Har du sett Naturkartans nya supportsida?

/

Vi är glada att få presentera Naturkartans sprillans nya supportsida som innehåller en mängd resurser och instruktioner för att hjälpa dig på traven.

Re-designen av Naturkartans publiceringsverktyg lanserades för några veckor sen. Vad tycker du? Älskar du det? Eller kanske hatar det? Att utforska och använda ett nytt publiceringsverktyg kan vara både spännande och utmanande. Förståelsen för alla dess funktioner och möjligheter kan vara överväldigande till en början. Men oroa dig inte, Naturkartans support finns alltid tillgänglig för att underlätta din övergång till det nya verktyget.

Bästa av två världar

Vår användarmanual (pdf) har nu ersatts av vår nya och förbättrade supportsida. Vi har kombinerat videobaserade instruktioner med informativa beskrivningar för att erbjuda en mer omfattande upplevelse och underlätta inlärningen.

Lär dig genom video

Vår samling av instruktionsvideor är en fantastisk resurs för att du ska lära dig grunderna i publiceringsverktyget. Genom att visualisera processerna kan du snabbt och enkelt ta till dig informationen och se exakt hur saker och ting fungerar. Våra korta och informativa videor kommer att guida dig steg för steg och hjälpa dig att komma igång på nolltid.

Fördjupa dig med textinstruktioner

För de som föredrar att läsa och ta till sig information på egen hand erbjuder vi även detaljerade textinstruktioner. Här kan du hitta omfattande beskrivningar och förklaringar för varje funktion och verktyg i publiceringsverktyget. Du kan ta det i din egen takt och gå tillbaka till specifika delar vid behov.

Sökfunktionen gör det enkelt att hitta

På vår supportsida har vi också inkluderat en sökfunktion som gör det enkelt att hitta svar på specifika frågor eller problem du kan stöta på. Genom att ange nyckelord eller fraser kan du snabbt få träffar som är relevanta för ditt ärende.

Använd sökfunktionen som för att hitta svar på specifika frågor eller problem

Hör av er om ni har några frågor eller funderingar till support@outdoormap.com.

Naturkartan siktar på att vara 100% GDPR-kompatibel innan årsskiftet

/

Outdoormap har arbetat i snart fyra år med att anpassa Naturkartan till GDPR, med målsättningen att helt följa regelverket innan årets slut.

Ända sedan Dataskyddsförordningen (GDPR) vann laga kraft våren 2018 har Outdoormap AB, oftast i egenskap av Personuppgiftsbiträde, arbetat mycket proaktivt för att Naturkartan ska följa bestämmelserna, något som intensifierades i och med med Schrems II-domen sommaren 2020 och de därpå följande domsluten, som sammantaget har kastat nytt ljus på GDPR’s omfattning och innebörd. 

Hittills har vi åtgärdat och säkerställt de flesta av förordningarna enligt GDPR, utan att nämnvärt ha försämrat våra tjänster, utan tvärtom till och med lyckats förbättra vissa delar. 

“Hittills har vi åtgärdat och säkerställt de flesta av förordningarna enligt GDPR”
— Emil Hellström, dataskyddsombud, Outdoormap AB

Utan att gå in på några detaljer, har vi bland annat hunnit avveckla och byta ut merparten av Naturkartans kopplingar till Google (däribland Google Analytics till förmån för EU-baserade Matomo och Plausible), samt flyttat i princip all serverkapacitet till EU-baserade tjänster.  

Men att vidta åtgärder som i mångt och mycket ruckar på själva fundamentet till vår verksamhet, har sannerligen tagit tid - och måste få ta tid för att resultatet inte ska bli kontraproduktivt, i den bemärkelsen att våra tjänster blir markant sämre för såväl kunder som användare, vilkas intressen alltid står i fullt fokus. 

“Viktigt att dataskyddsreglerna inte försämrar våra tjänster, utan helst förbättrar dem”
— Kristofer Björkman - medgrundare av Naturkartan

Outdoormap är inte ensamt om att vara en aning bekymrad över hur dataskyddsregler kan försvåra möjligheterna att bedriva sin verksamhet. 

Svenskt näringsliv lyfter fram problematiken i sin rapport: “Vad är fortfarande fel med GDPR?” i vilken man bland annat skriver att Europas konkurrenskraft kommer att vara alltmer beroende av hur företagen kan analysera och använda data, och lämnar förslag på åtgärder som syftar till att minska byråkratin och stärka konkurrenskraften, något som man hoppas ska beaktas i EU-kommissionens utvärdering av GDPR år 2024. 

“Att dataskyddsregler finns är i grunden självklart, men utformningen och omfattningen av dataskyddsreglerna kan obefogat försvåra, fördyra och förhindra datahantering.”skriver artikelförfattarna i rapportens inledning, och tillägger: 

“Det är inte helt ovanligt att personuppgiftsskyddet beskrivs som en absolut rättighet, vilket det inte är. I det datadrivna samhället är det av stor vikt att integritetsskyddet på ett korrekt sätt balanseras mot andra rättigheter, så att nyttan och de enorma möjligheter som öppnar sig genom dataanvändning kan realiseras.” 

