Så kvalitetssäkrar du dina vandringsleder med Naturkartan

Med Naturkartan är det enkelt att kvalitetssäkra dina vandringsleder enligt de kommunikativa kriterier som framgår av det nationella ramverket för vandringsleder. Har du högre ambitioner, kan du även överträffa dessa kriterier med råge. Så här gör du! 

Det nationella ramverket för vandringsleder visar vägen

Under 2019-2022 arbetade projektgruppen för Nationellt ramverk för vandringsleder fram en standard som syftar till att hjälpa branschens alla intressenter med att ta fram och upprätthålla kvalitativa och hållbara vandringsleder. 

Ramverket riktar sig främst till myndigheter, regioner, kommuner och andra ledansvariga som arbetar med vandringsleder som ligger utanför det statliga systemet i Sverige.

Ramverket består av kvalitetskriterier och en tillhörande verktygslåda. Kriterierna beskriver vad som är viktigt för att åstadkomma en utveckling mot en hållbar, kvalitetssäkrad och attraktiv vandringsled. De ska läsas som en rekommendation som kan stödja och inspirera ett långsiktigt förbättringsarbete. I verktygslådan finns en samling goda exempel på avtalsmallar, stöddokument, manualer m.m. som har tagits fram eller samlats in från redan etablerade leder. Dessa kan användas som inspiration för dig som jobbar med vandringsleder och fungerar som vägledning för att realisera kvalitetskriterierna.

Bra kommunikation ett viktigt kvalitetskriterium

En av kvalitetskriterierna rör själva informationen om och kommunikationen av lederna. Tyvärr är projektgruppens redogörelse för hur denna “kommunikation” bör se ut och fungera ännu så länge relativt knapphändig och beskrivs endast med att “information om leden ska finnas samlad och tillgänglig på webben” enligt vissa, enligt vår mening vagt hållna, sk “kvalitetskriterier”. 

Nedan finner ni det nationella ramverket kriterier för kommunikationen:

Naturkartan har högre ambitioner än så…

Naturkartan tagit fasta på ovan nämnda kvalitetskriterier, men har även valt att se dem i ljuset av de rekommendationer och riktlinjer som anges i andra sammanhang; däribland i de friluftspolitiska målen och då Inte minst, i målet om att naturen ska vara tillgänglig för alla, även sett ur ett informativt och kommunikativt perspektiv, vilket innebär att människor ska känna till och ha kunskap om natur och friluftsliv. Men vi har även inspirerats av flera andra studier och rapporter under årens lopp, däribland Naturvårdsverkets redovisning av sitt forna regeringsuppdrag (RB2016): Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden. Men kanske allra mest utifrån den feedback som Naturkartans 10 000-tals medlemmar har bidragit med det senaste decenniet. 

“Här redogör vi för hur du kan använda Naturkartan för att kvalitetssäkra dina leder på ett sätt som inte bara uppfyller nationella ramverkets kriterier utan även överträffar dem med råge. ”

— Kristofer Björkman / Naturkartan

Så använder du Naturkartan för att kvalitetssäkra dina vandringsleder

Fullkomlig beskrivning av leden

För att besökaren ska få en god uppfattning om ledens beskaffenhet såväl innan som under själva vandringen, behöver leden såklart beskrivas enligt alla konstens regler för att tjäna båda dessa syften. 

För ordningens skull kan vi dela upp denna beskrivning i några olika typer av data och information som alla bör hänga ihop med varandra sömlöst, då ingen av dem klarar sig särskilt bra på egen hand:

1. geografisk data

2. metadata / metainformation - den data och information som beskriver den geografiska datan

3. kartdata

Den geografisk data visar ledens sträckning

Ledens sträckning definieras av dess geografiska data, och kan vara uppdelad i etapper eventuellt med tillhörande anslutningsleder och/eller rundslingor. Den geografiska datan kan antingen laddas upp, redigeras och hållas uppdaterad direkt i Naturkartans system och/eller automatiskt hämtas från och hållas uppdaterad via huvudmannens eget GIS (geografiska informationssystem).

Information och metadata beskriver den geografiska datan

Den geografiska datan för varje led bör sedermera beskrivas med diverse metadata och information för att bli tillgänglig och användarvänlig. 

Naturkartan har stöd för följande typer av beskrivande information: 

• Namn

• Beskrivning (i text med format editor)

• Bilder

• Videor

• Ljudfiler

• PDF-filer

• Nedladdningsbara gpx-filer

• Närliggande intressepunkter, som faciliteter, etc

• Länkar (webb) med länktexter

• Fakta 

• Hitta hit-info

• Föreskrifter

• Utökad information om tillgänglighet

  • Aktuell information

  • Parkering

  • Adress

  • Kommunikationer

  • Underlag

  • Kupering / backar / höjdkurvor

  • Hinder 

• Kategorisering, både huvud- och underkategorier, som vandring, cykling, m m

• Ledens svårighetsgrader (med olika färgkoder)

• Ledens färgsättning, för att den ex ska överensstämma med den fysiska ledmarkeringen. 

• Beräknad tid det tar att gå leden

• Ledens längd

• Vägbeskrivning till en ledetapps början. 

• Information om tillgänglighet för människor med funktionsvariationer

• Testad med rullstol

• Kontaktinformation till huvudman / förvaltare

• Spår- och ledstatus ex när leden sist spårades / sladdades

På Naturkartan kan huvudmännen erbjuda användaren ca 120 olika typer av faciliteter och andra intressepunkter, som de med fördel kan koppla till sina leder, så att användaren i sin tur får en rik och nyanserad bild av allt som finns att beakta, se och göra längs med lederna.

Kartdatan beskriver omgivningen bättre än något annat

De underliggande kartorna (kartlagren) liksom de funktioner som är intimt förknippade med kartorna, är av avsevärd betydelse för beskrivningen av ledens beskaffenhet, där själva “kartan” beskriver omgivningen bättre än något annat. 

Med Naturkartan kan huvudmännen lägga sina leder på följande kartlager: 

• Satellit 

• Lantmäteriets terräng- och fjällkarta

• Thunder Forest - OSM

Där samtliga kartlager innehåller följande funktioner: 

• Kartorna har en kompass som pekar ut vädersträcken.

• Användaren kan zooma ut och in i kartan, samtidigt som lagren ändras i kartan för att ge mer detaljrik vy desto djupare man zoomar in. 

• Användaren kan rotera kartan 360 grader. 

• Användaren kan flytta karta med ett finger

• Användaren kan använda Tjänstens gps för att se sin position och färdriktning på kartan.

• Användaren kan mäta avstånd i kartan med kartans linjal och mätverktyg

• Användaren kan skriva ut ett önskat utsnitt av kartan med allt som där hör till som pdf och print.

• Tjänsten presenterar även det som finns på kartorna med listor och filter.

• Kartbladen kan laddas ner och användas offline (utan mobiltäckning)

Vikten av tillförlitlighet överskuggar allt

Men det kanske viktigaste kriteriet av alla är trots allt tillförlitligheten. Utan den spelar inget annat någon roll. Tvärtom, är det av förklarliga skäl kontraproduktivt att beskriva en led med information och data som inte överensstämmer med verkligheten. Här kanske ni tycker att “it goes without saying” men faktum är att mycket av den information som beskriver Sveriges vandringsleder idag kommer från opålitliga källor och/eller är ouppdaterad då data och/eller informationen är en kopia som saknar koppling till ursprunglig källa, och därmed saknar kontakt med verkligheten. 

