Världens största havsreservat har skapats i Antarktis

Ryssland gav med sig till slut, och 24 länder kom nyligen överens om att skapa världens största marina reservat. Rosshavet söder om Antarktis kommer nu att vara skyddat från fiske i 35 år framåt, vilket innebär ett genombrott för ett utökat skydd av världens hav.

Reservatet omfattar mer än 1,55 miljoner kvadratkilometer, ock ska nu vara skyddat från fiske i 35 år framåt. I området finns över 14.000 olika djurarter, däribland pingviner, sälar och späckhuggare 

Läs mer på SVT. 

Läs också om det gigantiska marina reservat Obama grundade tidigare i år. 

Grattis! Nu har alla i Huddinge en naturkarta i fickan

I dag lanserade Huddinge sin naturkarta för mobilen! Och sällar sig därmed till den underbara skara natur och friluftsentusiaster som strävar efter att göra sin information om sitt friluftsliv så informativt, inspirerande, tillgängligt och vägledande som möjligt för allmänheten. 

Kommunen skriver i ett pressmeddelande att det ska vara enkelt att se var man befinner sig i naturen och vad som finns i närområdet att upptäcka. Deras karta (app) är såklart kostnadsfri och innehåller information om vandringsleder, badplatser, utsiktstorn, fiskesjöar och fornminnen.

Tjänsten är full av spännande läsning om Huddinges växter och djur. Man kan kommentera och dela platser och få utflyktstips direkt till telefonen.

“Vi arbetar för att fler ska ta sig ut i naturen. Naturkartan är ett sätt att lyfta fram våra tillgänglighetsanpassade leder, t.ex. Orlångens strandpromend invid sjön Orlången som invigdes i juni”

— säger Jörgen Skagerdahl, natur- och gatudriftschef vid Huddinge kommun

Tanken är att man ska fylla på med mer information allteftersom.  Fler naturområden och fler kulturella utflyktsmål. Men redan nu upplevs guiden som riktigt matig. 

“Huddinge är landets främsta naturkommun, bara en kvarts resa ifrån Stockholm. Naturkartan blir ett nytt sätt att få fler att upptäcka och njuta av kommunens naturrikedomar”

— säger Christian Ottosson (C), kommunalråd och ordförande i Natur- och byggnadsnämnden

Ladda ned Huddinges fina naturkarat för Iphone och Android.

Norsk metod bakom kartläggningen av Sveriges natur

Nu har Naturvårdsverket redovisat den metod som man valt för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv. Och det blev en norsk historia.

Tidigare i år fick Naturvårdsverket i uppdrag av Regeringen att utveckla förutsättningarna för friluftslivet bland annat genom att ta fram en metod för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv. I slutet av förra månaden fick Regeringen in en redovisning av föreslagen metod. Och kanske inte helt ovantät hittade man förlagan i Norge.

“...en metod från norska Miljödirektoratet verkade ha störst potential även i Sverige...”

Naturvårdsverket säger sig ha sammanställt och analyserat en rad olika metoder för att kartlägga områden med betydelse för friluftslivet. Men resultatet visade att en metod från norska Miljödirektoratet verkade ha störst potential även i Sverige, givet att man översätter och anpassar den till svenska förhållanden.

Kort kan man säga att metoden består av följande steg:

• Arbetsgrupp bildas
• Insamling underlag
• Kartläggning
• Naturområdena värderas och klassificeras
• Digital sammanställning

“Dock ser merparten av arbetet ut att hamna hos kommunerna, som redan är hårt arbetsbelastade med mycket begränsade resurser.”

Naturvårdsverket menar att metoden är indelad i arbetsmoment som i stort sett motsvarar de som används i Sverige för grönplaner, naturvårdsplaner och liknande. Och att den är enkel och tillämpbar. Dock ser merparten av arbetet ut att hamna hos kommunerna, som redan är hårt arbetsbelastade med mycket begränsade resurser, något som Naturvårdsverket ser ut att ha tagit i beaktning. 

Naturvårdsverket menar att innan metoden kan tillämpas praktiskt i större omfattning behöver viss justering av metoden göras. Mot bakgrund av att kommuner har olika förutsättningar, resurser och kunskap för att arbeta med kartläggning och friluftsplanering. Därför avser Naturvårdsverket att arbeta vidare med metoden i dialog med kommuner.