“...en av de största utmaningarna... är att se till så att reglerna inte hindrar eller försvårar möjligheterna att bedriva verksamheten”
— 800 dataskyddsombud från rapporten "Dataskyddsarbetet i praktiken" på uppdrag av IMY

Värt att nämna i sammanhanget är att dataskyddsombud på ca 800 verksamheter i Sverige nyligen ansåg att en av de största utmaningarna de står inför i sitt arbete med att implementera och följa dataskyddsförordningen, är att se till så att reglerna inte hindrar eller försvårar möjligheterna att bedriva verksamheten. Detta framgår av rapporten ”Dataskyddsarbetet i praktiken” som bygger på en enkät som gjorts på uppdrag av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

I slutet av förra året släppte IMY dessutom en rapport, som visade hur svårt det är för myndigheter att hitta GDPR-kompatibla molntjänster. 

IMY:s undersökning är en del av ett samarbete med Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, där 22 nationella dataskyddsmyndigheter i Europa undersökt användningen av molnbaserade tjänster inom offentlig sektor.

“I Sverige ingår svaren från sju statliga myndigheter, som behandlar stora mängder personuppgifter och som samtidigt har erfarenhet av att använda molntjänster, i resultaten.

Samtliga sju deltagande myndigheter uppger att det är en utmaning att hitta molntjänster som är förenliga med GDPR.” skriver Computer Sweden.

“Samtliga sju deltagande myndigheter uppger att det är en utmaning att hitta molntjänster som är förenliga med GDPR.”
— Computer Sweden

I detta GDPR-cresendo har Outdoormap, liksom många andra företag och organisationer, valt att skynda långsamt, utifrån strategin att inte överila sig, utan hela tiden väga nytta mot olägenhet för såväl kunder som slutanvändare, vilket kortsiktigt har inneburit vissa kompromisser. 

I vår strävan att utveckla en SaaS-tjänst (ett moln- och webbaserat publiceringsverktyg) som ger våra kunder bästa tänkbara förutsättningar att båda administrera och kommunicera det som finns att se och göra inom friluftsliv och naturturism, har vi valt att använda de bästa underleverantörerna som funnits att tillgå utifrån ett närmast globalt utbud.

Resultatet är ett digitalt och tämligen komplext ekosystem av mer eller mindre raffinerade tjänster, varav några fortfarande har sin hemvist (servrar, etc) utanför EU/EES-området (oftast i USA).

Här återfinns tjänster som: 

  • Heroku

  • Netlify

  • Mapbox

  • Google (Elevations, Analytics, Tag Manager)

  • Sentry

  • Imgix

  • Fastly

Alla dessa tjänster tillika underleverantörer (sk underbiträden) är emellertid föremål för grundliga utvärderingar och konsekvensbedömningar, som antingen leder till restriktiv användning, eller utfasning till förmån för alternativa tjänster, i linje med GDPR. 

Vad gäller restriktiv användning, har vi som ett viktigt steg i vår omställning eliminerat överföringen av i princip alla personuppgifter till “tredje land”, bortsett från IP-adresser, som teoretiskt sett kan knytas till en identifierad eller identifierbar fysisk person, utifrån principen att uppgifter som inte enskilt, men som i kombination med varandra, kan medföra att en viss person kan identifieras, också är personuppgifter. Detta gäller främst statiska IP-adresser, men någon mån även dynamiska. 

Här har vi således fortfarande en del kvar att göra för att Naturkartan ska bli 100% GDPR-kompatibel innan årets slut. Men arbetet fortskrider oförtrutet. 

I vår konfrontation med våra underleverantörer har vi förstått att de gör allt för att deras tjänster så snabbt som möjligt ska bli GDPR-kompatibla, för att inte förlora greppet om den europeiska marknaden. Men deras omställning har tagit tid, och kan komma att fortsätta ta lite tid, för att deras tjänster inte samtidigt ska förlora sin spjutspets. 

Eftersom europeiska motsvarigheter inte sällan saknas, försätter det oss i ett prekärt läge, där vi balanserar mellan att vänta in befintliga leverantörers tillvänjning och justeringar enligt GDPR, och att söka efter och implementera europeiska alternativ. 

I skrivande stund använder 160 kommuner, Länsstyrelser, statliga verk, och andra offentliga verksamheter Naturkartan. Vi har hittills haft en bra och löpande dialog med de flesta av er i frågan, och upplever att vår strategi och våra ansträngningar rimmar väl med era förväntningar.

Varmt välkomna att kontakta Outdoormaps dataskyddsombud för mer information, frågor och funderingar, via support@outdoormap.com

Läs Naturkartans integritetspolicy här. 

Mer information om Dataskyddsförodningen finns att läsa på Intigritetsskyddsmyndightetns (IMY) webbplats.

Nytt publiceringsverktyg lanserat

/

Nu har vi lanserat det nya publiceringsverktyget. Men "nya" är kanske en sanning med modifikation, då all bakomliggande funktionalitet är i princip densamma. 

Det som är nytt är själva designen, eller det man kallar för UI och UX (“user interface” och “user experience”, eller på svenska; användargränssnittet och användarupplevelsen). Den stora förändringen är att vi delat upp publiceringen av en plats i flera steg. Ja, vi kallar det för “plats” kort och gott, men avser även led och område.

Kolla in denna instruktionsvideo där vi går igenom den nya designen.


Steg 1 - geografiska platsen

I ett första steg börjar du alltså med att lägga upp den geografiska datan för “platsen”. 

Steg 2 - inställningar / metadata

När du skapat platsen kommer du till den sektion vi kallar för “översikt”, där du gör alla inställningar och lägger till den metadata som beskriver platsen. Detta steg har delats upp i flera underliggande sektioner, i stället för den långa lista av möjligheter som tidigare. 