“Huvudmännen är de som, i samverkan med varandra, till fullo kontrollerar och styr vad som kommuniceras, när, var och hur på Naturkartan”

— Emil Hellström, CTO / Naturkartan

Detta är ett av skälen till att Naturkartan endast innehåller information från huvudmännen för Sveriges natur och friluftsliv, vilka är de som, i samverkan med varandra, till fullo kontrollerar och styr vad som kommuniceras, när, var och hur. 

Det betyder att när exempelvis Länsstyrelsen gör en ändring i sitt förvaltningssystem S-DOS, avspeglar sig den inte bara på Länsstyrelsens webb, utan även på Naturkartans webb och app, och alla andra kanaler som använder informationen automatiskt. Detsamma gäller uppdateringar i kommuners GIS, turistorganisationers besöksnäringsdatabaser, m fl. 

Sökbarheten avgörande

Men det tar inte slut där. Ett annat extremt viktigt kvalitetskriterium är var och på vilket sätt vandringslederna görs tillgängliga. 

Oavsett hur väl du har beskrivit dina vandringsleder enligt ovan, så hjälper det föga, om de till slut hamnar på en isolerad ö ute på world wide webb (www), där t o m Google har svårt att hitta dem 

På Naturkartan sätter vi in alla leder i en större relevant och adekvat kontext, där användaren enkelt kan söka och hitta information om nära nog alla Sveriges lite mer prominenta vandringsleder. Inte bara på Naturkartans webb och app, utan även via andra kanaler som använder tjänsten. 

Vanligast är att användaren kommer från Google, beroende på att Google rankar Naturkartan högt. Men många går såklart direkt till Naturkartan där de vanligtvis söker efter vandring utifrån sina intressen och önskemål. Vanligt är att användaren söker efter vandring i ett län eller en kommun, filtrerar fram faciliteter, intressepunkter och/eller andra aktiviteter, och utifrån det kollar upp tillgängligheten. 

Inte sällan sparar användaren ett urval av sina sökresultat i en lista (miniguide) på sin profil och delar den med sina vandringskompisar. 

Även språket spelar stor roll för tillgängligheten. Knappt 10% av Naturkartans ca 2,5 miljoner användare kommer från utlandet. Ungefär hälften av dem är tyskar. Naturkartan är översatt i engelska, tyska, polska, nederländska och finska. Kommer användaren från något annat land får användaren tjänsten på engelska.

Det som styr val av språk är vilket språk användaren valt för sitt operativsystem / webbläsare.

Mobile first

Allt detta; all information, all data, alla funktioner, alla kartor, all samverkan med huvudmännen, all sökbarhet, ja allt… måste finnas tillgänglig i mobiltelefonen och där kunna användas utan mobiltäckning (offline). 

Svenskarna är nämligen ett av världens mest digitala och uppkopplade folk, där den smarta mobilen nu fixar de flesta av våra bestyr, och därför också blivit en helt oumbärlig del av våra liv. Faktum är att i princip alla (+12 år) har en egen “smartphone” idag och använder den flera timmar om dagen, inte sällan på bekostnad av desktop-datorn. 

Naturkartan är inget undantag. Tjänsten har ca 330 000 aktiva app-användare och två miljoner webbanvänderare, där ca 70% av webbtrafiken kommer från mobila enheter. 

Möjlighet för användaren att skapa, bidra och påverka

Sist men inte minst, är det viktigt att användarna själva får möjlighet att bidra, dela och påverka, vilket inte minst gäller informationen om vandringsleder. 

Idag ger Naturkartan användaren möjlighet att bli medlemmar, skapa en egen profil, recensera sina vandringsupplevelser, rapportera in fel och brister till huvudmännen, både ställa och själv svara på frågor, dela sina favoritleder med vänner, och en hel del annat. Ambitionen är att även låta användaren få möjlighet att bidra med bilder, beskrivningar etc, med huvudmännens goda minne. 

Naturkartans support hjälper dig!

Hör av dig till Naturkartans support, så hjälper den dig att kvalitetssäkra dina leder enligt det nationella ramverket för vandringsleder. Och har du högre ambitioner är så, blir ingen gladare än vi… jo förresten, vandraren :-)

Nytt GDPR-beslut från EU: OK att skicka personuppgifter till USA igen

Den 10 juli beslutade EU-kommissionen att införa en ny adekvat skyddsnivå för USA gällande GDPR. Skyddsnivån kallas ”EU-US Data Privacy Framework” och innebär att det återigen är ok att skicka personuppgifter mellan EU och USA givet att de amerikanska företagen har certifierat sig enligt ramverket. 

Innan EU-US Data Privacy Framework klubbades igenom har det i princip varit Omöjligt att föra över personuppgifter till mottagare utanför EU/EES

I princip alla Naturkartans leverantörer är certifierade enligt ramverket, vilket gjort tjänsten i princip helt GDPR-kompatibel över en natt. Men målet att bli helt EU-baserad till årsskiftet ligger ändå fast, då EU-domstolen kan komma att ogiltigförklara ramverket redan nästa år. 

Innan EU-US Data Privacy Framework klubbades igenom har det i princip varit förbjudet att föra över personuppgifter till mottagare utanför EU/EES, om inte något av undantagen i GDPR artikel 49 varit uppfyllda. Till exempel om EU-kommissionen fattat beslut om en adekvat skyddsnivå för mottagarlandet eller om lämpliga skyddsåtgärder vidtagits enligt artikel 45 och 46. 

EU och USA har ju förvisso träffat liknande överenskommelser under årens lopp, däribland “Safe Harbour” år 2000 och “Privacy Shield” år 2016, allt för att underlätta överföringar av personuppgifter, men båda har skjutis ner av EU-domstolen i de sk “Schrems-målen”. 

Särskilt Schrems II-domen gjorde det som bekant mycket svårt för EU-baserade företag att fortsätta använda amerikanska tjänsteleverantörer, vilket har fått ödesdigra konsekvenser för företagens verksamheter.

Sedan dess har flera europeiska dataskyddsmyndigheter satt dit ett antal företag för olagliga överföringar till USA. Och så sent som en vecka innan EU-US Data Privacy Framework började gälla, utförde Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) tillsynsbeslut mot fyra svenska bolag för att de använde Google Analytics och således överförde personuppgifter till USA utan adekvata skyddsåtgärder. IMY utfärdade sanktionsavgifter mot två av företagen. Ett av företagen slutade genast att använda tjänsten, och de övriga tre uppmanades att sluta använda tjänsten. 

Men nu har alltså förutsättningarna ändrats igen, vilket återigen gjort det möjligt för företagen att använda Google Analytics då Google LLC certifierat sig enligt ramverket i fråga.  

EU-US Data Privacy Framework innebär alltså att EU-baserade företag kan använda de amerikanska leverantörer, som är anslutna till ramverket genom självcertifiering, och som därmed åtagit sig att följa de dataskyddsskyldigheter, som sammantaget ger den adekvata skyddsnivå som krävs för att skydda de personuppgifter som är föremål för överföring till sådana företag. Således behöver varken ytterligare skyddsåtgärder vidtas eller en Transfer Impact Assessment genomföras, och därmed har ramverket avhjälpt de brister i amerikansk rätt som uppmärksammats av EU-domstolen i Schrems II-målet. 