Naturvårdsverket redovisar arbetsordningen så här:

“Kommunens arbete med tillämpningen av den anpassade metoden inleds med bildande av en arbetsgrupp som samlar in de underlag som ska ligga till grund för kartläggningen. Här kan en översyn och sammanställning av befintliga underlag behövas, liksom insamling av ny data.

Därefter påbörjas kartläggningen. Utifrån kartläggningen identifieras och avgränsas områden av vikt för friluftslivet. Eftersom områden kan skilja sig mycket åt, både vad gäller egenskaper och vilka typer av aktivitet som erbjuds, har ett antal områdestyper tagits fram. Varje enskilt område bedöms och värderas utifrån ett antal särskilda egenskaper eller värderingskriterier. Både områdestyper och värderingskriterier har anpassats till svenska förhållanden. När värderingen är genomförd klassificeras området utifrån dess betydelse för friluftslivet antingen som mycket viktigt friluftsområde, viktigt friluftsområde eller övrigt friluftsområde.”

Nytt diskussionsforum för bättre samverkan

Naturkartan har skapat ett nytt forum för professionella natur- och friluftsintressenter som vill diskutera hur man kan samverka för att göra information om natur och friluftsliv mer tillgänglig, inspirerande och vägledande för allmänheten. 

Initiativet skedde med stor inspiration från de diskussioner som Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturkartan hade med representanter från många av Stockholms 26 kommuner, under det frukostseminarium som Länsstyrelsen och Naturkartan bjudit in till för några veckor sen. Där temat var: "Hur kan vi samverka och använda ny teknik för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv tillgängligt för alla?"

Diskussionen blev livlig men konstruktiv. Och deltagarna kunde snabbt konstatera att det fanns betydligt mer att diskutera än vad man hann med under seminariets futtiga två timmar. 

“fortsätt diskussionen om samverkan i den nystartade Facebook-gruppen “Natur och Friluftsliv i samverkan””

I brist på relevanta diskussionsforum för just detta ganska specifika, men ack så viktiga, ämne, öppnade Naturkartan upp för hugade intressenter att fortsätta diskussionen om samverkan i den nystartade Facebook-gruppen "Natur och Friluftsliv i samverkan".

I skrivande stund är vi bara ett fåtal medlemmar, men varmt välkomna att ansluta er till gemenskapen. Och inte minst bjuda in de ni bedömer vara relevanta och adekvata för diskussionen i fråga. Ju fler vi blir desto intressantare diskussioner. 

Länsstyrelsens nya karttjänst bättre - men inget för friluftsfolket?

Länsstyrelsens nya karttjänst - Sveriges länskarta - med geografisk information om alla natur- och kulturreservat, har förbättrats, men mer avancerat än så blir det inte, menar Henrick Blank, som arbetat med att ta fram den nya tjänsten.

För några veckor sedan lanserade Länsstyrelsen sin nya karttjäst “Sveriges länskarta” i syfte att öka tillgången till det man kallar “allmänintressant geografisk information”, vilket i detta fall betyder information om Sveriges samtliga natur- och kulturintressanta områden Däribland alla nationalparker, natur- och kulturreservat. Inte helt olik föregångaren Skyddad Natur. Men där den nya tjänsten nu ska fungera på alla enheter som mobil, surfplatta och dator.

Idag kom ny version av kartjänsten, innehållande en rad förbättringar:    

• Kartan kan enkelt delas via ny dela-knapp. URL:en som delas är dynamisk och innehåller information om kartutbredning och tända lager.
• Kartan kan bäddas in som IFrame i HTML-kod och visa en viss kartutbredning samt tända kartlager.
• Kartans övre meny har gjorts smalare för att ge kartan mer utrymme på små skärmar.
• Man kan nu enklare stänga verktygsmenyerna genom en ny stängknapp.
• Man kan nu enklare rensa sökträffar genom en ny knapp i Sökträffslistan.

Men mer “avancerat än så har man inte planerat att göra det” menar Henrick Blank, förvaltningsansvarig för Länsstyrelsens sk Naturobjekt, och medlem i den styrgrupp, som varit den som jämte IT-enheten lett arbetet med att ta fram den nya tjänsten.