De sektioner som erbjuds i detta steg är: 

  • Grundläggande information

  • Längd, svårighet mm

  • Kategorier

  • Plats- och kontaktuppgifter

  • Tredjepartskälla

  • Avancerade inställningar

Steg 3 - beskrivning

När du skapat platsen, gjort de inställningar och lagt till den metadata som du önskade, är det dags att beskriva platsen med information och medier som text, bild, ljud, video, länkar, m m.

De sektioner som erbjuds i detta steg är:

  • Namn och beskrivning

  • Bilder och video

  • Ljud

  • Mer information och länkar

  • Meta och SEO

  • Tillgänglighet

  • Testad med rullstol

Här kan du (som tidigare) även välja i vilka språk du ska beskriva platsen.  

Glöm inte att spara de inställningar du gjort och den information du publicerat löpande, och kika på resultatet. 

Hör gärna av er till supporten om det är något ni undrar eller behöver hjälp med. 

Lycka till! Vi ser fram emot att se massor av mer information om vad som finns att se och göra på era destinationer inom kort.

Läs även tidigare blogginlägg: “Pssst… har du sett Naturkartans nya publiceringsverktyg?”


Naturkartans app - snart ännu bättre - ny version på gång

/

Naturkartan befäster sin “mobil first”-strategi med en ny version av mobil-app. Snart i var mans ficka.

Svenskarna är ett av världens mest digitala och uppkopplade folk, där den smarta mobilen nu fixar de flesta av våra bestyr, och därför också blivit en helt oumbärlig del av våra liv. Faktum är att i princip alla (92% +12 år) har en egen “smartphone” idag och använder den flera timmar om dagen, inte sällan på bekostnad av desktop-datorn. 

Många fler surfar dagligen på mobilen på bekostnad av datorn

Detta har fått allt fler aktörer som idag erbjuder digitala tjänster för webb och mobil att jobba enligt "mobile first"-strategin som innebär att man utformar och optimerar sin webbplats och andra digitala tjänster främst för mobila enheter, istället för att utgå ifrån desktop-datorn. 

“Drygt 70% av Naturkartans webbtrafik äger rum i mobila enheter”
— Naturkartan

Naturkartan är inget undantag. Tjänsten har ca 330 000 aktiva app-användare och två miljoner webbanvänderare, där ca 70% av webbtrafiken kommer från mobila enheter. Med andra ord - Naturkartan används framför allt i mobilen, som så många andra digitala tjänster. 

Detta är ett av skälen till att vi fortsätter att satsa på Naturkartans mobil-app, som är en sk native-utvecklad applikation vilket betyder att den är kodad specifikt för mobiltelefonernas operativsystem IOS och Android, för att på så sätt ge användaren bästa tänkbara användarupplevelse, både vad gäller prestanda och funktionalitet. 

Till att börja kommer nästa version av appen framför allt präglas av en re-design, som speglar webbplatsen, därtill kommer även data och information hämtas från ett nytt API som sammantaget kommer att förbättra användarupplevelsen och prestandan, men också lägga grunden till ny funktionalitet framöver. 

Kolla in några skärmdumpar av nästa version av Naturkartans mobil-app!




Så planerar besökaren sin naturupplevelse med Naturkartan

/

Med sina två miljoner användare är Naturkartan förmodligen Sveriges populäraste friluftsguide. Tjänsten används framför allt innan och under besöken, men även efter. 

Inte helt oväntat är sökningar efter det som finns att se och göra i olika geografiska områden, det vanligaste förfarandet innan användaren sticker ut i naturen. Väl på plats är det karttjänsten med sin gps, detaljerade kartunderlag, offline-läge, och såklart alla de platser, leder och områden, som huvudmännen bidragit med, som vägleder besökaren rätt. Efter besöket är det inte ovanligt att användaren sparar sin upplevelse i sin profil. Och sen delar den med vänner och bekanta i social media. 

Men det många av våra kunder inte riktigt känner till är hur besökaren använder Naturkartans List-funktion för att planera sina lite längre naturbesök med Naturkartan. såna som varar en dag eller två, eller kanske ännu längre. 

Naturkartans planeringsverktyg - så funkar det!

Det brukar som sagt börja med att användaren söker efter en aktivitet eller liknande i ett område, kan vara i en kommun, på en destination eller i en guide. 

“Vad tror ni om att cykla i Värmland i sommar? Jag har hittat några pärlor, värda att utforska!”
— Kristofer Björkman / Naturkartan

Låt mig ta mig själv som ett exempel: Personligen gillar jag att utforska nya områden från cykelsadeln, och funderar på att cykla i Värmland i sommar med mina kompisar. Jag surfar in på Naturkartan.se och söker på kategori "cykling" i Värmlands län. Jag ögnar igenom sökresultatet både i kartan och i listan över alla leder och platser som visas. Jag fastnar för en etapp av Vänerleden som ser särskilt fin ut. Jag öppnar kartan över leden för att se vad som finns längs med den, gillar den direkt och sparar den i en lista. Eftersom detta är en helt ny tur med mina vänner, så lägger jag den i en ny lista som jag kallar “Cykling i Värmland sommaren 2023”. På samma sätt lägger jag till en närliggande etapp av Unionsleden, samt Klaraälvsbanan som jag har hört bra om. 

När jag kikar på vad som finns längs med Klaraälvsbanan, så finner jag där en smarrig glassbar, en trevlig restaurang och ett mysigt boende, som jag väljer ut och lägger i listan. 

Jag går tillbaka till utgångsläget och filtrerar fram alla boenden och restauranger i Värmland, och finner ytterligare några guldkorn som jag lägger till listan. 