För att göra det lite enklare för alla inblandade att förstå och hantera ramverket, har USA:s handelsdepartement (U.S. Department of Commerce) lagt upp denna hemsida, med en lista över alla organisationer som hittills anslutit sig till ramverket. 

Naturkartan GDPR-kompatibel med nya EU-US Data Privacy Framework

Alla Outdoormap AB’s US-baserade leverantörer (utom mapbox) finns med på den listan, och är således anslutna till ramverket, vilket gjort Naturkartan nära nog helt GDPR-kompatibel över en natt. 

Men situationen är alltjämt osäker, då EU-domstolen har en tendens att reagera negativt på dessa överenskommelser, varför en Schrems III-dom är att vänta, kanske inte i år, men troligtvis under år 2024. 

Skeptiska intresseorganisationer som None of Your Business (NOYB), har redan uttryckt kritik och menar att ramverket bara är en kopia av Privacy Shield. Värt att tillägga är att EU-kommissionen (i samverkan med europeiska och amerikanska myndigheter) löpande kommer att utvärdera huruvida ramverket fungerar i praktiken. 

Med det sagt, kommer Outdoormap AB (med tjänsten Naturkartan) fortsätta att arbeta för att bli helt EU-baserad och GDPR-kompatibel till årsskiftet, för det fall EU-domstolen återigen skulle förändra spelplanen med en eventuell Schrems III-dom.

Läs även tidigare inlägg: “Naturkartan siktar på att vara 100% GDPR-kompatibel innan årsskiftet”

Ny kontrollpanel lanseras efter sommaren

En bit in i augusti kommer Naturkartan att introducera en helt ny kontrollpanel som ger er bättre möjlighet att hålla koll på allt som händer på era sidor på Naturkartans webb och app, samt de kanaler som är kopplade till Naturkartan. Bra va!?

Här får du en smygtitt på det som komma skall

För er som ännu inte är bekanta med detta verktyg, är “kontrollpanelen” den översiktssida som idag ligger under “Mina organisationer > Visa” och som ger er en strukturerad sammanfattning av er organisations information och data på Naturkartan.se, så att ni kan hålla koll på allt som händer på tjänsten, och ge er möjlighet att redigera och agera direkt från samma plats.

Det bästa med den nya kontrollpanelen är att den gör det enklare för er att navigera och interagera med er data. Vi har tagit till oss er feedback och använt den som vägledning för att skapa en mer intuitiv och användarvänlig upplevelse.

Först och främst har vi förbättrat layouten så att ni snabbt och enkelt kan hitta de funktioner ni behöver. Nu kan ni enkelt komma åt era artiklar, turförslag, nyheter och evenemang. Ni kan även tydligt se om ni har fått frågor, recensioner och felrapporter. Ni kan också skapa nya objekt eller göra en export av er data direkt från sidan.

På översiktslistan kan ni enkelt se vilka objekt som är opublicerade, och nu även vilka språk som är publicerade. Ni kan se objektets bild, kategori samt när det skapades och uppdaterades. Vi har också infört en ny funktion som gör det möjligt för er att redigera era objekt direkt från dashboarden. Detta innebär att ni inte längre behöver navigera till varje enskild sida för att göra ändringar. Ni kan enkelt uppdatera och anpassa era objekt direkt på översiktssidan, vilket sparar er tid och gör er arbetsprocess smidigare. Ni kan fortfarande sortera listan precis som tidigare.

Vi är övertygade om att den nya kontrollpanelen kommer att göra er redaktörsupplevelse betydligt bättre, så att ni kan fokusera er på att skapa och publicera kvalitativt innehåll, samtidigt som ni har full kontroll över er organisations data och aktiviteter.

Vi ser fram emot att snart få dela vår nya kontrollpanel med er. Håll utkik och var redo att upptäcka en smidigare och mer användarvänlig adminupplevelse.

Tack för er feedback, ert fortsatta stöd och stora engagemang!

Anmäl dig till Naturvårdsverkets tankesmedja - kunskap om friluftsliv - 2023

Hur kan vi röra oss i naturen utan att störa den? En av frågorna vi hoppas få svar på under årets tankesmedja för friluftsliv.

Passa på att redan nu anmäla dig till Naturvårdsverkets tankesmedja för friluftsliv 2023 som går av stapeln den 7–8 november i Stockholm på temat: ”Kunskap om friluftsliv”. 

Här har Naturvårdsverket valt att utgå från den senaste forskningen om friluftslivet, som bl a kommer att bjuda på resultat från forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors, där vi åhörare sägs få reda på vilken ny kunskap finns och hur kan den omsättas i praktiken, samt vilka mervärden ger friluftslivet och hur det kan ske på ett hållbart sätt. Spännande!

Läs mer om Mistra Sport & Outdoors forsknings- och samverkansprogram som syftar till att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom både idrotten och friluftslivet. 

Hur kan vi förhindra nedskräpning i naturen?

Testa gärna Naturkartans verktygslåda med 10 "quick fix" för ett mer hållbart friluftsliv.

Naturkartans 10 "quick fix" för hållbart friluftsliv

Nu är det hög tid att öppna Naturkartans verktygslåda med 10 “quick fix” för ett mer hållbart friluftsliv i sommar.

Komplettera fysiska skyltar med digitala ikoner för eldningsförbud på Naturkartan

Sommaren är här! Och det betyder högtryck. Alltså inte bara högtryck i bemärkelsen varmt och klart väder, utan högtryck när det gäller antal besökare i våra naturområden. Kanske når vi inte pandemins rekordsiffror detta år, men intresset för friluftsliv har inte bara kommit för att stanna, det ser ut att fortsätta att öka. 

Som ni kanske minns visade SCB’s undersökningar från 2021 att hela 85 procent av befolkningen 16 år och äldre hade varit ute i skog och mark på fritiden minst någon gång under året. 52 procent hade varit ute i skog och mark varje vecka; en ökning med 33 procent från 2019. Och inget tyder på en minskning. 

“Naturkartan.se har haft ca 800 000 unika besökare under årets första fem månader...något som direkt avspeglar sig i fysiska naturbesök”

— Kristofer Björkman, Naturkartan

Naturkartan.se har haft ca 800 000 unika besökare under årets första fem månader. Lägg därtill nästan lika stor användning i apparna. Och nu väntas alltså sommarens anstormning. En period som normalt ensamt står för nästan en tredjedel av årets trafik, något som direkt avspeglar sig i fysiska naturbesök.   

Detta är såklart oerhört kul för alla som har jobbat hårt för att främja friluftslivet, men också utmanande, i synnerhet för förvaltarna, och särskilt i kristider som dessa när resurserna för naturvård och förvaltning är på gränsen till obefintliga. 

Nils Halllberg, miljörättsjurist på Naturvårdsverket, berättar för Erik Hansson på Natursidan.se, att fenomenet överturism är relativt nytt i Sverige, men understryker att det kan bli en utmaning.  

“Överturism är alltså inget vi ser överallt och hela tiden, utan snarare lokalt på vissa platser och då oftast under vissa avgränsade perioder. Då den ena platsen sällan är den andra lik vad gäller specifika förutsättningar och utmaningar så krävs också att platsspecifika lösningar diskuteras fram och implementerar”, säger Nils Hallberg till Natursidan.se. 

