God Jul & Gott Nytt År

Året lider mot sitt slut och Naturkartan vill ta tillfället i akt att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Förhoppningsvis får vi nu tid att stanna upp och pusta ut en stund. Tid att ladda batterierna. Kanske också lite tid för eftertanke och reflektion. Och inte minst omtanke.

För 2020 har onekligen gått till historien som ett extremt dynamiskt, omtumlande och mycket tufft år för många av oss på olika sätt.

Knappt hade vi hunnit ringa in det nya året förrän epidemin var över oss, som sedermera växte till en pandemi av sällan skådat slag. De flesta av oss har drabbats hårt såväl privat som professionellt. Såväl fysiskt, som socialt och ekonomiskt.

Som lök på laxen har rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC duggat tätt med alarmerande fakta om mycket negativ klimatpåverkan. Mycket tyder på att allt hänger ihop.

Det är lätt att hålla sig för skratt. Och det är onekligen med visst vemod som majoriteten av Sveriges befolkning tvingas fira ännu en grön jul utan snö. Jo, 2020 blev det varmaste året som någonsin uppmätts i Sverige, med en medeltemperatur på 7,5 grader.

Men det finns alltid ljusglimtar. I synnerhet för oss som arbetat hårt för att få folk att (åter)upptäcka Sveriges fantastiska natur och friluftsliv; med dess makalösa kvaliteter i form av ökat välmående, tröst, stillhet, glädje, trygghet och tillhörighet.

Utan att ha någon riktigt bra oberoende statistik att luta oss emot, så har vi under detta år fått se ett ökat intresse för natur och friluftsliv, som vi knappast upplevt förr.

Antal besök på Naturkartans webb har ökat med nära 170% jämfört med föregående år, och lockat hissnande 1,7 miljoner användare under året. Lägg därtill totalt ca 400 000 nedladdningar av apparna.

Det råder knappast några tvivel om att corona-epidemin är en av de främsta orsakerna till den kraftiga ökningen, men många söker även ett sammanhang i största allmänhet; något mer beständigt hållbart, något bortom det flyktiga konsumtions- och prestationssamhället.

Oavsett vilket, så hoppas jag att vi alla kan rusta oss för en fortsatt stor efterfrågan på genuina natur och friluftsupplevelser nästa år, och på så sätt införliva, eller kanske till och med överträffa besökarnas drömmar och förväntningar på svensk natur.

Låt oss hjälpas åt att ta hand om varandra, våra besökare och vår natur. Och på så sätt bidra till en bättre värld.

God Jul & Gott Nytt År!

Ladda ner appen till Sveriges natur!

Is Norway's friluftsliv the answer to surviving a second lockdown?

“Could the Swedish lifestyle help fight coronavirus?” “Is Norway's friluftsliv the answer to surviving a second lockdown?”

Dessa frågor ställer sig just nu ledande internationella media, i förhoppning om att finna vägledning i frågan om hur deras samhällen ska förhålla sig till coranapendemin.

Coronaviruset har tagit ett nytt grepp om mänskligheten. Man talar om en andra våg. Och själva innebörden av ordet “pandemi” känns nu mer påtagligt än någonsin förr.

Det har snart gått ett år sen coronapandemin bröt ut. Och med den har mänskligheten tvingats att mycket raskt ändra sina rutiner och bryta invanda beteendemönster. Men att helt byta livsstil…är det rätt väg att gå?

Ja - åtminstone till den “skandinaviska livsstilen - “Friluftsliv” (pronounced “free-loofts-leev”) - antyder en rad internationella media just nu.

I den underbara artikeln “We belong out there’: How the Nordic concept of friluftsliv could help the Pacific Northwest get through this COVID winter”, beskriver Seattle Times features reporter, Megan Burbank, hur en inflyttad svensk föreläsare, Andy Meyer, plötsligt tar med sig ett par glatt överraskade polare ut i närmaste kvarteren i Seattle, för att söka det “gröna ljuset”, mitt under rådande corona-isolering.

Seattle Times skriver:

“Meyer’s quest is indicative of a new intimacy people are finding in their own homes and neighborhoods in the wake of massive closures and social-distancing practices adopted since the worldwide outbreak of COVID-19.

But it’s also an example of the Scandinavian concept known as friluftsliv (pronounced “free-loofts-leev”), which translates most directly to “free-air life.” The term is attributed to Norwegian playwright Henrik Ibsen, but the concept of spending time outdoors in all seasons long predates him as a deep-seated element of life in the Nordic countries.”

Andy Meyer försöker förklara livsstilen för Megan Burbank på Seattle Times som:

“More expansive than outdoor recreation and less self-serious than outdoor adventure, friluftsliv describes “whatever you go to REI for. But in Norway, it’s this deeper concept of having space from other people, which is kind of a Norwegian thing to do, and then it has that sense of being able to wander freely outside.”

Andy Meyer förklarar för tidningen:

“In Norway, friluftsliv is so deeply ingrained into daily life that it starts in kindergarten. “Norwegian kindergartens are famous for being outdoors. In all weather, you will go outside for recess, if not for a good portion of the day.

En påtagligt exalterad Megan Burbank menar i artikeln att det borde gå att applicera denna livsstil även i Seattle, som ju har, menar hon, djupa skandinaviska rötter:

“friluftsliv may also be a helpful model for continuing to spend time outdoors during the coldest, darkest time of the year — something Norwegians have practiced since long before the pandemic”

— Megan Burbank, Seattle Times

“As we approach the first COVID winter in Seattle, a city with deep Scandinavian roots, friluftsliv may also be a helpful model for continuing to spend time outdoors during the coldest, darkest time of the year — something Norwegians have practiced since long before the pandemic.”

Andy Meyer berättar för Seattle Times att:

“That arbitrary feeling of having a destination in your own backyard can suddenly make it exotic. It adds this layer of interest to the every day. And I think that’s one of the weird things that the COVID time can do, when combined with an idea like friluftsliv — getting out into the open air and recognizing that that’s where we live, that’s where we came from … we’ve locked ourselves inside, but we shouldn’t forget that we sort of belong out there at a certain animal level.”

Även Guardian skriver om livsstilen som en potentiell “metod” att efterleva för att värja sig mot Coronan i artikeln “Is Norway's friluftsliv the answer to surviving a second lockdown?”

Här med motivet:

“As pandemic restrictions are tightened, and the weather turns, Norway’s ‘free-air life’ is more relevant – and appealing – than ever.”

— The Guardian

“As pandemic restrictions are tightened, and the weather turns, Norway’s ‘free-air life’ is more relevant – and appealing – than ever.”

I artikeln intervjuas Lasse Heimdal, generalsekreterarer på Norsk friluftsliv, som förklarar:

“First things first, let’s tackle the pronunciation. “It’s free-luftz-leev,” säger Lasse Heimdal, till the Guardians reporter, och tvingas repetetera uttalet några gånger, innan poletten faller ner.

Och beskriver friluftslivet som om det vore en del av hans hem:

“For Norwegians, friluftsliv is less about what you do and more about where you are. For me, it is about disconnecting from daily stress, being part of the cultural ‘we’ and existing in what I call nature – an ‘escape room.”

Guardian skriver:

“Unsurprisingly, friluftsliv has been the runaway hit of what Heimdal refers to as “corona season”; he says one in three Norwegians increased their outdoor time since March – quite a feat given that the average Norwegian visits the great outdoors at least three times a week. Such was the demand for outdoor kit that, after many Norwegian shops shut in March, the government had to recall furloughed staff at camping and sports retailers and even hire extra workers.

The pull of friluftsliv has been at the heart of Norwegian culture for decades. Henrik Ibsen’s poem On the Heights, thought to contain the first mention of the term, follows the dilemma of a young farmer torn between life on the farm and something more, well, friluftsliv.

It is precisely the tension between city and nature that makes the concept of friluftsliv all the more relevant; as we head into a second lockdown just six months after the first one was imposed, the pull of the outdoors has never been stronger. It is particularly desirable given that the concept is wholly experiential, and free; the experience economy, beloved by millennials, plummeted into recession when we stopped going out in March.”

---

Läs även:

• 'There is no bad weather': How the Norwegian idea of 'friluftsliv' could help Canadians this winter

• What Scandinavians Can Teach Us About Embracing Winter

• Could the Swedish lifestyle help fight coronavirus?

• Norwegian outdoor living concept ‘friluftsliv’ could be valuable pandemic coping strategy

Och Naturkartans tidigare inlägg på temat:

• Naturen allt viktigare när Corona tvingar oss att ställa om

Sveriges största friluftsguide växer - totalt 1,6 miljoner användare

Naturkartan har på relativt kort tid blivit Sveriges största natur- och friluftsguide. Sen årsskiftet har Naturkartans webb haft knappt 1,6 miljoner användare, som sammantaget har kollat på drygt 4,6 miljoner sidor. Det är en ökning med drygt 160% jämfört med föregående år. Lägg därtill all trafik från apparna som i sig har haft drygt 380 000 nedladdningar totalt sett. Bara Naturkartan appen har haft 107 000 nedladdningar hittills i år. En ökning med drygt 200% jämfört med föregående år.