Eftersom jag är en riktig friluftsmänniska, så kan jag heller inte låta bli att kika på alla fantastiska naturreservat i länet. Jag söker särskilt längs med kusten och lägger till Värmlandsskärgårdens naturreservat till listan. 

Jag går nu in i min profil och klickar fram min lista “Cykling i Värmland sommaren 2023” och gläds åt resultatet. Trots att jag nu bara hunnit skumma av möjligheterna i Värmland på ytan, ser listan redan riktigt trevlig ut och verkar onekligen vara en bra start på sommarens efterlängtade cykeläventyr i Värmland. 

Jag rundar av min korta research i Värmland med att klicka på dela-knappen och dela listan med mina vänner: “Vad tror ni om att cykla i Värmland i sommar? Jag har hittat några pärlor, värda att utforska!”




Pssst… har du sett Naturkartans nya publiceringsverktyg?

/

Snart lanseras en ny version av Naturkartans publiceringsverktyg i syfte att göra det enklare och mer intuitivt för kunderna att både publicera och administrera information och data om allt som finns att se och göra på deras destinationer. 

Men Naturkartan vill redan nu bjussa på en liten smygtitt :-)

Naturkartan har vuxit väldigt kraftigt de senaste åren, då kunderna blivit både fler och mer skiftande, något som gjort tjänsten mer mångsidig och publiceringsverktyget betydligt mer omfattande. 

Nya funktioner och förbättringar har lagts till i rask takt, utan att fullt ut ha hittat sin naturliga plats i verktyget, vilket gjort det en aning otympligt med tiden. 

Det nya publiceringsverktyget är utformat för att vara betydligt mer intuitivt och enkelt att använda även för de som inte är så “datorvana”. 

“Vi har lyssnat på feedback från våra kunder, och tagit till oss av deras önskemål om en mer användarvänlig publiceringsprocess, med målsättningen att verktyget ska vara så lätt att förstå och jobba i, att någon manual inte ska behövas ”
— Alba Dogani, supportansvarig på Naturkartan.

Genom att förenkla användargränssnittet hoppas vi nu kunna lotsa kunderna mer eller mindre sömlöst genom hela publiceringsprocessen. 

Den nya versionen av publiceringsverktyget kommer att lanseras inom de närmaste veckorna och finnas tillgänglig för alla redaktörer / administratörer på Naturkartan.se när så sker. Givetvis med full support från Naturkartan.





Så måste skogen se ut för att främja friluftslivet

/

Ny studie från Skogsstyrelsen visar hur flera olika typer av indikatorer hänger ihop och tillsammans bidrar till ökad förståelse för hur skogen måste se ut för att gagna friluftslivet. 

“Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism ”
— Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien

Den svenska skogen är “en fråga om liv och död”, skrev Axel Lindén (författare och skogsägare) när han recenserade Lisa Röstlunds bok - “Skogslandet” i Aftonbladet för knappt ett år sen. Och faktum är att det är precis vad det handlar om; skogen ska rädda allt och alla, annars är det kört. 

I Skogslandskapet granskar journalisten Lisa Röstlund skogen, med alla dess intressenter och intressen, som om det vore (och kanske är) en av vår tids stora ödesfrågor. Boken är ingen partsinlaga, utan en journalistisk oberoende granskning, där författaren kliver “ned i skyttegravarna och blottar konsekvenserna av motsättningarna. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet”, som Forum förlag uttrycker saken.

“I skogslandet Sverige pågår en kamp. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat och biologisk mångfaldskris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta den”, skriver förlaget. 

Boken är en av många utmärkta referenser till hur skogen ska användas och således skötas för att bäst tjäna användningen. 

Helt säkert är i alla fall att skogen har många olika värden för många olika intressenter, och inte är i närheten av att räcka till för allt och alla, om intressenterna inte kompromissar, i bemärkelsen att de lyckas samsas om en och samma skog. 

Frågan är hur skogen ska skötas och se ut för att tillgodose olika intressenters behov och önskemål? 

Vi som arbetar med, och har ett starkt intresse för, friluftsliv, är mycket måna om att skogen skyddas och/eller vårdas och/eller brukas / sköts på så sätt att det även främjar friluftslivet. 

Därför är kapitlet i Skogsstyrelsens Skogsskötselserie, det som rör “Skogsskötsel för friluftsliv rekreation”, särskilt angeläget, då skogen står för betydande del av det svenska landskapet som många använder för rekreation och naturupplevelser. För många människor är det ovärderligt att kunna vara ute i skogen och njuta av vacker natur, jaga, fiska, sporta, plocka bär och svamp eller helt enkelt bara vara i skogens tystnad.

Enligt skogspolitikens miljömål ska ”skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden värnas.” På senare tid har också skogens sociala värden lyfts upp tydligare på agendan, vid sidan av ekonomiska, ekologiska och flera andra värden. Och inte sällan hänger de ihop. 

Men vad menas egentligen med skogens sociala värden? Begreppet ges olika innebörd beroende på vem som tolkar det, och det förekommer ofta olika definitioner, där exempelvis skogsbolag tolkar det på det sätt som tjänar bolagens intressen och friluftsorganisationer på ett annat sätt som tjänar deras intressen. De breda spannet för tolkningar har gjort företeelsen till lite av en papperstiger. 

Skogsvårdslagens portalparagraf (1 § SVL) beskriver att skogen ”ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.” De sociala värdena nämns alltså inte i lagtexten, inte heller i den så kallade hänsynsparagrafen (30 § SVL), där det i stället nämns att hänsyn ska ”tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen”. 