Foto - Ildar Sagdejev

På de platser där besökstrycket tidvis blir högt har vi sett att det primärt rört sig om att hantera frågor om nedskräpning, slitage i naturen, fulla parkeringar och trängsel, inte sällan också tendenser till konflikter mellan olika kategorier av friluftslivsutövare, skriver Natursidan. (Läs även Erik Hanssons krönika på temat.)

Informera om särskilt känsliga platser med hjälp av digitala punkter / ikoner på Naturkartan.

Under pandemiåren tog Naturvårdsverket fram en informationskampanj (tillika verktygslåda för förvaltarna) som syftade till att kommunicera det positiva med att vara ute i naturen och samtidigt vägleda för att undvika slitage, konflikter och risker när många är ute samtidigt. Stora delar av materialet är fortfarande högaktuellt, däribland “checklistan för hänsynsfullt friluftsliv”. 

Naturkartans verktygslåda med 10 “quick fix" för ett mer hållbart friluftsliv

Nu har även Naturkartan tagit fram en liten verktygslåda, till er förvaltare, för att ni enkelt och effektivt ska kunna informera och vägleda besökarna till ett mer hållbart friluftsliv.

Länsstyrelsen använder många av naturkartans funktioner för att informera Besökarna om vilka möjligheter och begräsningar som finns i olika områden.

1. Öka tillgängligheten

Öka tillgängligheten till platsen eller leden genom att markera ut parkeringsplatser och hållplatser.

Markera ut alla parkeringsplatser på kartan, med tydlig information (både text och bild) om hur parkeringsplatser ser ut och fungerar. Dessutom kan man informera om andra parkeringsplatser om man vill dirigera folk till specifika parkeringsplatser om huvudparkeringen har en tendens att fyllas. Ett exempel på en tydlig parkeringsplats är huvudparkeringen vid Storfosen.

Ett till sätt att öka tillgängligheten är genom att främja kollektivresor genom att markera ut alla relevanta hållplatser för kollektivtrafik på kartan och koppla dessa hållplatser till leden/området. Till exempel hållplatsen vid Skrylle naturreservat.

På leden/områdets sida kan man också fylla i information om hur man tar kollektivtrafik under fältet “Hitta hit”, som på Skrylle naturreservats sida. Man kan också hänvisa till Naturkartans funktion “hitta hit” för att få en vägbeskrivning genom google maps, där användaren även kan få fram tidtabeller.

Sist men inte minst, om det finns goda möjligheter till kollektivtrafik nära en plats eller led kan man kategorisera den med “Nära till kollektivtrafik”

2. Markera ut alla faciliteter

Snåla inte med att markera ut alla faciliteter, som soptunnor, vedlårer, m m, på kartan. En del nöjer sig med att kategorisera ex en rastplats med dessa kategorier, inget fel i det, men det blir mer tydligt om dessa faciliteter får egna platser. 

Soptunnor, Vedlår m.m. gör det tydligt för användaren vart faciliteter finns.

3. Vägled besökare med “Redaktörens val” och “miniguider”

Sprid ut besöken på fler områden, genom att marknadsföra de områden som inte är så kända men väl så besöksvärda som flaggskeppen. Vikta upp dessa områden som “Redaktörens val”, skriv en nyhet om dem, relatera till området och dela i sociala media. Och varför inte också göra en miniguide under ex rubriceringen: “Fem gömda pärlor…” eller liknande?

Se vårt inlägg om hur man skapar en miniguide här.

4. “Aktuellt” för viktiga meddelanden

Aktuellt kan innehålla viktig information och syns lätt

Använd aktuellt-funktionen för viktiga meddelanden, t.ex. hög risk för bränder, låg vattennivå i vattenkällor, varning för fallande träd p g a angrepp av Granbarksborre osv. Ett exempel är en etapp av blekingeleden, där bron är ur funktion.

5. Använd störningsikoner

Gör besökarna uppmärksamma på ev. störningar, genom att placera ut störningsikoner på dessa platser, ex för trasiga spänger, dysfunktionella vindskydd. Exempel:

• Dammen vid sågsjön

• Eldningsförbud

6. Nyheter

Släpp nyheter med viktig information, som du enkelt relaterar till de platser etc som berörs. 

• Brandrisk på vissa platser i Skåne

7. Skyddsområden

Placera skyddsområden eller liknande om ni har några sådana under en period, t.ex. fågelskyddsområden, sälskyddsområden. 

• Skyddsområde på Eckelsudde

• Sälskyddsområde

8. Lyft lokala och hållbara företag

Lyft gärna fram lokala företag, som boenden, caféer och restauranger, som knyter an till Agenda 2030 och de globala målen och som ligger i anslutning till friluftslivet. Du kan även bjuda in dessa som “contributors” så att de själva kan hålla sin information uppdaterad.

9. Utbilda genom artiklar och nyheter

Lägg ut artiklar som informerar och utbildar besökare om de olika arterna de kan komma att stöta på under deras besök, samt hur de bäst kan respektera dessa arter. Detta kan bidra till att minska störningar i djurlivet och hjälpa till att skydda ekosystemet.

• Vegetation och flora i Haninge

10. Upplys regler via “Föreskrifter”

Hänvisa gärna till de regler som gäller för ett område, etc under “Föreskrifter”, t.ex. om hunden ska vara kopplad osv.

• Långviksträsk

---

Om vi blir lite bättre på att informera och vägleda besökarna mot ett hållbart friluftsliv, har vi goda möjligheter att ge besökaren bästa tänkbara naturupplevelse samtidigt som vi värnar om våra naturområden.

Värt att nämna är även de studier som forskare vid Mittuniversitetet, Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad genomförde under 2020 för att kartlägga och bättre förstå friluftsvanor under pandemin.  

“Mer än var fjärde deltagare i den regionala studien upplevde olika typer av problem, varav det största var en ökad trängsel, främst på stigar och parkeringsplatser.”

— visar en studie från bl a Mittuniversitetet

Mer än var fjärde deltagare i den regionala studien upplevde olika typer av problem, varav det största var en ökad trängsel, främst på stigar och parkeringsplatser. Detta gäller såväl skyddade områden som naturreservat och nationalparker, men även offentliga gröna områden och stadsparker.

“För att undvika begränsningar i allemansrätten och vår rörelsefrihet behöver myndigheterna lägga mer fokus på besöksförvaltning av populära naturområden de kommande åren”, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet och medförfattare till denna forskningsartikel som tar upp resultatet från studierna.

Har du sett Naturkartans nya supportsida?

Vi är glada att få presentera Naturkartans sprillans nya supportsida som innehåller en mängd resurser och instruktioner för att hjälpa dig på traven.

Re-designen av Naturkartans publiceringsverktyg lanserades för några veckor sen. Vad tycker du? Älskar du det? Eller kanske hatar det? Att utforska och använda ett nytt publiceringsverktyg kan vara både spännande och utmanande. Förståelsen för alla dess funktioner och möjligheter kan vara överväldigande till en början. Men oroa dig inte, Naturkartans support finns alltid tillgänglig för att underlätta din övergång till det nya verktyget.

Bästa av två världar

Vår användarmanual (pdf) har nu ersatts av vår nya och förbättrade supportsida. Vi har kombinerat videobaserade instruktioner med informativa beskrivningar för att erbjuda en mer omfattande upplevelse och underlätta inlärningen.

Lär dig genom video

Vår samling av instruktionsvideor är en fantastisk resurs för att du ska lära dig grunderna i publiceringsverktyget. Genom att visualisera processerna kan du snabbt och enkelt ta till dig informationen och se exakt hur saker och ting fungerar. Våra korta och informativa videor kommer att guida dig steg för steg och hjälpa dig att komma igång på nolltid.