Sammantaget använder nu ca 80 kommuner, Länsstyrelser, Regioner, destinationer, m fl Naturkartan för att informera, inspirera och vägleda sina invånare och besökare ut i naturen. Inte bara för egen del, utan även i samverkan med varandra.

Allt som allt administrerar hundratals huvudmän över 2 200 naturreservat, 2 800 stigar/leder, med över 10.000 närliggande aktiviteter och faciliteter, som sedermera förpackas och kommuniceras både på Naturkartans webb och app och deras egna och andras webbplatser.

Utveckling för miljoner: Bättre prestanda och nya funktioner

Naturkartan har vidareutvecklats för närmare två miljoner kronor under år 2020. Antal användare har ökat med 160%. Och kunderna nära nog fördubblats. Vilket har krävt en uppgradering av systemet alla kategorier.

Under corona-peaken, mars till augusti, jobbade våra utvecklare för högtryck med att uppgradera systemets prestanda, på flera mer eller mindre sårbara områden, för att på så sätt kunna fortsätta garantera en upptid på 99,9% med god marginal. Arbetet resulterat bland annat i en snabbare och samtidigt mer robust karttjänst, bara för att nämna ett exempel.

---

Stort intresse för inbäddad karttjänst

Vad gäller just karttjänsten, har den relativt nya tjänsten för inbäddning, väckt mycket stort intresse hos såväl kunder som användare, och används nu brett av såväl Länsstyrelser, som kommuner, destinationer, regioner, m fl. Ett gott exempel är Svenska Turistföreningen som använder Naturkartan plattform för inbäddade kartor för sin stora vandringssatsning. I skrivande stund driftar Naturkartan över 50 karttjänster på STF’s webbplats. I övrigt visade Naturkartans senaste kundundersökningen att 26% av respondenterna var mycket intresserade av tjänsten.

Tjänsten har fortsatt att vidareutvecklats, och editorn för inbäddade kartor har nu 20 olika inställningar, för att tillgodose våra kunders vitt skilda behov och önskemål.

Integration mot ArcGIS och Länsstyrelsens S-DOS för automatisk uppdatering

Vi har även genomfört arbetet med olika typer av integrationer mot tredje parts databaser, däribland ESRI ArcGIS, Länsstyrelsens S-DOS förvaltningssystem, STF’s anläggningsregister, olika besöksnäringsdatabaser, kyrkdatabasen, m fl.

“...alla ändringar i ESRI ArcGIS avspeglar sig automatiskt på Naturkartan, detsamma gäller ändringar i Länsstyrelsens förvaltningssystem S-DOS”

Det betyder exempelvis att alla ändringar i anslutna kommuners ESRI ArcGIS avspeglar sig automatiskt på såväl Naturkartan som hos de tredje part som använder Naturkartans karttjänster. Detsamma gäller alltså alla ändringar i Länsstyrelsens förvaltningssystem S-DOS.

Förbättrad implementering av Google My Business

I takt med att “destinationsbolagen” och dess besöksnäring visat allt större intresse för naturkartan, har utvecklingsteamet även byggt integrationer mot några av Sveriges ledande system för besöksnäring, däribland Google My Business, som på senare tid tagit en allt starkare position för att hjälpa småföretagarnas att stärka deras onlinenärvaro. Men även mot turistdatabaser som Turid, Tellus, TVR, STF, m fl. Likaså här avspeglar sig ändringar i dessa system automatisk på Naturkartan, för att besöksnäringen i möjligaste mån ska slippa att uppdatera sin information på flera ställen, och för att tredje part ska känna sig trygga med att informationen är löpande uppdaterad.

---

Flera nya funktioner i publiceringsverktyget

När det kommer till publiceringsverktyget så har även det vidareutvecklats och uppgraderats med några nya features under årets lopp. Här några exempel:

• Nu kan alla som vill, lägga till funktionen för felrapporter till sin guide. Tjänsten ingår numer i Plus-abonnemanget, och gör det möjligt för såväl användare som fältarbetare att rapportera fel och brister, med geoposition, bild, text, etc, till huvudmännens dashboard, via appen.

• Nu går det även att bjuda in enstaka användare till att redigera enstaka sidor. Man kan exempelvis ge en orienteringsklubb möjlighet att administrera ett område som klubben känner väl till, utan att den får access till något annat innehåll i tjänsten.

• Man kan skapa miniguider ex som Bergslagsleden har gjort här. Med tjänsten kan huvudmannen alltså välja ett urval av områden, leder och platser, och paketera dessa i text, bild, lista, karta, etc. En sommardag i Småland. Stigcyklistens 10-i-topp. 10 äventyr i Kronoberg. Sju bergstoppar i Dalarna.

• Inte helt oväntat har det även tillkommit nya kategorier tillika ikoner. Men lite mer överraskande är kanske att vi nu har tagit fram en kategori vars innebörd, man själv väljer. Vi kallar den “redaktörens val” andra kallar den “smultronställen”, “naturpärlor”, “etappmål”. Det är bara kreativiteten som sätter gränser här.

• Nytt är också att man kan välja färg för områdesgränserna, vilket kan vara bra om man t ex vill lägga in fågelskyddsområden, militärskyddsområden, m m jämte naturreservat och liknande. Vad gäller lederna, har antal färger ökat. Nu finns nio kulörer att välja på.

• Språkstödet har utökats med Nederländska, utöver svenska, engelska, tyska och polska.

• Man kan numer även lägga till flera pdf:er på en sida. Dessutom kan man lägga till en pdf på den svenska sidan och en engelsk pdf på den engelska sidan, om så önskas.

• Även sökbarheten efter orter har förbättrats, då huvudmannen har fått möjlighet att lägga till en lokal “tagg” till ett område, så att platser (som motsvarar taggen) enklare ska kunna hittas.

---

“ladda ner Lantmäteriets terräng- och fjällkartor offline”

Andra innovationer värda att nämna är den förbättrade möjligheten för användaren att ladda ner Lantmäteriets terräng- och fjällkartor offline till mobilen. Tjänsten heter “Mina nedladdningar” och finns under inställningar på användarnas profilsidor.

---

Apropå “användarnas profilsida” så har även den förbättrats. Användarna kan nu skapa sina egna listor, med aktiviteter de har gjort, vill göra eller bara spara på sin profil. Tanken är att dessa även ska gå att dela med andra användare, för att utöka möjligheten att inspirera varandra.

---

Ta fram och administrera ny webbplats med Naturkartan

Sist men inte minst kan Naturkartan nu erbjuda sina kunder att utöka sitt kommunikativa paraply via Naturkartan med en ny egen webbplats. Webbplatsen ligger på kundens egen toppdomän. Den bygger på en prefabricerad mall, speciellt framtagen för att inspirera och vägleda till naturbesök, i synnerhet vandring och cykling. Tjänsten administreras med Naturkartans CMS synkront med all övrig kommunikation i övriga andra kanaler.

Först ut blir förmodligen Unionsleden, som tas fram på uppdrag av VisitVärmland. Tjänsten är fortfarande under uppbyggnad när detta skrivs, men ska lanseras inom kort. Här bjuder vi på en förhandstitt. På gång är även Blekingeleden, Trails of Västmanland, Bruksleden, m fl.

30% av STF’s 2,5 miljoner sessioner ägde rum på vandringssidorna

För drygt ett år sen fick Naturkartan i uppdrag av STF att ta fram digitala vandringsguider tillika interaktiva karttjänster till alla, av STF prioriterade och utvalda vandringsleder, däribland alla “Signaturleder”. Tjänsten inbegrep till slut ca 50 leder och blev ganska snabbt en av Sveriges ledande vandringsguider efter att ha lanserats under våren 2020.

“i 40% av de sessionerna, användes Naturkartans karttjänst”

Hela 30% av STF’s 1,4 miljoner användares ca 2,5 miljoner sessioner, under perioden april - september, ägde rum på föreningens ledsidor. Alltså, inte färre än 760 000 sessioner förekom på en eller annan ledsida och i 40% av de sessionerna, användes Naturkartans karttjänst.

“Vi ser ett enormt ökat intresse för vandring”, säger Maria Roos Jernberg, VD / generalsekreterare för Svenska Turistföreningen, i en intervju till Sveriges Radio, i våras.

Inte nog med det, ledsidorna visade sig ha högre "avg. time on page" än någon av STF’s undersidor.

“ledsidorna visade sig ha högre “avg. time on page” än någon av STF’s undersidor.”

Ja, intresset för vandring har slagit alla rekord generellt sett, och det förvånar oss inte att STF’s användare har dröjt sig kvar lite extra på vandringssidorna för att studera kartan närmare. Naturkartans medlemsundersökning i början året visade bland annat att 55% respondenterna var mest intresserade av just vandring. Och går man tillbaka till Naturvårdsverket nationella undersökning av svenskarnas friluftsvanor (Friluftsliv 2018) så menar var femte svensk att de inte har kunnat vandra på vandringsleder i låglandsterräng i den utsträckning som de önskar, då 33% av svenskarna (respondenterna) anser att de saknar information om utbud och möjligheter.