“I praktiken kommer tjänsten fungera som en karta där man fyller i sökord och sedan zoomas in till identifierat område, där man kan se utvalda ”företeelser””

“Genom att utgå från den får vi en mycket kostnadseffektiv lösning som uppfyller de krav som styrgruppen identifierade. Dessa krav var att erbjuda en sökbar tjänst (karta) som fungerar på plattor, telefoner etc och inte har några särskilda underhållskrav, dvs den hämtar info där vi ändå lagrar den. Det är ingen app utan fungerar om en vanlig websida. I praktiken kommer tjänsten fungera som en karta där man fyller i sökord (sökfunktionen kommer att utvecklas) och sedan zoomas in till identifierat område, där man kan se utvalda ”företeelser” (än ej bestämt vilka). Klickar man sedan på området kommer man till lst:s hemsida som visar info om reservatet. “ skriver Henrick i ett meddelande till närmaste berörda representanter på de olika länsstyrelserna.

Tanken är att tjänsten på regelbunden basis ska hämta information från Länsstyrelsens SkötselDos. Det skötsel-system som Natuvårdsverket också tänker sig att länstyrelserna ska mata med all allmänintressant information om natur och friluftsliv. Detta inom ramen för det uppdrag Naturvårdsverket fått av regeringen, och som dels handlar om att hitta metoder för kartläggning av natur och friluftsliv, och dels sätt att utveckla förutsättningarna att relevant information görs tillgänglig för olika digitala plattformar, i syfte att “öka tillgängligheten till naturen för allmänheten och främja friluftsliv och turism”.

“Detta i en tid.... där 75% av alla ungdomar under 25 år inte nöjer sig med sämre upplevelser än vad exempelvis Snapchat och Pokemon Go erbjuder”

Naturkartan välkomnar naturligtvis alla aktiviter som främjar friluftslivet, men har svårt att se på vilket sätt Länsstyrelsens nya karttjänst  ska tillgodose allmänhetens stora behov och önskemål om att bli inspirerade och vägledda ut i naturen? Detta i en tid där majoriteten av svenskarna inte accepterar annat än mobiltjänster i världsklass, och där 75% av alla ungdomar under 25 år inte nöjer sig med sämre upplevelser än vad exempelvis Snapchat och Pokemon Go erbjuder.  

Henrick menar docka att det heller aldrig varit avsikten att skapa en tjänst som fullt ut ska tillgodose friluftsutövarnas behov och önskemål fullt ut, utan att snarare att försöka skapa en relativt underhållsfri "bastjänst", som av nämnda skäl heller inte kommer att konkurrera med renodlade konsumenttjänster. 

Upp- eller nedkopplad i Naturen?

Snart släpper Internetstiftelsen sin årliga rapport ”Svenskarna och internet 2016”. Och Precis som förra året har vi fått en förhandstitt på den del av rapporten som handlar om sociala medier.

Användningen av sociala nätverk fortsätter att öka. 77 procent av internetanvändarna använder sociala nätverk och 58 procent gör det dagligen. De som använder sociala nätverk gör det lite drygt en timme om dagen eller 7 timmar i veckan. Och över hälften av alla internetanvändare besöker dagligen sociala nätverk i sin mobil. 86 procent av sociala nätverksanvändare postar meddelanden och 72 procent delar andras innehåll.

Naturen ser inte ut att vara något undantag. Tvärtom ser vi ett stort behov och entusiasm hos användarna att dela med sig av sina natur- och friluftsupplevelser, så till den milda grad att mobilen ser ut att ha blivit en del av själva upplevelsen.

Bra eller dåligt? Kan man fråga sig. Många av oss friluftsentusiaster är splittrade i frågan.

I en nyligen publicerad artikel “We Need to Expand Cell Coverage In National Parks” inleder författarna (Celina Kareiva and Peter Kareiva) med att skriva: “Parks are for people, and people today want to be able to share their wildnerness experience with their friends online”, och slår därmed fast artikelns tes om att mobilen har en naturlig och värdefull del av själva upplevelsen.

Vi på Naturkartan som jobbar hårt för att folk ska hitta ut i naturen, och på så sätt komma närmare sig själva, må bättre, kanske få nya perspektiv och värderingar, vi tror också att mobilen använd på rätt sätt kan både inspirera, vägleda och informera användarna till en rikare naturupplevelse. Och att användarna själva måste kunna ta ansvar för när de bör och inte bör användas.

Artikelförfattarna tycker det är hög tid för förvaltarna av Nationalparker och andra skyddade naturområden att tjäna användarnas intressen i frågan, med 3G/4G-master, WIFI hot spots, etc. Och vi ser möjligheter till liknande utveckling i Sverige.

Unik samverkan mellan kommuner och länsstyrelse skapar regional friluftsguide

Förra veckan bjöd Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturkartan in representanter från alla Stockholms 26 kommuner till frukostseminarium på temat hur vi kan samverka för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv mer tillgängligt.