“Sett ur vårt perspektiv måste lagen tydliggöras och skärpas. ”
— Kristofer Björkman / Naturkartan

Skogsstyrelsen (2013) har definierat skogens sociala värden som ”de värden som skapas av människans upplevelser av skogen”. Dessa värden rör skogens betydelse för:

  • hälsa, välbefinnande och en god livsmiljö

  • fritidsupplevelser, friluftsliv och turism

  • upplevelsevärden och sociala naturkvaliteter

  • estetiska värden

  • pedagogik och kunskap om skog och miljö

  • lek, samvaro och sociala relationer

  • intellektuell och andlig inspiration

  • identitet och kulturarv

Men även detta föremål för tolkning. Mot bakgrund av detta är det därför mycket glädjande att Skogsstyrelsen nu har fördjupat sig ytterligare i frågan i den nyss utgivna rapporten: “Skogens rekreationsvärden - en förstudie med förslag till indikatorer”. 

Rapporten har tagits fram av Mittuniversitetet och SLU och har sin grund i Skogsstyrelsens uppdrag från Regeringen (2019) att ta fram förslag på indikatorer som kan mäta Sveriges första nationella skogsprogram (2018). 

Förra året (2022) redovisade Skogsstyrelsen förslag på såna indikatorer inom en rad olika ämnesområden men framförde också behov av att utveckla statistikunderlag inom vissa områden för att relevanta indikatorer ska kunna realiseras. Ett sådant utvecklingsområde avsåg statistik om skogens värde för rekreation, friluftsliv och naturturism. 

Vi använder alla våra sinnen för att uppleva skogen, men de visuella intrycken utgör en viktig del av upplevelsen av att vistas där, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Därför är grunden för det system av indikatorer som föreslås skogens egenskaper. Om skogen inte har en inbjudande struktur och sammansättning kommer rekreationsvärdet i de flesta fall vara lågt, på ett sätt som är svårt att kompensera för, visar studien som Mittuniversitet och SLU gjort på uppdrag av Skogsstyrelsen.

Så måste skogen se ut för att främja friluftsliv och rekreation

Tyresta Nationalparks gamla skog är föredömlig för friluftsliv

Svaren beror i stor utsträckning på vem man frågar, men en sammanställning av kunskap på området visar att detta är det som utmärker en attraktiv skog när det gäller möjligheter till rekreation:

  • Stora, höga träd.

  • Att skogen inte är för tät eller för gles.

  • Varierad topografi med möjlighet till utsikt.

  • Förekomst av betes- och hagmark.

  • Närhet till vatten.

  • Lugnt och utan buller.

  • Mindre stigar.

  • Varierad skog.

Det är känt att människan mår bra av att vara i en skog man tycker är inbjudande. Det påverkar vår hälsa positivt, till exempel immunförsvar, nervsystem och andningsorgan. Det ger positiva effekter på vårt sociala välbefinnande, minskar trötthet och depression men ger oss också mental avslappning och vitalitet.

Indikatorer att följa upp och exekvera på

Förslaget forskarna presenterar visar hur flera olika typer av indikatorer hänger ihop och tillsammans bidrar till skogens rekreationsvärden. Utifrån det vi vet idag så är det möjligt att mäta och utvärdera följande indikatorer som en del i att bevara och utveckla de värden som gör våra skogar attraktiva för rekreation:

  • Förekomst av gamla träd

  • Hur tätt träden står

  • Avstånd till bostaden

  • Närheten till vatten

  • Buller

  • Stigar, leder

  • Kännedom om rekreationsskogar

  • Besöksfrekvens

  • Upplevt värde av vistelser

Naturkartans förhoppning är nu att dessa indikatorer specificeras ytterligare, blir vägledande, och helst formellt bindande. 

– Att skogen ger oss stora sociala värden märkte vi inte minst under pandemin när folk sökte sig ut i skog och mark i närheten av hemmet för miljöombyte. Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism, säger Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien.




Gränslös satsning på digitala besöksguider

/

I takt med att naturturismen växer i Sverige, växer även besöksnäringens behov av att destinationerna håller den kvalitet som besökaren förväntar sig. En viktig aspekt av detta är att kunna tillhandahålla en digital besöksguide, med vilken besökaren kan få information om och planera sitt besök. Eftersom destinationen inte sällan sträcker sig över flera geografiska gränser och olika intressesfärer, så finns här ett stort behov av gränsöverskridande samverkan och samordning. 

Rönne å och Ringsjön och Runt Vättern är två destinationer som precis lyckats lägga pusslet med strålande fint resultat. 

Rönne å’s nya webbplats

I Sverige finns det hundratals destinationer som alla är mer eller mindre erkända för sin fina natur och sitt rika kulturliv. Lägg därtill den mångfald av besöksmål, som ännu är relativt outforskade, då folk i allmänhet, och den internationella turismen i synnerhet, ännu inte känner till dem. 

“Många vill cykla längs med Vättern, men vilka kommuner som berörs, det spelar mindre roll”
— Kristofer Björkman / Naturkartan

Många av dessa är både stora och gränslösa i bemärkelsen att de ofta sträcker sig över de formella geografiska gränserna för kommuner, län, regioner, m fl; rågångar som i detta fall är helt irrelevanta för besökaren, men viktiga för förvaltare och huvudmän. Besökaren vill helt enkelt besöka Västkusten, Blekinge-arkipelagen eller Tiveden. Eller vandra Kungsleden, Bergslagsleden, eller Bruksleden. Eller cykla Vänerleden, Kattegattleden och Runt Vättern. Vilka kommuner, än mindre vilka län, som berörs spelar besökaren mindre, eller i princip ingen roll. 