Fördjupa dig med textinstruktioner

För de som föredrar att läsa och ta till sig information på egen hand erbjuder vi även detaljerade textinstruktioner. Här kan du hitta omfattande beskrivningar och förklaringar för varje funktion och verktyg i publiceringsverktyget. Du kan ta det i din egen takt och gå tillbaka till specifika delar vid behov.

Sökfunktionen gör det enkelt att hitta

På vår supportsida har vi också inkluderat en sökfunktion som gör det enkelt att hitta svar på specifika frågor eller problem du kan stöta på. Genom att ange nyckelord eller fraser kan du snabbt få träffar som är relevanta för ditt ärende.

Använd sökfunktionen som för att hitta svar på specifika frågor eller problem

Hör av er om ni har några frågor eller funderingar till support@outdoormap.com.

Naturkartan siktar på att vara 100% GDPR-kompatibel innan årsskiftet

Outdoormap har arbetat i snart fyra år med att anpassa Naturkartan till GDPR, med målsättningen att helt följa regelverket innan årets slut.

Ända sedan Dataskyddsförordningen (GDPR) vann laga kraft våren 2018 har Outdoormap AB, oftast i egenskap av Personuppgiftsbiträde, arbetat mycket proaktivt för att Naturkartan ska följa bestämmelserna, något som intensifierades i och med med Schrems II-domen sommaren 2020 och de därpå följande domsluten, som sammantaget har kastat nytt ljus på GDPR’s omfattning och innebörd. 

Hittills har vi åtgärdat och säkerställt de flesta av förordningarna enligt GDPR, utan att nämnvärt ha försämrat våra tjänster, utan tvärtom till och med lyckats förbättra vissa delar. 

“Hittills har vi åtgärdat och säkerställt de flesta av förordningarna enligt GDPR”

— Emil Hellström, dataskyddsombud, Outdoormap AB

Utan att gå in på några detaljer, har vi bland annat hunnit avveckla och byta ut merparten av Naturkartans kopplingar till Google (däribland Google Analytics till förmån för EU-baserade Matomo och Plausible), samt flyttat i princip all serverkapacitet till EU-baserade tjänster.  

Men att vidta åtgärder som i mångt och mycket ruckar på själva fundamentet till vår verksamhet, har sannerligen tagit tid - och måste få ta tid för att resultatet inte ska bli kontraproduktivt, i den bemärkelsen att våra tjänster blir markant sämre för såväl kunder som användare, vilkas intressen alltid står i fullt fokus. 

“Viktigt att dataskyddsreglerna inte försämrar våra tjänster, utan helst förbättrar dem”

— Kristofer Björkman - medgrundare av Naturkartan

Outdoormap är inte ensamt om att vara en aning bekymrad över hur dataskyddsregler kan försvåra möjligheterna att bedriva sin verksamhet. 

Svenskt näringsliv lyfter fram problematiken i sin rapport: “Vad är fortfarande fel med GDPR?” i vilken man bland annat skriver att Europas konkurrenskraft kommer att vara alltmer beroende av hur företagen kan analysera och använda data, och lämnar förslag på åtgärder som syftar till att minska byråkratin och stärka konkurrenskraften, något som man hoppas ska beaktas i EU-kommissionens utvärdering av GDPR år 2024. 

“Att dataskyddsregler finns är i grunden självklart, men utformningen och omfattningen av dataskyddsreglerna kan obefogat försvåra, fördyra och förhindra datahantering.”skriver artikelförfattarna i rapportens inledning, och tillägger: 

“Det är inte helt ovanligt att personuppgiftsskyddet beskrivs som en absolut rättighet, vilket det inte är. I det datadrivna samhället är det av stor vikt att integritetsskyddet på ett korrekt sätt balanseras mot andra rättigheter, så att nyttan och de enorma möjligheter som öppnar sig genom dataanvändning kan realiseras.” 

“...en av de största utmaningarna... är att se till så att reglerna inte hindrar eller försvårar möjligheterna att bedriva verksamheten”

— 800 dataskyddsombud från rapporten "Dataskyddsarbetet i praktiken" på uppdrag av IMY

Värt att nämna i sammanhanget är att dataskyddsombud på ca 800 verksamheter i Sverige nyligen ansåg att en av de största utmaningarna de står inför i sitt arbete med att implementera och följa dataskyddsförordningen, är att se till så att reglerna inte hindrar eller försvårar möjligheterna att bedriva verksamheten. Detta framgår av rapporten ”Dataskyddsarbetet i praktiken” som bygger på en enkät som gjorts på uppdrag av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

I slutet av förra året släppte IMY dessutom en rapport, som visade hur svårt det är för myndigheter att hitta GDPR-kompatibla molntjänster. 

IMY:s undersökning är en del av ett samarbete med Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, där 22 nationella dataskyddsmyndigheter i Europa undersökt användningen av molnbaserade tjänster inom offentlig sektor.

“I Sverige ingår svaren från sju statliga myndigheter, som behandlar stora mängder personuppgifter och som samtidigt har erfarenhet av att använda molntjänster, i resultaten.

Samtliga sju deltagande myndigheter uppger att det är en utmaning att hitta molntjänster som är förenliga med GDPR.” skriver Computer Sweden.

“Samtliga sju deltagande myndigheter uppger att det är en utmaning att hitta molntjänster som är förenliga med GDPR.”

— Computer Sweden

I detta GDPR-cresendo har Outdoormap, liksom många andra företag och organisationer, valt att skynda långsamt, utifrån strategin att inte överila sig, utan hela tiden väga nytta mot olägenhet för såväl kunder som slutanvändare, vilket kortsiktigt har inneburit vissa kompromisser. 

I vår strävan att utveckla en SaaS-tjänst (ett moln- och webbaserat publiceringsverktyg) som ger våra kunder bästa tänkbara förutsättningar att båda administrera och kommunicera det som finns att se och göra inom friluftsliv och naturturism, har vi valt att använda de bästa underleverantörerna som funnits att tillgå utifrån ett närmast globalt utbud.

Resultatet är ett digitalt och tämligen komplext ekosystem av mer eller mindre raffinerade tjänster, varav några fortfarande har sin hemvist (servrar, etc) utanför EU/EES-området (oftast i USA).

Här återfinns tjänster som: 

• Heroku

• Netlify

• Mapbox

• Google (Elevations, Analytics, Tag Manager)

• Sentry

• Imgix

• Fastly

Alla dessa tjänster tillika underleverantörer (sk underbiträden) är emellertid föremål för grundliga utvärderingar och konsekvensbedömningar, som antingen leder till restriktiv användning, eller utfasning till förmån för alternativa tjänster, i linje med GDPR. 

Vad gäller restriktiv användning, har vi som ett viktigt steg i vår omställning eliminerat överföringen av i princip alla personuppgifter till “tredje land”, bortsett från IP-adresser, som teoretiskt sett kan knytas till en identifierad eller identifierbar fysisk person, utifrån principen att uppgifter som inte enskilt, men som i kombination med varandra, kan medföra att en viss person kan identifieras, också är personuppgifter. Detta gäller främst statiska IP-adresser, men någon mån även dynamiska. 

Här har vi således fortfarande en del kvar att göra för att Naturkartan ska bli 100% GDPR-kompatibel innan årets slut. Men arbetet fortskrider oförtrutet. 