Efter två timmars presentationer och därpå följande diskussion kunde man konstatera att det dels rådde stor samsyn kring en del fundamentala frågor om hur man bäst kan samverka, och dels att seminariet i sig blev ett fint exempel på just samverkan.

Vad gäller samsynen på hur vi kan samverka för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv mer tillgängligt...

• Man var överens om att värdet för användaren markant ökar om man slår samman all information från länets natur- och friluftslivs-intressenter som kommuner, länsstyrelsen, m fl, till en tjänst i syfte att informera, inspirera och vägleda allmänheten till länets totala utbud av natur och friluftsliv.   
• Man var positiv till att information om platser, områden och leder, tas fram i samverkan mellan intressenter.
• Man ansåg det rimligt att den som äger och/eller förvaltar en plats, område eller led, också bör kunna ta ägarskap över den. Och även överlåta ägerskap till bättre lämpad.
• Man var positiv till att låta användarna vara med och bidra med information (både skapa ny information och editera befintlig), givet att användarna är ackrediterade och informationen i fråga först valideras (kvalitetsäkras).
• Man tyckte att det vore bra med fler forum där man kan fortsätta samverka i bemärkelsen få inspiration, kunskap, och information av varandra arbeten. 

3 km till skyddad natur - långt eller kort?

För en tid sen kom SCB ut med ny statistik över hur långt resp kort den genomsnittlige svensken hade till skyddad natur. Ca 3 km visade det sig. För gotlänningarna och örebroarna så var det bara 1,8 km, tätt följt av stockholmarnas 2 km.

Naturvårdsverket vinklade detta till något positivt i sitt pressmeddelande “Många har nära till skyddad natur”. Och även om Naturkartan gladeligen sjunger med i lovsången, så kan man inte låta bli att fundera över huruvida 3 km är långt eller kort?

Med tanke på hur viktig den skyddade naturen är för människors friluftsliv och välmående, så känns 3 km plötsligt ganska långt bort, i synnerhet mot bakgrund av att tidsbrist är det i särklass största hindret för friluftsliv, hämtat ur rapporten “Friluftsliv för alla”, där även brist på transport nämns som ett av de sju största hindren.

En annan aspekt värd att beakta är det faktum att hela ca 75 procent av naturreservatens areal ligger i fjällvärlden. Och nästan 85% av reservatens landyta finns i blott tre(!) län: Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Alltså extremt långt bort från 93,5% av befolkningen som inte bor där.

4300 naturreservat ojämnt fördelade över Sverige. 

9,9 miljoner invånare ojämnt fördelade över Sverige. 

Så i en tid där konkurrensen om den åtråvärda marken i de ca 2000 tätorterna (där 85% av invånarna bor, men vars areal bara är 1,3% av den totala) är stenhård, så ska vi glädjas åt att Naturvårdsverket ändå oförtrutet fortsätter att skapa fler reservat, och själva gör bedömningen att antalet naturreservat kommer att dubbleras, från drygt 130 till runt 300 naturreservat per år.

62% av svenskarna: Naturreservaten viktiga för friluftslivet

Hela 62% av Sveriges befolkning* tycker det är vitktigt att skydda naturen att kunna utöva friluftsliv där. Det visar Naturvårdsverkets senaste undersökning om vad befolkningen anser om skyddad natur. Frågorna ställdes till slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 75 årde som känner till Naturvårdsverket, vilket är 95 % av befolkningen. 441 personer* svarade. Nästan samtliga respondenter (92%) tyckte det var viktigt att skydda naturen generellt sett.

Detta är en i raden av undersökningar och rapporter som bekräftar hur viktig den skyddade naturen är för människans väl och ve, och således också hur viktigt det är att vi mobiliserar gemensam kraft för att ge allmänheten bästa möjliga förutsättningar att komma ut i naturen.

I tidigare rapporter som Naturvårdsverket har tagit del av, som ”Allmänhetens syn på och relation till skogen” av Kairos Future AB samt ”Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa” av Nils Uddenberg vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, framgår det att fyra av fem i Sverige tycker det är viktigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Och att man upplever sig avspänd och harmonisk av att vistas i naturen.

Mot bakrund av detta är det oerhört glädjande att Regeringen i sin proposition 2016/17 Höständringsbudget för 2016 föreslår att skydd av värdefull natur ska öka med 250 msek. Och att Naturvårdsverket nu på allvar gör allt för att nå de friluftspolitiska målen, inte minst mot bakgrund av det magra resultatet från halvtids-uppföljningen av målen, som skedde för snart ett år sen.