I 135 år har STF skapat förutsättningar för människor att upptäcka Sverige. Föreningens hängivna satsningar på anläggningar och olika typer av aktiviteter i hela Sverige har hittills ledsagat hundratusentals människor ut i landets mångskiftande natur och kultur.

Mot bakgrund av detta, vill vi gärna ge en eloge till Svenska turistföreningen, för deras föredömliga arbete med att inspirera och vägleda svenska folket ut på de vandringar de längtar efter, eller kanske t o m drömmer om.

Svensk friluftsforskning samarbetar med Naturkartan - ny funktion testas våren 2021

Sveriges största program för friluftsforskning har inlett ett samarbete med Naturkartan för att öka kunskaperna om hur friluftsliv utövas i landet. En funktionsspec är framtagen och kommer att driftsättas för test under våren 2021.

För ganska exakt ett år sen stod det klart att Mistras nya och omtalade programsatsning om idrott, friluftsliv och miljö gick till ett konsortium av samarbetspartners, med Mittuniversitetet som programvärd för Sveriges förmodligen största forskningsprojekt inom hållbart idrott- och friluftsliv - Mistra Sports & Outdoor.

Strax därefter fastslogs det också att Naturkartan hade fått en betydelsefull roll som ett av programmets researchverktyg, i syfte att studera olika målgruppers friluftsutövning, sett ur flera olika aspekter, och med utgångspunkt från några olika metoder.

Sen dess har programsatsningen i sin helhet så sakteligen börjat ta fast form. Och inom ramen för den, har en plan tagits fram för Naturkartans projekt, nu klar att exekvera på.

“Syftet med Naturkartans projekt är att utveckla och testa en fråga/svar-funktion utifrån vilken man systematiskt ska kunna samla och analysera användargenererad data”

Ambitionen är att utveckla och testa en fråga/svar-funktion utifrån vilken man systematiskt ska kunna samla och analysera användargenererad data till nytta för såväl förvaltningsarbete som forskning med inriktning mot sport och friluftsliv.

Funktionen kommer att implementeras i Naturkartans webb och app, och där skapa förutsättningar för såväl användare som huvudmän (förvaltare) att både ställa och få svar på frågor. Funktionen är således dynamisk i den bemärkelsen att vem som helst kan både ställa och svara på frågor.

---

Exempel: “Användare A är i område X, och undrar om det finns en genväg mellan plats Y och Z?” På den frågan kan huvudmannen, som känner till området, säkert svara på. Men det är inte osannolikt att även användare B, C, och D, kan svara på den frågan. Någon av dem kanske t o m har genat den vägen förut och har bättre koll än huvudmannen. Användare B svarar, vilket visade sig också vara till glädje även för användare E, som nyligen gått vilse just mellan plats Y och Z.

Nästa gång är det huvudmannen som undrar om användarna hört eller sett motorfordon i område X, och i så fall var? Det är nämligen förbjudet framföra motorfordon i området. Och olägenheten är vanligt förekommande. Användare C svarar med tid och plats. Likaså användare D, som dessutom tillägger att ljudet från den närliggande skjutbanan, stör ännu mer. Sistnämnda engagerar både användare B och huvudmannen, som lovar att utröna frågan närmare.

---

Alla frågor och svar, kopplas till den/t plats, led eller område, som rör dem, och samlas i en separat dynamisk fråga/svar-sektion, där indelade i kategorier, trådar, etc. Där de också viktas för att lyfta fram de vanligast förekommande frågorna/svaren.

Funktionen ger den som svarar/frågar möjlighet att bidra med ex:

• Text

• Bild

• Plats. Automatiskt genererad baserad på position, med förslag på närliggande platser, områden.

• Taggar/kategorier för användare/huvudman, ämnen/hashtag

• Välja integritetsstatus, offentligt eller anonym.

Annan automatiskt genererad info kan vara:

• Datum och tid

• Användarens profil (via GDPR) med namn, profilbild, kön, ålder, bostadsort, etc

Ambitionen är att funktionen ska stärka gemenskapen kring svenskt friluftsliv, samt förbättra förutsättningarna för allmänheten att utöva friluftsliv, för huvudmannen att förvalta naturen, och för forskare att bättre förstå hur friluftsliv utövas

Målsättningen med projektet är att introducera och förankra den nya funktionen i Naturkartan bland målgrupper/intressenter i olika områden runt om i Sverige redan under nästa år 2021.

I projektgruppen sitter grundarna av Naturkartan samt ett par av Sveriges kanske främsta friluftsforskare som Andreas Skriver Hansen (Göteborgs universitet) och Peter Fredman (Mittuniversitetet), sistnämnda projektledare för landets dittills största forskningsprojekt om friluftsliv - Friluftsliv i förändring, som pågick under åren 2006–2012, och gav oss helt nya och grundläggande kunskaper om svenskarnas friluftsvanor.

Forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoor löper över fyra år och har en budget på totalt 70 miljoner kronor i syfte att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet och med målet är att göra svensk forskning världsledande på området.

Nya miljarder till naturen - men blir det någon digital satsning?

Regeringen föreslår 2,2 miljarder till svensk natur delvis för att främja förutsättningarna för friluftsliv. Men blir det någon förnyad satsning på att göra informationen om naturen tillgänglig för olika digitala plattformar? Ambitionen var ju hög i Regeringens regleringsbrev 2016. Men leveransen desto mindre. Återstår att se vad årets regleringsbrev kommer med i december.

Regeringen har nyligen föreslagit satsningar på vår svenska natur på totalt 2,2 miljarder kronor under nästa år. I denna framsynta satsning ingår bland annat ett ökat tillskott av medel till åtgärder för värdefull natur med 400 miljoner kronor och till mer skydd av värdefull natur med 600 miljoner kronor.

På så sätt vill Regeringen skapa ännu bättre förutsättningar för Länsstyrelserna att skydda mer värdefull natur, och fortsätta sitt arbete med skötsel av natur och anläggningar för friluftsliv t.ex. vandringsleder.

Regeringens skriver i sin kommuniké att människor har “vallfärdat till Sveriges 30 nationalparker och 5 000 naturreservat” för att utöva friluftsliv det senaste året, och försvarar sina satsningar med att de många områdena behöver förvaltas och skötas för att slå vakt om den biologiska mångfalden och skapa förutsättningar för friluftsliv. Och att de statliga lederna ökar tillgängligheten samt ger bättre förutsättningar för friluftsliv och naturturism.

Satsningen är onekligen mycket välkommen! Men hur går det med Naturvårdsverkets digitala satsning?

“ 25-35% säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter”

— Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor

För samtidigt som folk vallfärdar ut i den skyddade naturen, så visar Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor rapport (6887) “Friluftsliv 2018” att ca 40-50% av allmänheten inte har kunnat utöva någon eller några friluftsaktiviteter i den omfattning som de önskat, då ansett sig sakna tillgång till lämpliga platser / områden för ändamålet. Och att ca 25-35% (beroende på typ av aktivitet) av respondenterna säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter. Hur går det ihop?

Redan i Regeringens regleringsbrev för 2016 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla friluftslivet. Uppdraget innehöll då tre delar, där en del rörde digital information om naturområden och lydde:

”Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”

“...digital information om naturområden är helt avgörande för att besökare ska hitta attraktiva områden och vandringsleder”

— Naturvårdsverkets slutrapport till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”

Ett år senare skriver Naturvårdsverket i sin slutrapport till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden” - att digital information om naturområden är helt “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”.

För att öka tillgängligheten, menar Naturvårdsverket, att det är viktigt att besökaren får “relevant och anpassad information i förväg om hur det ser ut i olika områden, och vilka anordningar som finns – till exempel om det finns leder som lämpar sig för familjer med barnvagn eller för personer med en funktionsnedsättning, eller om det finns tillgängliga toaletter”. “För att främja turismen behövs det dessutom information om var man kan bo och äta samt hur man ska kunna resa dit, vilka transportmedel som finns”, menar Naturvårdsverket, och skriver att “det ska vara enkelt att hitta aktiviteter som guidade turer och andra upplevelser och allt detta bör man kunna boka på nätet.”

Så hur har det gått med den saken? Har allmänheten fått tillgång till användarvänlig digitala information om naturområden som Naturvårdsverket alltjämt anser vara helt “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”?

I “uppföljningen av målen för friluftslivspolitiken 2019” (rapport 6904) menar Naturvårdsverket att “information och kommunikation är en viktig pusselbit i tillgängligheten och kan utgöra ett stort hinder om den är otillräcklig eller svåråtkomlig” och att marknadsföringen av och informationen om områden med god tillgänglighet är väldigt varierande.

Naturvårdsverket kan konstatera att många “kommuner använder webben som informationskanal” och att “ett trettiotal (red. anm. nu över 70) kommuner använder Naturkartan, och att det där går att “söka ut besöksvärda områden med kategorier så som rullstolsvänligt, nära kollektivtrafik och nära toalett”.