Vad som är desto viktigare för besökaren är att det finns inspirerande, informativa och inte minst vägledande guider som visar upp allt som finns att se och göra på destinationen, och som funkar i telefonen, helst offline. 

Guider som besökaren kan använda både innan, under och efter sitt besök. För att hon ska kunna planera sitt besök, men även ta sig fram och hitta rätt på plats, och kanske också för att kunna spara och dela sin upplevelse med andra när hon har kommit hem. 

Gränsöverskridande satsningar på naturturism

Naturkartan ligger bakom flera såna gränsöverskridande satsningar som alla bygger på en intim samverkan mellan alla förvaltare/huvudmän samt andra intressenter som är knutna till destinationen. Inte sällan rejäla insatser som bygger på en gemensam plattform för att alla intressenter på enklast och effektivast tänkbara sätt både ska kunna administrera och kommunicera allt som finns att se och göra på destinationen, i olika kanaler, synkroniserat med varandra. Där den kanske viktigaste delen av plattformen är den gemensamma databas, som dels integrerar med olika typer system för automatiska och kontinuerliga hämtningar och uppdateringar av innehåll och data från tredje part, och som dels kan administreras manuellt via Naturkartans CMS för kompletteringar, uppdateringar och publiceringar av all metadata och övriga information.

Det betyder exempelvis att när Länsstyrelsen gör en ändring i ett naturreservat i sitt förvaltningssystem (S-DOS), så avspeglar sig den inte bara på Länsstyrelsens webb, utan även på Naturkartans webb och app, och även i alla andra kanaler som använder informationen. Detsamma gäller ändringar i kommuners GIS, eller turistorganisationers turismsystem, m fl. 

Samverkan har gjort Rönne å och Ringsjön till en attraktiv destination för fiske- och naturturism

Projektet ”Naturturism Rönne å och Ringsjön” drog igång redan hösten 2019 och är ett samarbete mellan de sex kommunerna; Ängelholm, Åstorp, Klippan, Eslöv, Höör och Hörby i syfte att utveckla fiske- och naturturismen i området Rönne och och Ringsjön. Detta med ambitionen att göra Rönne å och Ringsjöarna till en självklar och attraktiv destination för fiske- och naturturism. 

En utmaning redan från början var att hitta en lösning för hur all data och information om allt som finns att se och göra på Destinationen ska kunna administreras och kommuniceras i samverkan mellan alla huvudmän och övriga intressenter på destinationen, för att kunna erbjuda en komplett och kontinuerligt uppdaterad och kvalitetssäkrad digital guide ämnad för såväl allmänhet som besökare. Valet föll på Naturkartan, inte bara för dess användarvänliga guider / karttjänster, utan för att det underliggande systemet som är byggt för samverkan mellan de huvudmän som berörs. 

“När sex kommuner med olika förutsättningar samverkar som en destination så behöver det vara en flexibel lösning. Med Naturkartan kan vi jobba utifrån allas förutsättningar och det är verkligen bra.”
— Malin Tan, projektledare Rönne å och Ringsjön

Kolla in Rönne å och Ringsjön på Naturkartan och som helt ny (av Naturkartan framtagen) webbplats. 

I guiden finns vandrings- och cykelleder från Region Skåne; naturreservat från Länsstyrelsen; restauranger, boenden, etc från Besöksnäringen, kommunalt förvaltad natur från kommunerna, osv. 

Inbäddad karttjänst vägleder till allt som finns att se och göra Runt Vättern

Destination Runt Vättern införskaffade Naturkartan av ungefär samma anledning. Destinationen drivs av ett destinationsbolag till vilket alla kommuner runt Vättern (samt Vätternvårdsförbundet) är partners, med åtagandet att göra gemensamma satsningar på bl a marknadsföring. 

Förra året beslutade man sig för att intensifiera arbetet med att samordna och kommunicera utbudet av cykling och vandring runt hela Vättern. Inom ramen för det behövde man ett system tillika karttjänst, där väldigt många av Vätterns cykel- och vandringsleder redan fanns inlagda och dessutom kontinuerligt kvalitetssäkrade av dess huvudmän.

Kolla in Runt Vätterns guide på Naturkartan och som inbäddad karta på egen webbplats. 

Runt Vättern i samverkan med alla huvudmän runt hela sjön

“Vi har ett starkt nätverk runt Vättern och har under många år velat arbeta tematiskt med rundturer och paketering runt Vättern. Naturkartan gör det möjligt för oss att på ett tydligt sätt presentera detta. Vi har valt att i nuläget jobba med vandring och cykling men på sikt kommer utveckla mer funktioner. ”
— Åse Wännerstam, Samordningsansvarig Runt Vättern

Passa även på att kika på några andra exempel på regionala upplägg: 

Här finns lite kort information om Naturkartans regionala upplägg, och några Best practise. 

Så skapar du en miniguide

/
Foto: Andreas Dress

Ett riktigt bra sätt att både vägleda och inspirera folk ut i naturen är att förpacka ett urval av det som finns att se och göra på din destination i sk. “miniguider”. 

Det kan vara fyra dagars äventyr i Blekinge Arkipelagen, bästa badplatserna i Upplands Väsby eller tips på fiskeområden längs med Rönne å, bara för att nämna några exempel. 