Nya förutsättningar från Instagram: Inga Instagrambilder på Naturkartan

Instagram har nyligen ändrat förutsättningarna för tredje-part-tjänster som Naturkartan att använda “deras” bilder som hittills. Det innebär att Naturkartan inte längre kan visa bilder från Instagram längre. 

“Vi har vetat om att Instagram skulle ändra förutsättningarna, men hade inte förväntat oss att det skulle drabba oss, så som det nu gör, säger Emil Hellström, Naturkartans produktägare. ”

I skrivande stund undersöker vi våra möjligheter att fortsätta använda Instagrams bilder, men har ännu ingen bra lösning.

Naturkartan har en uttalad strategi att jobba med alla de sk öppna källor till information, som kan ligga till grund för att inspirera och vägleda folk ut i naturen. Däribland Instagram, Flickr, Wikipedia, m fl.

Vi hoppas att vi kan återkomma inom kort med en alternativ lösning för att få in Instagram-bilderna inom kort igen.

Tyresta för iPhone, baserad på Naturkartan

Ladda ner appen i app store

Tyresta för Android, baserad på Naturkartan

Naturkartan - nya samarbeten och nu även som Android-app

Det var ett tag sedan det senaste blogg-inlägget. Mycket har hänt sedan sist men tyvärr så har vi skjutit lite på lanseringen av våra första Naturkartan-baserade naturguider. Under tiden så har vi fortsatt med att förbättra tjänsten såväl tekniskt som innehållsmässigt.

Nya samarbeten: Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet

Under våren började vi samarbeta med Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet kring en tjänst som skall tillgängliggöra orienteringskartor från lokala orienteringsklubbar och aktiviteter från lokala Friluftsfrämjaravdelningar. Ett mycket spännande projekt som syftar till att aktivera fler människor ute i naturen. DN kör just nu en artikelserie på ämnet “Vi och vår natur” som aktualiserar ett pågående skeende där nya generationer blir allt mer naturovana. Vi återkommer inom kort med ett specifikt blogginlägg om detta projekt.  

Naturkartan som Android-app - för Linköpings kommun

Linköpings kommun har valt att haka på Naturkartan-plattformen vilket är mycket glädjande. De har beviljats stöd från Länsstyrelsen i Östergötlands län och har haft en specifik önskan om att Naturkartan-tjänsten även skall finnas tillgänglig via Android-telefoner. Så nu håller vi på och utvecklar en Android-app för Naturkartan.

Detta projekt innebär alltså att Naturkartan till våren finns på de två dominerande mobiltelefonsystemen iOS/(iPhone) och Android som komplement till sajten Naturkartan.se. Även detta projekt återkommer vi till i kommande blogginlägg.

Lansering till våren 2013

Vi räknar med att bygga klart Android-appen under hösten och avser börja beta-testa Naturkartan under vintern så att vi kan lansera inspirerande och informativa naturguider för datorn och mobilen under början av 2013 för Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Tyresta nationalpark samt för Orienteringsförbundet och Friluftsfrämjandet.

Arbete pågår med Norrköpings Naturkarta med vackra bilder och informativa texter. 

Kvillingeförkastningen i Norrköping presenteras med ett bildspel, kortfattade beskrivningar och en karta där viktiga målpunkter är utpekade.

Vi skall inte bygga en app. Vi skall få människor att komma ut i naturen.

“Det övergripande målet för Naturkartan är att fler skall komma ut i naturen oftare." 

Detta är vår mission. Vi skall INTE bygga en ny sajt eller en ny app. En sådan mission kan kännas lite överambitiös kanske? Ibland skulle det kännas enklare om det bara handlade om att bygga en ny sajt, att bara efter bästa förmåga lansera en snygg sajt med bra funktioner. Men om sedan ingen ANVÄNDER sajten så har vi ju misslyckats.

Det kan istället vara en befrielse under utvecklingsarbetet att se till det större perspektivet - att stimulera till fler naturbesök. Då är den sajt vi lanserar bara ett första verktyg för att uppnå målet. 

Vi har fastnat på en del frågor längs vägen i utvecklingsarbetet:

• Måste man vara inloggad för att kommentera?
• Skall vi ha ett bildspel på första-sidan?
• Skall vi fokusera på att man skriver in sin sökfråga eller skall vi hellre stödja att man börjar klicka sig runt för att söka?. 
• Skall vi välja iOS, Android eller mobilsajt för vår mobiltjänst?