Huruvida detta har underlättat för allmänheten att utöva friluftsliv är oklart, men 400.000 nedladdningar av Naturkartans appar, ger viss indikation på detta.

Naturvårdsverket bedömer trots allt att utvecklingen för det friluftspolitiska målet att “naturen ska vara tillgänglig för alla” är försiktigt positiv, men tillägger att det är “en utmaning att nå ut med den information som redan finns till rätt målgrupp” men att ny teknik har skapat “nya möjligheter för att nå målgrupper som inte attraheras av de mer traditionella informations- och kunskapsspridningskanalerna”.

Exakt vad Naturvårdsverket menar med “nya möjligheter” framgår inte, men mot bakgrund av att 92% av Sveriges befolkning över 12 år, har en egen smart mobiltelefon, och använder den som huvudsaklig källa till information, inspiration och vägledning, så kan man ju åtminstone hoppas på att det någonstans i Regeringens regleringsbrev finns resurser avsatta för Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att skapa bättre förutsättningar för tredje part att vägleda allmänheten till den skyddade naturen via smarta mobila applikationer. I skrivande stund finns blott hälften av Sveriges skyddade natur i Naturkartans app, då förutsättningar för att ta in resten saknas.

Ny undersökning: 93% nöjda kunder

Hela 93% av Naturkartans kunder säger sig vara nöjda eller mycket nöjda, med hänvisning till företagets årliga kundundersökning, där 52 av de drygt 80 kunderna tog sig tid att delta.

Bland respondenterna fanns såväl kommuner, Länsstyrelser som Regioner och destinationer, relativt jämt fördelade över landet.

Även betyget för support och bemötande blev överväldigande positivt. Närmare 60% tycker att vi har skött oss mycket bra, drygt 20% bra, och 20% ok. Och i princip alla kunder (utom en) tycker att Naturkartans tjänster är prisvärda.

Av de många kommentarerna att döma finns emellertid fortfarande mycket att förbättra inom i stort sett alla områden.

“Alla använder Naturkartan för att göra informationen deras natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare”

Glädjande nog korrelerar i alla fall Naturkartans syfte mycket väl med våra kunders ambitioner och önskemål.

Alla använder Naturkartan för att göra informationen deras natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare. Och tjänsten bedöms tillgodose deras behov i den frågan. Kunderna sätter stort värde på de funktioner som främjar samverkan mellan dem och andra intressenter.

De tycker det är viktigt att vara en del av Naturkartans regionala- och nationella friluftsguide, i synnerhet mobil-appen, då de bedömer att användarna uppskattar dessa tjänster.

På det stora hela bedömer kunderna att deras målgrupp anser Naturkartan vara en bra tjänst.

När kunderna väl har tagit fram sina guider (webb och app) jobbar dem sporadiskt med tjänsten. En majoritet (62%) av kunderna säger sig använda Naturkartans publiceringsverktyg (CMS) ca 2 - 9 timmar per månad. Drygt 20% mindre än så. Många (ca 10%) har av förståeliga skäl ingen riktigt koll nedlagd tid.

Arbetet handlar uteslutande om att lägga in nya platser eller redigera befintliga. Tyvärr publicerar väldigt få kunder nyheter, artiklar och evenemang. Lite oklart varför. Och såklart något vi behöver förstå anledningen till.

De flesta (57%) tycker i alla fall att publiceringsverktyget är såväl användarvänligt som funktionellt och mångsidigt. Men över 40% tycker bara det är ok. Även här finns stora möjligheter till förbättringar.

“ Störst intresse av att få tillgång till Länsstyrelsens alla reservat”

De mervärdestjänster som respondenterna visade absolut störst intresse för, var att få tillgång till Länsstyrelsens alla reservat, med alla dess stigar och platser, utförligt beskrivna med text, bild, att användas i kommunikation med användaren. Över 70% var mycket intresserade av detta.

I övrigt visade sig kunderna vara mycket intresserade av att få sina naturkartor inbäddade på sina egna webbplatser, och mer statistik för hur tjänsten används.

Ladda ner översikten för undersökningen här.

Dags att söka LONA-bidrag för digital friluftsguide - här är mallen!

Nu är det hög tid att söka LONA-bidrag. Naturkartans mall för LONA-ansökan har hjälpt många av tjänstens ca 70 kommuner att få stöd för en digital friluftsguide. Skynda att söka! Sannolikt kommer det även i år att finnas över 50 miljoner kronor i potten.

Alla ni som är ute i sista minuten - här har ni mailen till LONA för Naturkartan!

Förra året tävlade 329 ansökningar, på totalt 98 miljoner kronor, om en budget för ordinarie LONA på 50 miljoner kronor. Lägg därtill 88 ansökningar, på 69 miljoner kronor, om en budget på 38 miljoner kronor för LONA Våtmark. Alltså ett uppdämt behov av LONA-stöd, efter katastrof-året 2019 då LONA-budgeten i princip helt ströps.

“Hittills har det bara kommit in 54 nya projekt i LONA-registret för 2021. Men det är ju strax över en månad kvar till sista ansökningsdatum så det kommer nog att rassla in fler projekt kommande veckor”, säger Cathrine Lundin, nationell LONA-samordnare på Naturvårdverket till Naturkartan. Som menar att söktrycket på nationell nivå nog alltid överskrider den nationella budgeten för LONA.

“Många av Naturkartans drygt 70 kommuner har fått LONA-stöd. ”

De kommuner som vill söka pengar till en digital friluftsguide på Naturkartans webb och app, har goda chanser att få stöd för det. Många av de drygt 70 kommuner som använder Naturkartan har fått bidraget. Lägg därtill det faktum att i princip alla Sveriges kommuner har fått LONA-pengar sen stödet initierades av Naturvårdsverket år 2004 och att i princip hälften av de senaste årens LONA-stöd har gått till att främja friluftslivet.

Så skynda att söka nu. Sista ansökningsdagen är den 1 december.

För att göra det ännu enklare att söka pengar till Naturkartan, har vi tagit fram en mall, som många kommuner redan använt sig av med stor framgång.

Gör så här:

• Registrera din LONA-ansökan här.

• Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner framgångsrikt har använt för att få LONA-bidrag.

• Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

Kort om LONA

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast till den 1 december 2020 och beslut meddelas under våren 2021.

Så om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu!

Kontakta oss - så hjälper vi er med hela processen.

Mer info om LONA på Naturvårdsverket.

All time high!! 700 000 unika användare sen årsskiftet.

Naturkartan slår alla tidigare besöksrekord! Sen årsskiftet har Naturkartan.se (webben) haft nära 700 000 unika användare, som tillsammans kikat på dryg 2,1 miljoner sidor. Det är en ökning av antal användare med 180% jämfört med föregående år. Därtill har apparna ca 300 000 nedladdningar och en trafik som vida överstiger webbens.

Knappt 700 000 användare sen årskiftet. En ökning med 180% jämfört med föregående år.

Trots att vi ännu inte har fått till en samverkan med alla kommuner och länsstyrelser som planerat, och således inte heller har kunnat tillgängliggöra stora delar av Sveriges natur- och friluftsområden, så har Naturkartan blivit Sveriges i särklass mest använda natur- och friluftsguide.

“Det mesta tyder på att de digitala vägledande medierna helt enkelt har gjort såväl naturen som friluftslivet både tillgängligare, tryggare och roligare.”

Det råder inga som helst tvivel på att den kraftiga ökningen delvis har med Coronaepedemin att göra, då hockey-klubba-effekten inträffade ungefär samtidigt som samhället stängdes ner. Men som tidigare blogginlägg antyder, så är det förmodligen inte hela sanningen. Kanske var det bara droppen som fick bägaren att rinna över?

Av vår egen medlemsundersökning att döma, så ser vi ett ökat behov av digital information och naturvägledning, vilket ser ut att avspegla sig även i andra studier, däribland Naturvårdsverkets nationella undersökning “Friluftsliv 2018”.

Det mesta tyder på att de digitala vägledande medierna, i synnerhet de mobila enheterna, med offline-stöd, etc, helt enkelt har gjort såväl naturen som friluftslivet både tillgängligare, tryggare och roligare.

Digital storsatsning för tillgängligare friluftsliv i Halland

”Vi vill sänka trösklarna för både invånare och besökare att upptäcka Hallands mångfacetterade natur. Oberoende av vem som förvaltar friluftsområden och -anläggningar ska friluftsutövaren enkelt hitta all relevant information på en och samma plats”, säger Conradin Weindl, Friluftsstrateg på Halland läns Länsstyrelse, som varit den drivande eldsjälen bakom storsatsningen.

Åkulla bokskogar är ett av de vackraste naturområdena i Sverige

Det började med ett pilotprojekt för att göra Åkulla bokskogar mer tillgängligt. Nu, ett år senare, har Länsstyrelsen, Region Halland och länets kommuner gått ihop i en tämligen unik samverkan som mynnat ut en gemensam plattform för effektivast tänkbara hantering och kommunikation av hela regionens natur- och friluftsdata.

