyrelse att komma igång med Naturkartan i syfte att bättre inspirera, informera och inte minst vägleda allmänheten till Sveriges natur och friluftsliv, i samverkan med varandra, kommuner och övriga intressenter.
För detta ändamål har vi tagit fram ett förslag som vi hoppas ska vara svårt för ej anslutna Länsstyrelser att säga nej till.
Så här går det till:
Naturkartan ger varje enskild Länsstyrelse ett eget konto på Naturkartan.
Naturkartan hämtar all relevant geodata och ev metadata som från Naturvårdverkets tjänst för öppen data (indirekt från S-Dos) i den mån den finns och det går.
Naturkartan hämtar all övrig information, som text, bild, etc från Länsstyrelsens webb (eller in/direkt från SiteVision), i den mån den finns och det går.
Den data och/eller information som av olika skäl inte finns på ovan nämnda platser eller inte går att hämta, av olika skäl, kan enkelt laddas upp och publiceras med tjänstens publiceringsverktyg.
Naturkartan ansvarar för att uppdateringar av natur- och friluftsdata i S-Dos även sker på Naturkartan. Något som kommer att ske manuellt fram tills dess att det kan ske automatiskt via Naturvårdverkets tjänst för Öppna data.
Länsstyrelsen betalar endast ett självkostnadspris för denna tjänst och detta arbete. Uppläggningsavgift: 36.000 kr. Årsavgift: 36.000 kr.
Tjänsten kan direktupphandlas då priset för tjänsten faller inom tröskelvärdet med god marginal.
Avtalet gäller i två år: 2019-2020. Men det står Länsstyrelsen fritt att avbryta samarbetet när som helst med en uppsägningstid om tre månader.
Länsstyrelsen äger rätten till sin egen data och övrig information, och kan när som helst, enkelt exportera den från Naturkartan och använda den i andra sammanhang.
Utmärkta referenser
Naturkartan arbetar idag med sex (6) länsstyrelser: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västmanland, Uppland, Stockholm läns länsstyrelser; som alla kan intyga att tjänsten fungerar utmärkt för ändamålet i fråga. För Norrbottens Länsstyrelse blev appen en verklig succé och för Stockholms Länsstyrelse ett startskott för deras nya digitala friluftsstrategi, bara för att nämna ett par exempel.
Kommersiell verksamhet bästa alternativet
Länsstyrelsens har länge varit av den uppfattningen att Naturvårdsverket borde vara den som tar fram en digital guide till hela Sveriges natur och friuftsliv. Och har varit tveksam till att arbeta med en “kommersiell aktör” som Outdoormap AB / Naturkartan.
Men i sin regeringsskrivelse, den 27 april 2017, gör Naturvårdsverket tolkningen att verket endast “ska utveckla förutsättningar för digital information, men däremot inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren”. Naturvårdsverket menar istället att det är “kommersiella aktörers” roll att utveckla “paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra”.
Outdoormap AB driver heller inte Naturkartan för att tjäna pengar, utan för att fler människor ska komma ut i och få en bättre känsla för naturen och dess ovärderliga kvaliteter. Detta är vårt sätt att bidra till en bättre värld, i en tid där såväl djur som natur håller på att utarmas. Att arbetet bedrivs som en kommersiell verksamhet, beror på att inga andra ekonomiskt hållbara alternativ finns.
Vad hindrar Länsstyrelsen?
För att kunna fortsätta att bedriva vår verksamhet enligt ovan, behöver vi förstå vad det som hindrar de flesta Länsstyrelser från att samverka med Naturkartan.
Vi skulle därför vara mycket tacksamma om varje Länsstyrelse skulle vara vänlig att kontakta oss och redogöra för detta, så att vi kan fortsätta att sänka trösklarna till en potentiell samverkan.
Kristofer Björkman
kristofer@outdoormap.com
070-775 89 92.