Rätt svar på dessa frågor har vi inte. Vi kan bara göra en bästa gissning baserad på vår erfarenhet och på vår magkänsla. Sedan lanserar vi tjänsten och följer noggrant hur de första besökarna beter sig. Och anpassa tjänsten efter hand:

• Är det ingen som kommenterar kanske man skall öppna upp kommentarerna även för oinloggade.
• Om ingen tittar igenom bildspelet på förstasidan så testar vi att ta bort det.
• Om det verkar svårt att starta upptäcktsfärden på sajten så kanske vi skall välja att lyfta fram vissa naturupplevelser för lite extra bra exponering på förstasidan.
• Om vi borde valt Android som vår första mobiltjänst så skall jag äta upp min hatt.

Vår inställning är alltså att vi inte behöver lansera “en perfekt tjänst” utan istället skall vi arbeta på längre sikt med att erbjuda en tjänst som verkligen stimulerar till fler naturbesök. Denna produkt-filosofi är vår tillämpning av Eric Ries så kallade Minimum Viable Product-metod.

Eric Ries är en av de ledande visionärerna inom startup- och IT-världen och han har fått ett stort genomslag för sin filosofi som han kallar The Lean Start Up där Minimum Viable Product har en central position. Eric Ries har en välbesökt blogg och lanserade nyligen boken "The Lean Startup" som blivit rejält uppmärksammad i branchpressen. 

Eric Ries

I princip handlar Eric Ries budskap om att lansera en produkt så snabbt som möjligt i en så enkel version som möjligt, en “Minimum Viable Product”, för att testa marknaden. Sedan skall man iterativt utveckla produkten baserat på feedback och statistik från de första kunderna/användarna. Företaget bakom produkten skall utveckla “agilt” och tillämpa “lean”, dvs i princip utveckla produkten följsamt och resurseffektivt. Nya versioner lanseras kontinuerligt och ofta. Till slut har man en produkt ute på marknaden som kunderna verkligen vill ha.

En annan guru på området är Fred Wilson som investerat i bl a Twitter, Zynga, Foursquare och svenska Soundcloud. Fred Wilson stödjer Lean Startup-metoden och kompletterar med en egen version av samma filosofi:

“- Early in a startup, product decisions should be hunch driven. Later on, product decisions should be data driven.” 

För Naturkartans del innebär denna filosofi att vi så snart som möjligt skall lansera en version av vår tjänst, initialt tillsammans med Norrköpings kommun, och därefter vara uppmärksam på hur våra första besökare vill använda tjänsten. Vi är beredda på att förändra tjänsten efter hand så att vi får många nöjda användare till slut. Ju fler som använder tjänsten desto fler kommer ut i naturen. Men vi behöver lite tålamod.

Om du representerar en kommun eller en liknande aktör som vill verka för att fler människor kommer ut i naturen så är du välkommen att kontakta Naturkartan för att diskutera ett samarbete!

iPhone, Android eller mobilsajt? Så här har vi tänkt!

Credit: Daniel Adel 

När vi lanserar Naturkartan-plattformen senare i höst kommer den bestå dels av en webbtjänst och dels av en mobiltjänst. 

Frågan om vilken plattform vi skall välja för mobiltjänsten: iOS, Android eller kanske mobilsajt, upptar ibland en onödigt stor del av våra diskussioner med partners och potentiella framtida samarbetspartners så jag tänkte att jag borde skriva ett blogginlägg för att reda ut varför vi väljer iOS som plattform för Naturkartans mobiltjänst.

Det finns som sagt tre tydliga konkurrenter att välja mellan: operativsystemet iOS från Apple, operativsystemet Android från Google och slutligen webb-baserad mobil-app, dvs en mobilsajt som interagerar med hårdvaran i telefonen(GPS, kamera osv). 

Tyvärr så finns det inget enkelt val där ett alternativ är solklart bättre än de övriga. Men för Naturkartans del finns det ändå en tydlig vinnare: iOS. 

Valet av iOS, dvs att bygga en iPhone-app, skaver alltid lite i våra diskussioner. Vi får mothugg:

• "Alla har ju inte iPhone! Vi måste nå så många som möjligt!"
• "Är det inte bara Stockholmare som har iPhone?" 
• "Inga naturintresserade har iPhone!"

Helst vill jag bara svara: “Använd en iPhone i mer än 5 minuter så kommer ni att hålla med om vårt val!” 