Pilotprojektet Åkulla bokskogar initierades och drevs inom ramen för Regeringens friluftspolitik vars målsättning är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Ett av målen är att naturen ska vara tillgänglig för alla, inte minst sett ur ett informativt och kommunikativt perspektiv, vilket innebär att människor ska känna till och ha kunskap om Sveriges natur och friluftsliv.

“I år 2020 ska friluftsmålen vara uppfyllda!”

En betydande del av regeringsuppdraget handlar om att utveckla förutsättningarna för “användarvänlig information om naturområden…för olika digitala plattformar om naturområden”. Där Naturvårdsverket i sin slutrapport till Regeringen skrev att digital information om naturområden är helt “avgörande för att besökare ska hitta i, och till, attraktiva områden och vandringsleder.

Pilotprojektet, Åkulla bokskogar, gick ut på att använda Naturkartans plattform för att testa och utröna hur en grundläggande infrastruktur och en samverkan mellan intressenter kan se ut och fungera för att tillgängliggöra Åkulla bokskogars naturområde för såväl allmänheten som andra besökare.

Resultatet blev en framgång för hvuudmännen till glädje för användarna, något som lade grunden till en betydligt större satsning: Att digitalisera och tillgängliggöra hela regionens friluftsliv i en ganska raffinerad form av samverkan mellan alla intressenter.

Representanter för kommuner, Region och Länsstyrelse, samlades för workshop i Åkulla Bokskogar. Längst till vänster - Conradin Weindl.

“friluftsutövaren ska enkelt hitta all relevant information på en och samma plats”

— säger Conradin Weindl, Friluftsstrateg på Halland läns Länsstyrelse.

– Vi vill sänka trösklarna för både invånare och besökare att upptäcka Hallands mångfacetterade natur. Oberoende av vem som förvaltar friluftsområden och -anläggningar ska friluftsutövaren enkelt hitta all relevant information på en och samma plats, säger Conradin Weindl, Friluftsstrateg på Halland läns Länsstyrelse.

Så här samverkar Hallands alla intressenter för att göra friluftslivet mer tillgängligt

Ett friluftsrelaterat GIS/CMS för multipla kanaler

Alla huvudmän (säväl Länsstyrelsen, Regionen som kommunerna) har fått tillgång till ett enkelt friluftsrelaterat GIS (geografiskt informationssystem) för import, hantering, förvaltning och drift av all den geografiska friluftsdatan, som krävs för att lägga grunden till det huvudmännen vill kommunicera via olika kanaler. Systemet kommunicerar även med kommuners ArcGIS och Länsstyrelsens S-DOS, för automatisk och kontinuerlig uppdatering därifrån.

Därtill fick huvudmännen även ett fullt utvecklat och webbaserat CMS (publiceringsverktyg) för hantering och publicering av all övrig friluftsinformation, med underliggande admin-rättigheter så att även andra (av huvudmannen utvalda) aktörer skulle kunna logga in och administrera ett specifikt urval av platser, leder, områden, för huvudmannens räkning.

En gemensam regional friluftsdatabas

Huvudmännens all friluftsdata och -information lagras i en regional och nationell friluftsdatabas med kontinuerlig back-up, fri import och export av all data, samt ett API varifrån tredje part att hämta data.

Därtill hämtas data även från en mängd andra oberoende leverantörer som Lantmäteriet, Google My Business, STF m fl, fritt för huvudmännen att använda i sin kommunikation.

Ett system byggt för samverkan

Viktigt för Halland är att systemet är byggt för samverkan, så att den enskilda huvudmannen kan få tillgång till och möjlighet att använda natur- och friluftsdata, från andra huvudmän, som Länsstyrelsen, andra kommuner, stiftelser, föreningar, m fl.

Detta har skapat förutsättningar för exempelvis kommunerna att använda Länsstyrelsens reservat och Regionens leder i sin kommunikation via sina kanaler.

Men även en möjlighet för Regionen att delegera huvudmannaskapat för de regionala lederna till kommunerna, så att summan av kommunernas arbete i frågan, skapar en kontinuerligt uppdaterad och aktuell helhet.

Systemet skapar även möjlighet för huvudmännen att hämta besöksnäringsdata, från enskilda företagare, via bland annat Google My business.

Kommunikation via flera kanaler synkroniserade med varandra

Med utgångspunkt från ovan nämnda databas och därtill hörande verktyg, har de olika huvudmännen nu skapat vägledande och inspirerande friluftsguider, för olika typer av målgrupper i flera olika kanaler.

Dels på Naturkartans webb och app. Dels på huvudmannens befintliga webb. Dels på Tredje parts webb och app. Där alla kanaler är synkade med varandra. Det innebär till exempel, att när Länsstyrelsen ändrar den geografiska datan för exempelvis en led i sitt förvaltningssystem, så avspeglar sig den ändringen i samtliga ovan nämnda kanaler.

För det fall någon av huvudmännen även skulle vilja ta fram en ny webb och/eller app (Android som IOS), antingen för egen del eller i samverkan med andra, så fixar systemet även det. Även dessa nya kanaler administreras med samma CMS/GIS och synkar med övriga kanaler.

Hallands alla intressenter har jobbat i systemet under ett par månader, och har för avsikt att släppa den första versionen av sina respektive guider lagom till midsommar.

– Vi är verkligen supernöjda med att få ut denna digitala guide lagom till semestrarna. Det finns hur mycket upplevelser som helst i Halmstad och med hjälp av Naturkartan kan alla hitta nya smultronställen att upptäcka. Utforska vandrings- och cykelleder, se var du kan ta ett svalkande dopp och hitta ut till Halmstads alla 56 naturreservat. Jag tror att det här praktiska hjälpmedlet kommer att vara till stor glädje för både invånare och besökare säger Johan Persson, destinationsutvecklare på Destination Halmstad och ansvarig för området naturturism.

“Jag tror att det här praktiska hjälpmedlet kommer att vara till stor glädje för både invånare och besökare

”

— Johan Persson, destinationsutvecklare på Destination Halmstad och ansvarig för området naturturism

Kolla in Hallands guider! Alla sprungna ur samma system. Alla synkade med varandra.

• Åkulla bokskogar

• Länsstyrelsens alla reservat

• Hallandsleden

• Hylte

• Laholm

• Kungsbacka

• Halmstad

• Destination Simlångsdalen

• Varberg

• Visit Varberg - Åkulla bokskogar

Naturkartan upptäckte några fantastiska cykelslingor i Åkulla Bokskogar tack vare en strålande fin guide.

Man får inte cykla över allt i Åkulla bokskogar, men det finns många fina slingor.

Friluftsliv mycket mer än bara friluftsliv

Under Coronaepedimin har den andliga dimensionen av friluftslivet lyfts fram som en starkt bidragande orsak till att vi svenskar i allt större utsträckning söker sig ut i naturen, där definitionen av friluftsliv som samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter utomhus, känns minst sagt förenklad.

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Friluftslivet har ökat kraftigt de senaste månaderna i Sverige. Fortfarande inte helt klart varför, då det ännu inte finns några djupgående studier i frågan. Men det mesta pekar ju på att coronaepedimin har spelat en avgörande roll. Folkhälsomyndigheten har ju uttryckligen uppmanat allmänheten att inte klumpa ihop sig inomhus; utan istället förordat folk att alternativt ge sig ut i naturen. Kanske cykla, springa, spela golf, kasta frisbee, paddla, fisk, eller “bara” promenera en stund eller bara ta sig ut i naturen för att uppleva den en stund. I brist på alternativ, när i princip allt annat stängde ner?

Den senaste nationella undersökningen av folks friuftsvanor 2018, visar förvisso att svenskarna redan innan coronaepedemin hade ett stort intresse för friluftsliv och gillar att vara i naturen. 83 procent sa då att man är ute i naturen ”ganska eller mycket ofta” på längre ledigheter och 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. Och att de vanligaste aktiviteterna var ganska okomplicerade, som att just bara promenera och/eller få en upplevelse av naturen.

“nu finns det studier som antyder att många svenskar har en andlig relation till naturen.”

Men nu finns det studier som går mycket djupare än så, och som antyder att många svenskar till och med har en andlig relation till naturen. Något som har blivit signifikant tydligt under kristider.

Photo by Melissa Askew on Unsplash

David Thurfjell, professor i religionshistoria vid Södertörns högskola, är en av dem. Just nu aktuell med boken Granskogsfolk: “Hur naturen blev svenskarnas religion” i vilken han har intervjuat svenska skogsbesökare om varför de går i skogen.

Ett återkommande svar är en känsla av att höra samman med andra arter och med universum. Ett annat är att de intervjuade ser naturen som en spegling av deras egna känslor, skriver forskning.se i en artikel i vilken David är intervjuad.