I vår konfrontation med våra underleverantörer har vi förstått att de gör allt för att deras tjänster så snabbt som möjligt ska bli GDPR-kompatibla, för att inte förlora greppet om den europeiska marknaden. Men deras omställning har tagit tid, och kan komma att fortsätta ta lite tid, för att deras tjänster inte samtidigt ska förlora sin spjutspets. 

Eftersom europeiska motsvarigheter inte sällan saknas, försätter det oss i ett prekärt läge, där vi balanserar mellan att vänta in befintliga leverantörers tillvänjning och justeringar enligt GDPR, och att söka efter och implementera europeiska alternativ. 

I skrivande stund använder 160 kommuner, Länsstyrelser, statliga verk, och andra offentliga verksamheter Naturkartan. Vi har hittills haft en bra och löpande dialog med de flesta av er i frågan, och upplever att vår strategi och våra ansträngningar rimmar väl med era förväntningar.

Varmt välkomna att kontakta Outdoormaps dataskyddsombud för mer information, frågor och funderingar, via support@outdoormap.com

Läs Naturkartans integritetspolicy här. 

Mer information om Dataskyddsförodningen finns att läsa på Intigritetsskyddsmyndightetns (IMY) webbplats.

Nytt publiceringsverktyg lanserat

Nu har vi lanserat det nya publiceringsverktyget. Men "nya" är kanske en sanning med modifikation, då all bakomliggande funktionalitet är i princip densamma. 

Det som är nytt är själva designen, eller det man kallar för UI och UX (“user interface” och “user experience”, eller på svenska; användargränssnittet och användarupplevelsen). Den stora förändringen är att vi delat upp publiceringen av en plats i flera steg. Ja, vi kallar det för “plats” kort och gott, men avser även led och område.

Kolla in denna instruktionsvideo där vi går igenom den nya designen.

Steg 1 - geografiska platsen

I ett första steg börjar du alltså med att lägga upp den geografiska datan för “platsen”. 

Steg 2 - inställningar / metadata

När du skapat platsen kommer du till den sektion vi kallar för “översikt”, där du gör alla inställningar och lägger till den metadata som beskriver platsen. Detta steg har delats upp i flera underliggande sektioner, i stället för den långa lista av möjligheter som tidigare. 

De sektioner som erbjuds i detta steg är: 

• Grundläggande information

• Längd, svårighet mm

• Kategorier

• Plats- och kontaktuppgifter

• Tredjepartskälla

• Avancerade inställningar

Steg 3 - beskrivning

När du skapat platsen, gjort de inställningar och lagt till den metadata som du önskade, är det dags att beskriva platsen med information och medier som text, bild, ljud, video, länkar, m m.

De sektioner som erbjuds i detta steg är:

• Namn och beskrivning

• Bilder och video

• Ljud

• Mer information och länkar

• Meta och SEO

• Tillgänglighet

• Testad med rullstol

Här kan du (som tidigare) även välja i vilka språk du ska beskriva platsen.  

Glöm inte att spara de inställningar du gjort och den information du publicerat löpande, och kika på resultatet. 

Hör gärna av er till supporten om det är något ni undrar eller behöver hjälp med. 

Lycka till! Vi ser fram emot att se massor av mer information om vad som finns att se och göra på era destinationer inom kort.

Läs även tidigare blogginlägg: “Pssst… har du sett Naturkartans nya publiceringsverktyg?”

Naturkartans app - snart ännu bättre - ny version på gång

Naturkartan befäster sin “mobil first”-strategi med en ny version av mobil-app. Snart i var mans ficka.

Svenskarna är ett av världens mest digitala och uppkopplade folk, där den smarta mobilen nu fixar de flesta av våra bestyr, och därför också blivit en helt oumbärlig del av våra liv. Faktum är att i princip alla (92% +12 år) har en egen “smartphone” idag och använder den flera timmar om dagen, inte sällan på bekostnad av desktop-datorn. 

Många fler surfar dagligen på mobilen på bekostnad av datorn

Detta har fått allt fler aktörer som idag erbjuder digitala tjänster för webb och mobil att jobba enligt "mobile first"-strategin som innebär att man utformar och optimerar sin webbplats och andra digitala tjänster främst för mobila enheter, istället för att utgå ifrån desktop-datorn. 

“Drygt 70% av Naturkartans webbtrafik äger rum i mobila enheter”

— Naturkartan

Naturkartan är inget undantag. Tjänsten har ca 330 000 aktiva app-användare och två miljoner webbanvänderare, där ca 70% av webbtrafiken kommer från mobila enheter. Med andra ord - Naturkartan används framför allt i mobilen, som så många andra digitala tjänster. 

Detta är ett av skälen till att vi fortsätter att satsa på Naturkartans mobil-app, som är en sk native-utvecklad applikation vilket betyder att den är kodad specifikt för mobiltelefonernas operativsystem IOS och Android, för att på så sätt ge användaren bästa tänkbara användarupplevelse, både vad gäller prestanda och funktionalitet. 

Till att börja kommer nästa version av appen framför allt präglas av en re-design, som speglar webbplatsen, därtill kommer även data och information hämtas från ett nytt API som sammantaget kommer att förbättra användarupplevelsen och prestandan, men också lägga grunden till ny funktionalitet framöver. 

Kolla in några skärmdumpar av nästa version av Naturkartans mobil-app!

Så planerar besökaren sin naturupplevelse med Naturkartan

Med sina två miljoner användare är Naturkartan förmodligen Sveriges populäraste friluftsguide. Tjänsten används framför allt innan och under besöken, men även efter. 

Inte helt oväntat är sökningar efter det som finns att se och göra i olika geografiska områden, det vanligaste förfarandet innan användaren sticker ut i naturen. Väl på plats är det karttjänsten med sin gps, detaljerade kartunderlag, offline-läge, och såklart alla de platser, leder och områden, som huvudmännen bidragit med, som vägleder besökaren rätt. Efter besöket är det inte ovanligt att användaren sparar sin upplevelse i sin profil. Och sen delar den med vänner och bekanta i social media. 

Men det många av våra kunder inte riktigt känner till är hur besökaren använder Naturkartans List-funktion för att planera sina lite längre naturbesök med Naturkartan. såna som varar en dag eller två, eller kanske ännu längre. 

Naturkartans planeringsverktyg - så funkar det!

Det brukar som sagt börja med att användaren söker efter en aktivitet eller liknande i ett område, kan vara i en kommun, på en destination eller i en guide. 

“Vad tror ni om att cykla i Värmland i sommar? Jag har hittat några pärlor, värda att utforska!”

— Kristofer Björkman / Naturkartan

Låt mig ta mig själv som ett exempel: Personligen gillar jag att utforska nya områden från cykelsadeln, och funderar på att cykla i Värmland i sommar med mina kompisar. Jag surfar in på Naturkartan.se och söker på kategori "cykling" i Värmlands län. Jag ögnar igenom sökresultatet både i kartan och i listan över alla leder och platser som visas. Jag fastnar för en etapp av Vänerleden som ser särskilt fin ut. Jag öppnar kartan över leden för att se vad som finns längs med den, gillar den direkt och sparar den i en lista. Eftersom detta är en helt ny tur med mina vänner, så lägger jag den i en ny lista som jag kallar “Cykling i Värmland sommaren 2023”. På samma sätt lägger jag till en närliggande etapp av Unionsleden, samt Klaraälvsbanan som jag har hört bra om. 