En miniguide är således ett utmärkt sätt för såväl allmänheten som besökare att snabbt få ett genomarbetat och ett relativt färdigt förslag på en riktigt fin naturupplevelse under en eller ett par dagar, eller bara ett selektivt urval av ett antal aktiviteter eller platser som man helt enkelt inte får missa.  

I detta inlägg kommer vi att gå igenom allt du behöver veta för att skapa en miniguide på Naturkartan. Vi kommer att titta på de olika format som finns och hur du kan skräddarsy din miniguide för att passa din organisations behov. 

För att miniguider ska synas i topp-menyn i er guide måste ni slå på “Miniguider” i redigeringsläget. Detta gör du genom att gå in på er guide och klicka på kugghjulet uppe till höger och välja “redigera guide”, och sedan scrolla nästan längst ner tills du hittar “Undermenyer” och kan bocka för “visa miniguider i menyn”.

En miniguide finns i två format: Turförslag och Lista

En “miniguide” finns alltså i två olika format: Turförslag och Lista. I båda fallen väljer du ett urval av områden, leder och platser, som visas på en karta och beskrivs i text och bild. 

Miniguide i form av ett turförslag

Formatet för Turförslag är likt en artikel och är tänkt att vara som ett sätt att paketera rutter i både text, bild, och en karta som visar ett urval av de områden och leder som omfattas av turen. Här finns således gott om utrymme att beskriva turförslaget enligt alla konstens regler, med både bilder, texter i olika formateringar, och med en vägledande karta som en viktig komponent. 

Detta format passar det mesta; alltifrån förslag på flera dagars vandring, eller ett urval av platser som badställen, grillplatser, osv. 

Turförslag behöver du uppdatera manuellt, d v s om du lägger till en ny badplats på Naturkartan, som du även vill ha med i turförslaget, så behöver du även lägga till det i sistnämnda.

Exempel på turförslag:

Klicka på länkarna för att se några exempel på hur turförslag kan se ut.

Förslag på turer:

Urval av platser:

Så skapar du ett turförslag:

  1.  Klicka på kugghjulet från inuti guiden och välj “Turförslag”

  2. Tryck på “Lägg till Turförslag”. Här kan du lägga till rubrik, huvudtexten, bilder, kategorisering osv. 

  3. För att lägga till platser till kartan söker du på dina platser under “Relaterade platser” nästan längst ner:

  4. Tryck på “ändra” för att spara. Du kan se ditt turförslag antingen i menyn på din guide som heter “miniguider” eller genom listan under “Turförslag” i menyn på kugghjulet. 

Miniguide i form av en lista

Till skillnad från Turförslaget har Listan inte så mycket utrymme för beskrivningar i text och bild. Listan fokuserar istället på att vägleda besökaren till ett urval av områden, leder och/eller platser med hjälp av karta med därtill hörande kort för alla platser etc, ganska likt Naturkartans generella karttjänst.   

Det finns två format på Listan. Det första är en lista på enbart specifika platser som du har valt ut. Denna Lista är perfekt när du vill skapa miniguider till exempelvis alla badställen på en destination, alla fiskeområden längs en älv eller topp 10 att se och göra i ett område. 

En lista ser ut så här när den har blivit skapad:

Det är alltså en lista med kort på vänster sida och alla platser är markerade på kartan. Man kan öppna korten på vänster och gå in på varje sida för mer information.

Exempel på listor:

Så skapar du en lista:

  1. Ta upp sidorna av platserna som du vill ska vara med på listan.

  2. Tryck på Spara (bokmärket) och välj “Skapa en ny lista”. Namnge listan och skapa.

  3. Fortsätt spara de andra platserna till den skapade listan.

  4. Efter att du har skapat listan måste du placera den i din organisations guide. Detta gör du genom att klicka på din profil.

  5. Längst ner på sidan på din profil står titeln “Listor” och du ser dina skapade listor.

  6. Klicka på listan du skapade och tryck sen “redigera” i övre högra hörnet.

  7. Scrolla tills du ser fältet för “guide” i publiceringsverktyget och välj din guide

  8. I redigeringsverktyget kan du även lägga till beskrivning på listan och bild på omslaget till listan, samt kategorier m.m. Spara när du är klar.

Nu syns din lista under “miniguider” i menyn på er guide! 

Uppdatering? En viktig sak att notera är att i en lista visas enbart de platser du har lagt till. Om det läggs till fler platser i framtiden måste du manuellt lägga till dem i listan också.

Lista med kopplade platser

Det andra formatet av listan är en lista med platser PLUS närliggande platser som är kopplade till dem. Till exempel så vill du kanske visa en längre vandringsled, men även alla kopplade platser som toaletter, vindskydd, caféer och boenden. Eller om du vill visa upp ett helt område, till exempel en ö, friluftsområde osv. 

En lista med kopplade platser kan vara fördelaktigt av flera skäl. För det första får användaren komplett information om vad som finns runt platsen. För det andra uppdateras listan automatiskt när du lägger till nya platser i framtiden, till exempel en toalett eller ett café.

Så länge de nya platserna är kopplade till leden eller platsen som finns med i listan, så läggs de automatiskt till. Detta innebär att du inte behöver oroa dig för att uppdatera listan i framtiden, utan kan lägga till nya platser och vara säker på att de kommer att visas.

Exempel på lista med kopplade platser (miniguide):

Om du vill ha en lista som också innehåller de kopplade platserna så kan vi hjälpa dig! Kontakta oss på support@outdoormap.com.