– Naturen blir en kuliss för deras grubblerier. Det finns till exempel studier som visar att folk som mår väldigt dåligt, som har ångest, känner panik eller är djupt deprimerade, kan tycka om landskap som är ogästvänliga och kaotiska. Det speglar det inre landskapet, säger David Thurfjell.

Att vistas i naturen ger helt enkelt tröst på flera olika sätt. Det beror inte bara på naturens skönhet eller inneboende läkande kraft, enligt David Thurfjell.

Det handlar också om inlärda förväntningar, som har att göra med den religionshistoriska utvecklingen i Sverige.

David menar att den stora brytningen med naturen kom i samband med den industriella revolutionen, där det gamla bondesamhället splittrades sönder av industriellt jord- och skogsbruk och massiv urbanisering, till förmån för den borgerliga urbana kulturen.

– Det som händer är att människor skiljs från naturen. Man jobbar inte längre i naturen och är oberoende av årstidernas växlingar, säger David till Forskning.se.

Men, enligt David Thurfjell ser vi nu en vändning i delar av samhället, bort från den antropocentriska, alltså människocentrerade, synen på naturen.

– Man närmar sig naturen som en del av den och tonar ner att människan skulle vara unik.

Miljörörelsen intresserar sig för arternas överlevnad – inte för att tjäna pengar på dem, eller av pedagogiska skäl, eller för att man blir berörd av dem, utan för deras egen skull.

Jämte Davids tes om människans starka andliga relation till naturen, så finns även människans obevekliga och fysiska koppling till den.

Något som Helena Granström tog fasta på i sin i högsta grad aktuella och utmärkta krönika, “naturen är en del av oss”, där hon menar att naturen inte är någonting som existerar utanför människan. Vi bär den, i högst bokstavlig mening, inom oss - inte bara i värsta fall, utan alltid, i form av de tusentals arter av mikroorganismer som hos en frisk människa lever bland annat i tarmsystem, ögon och hår. Något som blivit extra tydligt i virustider som denna. Och tillägger att “om klimatkrisen lärt oss att vi är en del av naturen, kan coronakrisen med andra ord få oss att inse någonting ännu mer radikalt - att den är en del av oss.”

Till dessa resonemang bör även David Flemings teorier om hur det är att verkligen möta naturen. Här ett underbart videoklipp av Dr. Stephan Harding, ekolog vid Schumacher College, som sägs vara ett segment av en tilltänkt film på temat.

Vill du bli en "mästare" i friluftsliv?

För första gången har fyra nordiska lärosäten utvecklat en gemensam master i friluftsliv. Studierna är på heltid och pågår under två år. Programmet ger kunskap om hälsoperspektiv relaterade till friluftsliv, gröna tätortsnära miljöer och en stärkt förmåga att förstå och uppleva naturen. Programmet är på engelska och startar hösten 2020.

Skynda och sök! Sista ansökningsdag är den 20 juni 2020.

Photo by Ben White on Unsplash

“För första gången har fyra nordiska lärosäten utvecklat en gemensam master i friluftsliv.”

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, som är ett av lärosäterna, säger att studierna uppmärksammar aktuell forskning om friluftsliv i relation till hållbarhet, hälsa och lärande.

Men att det även ingår att utveckla ny kunskap om hur människor förhåller sig till och förstår natur, friluftsliv och dess turism. Under alla fyra årstider tillämpas även praktiska aktiviteter i det nordiska landskapet.

Programmet kombinerar studenternas intresse för hälsa och natur med verktyg för mer hållbara relationer mellan människa och natur. I detta ingår kunskaper om friluftsliv i tätortsnära landskap och vikten av olika hälsoperspektiv relaterade till gröna miljöer, fysisk aktivitet, hälsa och naturmöte.

Suzanne Lundvall, prefekt vid GIH, säger att programmet ger en växande förståelse för organisatoriska och politiska frågor relaterade till friluftsliv i Norden och kompetens inom verksamhetsledning.

“finns goda framtidsutsikter för anställning som koordinator eller chef inom ekoturism, hälsopromotion eller rekreation”

— GIH

Efter avslutade studier finns goda framtidsutsikter för anställning som koordinator eller chef inom ekoturism, hälsopromotion eller rekreation. Inom utbildningssektorn är alternativen många och utbildningen kan också kombineras med en examen från en lärarutbildning eller annan formell lärarbehörighet. Det finns även möjligheter att ta anställning inom högre utbildning eller gå vidare med studier för en doktorsexamen.

De fyra nordiska lärosätena är Universitet Sørøst och Norges idrottshögskola i Norge, Holár University på Island och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Sverige.

Nationalstadsparken firar 25 år med kunglig guide

Kungliga Nationalstadsparken firar 25 år med att lansera ny guide på Naturkartans webb och app, för att göra parkens unika natur-, kultur- och rekreationsområden mer tillgängliga för parkens ca 20 miljoner årliga besökare.

“Själva firandet av parken får vänta till i höst, då många av evenemangen är inställda på grund av coronaviruset. Men i samband med 25-årsjubileumet lanseras den nya appen ”Naturkartan” med information om leder, natur och kulturhistoriska platser i parken” rapporterar SVT, som uppmärksammat jubileumet.

Kungliga nationalstadsparken i Stockholm och Solna bildades 1995 som världens allra första nationalstadspark. Den gick från början under namnet Ekoparken och är ett 27 km² stort område i Ulriksdal, Haga, Brunnsviken och Djurgården.

En nationalstadspark är ett unikt historiskt landskap av betydelse både för det nationella kulturarvet, för en tätorts ekologi och för människors rekreation. Till skillnad från nationalparker och många naturreservat är det ett krav att den ska ligga i en urban miljö, det vill säga en stadsbygd.

Den kungliga nationalstadsparken är med andra ord huvudstadens stora gröna oas, belägen inom kommunerna Solna, Stockholm och Lidingö. Parken sträcker sig över en mil, från Ulriksdal och Sörentorp i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder.

Bare ett stenkast från Stockholms city kan besökare således uppleva ett helt unikt historiskt landskap, sammanflätat av parker, vackra byggnader, skogar, öppna marker och stränder. Här finns möjlighet att besöka slott, museer, ströva i gammelskog och bada från egen badklippa.

Lummigt och skönt på nyklippta gräsmattor invid Rosendals slott.

“Kungliga nationalstadsparken hade under förra året närmare 20 miljoner besökare, enligt Länsstyrelsen.”

— SVT Nyheter

Som en del av 25-års-jubilieumet har Stockholms läns länsstyrelse med Kungliga parkförvaltningens goda minne, lanserat en guide till parkens alla begivenheter på Naturkartans app/webb.

Guiden presenterar just nu 30 fantastiska kulturmiljöer, 17 platser med högt naturvärde, elva vandringsleder/stigar, åtta cykelleder, nio löparspår, sju lämpliga platser för fågelskådning, och massor av annat att se och göra.

Källa: WWF, SVT, Nationalstadsparken.se,

STF digitaliserar Sveriges vandring med Naturkartan

Naturkartan har fått i uppdrag av STF att ta fram digitala guider till alla, av STF prioriterade och utvalda vandringsleder, däribland alla “Signaturleder”. Tjänsten har nyligen lanserats och förväntas att bli Sveriges ledande vandringsguide inom kort.

I 135 år har STF skapat förutsättningar för människor att upptäcka Sverige. Föreningens hängivna satsningar på naturnära, genuina och personliga boenden och olika typer av aktiviteter i hela Sverige har hittills ledsagat hundratusentals människor ut i landets mångskiftande natur och kultur.

Nu utvecklas och intensifieras verksamheten till att även omfattat digitala vandringsguider i syfte att göra vandringen mer tillgänglig för alla som inte kommer ut på grund av okunskap eller för att vandring känns för otillgängligt och svårt.

Tjänsten utvecklas i samverkan med Naturkartan, som har fått i uppdrag av STF att ta fram en digital karttjänst till totalt ca 50 välrenommerade leder över hela Sverige, däribland alla, av STF 12 utvalda och prioriterade sk “Signaturleder”. Förutom de interaktiva vandringskartorna finns nya ledbeskrivningar, filmer, bilder, tips och vandringsberättelser.

“det ska bli ännu enklare för nya och erfarna vandrare att hitta nästa vandringsäventyr i hela Sverige”

— Maria Ros Jernberg, vice generalsekreterare på Svenska Turistföreningen

– Att vistas i naturen och framförallt vandring är aktiviteter som myndigheterna förespråkar i dessa tider. Vandring är även den aktivitet som de senaste åren har ökat mest i popularitet när människor letar inspiration till sin svemester. Med den här satsningen vill vi att det ska bli ännu enklare för nya och erfarna vandrare att hitta nästa vandringsäventyr i hela Sverige. Vi fortsätter att hoppas och tror på en sommar med mycket vandring, säger Maria Ros Jernberg, vice generalsekreterare på Svenska Turistföreningen.

Uppdraget får betraktas som Sveriges största satsning på vandring i sin genre, och förväntas utvecklas till att bli Sveriges ledande vandringsguide inom kort.