Men valet behöver vara lite mer underbyggt än så. Vi har några frågor vi har sökt få svar på:

Hur når vi en så bred räckvidd som möjligt?

Mobilmarknaden kan delas in i 2 stora segment. Smarta telefoner och övriga. Andelen sålda smarta telefoner, eller smartphones, verkar ligga någonstans kring 70 % och uppåt. Detta innebär att åtminstone 60 % eller fler av mobilerna som används kan räknas som smartphones eller åtminstone telefoner som går att surfa på. 

Enligt SIFO och Tele2:s undersökning från i våras är iOS och Android lika stora på smartphone-marknaden med 41 % var.  Samma undersökning pekar på dock att andelen smartphones på marknaden endast är 33%, vilket låter väl lågt. 

Hur det än är med marknadsandelarna så ser användandet av telefonerna olika ut för de olika plattformarna. Jag hittade en intressant statistik som Västerbotten-kurriren delar med sig av,  som dessutom sticker hål på myten om att “det är bara i Stockholm som alla har en iPhone”. På Västerbotten-kurrirens mobila tjänster (mobil.vk.se samt iPhone-app) har trafiken fördelningen 71% iOS och 23% Android. 

Även statistik från StatCounter pekar på att iOS står för en större del av smartphone-trafiken med 60 % mot Androids 33%.

Insikt: En mobilsajt har störst potentiell räckvidd av de olika alternativen. Därefter kommer iOS som är det mest använda operativsystemet bland svenska smartphone-ägare.

Vilket smartphone-system är bäst för oss?

Jag skall försöka undvika “iPhone vs Android”-diskussionen som ibland kan vara uppfriskande men som oftast är allt annat är saklig. Ett avgörande problem för Android är dock att systemet är så fragmenterat. Det finns minst 5 olika tillverkare av telefoner (Htc, LG, Motorola, Samsung, Sony Ericsson) som har säkert 30 Androidbaserade modeller ute i Svenska butiker just nu. De många olika tillverkarna och modellerna innebär olika skärmstorlekar och skärmupplösningar samt olika interaktionsmetoder där en del mobiler har fysiska knappar och andra har touch-interaktion. Dessutom så är det en ganska stor spridning på vilken version av operativsystemet användarna har, från 1.5 till 3.2. 

Apple/iOS har i sin tur bara en telefon ute till försäljning, iPhone 4. Det finns även många iPhone 3GS-mobiler ute på marknaden men merparten av alla iPhone användare, minst 90 %  har samma operativsystem i sina telefoner, iOS 4.

Användarupplevelsen på iOS är mycket mer enhetlig än på Android. 

Insikt: För oss är det avgörande att den första upplevelsen av vår mobiltjänst är så positiv som möjligt. Genom att välja iOS som plattform kan vi styra upplevelsen bättre än vad som är möjligt på Android. 

Varför inte mobilsajt?

Ok, men varför inte bygga en mobilsajt? Då når man ju alla smartphone-användare vilket i princip är alla, för tjänsten, relevanta mobilanvändare. Det känns ju som ett väldigt smakligt alternativ för en bred tjänst som Naturkartan. 

Och helt klart så går utvecklingen mot att det är en möjlighet att välja att bygga en mobilsajt istället för en mobil-app. Med allt bättre webb-läsare i mobilerna och med ny webb-teknik närmar sig funktionalitet i mobilsajter det som går att göra med mobil-appar. 

Men, med ett stort M, den största anledningen till att vi för Naturkartans del inte kan välja att bygga en mobilsajt är dess behov av bra uppkoppling. I naturen är uppkopplingen dålig och en mobilsajt kommer helt enkelt inte att fungera på ett bra sätt.

Den definitiva insikten om att en mobilsajt är ett dåligt alternativ för Naturkartan upplevde jag i somras när jag var på semester på Gotland. Uppkopplingen var dålig och pendlade någonstans mellan GSM och 3G, dvs helt ok för att prata i telefon. Men när jag försökte besöka mobilsajter som Aftonbladet och Vårdguiden fungerade dessa helt enkelt inte. Det är en mycket frustrerande upplevelse som vi inte vill att Naturkartan-användare skall behöva drabbas av.

Insikt: Vi behöver mobil-appens möjligheter för att ha en fungerande tjänst även med dålig täckning ute i naturen. I en app kan man förladda viktig information som sparas lokalt på telefonen så att tjänsten kan göras mer eller mindre beroende av uppkopplingen.