När jag kikar på vad som finns längs med Klaraälvsbanan, så finner jag där en smarrig glassbar, en trevlig restaurang och ett mysigt boende, som jag väljer ut och lägger i listan. 

Jag går tillbaka till utgångsläget och filtrerar fram alla boenden och restauranger i Värmland, och finner ytterligare några guldkorn som jag lägger till listan. 

Eftersom jag är en riktig friluftsmänniska, så kan jag heller inte låta bli att kika på alla fantastiska naturreservat i länet. Jag söker särskilt längs med kusten och lägger till Värmlandsskärgårdens naturreservat till listan. 

Jag går nu in i min profil och klickar fram min lista “Cykling i Värmland sommaren 2023” och gläds åt resultatet. Trots att jag nu bara hunnit skumma av möjligheterna i Värmland på ytan, ser listan redan riktigt trevlig ut och verkar onekligen vara en bra start på sommarens efterlängtade cykeläventyr i Värmland. 

Jag rundar av min korta research i Värmland med att klicka på dela-knappen och dela listan med mina vänner: “Vad tror ni om att cykla i Värmland i sommar? Jag har hittat några pärlor, värda att utforska!”

Pssst… har du sett Naturkartans nya publiceringsverktyg?

Snart lanseras en ny version av Naturkartans publiceringsverktyg i syfte att göra det enklare och mer intuitivt för kunderna att både publicera och administrera information och data om allt som finns att se och göra på deras destinationer. 

Men Naturkartan vill redan nu bjussa på en liten smygtitt :-)

Naturkartan har vuxit väldigt kraftigt de senaste åren, då kunderna blivit både fler och mer skiftande, något som gjort tjänsten mer mångsidig och publiceringsverktyget betydligt mer omfattande. 

Nya funktioner och förbättringar har lagts till i rask takt, utan att fullt ut ha hittat sin naturliga plats i verktyget, vilket gjort det en aning otympligt med tiden. 

Det nya publiceringsverktyget är utformat för att vara betydligt mer intuitivt och enkelt att använda även för de som inte är så “datorvana”. 

“Vi har lyssnat på feedback från våra kunder, och tagit till oss av deras önskemål om en mer användarvänlig publiceringsprocess, med målsättningen att verktyget ska vara så lätt att förstå och jobba i, att någon manual inte ska behövas ”

— Alba Dogani, supportansvarig på Naturkartan.

Genom att förenkla användargränssnittet hoppas vi nu kunna lotsa kunderna mer eller mindre sömlöst genom hela publiceringsprocessen. 

Den nya versionen av publiceringsverktyget kommer att lanseras inom de närmaste veckorna och finnas tillgänglig för alla redaktörer / administratörer på Naturkartan.se när så sker. Givetvis med full support från Naturkartan.

Så måste skogen se ut för att främja friluftslivet

Ny studie från Skogsstyrelsen visar hur flera olika typer av indikatorer hänger ihop och tillsammans bidrar till ökad förståelse för hur skogen måste se ut för att gagna friluftslivet. 

“Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism ”

— Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien

Den svenska skogen är “en fråga om liv och död”, skrev Axel Lindén (författare och skogsägare) när han recenserade Lisa Röstlunds bok - “Skogslandet” i Aftonbladet för knappt ett år sen. Och faktum är att det är precis vad det handlar om; skogen ska rädda allt och alla, annars är det kört. 

I Skogslandskapet granskar journalisten Lisa Röstlund skogen, med alla dess intressenter och intressen, som om det vore (och kanske är) en av vår tids stora ödesfrågor. Boken är ingen partsinlaga, utan en journalistisk oberoende granskning, där författaren kliver “ned i skyttegravarna och blottar konsekvenserna av motsättningarna. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet”, som Forum förlag uttrycker saken.

“I skogslandet Sverige pågår en kamp. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat och biologisk mångfaldskris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta den”, skriver förlaget. 

Boken är en av många utmärkta referenser till hur skogen ska användas och således skötas för att bäst tjäna användningen. 

Helt säkert är i alla fall att skogen har många olika värden för många olika intressenter, och inte är i närheten av att räcka till för allt och alla, om intressenterna inte kompromissar, i bemärkelsen att de lyckas samsas om en och samma skog. 

Frågan är hur skogen ska skötas och se ut för att tillgodose olika intressenters behov och önskemål? 

Vi som arbetar med, och har ett starkt intresse för, friluftsliv, är mycket måna om att skogen skyddas och/eller vårdas och/eller brukas / sköts på så sätt att det även främjar friluftslivet. 

Därför är kapitlet i Skogsstyrelsens Skogsskötselserie, det som rör “Skogsskötsel för friluftsliv rekreation”, särskilt angeläget, då skogen står för betydande del av det svenska landskapet som många använder för rekreation och naturupplevelser. För många människor är det ovärderligt att kunna vara ute i skogen och njuta av vacker natur, jaga, fiska, sporta, plocka bär och svamp eller helt enkelt bara vara i skogens tystnad.

Enligt skogspolitikens miljömål ska ”skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden värnas.” På senare tid har också skogens sociala värden lyfts upp tydligare på agendan, vid sidan av ekonomiska, ekologiska och flera andra värden. Och inte sällan hänger de ihop. 

Men vad menas egentligen med skogens sociala värden? Begreppet ges olika innebörd beroende på vem som tolkar det, och det förekommer ofta olika definitioner, där exempelvis skogsbolag tolkar det på det sätt som tjänar bolagens intressen och friluftsorganisationer på ett annat sätt som tjänar deras intressen. De breda spannet för tolkningar har gjort företeelsen till lite av en papperstiger. 

Skogsvårdslagens portalparagraf (1 § SVL) beskriver att skogen ”ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.” De sociala värdena nämns alltså inte i lagtexten, inte heller i den så kallade hänsynsparagrafen (30 § SVL), där det i stället nämns att hänsyn ska ”tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen”. 

“Sett ur vårt perspektiv måste lagen tydliggöras och skärpas. ”

— Kristofer Björkman / Naturkartan

Skogsstyrelsen (2013) har definierat skogens sociala värden som ”de värden som skapas av människans upplevelser av skogen”. Dessa värden rör skogens betydelse för:

• hälsa, välbefinnande och en god livsmiljö

• fritidsupplevelser, friluftsliv och turism

• upplevelsevärden och sociala naturkvaliteter

• estetiska värden

• pedagogik och kunskap om skog och miljö

• lek, samvaro och sociala relationer

• intellektuell och andlig inspiration

• identitet och kulturarv

Men även detta föremål för tolkning. Mot bakgrund av detta är det därför mycket glädjande att Skogsstyrelsen nu har fördjupat sig ytterligare i frågan i den nyss utgivna rapporten: “Skogens rekreationsvärden - en förstudie med förslag till indikatorer”. 

Rapporten har tagits fram av Mittuniversitetet och SLU och har sin grund i Skogsstyrelsens uppdrag från Regeringen (2019) att ta fram förslag på indikatorer som kan mäta Sveriges första nationella skogsprogram (2018). 

Förra året (2022) redovisade Skogsstyrelsen förslag på såna indikatorer inom en rad olika ämnesområden men framförde också behov av att utveckla statistikunderlag inom vissa områden för att relevanta indikatorer ska kunna realiseras. Ett sådant utvecklingsområde avsåg statistik om skogens värde för rekreation, friluftsliv och naturturism. 