“allmänheten får nu en chans att upptäcka lite av Sveriges finaste vandring”

— Kristofer Björkman, en av grundarna till Naturkartan

– Det har länge stått på vår önskelista att få till ett samarbete med STF som syftar till att få människor att upptäcka naturen. Att det nu blivit en realitet, är mycket glädjande, inte bara för oss, utan framförallt för allmänheten som nu får en chans att upptäcka lite av Sveriges finaste vandring, säger Kristofer Björkman, en av Naturkartans grundare.

Tjänsten bygger på Naturkartans tekniska plattform för hantering av friluftsdata och -information, och har växt fram i nära samverkan med ledernas olika huvudmän och övriga intressenter, inte minst för att kontinuerligt kunna säkerställa ledernas riktighet och aktualitet även i den digitala miljön.

De digitala vandringslederna har implementeras både på Svenska Turistföreningens webbplats, men tillhandahålls även på såväl Naturkartans som i en del fall huvudmännens webb och app, där lederna presenteras med all den funktionalitet som krävs för att ge användaren bästa tänkbara information, inspiration och vägledning.

Kolla exempelvis hur Bergslagsleden på STF’s webbplats, även gjort tillgänglig på huvudmannens egen webbplats, och såklart även på Naturkartans webb och app. Allt synkat och koordinerat med huvudmännens löpande uppdateringar.

PS. Kolla även in STF’s lilla trevliga promotion-video för tjänsten på Facebook. DS

Gratis naturvägledning under Coronakrisen

Kommuner erbjuds gratis naturguider under Coronakrisen

Naturkartan bjussar alla kommuner som ännu inte är anslutna till Naturkartan på gratis naturguider under värsta Coronakrisen*.

Coronasmittan har fått många människor att fullkomligt vallfärda ut i naturen. Inte bara för att den möjligheten har seglat upp som ett av få alternativ till att göra något överhuvudtaget såhär i tider av isolering och karantän, utan också för att naturen tar oss tillbaka till oss själva; till den plats där vi hör hemma; till något beständigt och tryggt; till vårt ursprung.

Det gäller inte främst de relativt vana friluftsutövarna, utan framför allt den grupp som sällan eller aldrig har haft anledning att besöka naturen.

Något som på kort tid fullkomligt överrumplat många huvudmän och förvaltare av Sveriges natur- och friluftsområden.

Parkeringsplatser har korkats igen, många har gått vilse, eldar har tänts där det är förbjudet att elda, och djur har skrämts iväg av löskopplade hundar.

Men vanligaste dilemmat är ändå att nyvunna friluftsutövare överhuvudtaget inte hittar ut. Vilket föranlett många frågor som: “Jag vill komma ut och vandra med mina två barn, men vart går jag?”

Därför erbjuder Naturkartan alla kommuner en digital friluftsguide helt gratis*

Behovet av inspirerande, informativa och inte minst vägledande naturguider har aldrig varit så stort. Därför erbjuder Naturkartan alla kommuner att snabbt, enkelt och helt gratis ta fram en digital friluftsguide*, för såväl webb som app, under den kritiska period då coronasmittan härjar som värst. Inbäddning på egen webbplats ingår.

Kontakta Kristofer Björkman redan idag, så ser vi till att ha en guide uppe inom en vecka.

*Erbjudandet gäller för alla kommuner som ännu inte använder Naturkartan, och bara under rådande Coronakris, dock som längst under två månader. I övrigt lämnas även corona-rabatt på 50%-75% till mindre kommuner som vill teckna årsabonnemang.

BBC Breaking News: “Swedish guide lists 'unpopular' days out”

Huddinge natur tar ansvar och hänvisar till kommunens minst besöksvärda utflyktsmål för att hindra smittspridning. BBC Monitoring plockade genast upp initiativet som nu sprider den svenska modellen över världen.

Många länder håller nu luppen över Sverige för att förstå varför detta avlånga nordliga land väljer att gå sin egen väg i coronakrisen. Svaret är inte sällan det faktum att vi svenskar hyser väldigt stor tillit till varandra och till politiker och myndigheter. Det antydde utrikesminister Ann Linde, när hon fick frågan från DN för några dagar sen. Och det framgick i klartext av Stefan Löfvens tal till nationen:

“Nu har vi alla ett stort eget ansvar. Det kommer några få, avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar inte bara för din egen skull utan också för att ta ansvar för din omgivning, för dina medmänniskor, och för vårt land. Den stunden är nu. Den dagen är här. Och den uppgiften gäller alla.”

Förmodligen är detta ett av skälen till att BBC Monitoring scannar av Sveriges schackdrag lite extra noga, och halvt på skämt och halvt på allvar plockade upp Huddinge Naturs sätt att ta ansvar i frågan genom att hänvisa sina besökare till kommunens minst populära områden.

“Huddinge municipality on the outskirts of Stockholm has listed the area's "least popular days out" to help people practice social distancing during the coronavirus outbreak.

" Do you want to be free from human contact ?" asks the Huddinge Nature Guide, which is run by the local environmental department. "Huddinge has tips for our least popular days out," it says in a Facebook post.”

För där på Facebook tipsar nämligen Huddinge natur alla besökare som vill slippa mänsklig kontakt att besöka de minst populära utflyktsmålen i kommunen exempelvis:

• Milspåret i Flemingsbergsskogen (det är långt och knöggligt och inte många orkar gå hela vägen)

• Road kill i Gladö kvarn (inte för de äckelmagade, ta med kikare)

• Kärnkraftsverksentrén Lännaskogen (ta med jod)

Upptåget är ju dråpligt på sätt och vis, då normen alltid är att försöka lyfta fram de mest besöksvärda utflyktsmålen (med förbehåll för gömda pärlor). Men i tilltaget ryms även en del allvar med att vi inte ska klumpa ihop oss i folksamlingar under pågående epedemi.

Men inte blir det väl folksamlingar i naturområden, hur besöksvärda de än må vara, kan man undra? Jo, faktum är att Huddinge har upplevt en lavinartad ökning av besökare senaste tiden. Somliga har pratat om köbildningar i områdets mest populära områden. Och antal sidvisningar på Huddinges naturkarta ökade med 1100% förra helgen.

Värt att nämna i detta sammanhang är också SVD’s rapportering om “Kö till brittiska parker – nu ryter myndigheterna ifrån” där många britter sägs strunta i uppmaningarna om att stanna hemma för att vallfärda ut till nationalparkerna i så stora mängder att det inte har gått att hålla avstånd.

Bilder visar en fullsmockad promenadväg i Lower Geyser Basin, Yellowstone National Park Foto: Neal Herbert

Naturen allt viktigare när Corona tvingar oss att ställa om

Photo by Clay Banks on Unsplash

För inte så länge sen skrev Gunilla Almered Olsson, professor i humanekologi, på DN debatt att ”coronasmittan bereder väg för en större omställning”. Och menar att coronaviruset har lyckats med det som tusentals forskare och debattörer misslyckats med; nämligen att skapa en snabb förändring av våra konsumtionsvanor för att skydda välfärdssamhället, något som hon menar visar på möjligheten till andra stora reformer med syfte att rädda klimatet.

Huruvida vi kommer att utnyttja den möjligheten är ytterst osäkert. Både marknaden och länder vill nämligen inget hellre än att snabbt återgå till det ”normala”, “att valutabörserna ska stiga igen och verksamheter och kommers skall starta upp och fungera som tidigare”.

“omställning inte bara är vår stora möjlighet utan faktiskt vår enda möjlighet”

— Gunilla Almered, professor i humanekologi

Men hon menar (eller hoppas?) att det aldrig mer blir ”business as usual”, då en omställning inte bara är vår stora möjlighet utan faktiskt vår enda möjlighet till en rik, levande och hållbar framtid.

Så låt oss inte bara hoppas, denna gång, utan också aktivt verka för att så verkligen sker. För faktum är att detta också är vår möjlighet att vakna som individer; att omvärdera våra individuella liv, våra önskningar och våra värderingar; att gå till botten med vad som verkligen fyller våra liv med genuin mening, kärlek och välmående.

På tåget upp till Jämtland läste jag ännu en gång Deepak Chopra’s “Livets sju andliga lagar - en praktisk vägledning i konsten att uppfylla sina drömmar”, där tillämpningen av den första lagen - om livets oändliga möjligheter - i mångt och mycket handlar om att sätta sig i kontakt med naturen enligt följande:

“Jag ska ta mig tid varje dag att komma i kontakt med naturen och att tyst bevittna intelligensen i varje levande sak. Jag ska sitta tyst och se på en solnedgång, eller lyssna på havets vågor, eller en porlande bäck, eller bara helt enkelt känna en blommas doft. Lycklig i min egen tystnad och genom att bli ett med naturen kommer jag att uppleva tidsåldrarnas pulserande livskraft, fältet av oändliga möjligheter och obegränsade kreativitet.”

Photo by Kevin Butz on Unsplash

För när corona nu ruskar om stora dela av världens samhällsekonomiska system till oigenkännlighet så uppstår en obeveklig längtan efter hållbarhet, stabilitet och trygghet. En längtan efter ursprung och tillhörighet. En längtan till naturen.