Varför inte bygga för alla plattformar?

Man kan så klart välja att bygga en tjänst för samtliga tre plattformar men det är mer resurskrävande än vad man kan tro. Plattformarna bygger på olika programmeringsspråk, objective C för iOS, java för Android och diverse webbteknik för mobilsajter. Det innebär att det behövs tre olika kompetenser, i praktiken tre olika utvecklare som sedan måste vara delaktiga vid support och fortsatt utveckling av tjänsten. I princip tredubblas kostnaderna för såväl utveckling som support och underhåll. 

Insikt: Vi vill så kostnadseffektivt som möjligt nå så många användare som möjligt men till slut blir det inte värt de extra kostnaderna för att nå enstaka fler användare. Om vi startar med en iPhone-app så är det inte värt att dubbla kostnaden för att få kanske 20 % fler användare genom att även lansera tjänsten som en Android-app.

Vad säger magkänslan?

Det finns många fler parametrar att blanda in i beslutet: Vilken grupp av mobil-användare är mest benägna att testa en ny tjänst/app? Vilken grupp passar vår målgrupp bäst? På vilken plattform är enklast att distribuera Naturkartan till användarna? Vilket val är mest framtidssäkrat?

Det går att göra listan med frågor lång.

Ibland kanske beslut kan fattas på enklare sätt än baserat på statistik, rapporter och prognoser. Fungerar mobilsajter bra utanför staden? Nej, alltså kan vi inte välja att bygga en mobilsajt. Se dig omkring på tunnelbanan och vid buss-stationer, nästan alla som engagerat tittar ned i en telefon, har en iPhone. Där vill vi finnas.

Insikt: Vi väljer iOS.

Slutsats

En iPhone-app är alltså vårt val för Naturkartans mobila tjänst JUST NU. Om ett år kanske det ser annorlunda ut.

Vi utvecklar plattformen med målet att erbjuda en digitala tjänst som stimulerar till fler naturbesök. Just nu handlar det om att naturen skall vara hittbar på Google, delbar på Facebook och tillgänglig i en iPhone. Om ett år kanske det finns nya tjänster och produkter som man måste knyta Naturkartan till, men grundmålsättningen är densamma - att få ut folk i naturen.

Norrköping får en egen Naturkarta!

Norrköpings kommun har beviljats stöd från Länsstyrelsen i Östergötland för att genomföra projektet ”Naturkartan Norrköping” vilket syftar till att under 2011 ta fram en modern digital utflyktsguide som tillgängliggör Norrköpings bästa smultronställen via Internet och mobilen. 

Länsstyrelsens bidrag sker inom programmet "Statsbidrag till lokal och kommunal naturvård - LONA". 

Här följer ett utdrag ur ansökan om LONA-stöd för projektet:

"Ett mycket viktigt mål för naturvårdsarbetet i Norrköpings kommun är att få fler människor ut i naturen. I Norrköping finns en stor mängd fina naturområden och information om dessa måste nå ut på ett inspirerande sätt. Informationen måste också vara ständigt aktuell. Här ser vi en brist idag och en möjlighet inför morgondagen med detta projekt!

I ett tidigare LONA-projekt gjordes en mycket lyckad satsning på utflyktsbroschyrer som distribuerades till samtliga hushåll inom kommunens tätorter. Resultatet var över förväntan och en tydlig ökning av besök i naturen kunde märkas.

Med detta projekt vill vi skapa en modern digital utflyktsguide som tillgängliggör Norrköpings bästa smultronställen via Internet och via mobilen. Vi ser på projektet som en start för en långsiktig satsning på att tillgängliggöra naturen. Den lösning vi utvecklar skall vara så öppen och tillgänglig som möjligt så att fler Östgöta-kommuner och ev. länsstyrelsen kan bjudas in till ett samarbete inför 2012. 

Tjänsten “Naturkartan” skall göra naturen mer lättillgänglig för fler genom att naturen presenteras enkelt, tillgängligt och målgruppsanpassat i datorn och mobilen.  Projektet syftar till att bygga en digital tjänst och fylla den med relevant information om ca 50 till 100 av Norrköpings mest attraktiva smultronställen.

Tjänsten lanseras hösten 2011.”

Kontaktperson på Norrköpings kommun: Jonas Edlund, Tekniska kontoret, telefon: 011-15 12 90

Kontaktperson Naturkartan: Emil Hellström, Laventura AB, telefon: 0705-58 97 87