Så skapar du en lista med kopplade platser:

  1. Öppna en av platserna som ska vara med på listan. Tryck på kugghjulet och välj “Lägg till miniguide”. 

  2. Här kan du redigera namn, bild på omslag, beskrivning och kategorier om du vill.

  3. Lägg till de andra platserna till miniguiden genom att trycka på spara (bokmärket) och välj den miniguidens namn i listan. 

Nu har du en lista med kopplade platser som syns under “miniguider” i menyn.

Detta är hur du skapar en miniguide på Naturkartan! Hör av er om ni behöver hjälp på support@outdoormap.com så hjälper vi er gärna.

Tips och tricks för den perfekta guiden!

/

Visste du att det finns många sätt att förbättra din guide på Naturkartan och inspirera andra att upptäcka naturen? Här nedan följer fem tips och tricks för att hjälpa dig att skapa den perfekta guiden på Naturkartan och inspirera andra att upptäcka naturen hos er.

1. Bild och beskrivning går långt!

Att inkludera bilder och videos är ett effektivt sätt att göra din guide mer visuell och lockande för läsarna. Bilder kan visa upp vackra naturscenerier och ge en känsla av vad som väntar, medan videos kan vara ett bra sätt att visa hur man till exempel sätter upp ett tält eller eldar på rätt sätt. Även om det inte är en perfekt bild så är det hjälpsamt. Bilder ska vara så högupplösta som möjligt.

En kort beskrivning kan hjälpa användaren och guida dem på bästa sätt. En beskrivning kan ge en överblick över vad som väntar och hjälpa användaren att avgöra om det är rätt destination eller aktivitet för dem. Det kan också ge viktig information som till exempel hur lång tid aktiviteten tar, svårighetsgraden, eller om det finns några speciella förberedelser som behöver göras.

2.  "Redaktörens val"

Det går att sätta “Hög prioritet / redaktörens val” på de platser man vill lyfta på guidens förstasida. Väljer man bort den knappen ser man all material på kartan. Här kan ni alltså välja hur ni vill paketera eran guide- vad vill ni lyfta först för besökaren? Vad är viktigast att lyfta? I många fall handlar det om viktiga leder och naturreservat.

Du ändrar prioritet på platsen/leden i publiceringsverktyget. Öppna sidan för platsen du vill redigera, tryck kugghjulet och välj redigera. Scrolla ner eller sök på “Prioritet / Redaktörens val”. Där kan du välja mellan 3 nivåer och det finns en hjälptext under för att bedöma vilken nivå som passar, men ni bestämmer själva. 

3. Kategorisera: Använd kategorierna som passar! 

Vi har 190 kategorier att välja från som huvudkategori. Försök att hitta en som passar och använd den ofta. Det är bättre att gruppera platser/aktiviteter i en kategori än att ha lika aktiviteter i olika kategorier. 

Underkategorier är ifall platsen/leden passar in även i en annan kategori. T.ex. cykling och mountainbike delar ibland samma led. Då kan man välja även dessa som underkategorier. Huvudkategorin (och ikonen) är kanske cykling, men underkategorin är mountainbike så att om man söker “mountainbike” så dyker fortfarande leden upp. Kategorisera inte aktiviteter som är i närheten, t.ex. boende som vandring bara för att det finns vandring i närheten. Då dyker boende upp när en användare söker vandring, och det är ju inte riktigt vad användaren är ute efter.

4. Koppla närliggande etapper

Om ni har en led med etapper så koppla gärna etappen före och efter, så det blir lätt för användaren att följa. Om du inte ser etappen före och efter i kartan eller i listan, öka radie tills den dyker upp (radie avstånd är max 50 km bort, men man kan även flytta markören ännu längre bort om man vill koppla till något som är över 50 km bort).

5. Koppla Google my business

På Naturkartan kan man även lägga in besöksnäring! Caféer, Hotell/vandrarhem, cykelbutiker, kajakuthyrare m.m. har ofta stort intresse av att vara med på Naturkartan om de befinner sig nära en led eller är involverad i friluftslivet av platsen. Ni som huvudman kan ladda upp dessa platser och om företaget är kopplat till Google my Business så kan även ni genom Naturkartan koppla till deras Google my Business. Detta betyder att om företaget ändrar sina öppettider eller kontaktinformation så uppdateras det automatiskt på Naturkartan. 

För att koppla till Google My Business så klistrar ni bara in företagets Google Place ID. 

  1. Skapa platsen som vanligt först

  2. Klicka på Redigera platsen och hitta fältet “Google places ID”.

  3. Klicka på länken i hjälptexten som heter Place ID Finder. Länken leder till en extern Google Place ID finder site.

4. Sök efter företaget i Place ID finder sökfältet. Klicka på rätt företag (Om du inte hittar direkt, så kan du googla för att se om företaget är kopplat till Google my Business, samt vilket namn det ligger under).

5. Kopiera den långa raden som är företagets Place ID.

6. Klistra in i fältet på platsens sida i Naturkartan.

7. Klicka på ändra (spara)

8. Om du klickar in på redigera igen och scrollar längst ner till bilder så ser du även nu att bilder från Google har importerats. Du kan välja från dessa bilder om du tycker någon av de passar och du vill ha med de i gallerian. 

9. Klar! Dock syns inte ändringarna förrän nästa körning (dagen efter så ska det synas).

Inspiration:

Om man vill ha lite inspiration på hur en guide kan se ut kan man kika in dessa:

I nästa inlägg kommer vi gå in på miniguider, artiklar, nyheter och evenemang! Så håll utkik!