Och i spåren av virusets härjningar följs nu denna insikt och visdom upp överallt, av såväl enskilda individer som föreningar, organisationer, m fl, om än dock lite mer pragmatiskt.

“coronapandemin ökar behovet av naturupplevelser”

— Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen, beskriver i sitt senaste nyhetsbrev hur föreningen försöker förhålla sig till situationen, med konklusionen om att “coronapandemin ökar behovet av naturupplevelser”. Och uppmanar alla sina medlemmar att ta tillfället i akt “att vara extra mycket ute i naturen och uppmuntra andra att ta sig ut”.

Friluftsfrämjandet påminner alla barn och vuxna om att naturen minsann håller öppet som vanligt, och lanserar "Skogsmulle 30 day challenge", där självaste Skogsmulle bjuder på en ny utmaning i naturen, varje dag i 30 dagar.

“Kanske har friluftslivet och möjligheten att komma ut aldrig varit viktigare än i dag”

— Anna Ahlström på Friluftsfrämjandet

– Man behöver inte ta sig långt bort för att kunna njuta av naturen. Det viktigaste är att du bara kommer ut i ett sammanhang där inte oron för corona tar så stor plats, menar Cajsa Rännar, chefredaktör för Friluftsfrämjandet medlemstidning magasin Friluftsliv.

"Kanske har friluftslivet och möjligheten att komma ut aldrig varit viktigare än i dag”, säger Anna Ahlström på Friluftsfrämjandet, till Sveriges Radio.

Och överallt rapporterar nu lokaltidningar om hur coronaviruset får folk att vallfärda ut i naturen.

Till och med smittskyddsexperten och rådgivare åt Världshälsoorganisationen, Johan Giesecke, tycker att man kan ta sig ut i vårsolen under hemisoleringen, skriver SVT Nyheter.

“Ta med dig en termos och sätt dig på en parkbänk”

Smittskyddsexperten och rådgivare åt Världshälsoorganisationen, Johan Giesecke, tycker att man kan ta sig ut i vårsolen under hemisoleringen, skriver SVT Nyheter.

“Det är väldigt många som sitter hemma och det ska ni inte göra”, säger han i ett inslag i SVT Morgonstudio. “Ni ska gå ut och promenera i vårsolen. Ta frisk luft. Ta med en kompis och gå på en meters avstånd. Krama inte grannen. Ta med dig en termos och sätt dig på en parkbänk. “

“Coronasmittan har fått trafiken att öka med uppemot 700% på Naturkartan”

Även Naturkartan har upplevt större intresse för naturen än någonsin. Besöken på webben har ökat dramatiskt under coronavirusets framfart. Hittills under mars månad har trafiken ökat med drygt 130% jämfört med föregående år (appen ej inkluderad). Och i lördags den 21 mars med hela 700%, från 1200 till 9500 användare den dagen.

Till sist är det helt underbart att se hur naturens obevekliga elasticitet ger sig till känna, när mänskliga aktiviter sätts i karantän och/eller börjar leva lite mer i samklang med övriga naturen. Här ett inslag från den indiska nyhetskanalen WION, där nyhetsuppläsaren ger oss en fingervisning om vikten av att leva i samklang med just naturen.

14.000 i stor undersökning: 84% tycker Naturkartan fungerar riktigt bra

Nu har Naturkartans årliga medlemsundersökning genomförts, analyserats och sammanfattats. Det visade sig:

• Att Naturkartans medlemmar är ute ca 25% mer i naturen än rikssnittet.

• Att 90% använder tjänsten mest i sina smarta mobiler.

• Att hela 55% är mest intresserade av vandring.

• Och att hela 84% tycker att Naturkartan fungerar bra till mycket bra.

I slutet av förra året genomförde Naturkartan sin årliga medlemsundersökningen. Undersökningen gick ut till Naturkartans ca 14 000 medlemmar, varav 1 260 av dem ägnade vardera ca sju minuter till att svara på de drygt 25 frågorna.

Generellt sett fungerar Naturkartan bra (48%) eller t o m mycket bra (36%) för hela 84% av medlemmarna. Bara ca 3% av respondenterna tycker att tjänsten fungerar dåligt eller mycket dåligt, vilket i praktiken bara är ett fåtal personer.

För att kunna jämföra svaren med något som får antas representera svenskarnas friluftsvanor i allmänhet, har vi i någon mån använt liknande frågor som de Naturvårdsverkets ställde i sin nationella undersökning av 21 000 svenskar (varav 7700 svarade) för ett par år sen.

Det visade sig att Naturkartans medlemmar är betydligt mer ofta ute i naturen än snittet för Sverige. En vanlig vardag är hela 64% av Naturkartans medlemmar ute ganska eller mycket ofta i naturen. Att jämföra med Naturvårdsverkets undersökning där bara 51% utövade friluftsliv ganska ofta till mycket ofta på vardagarna.

64% använder Naturkartan minst en gång i månaden varav 20% minst en gång i veckan. Det huvudsakliga skälet till att 4% av respondenterna nästan aldrig eller aldrig använder Naturkartan är att 60% av dem har glömt bort att använda tjänsten.

Häpnadsväckande många - över hälften - av respondenterna är mest intresserad av att vandra (55%) och därefter promenera (13%). Och de använder tjänsten tämligen mycket.

“55% av respondenterna är mest intresserade av att vandra”

En överväldigande majoritet använder Naturkartan mest på sin smarta mobil (90%) varav hela 85% av dem på appen (46% IOS och 39% Android). Resultatet överensstämmer med Naturvårdsverkets undersökning, som visade att hela 90% av respondenterna i den hade en egen smart mobil, och att en överväldigande majoritet använde den i sitt friluftsliv.

Naturkartans undersökning visar att en överväldigande majoritet av medlemmarna (75%) använder Naturkartan mest innan de ska ut. Och 23% använder den mest ute på fältet. Vilket talar för att de allra flesta är mest intresserade av att få inspiration och information om vad som finns att se och göra, innan de drar ut i naturen. Och betydligt färre när de är väl på plats. Därmed inte sagt att den som mest använder mobilen för att söka information på plats, inte också använder den i stor utsträckning innan.

Att så många använder tjänsten innan de ska ut, ligger även det helt i linje med Naturvårdverkets undersökning. Av de 90% som där svarade att de använder en smart mobil under friluftslivet, använde ca 72% den för att skaffa information både inför och under vistelsen (även om just kvinnorna var mindre frekventa vad gäller sistnämnda). Dock använde hela 80% av männen och 74% av kvinnorna sin telefon för att navigera.

“Friluftslivet är gränslöst: Nästan hälften av Naturkartans medlemmar (49%) använder tjänsten mest för hela länet”

Naturkartans undersökningen bekräftade även våra tidigare studier och erfarenheter av att användarna är gränsöverskridande i sitt friluftsliv, i den bemärkelsen att de sällan eller aldrig bryr sig om ex kommunala geografiska gränser, utan mer om tillgänglighet.

Nästan hälften av medlemmarna (49%) använder Naturkartan mest för hela länet, att jämföra med dem som mest använder tjänsten inom kommunen (27%). 17% använder tjänsten mest som en nationell guide.

Värt att nämnda i sammanhanget är emellertid att flest användare hittade till Naturkartan via kommuner, länsstyrelsers, m fl webbplatser (36%) därefter kom kanaler som Google (25%) och Facebook (Instagram mfl) (10%).

Våra kunder tillika huvudmännen för naturen, gör dessutom en fantastiskt jobb, då undersökningen ännu en gång visar att användarna inte bara är nöjda med utbudet av områden, leder och platser, utan även hur dessa beskrivs och presenteras, på Naturkartan.

Generellt sett rankar användarna just dessa faktorer till mellan 7 och 8 på en skala 1 till 10 (där 1 är mycket dåligt och 10 mycket bra). Marginellt sämre (6 på samma skala) får ett par av mobilens funktioner som off-line, sök och filter, men ändå klart godkända.

Vi passade även på att fråga medlemmarna om de saknade någon funktion eller liknande. Och det visar sig att väldigt många vill logga var de har varit, gjort, etc, och dela det med andra. Exempelvis tycker 64% av medlemmarna att det är viktigt eller mycket viktigt att kunna logga och spara egna turer. Och 50% tycker det viktigt eller mycket viktigt att utbyta erfarenheter med andra användare.

Vidare tycker 59% att det är viktigt eller mycket viktigt att det finns fler förslag och bättre paketerade turer.

Tack alla fantastiska medlemmar!

Till sist vill vi tacka alla fantastiska medlemmar för att ni hjälper oss med att göra Naturkartan lite bättre. Helt ovärderligt för oss.

De fem medlemmar som gick den där extra milen, har dessutom förtjänat varsin Artut 14 daypack från Lundhags. Med hänsyn till er personliga integritet meddelar vi er separat.

Ladda ner en sammanfattning av resultatet här.