Vi använder alla våra sinnen för att uppleva skogen, men de visuella intrycken utgör en viktig del av upplevelsen av att vistas där, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Därför är grunden för det system av indikatorer som föreslås skogens egenskaper. Om skogen inte har en inbjudande struktur och sammansättning kommer rekreationsvärdet i de flesta fall vara lågt, på ett sätt som är svårt att kompensera för, visar studien som Mittuniversitet och SLU gjort på uppdrag av Skogsstyrelsen.

Så måste skogen se ut för att främja friluftsliv och rekreation

Tyresta Nationalparks gamla skog är föredömlig för friluftsliv

Svaren beror i stor utsträckning på vem man frågar, men en sammanställning av kunskap på området visar att detta är det som utmärker en attraktiv skog när det gäller möjligheter till rekreation:

• Stora, höga träd.

• Att skogen inte är för tät eller för gles.

• Varierad topografi med möjlighet till utsikt.

• Förekomst av betes- och hagmark.

• Närhet till vatten.

• Lugnt och utan buller.

• Mindre stigar.

• Varierad skog.

Det är känt att människan mår bra av att vara i en skog man tycker är inbjudande. Det påverkar vår hälsa positivt, till exempel immunförsvar, nervsystem och andningsorgan. Det ger positiva effekter på vårt sociala välbefinnande, minskar trötthet och depression men ger oss också mental avslappning och vitalitet.

Indikatorer att följa upp och exekvera på

Förslaget forskarna presenterar visar hur flera olika typer av indikatorer hänger ihop och tillsammans bidrar till skogens rekreationsvärden. Utifrån det vi vet idag så är det möjligt att mäta och utvärdera följande indikatorer som en del i att bevara och utveckla de värden som gör våra skogar attraktiva för rekreation:

• Förekomst av gamla träd

• Hur tätt träden står

• Avstånd till bostaden

• Närheten till vatten

• Buller

• Stigar, leder

• Kännedom om rekreationsskogar

• Besöksfrekvens

• Upplevt värde av vistelser

Naturkartans förhoppning är nu att dessa indikatorer specificeras ytterligare, blir vägledande, och helst formellt bindande. 

– Att skogen ger oss stora sociala värden märkte vi inte minst under pandemin när folk sökte sig ut i skog och mark i närheten av hemmet för miljöombyte. Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism, säger Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien.

Gränslös satsning på digitala besöksguider

I takt med att naturturismen växer i Sverige, växer även besöksnäringens behov av att destinationerna håller den kvalitet som besökaren förväntar sig. En viktig aspekt av detta är att kunna tillhandahålla en digital besöksguide, med vilken besökaren kan få information om och planera sitt besök. Eftersom destinationen inte sällan sträcker sig över flera geografiska gränser och olika intressesfärer, så finns här ett stort behov av gränsöverskridande samverkan och samordning. 

Rönne å och Ringsjön och Runt Vättern är två destinationer som precis lyckats lägga pusslet med strålande fint resultat. 

Rönne å’s nya webbplats

I Sverige finns det hundratals destinationer som alla är mer eller mindre erkända för sin fina natur och sitt rika kulturliv. Lägg därtill den mångfald av besöksmål, som ännu är relativt outforskade, då folk i allmänhet, och den internationella turismen i synnerhet, ännu inte känner till dem. 

“Många vill cykla längs med Vättern, men vilka kommuner som berörs, det spelar mindre roll”

— Kristofer Björkman / Naturkartan

Många av dessa är både stora och gränslösa i bemärkelsen att de ofta sträcker sig över de formella geografiska gränserna för kommuner, län, regioner, m fl; rågångar som i detta fall är helt irrelevanta för besökaren, men viktiga för förvaltare och huvudmän. Besökaren vill helt enkelt besöka Västkusten, Blekinge-arkipelagen eller Tiveden. Eller vandra Kungsleden, Bergslagsleden, eller Bruksleden. Eller cykla Vänerleden, Kattegattleden och Runt Vättern. Vilka kommuner, än mindre vilka län, som berörs spelar besökaren mindre, eller i princip ingen roll. 

Vad som är desto viktigare för besökaren är att det finns inspirerande, informativa och inte minst vägledande guider som visar upp allt som finns att se och göra på destinationen, och som funkar i telefonen, helst offline. 

Guider som besökaren kan använda både innan, under och efter sitt besök. För att hon ska kunna planera sitt besök, men även ta sig fram och hitta rätt på plats, och kanske också för att kunna spara och dela sin upplevelse med andra när hon har kommit hem. 

Gränsöverskridande satsningar på naturturism

Naturkartan ligger bakom flera såna gränsöverskridande satsningar som alla bygger på en intim samverkan mellan alla förvaltare/huvudmän samt andra intressenter som är knutna till destinationen. Inte sällan rejäla insatser som bygger på en gemensam plattform för att alla intressenter på enklast och effektivast tänkbara sätt både ska kunna administrera och kommunicera allt som finns att se och göra på destinationen, i olika kanaler, synkroniserat med varandra. Där den kanske viktigaste delen av plattformen är den gemensamma databas, som dels integrerar med olika typer system för automatiska och kontinuerliga hämtningar och uppdateringar av innehåll och data från tredje part, och som dels kan administreras manuellt via Naturkartans CMS för kompletteringar, uppdateringar och publiceringar av all metadata och övriga information.

Det betyder exempelvis att när Länsstyrelsen gör en ändring i ett naturreservat i sitt förvaltningssystem (S-DOS), så avspeglar sig den inte bara på Länsstyrelsens webb, utan även på Naturkartans webb och app, och även i alla andra kanaler som använder informationen. Detsamma gäller ändringar i kommuners GIS, eller turistorganisationers turismsystem, m fl. 

Samverkan har gjort Rönne å och Ringsjön till en attraktiv destination för fiske- och naturturism

Projektet ”Naturturism Rönne å och Ringsjön” drog igång redan hösten 2019 och är ett samarbete mellan de sex kommunerna; Ängelholm, Åstorp, Klippan, Eslöv, Höör och Hörby i syfte att utveckla fiske- och naturturismen i området Rönne och och Ringsjön. Detta med ambitionen att göra Rönne å och Ringsjöarna till en självklar och attraktiv destination för fiske- och naturturism. 

En utmaning redan från början var att hitta en lösning för hur all data och information om allt som finns att se och göra på Destinationen ska kunna administreras och kommuniceras i samverkan mellan alla huvudmän och övriga intressenter på destinationen, för att kunna erbjuda en komplett och kontinuerligt uppdaterad och kvalitetssäkrad digital guide ämnad för såväl allmänhet som besökare. Valet föll på Naturkartan, inte bara för dess användarvänliga guider / karttjänster, utan för att det underliggande systemet som är byggt för samverkan mellan de huvudmän som berörs. 

“När sex kommuner med olika förutsättningar samverkar som en destination så behöver det vara en flexibel lösning. Med Naturkartan kan vi jobba utifrån allas förutsättningar och det är verkligen bra.”

— Malin Tan, projektledare Rönne å och Ringsjön

Kolla in Rönne å och Ringsjön på Naturkartan och som helt ny (av Naturkartan framtagen) webbplats. 

I guiden finns vandrings- och cykelleder från Region Skåne; naturreservat från Länsstyrelsen; restauranger, boenden, etc från Besöksnäringen, kommunalt förvaltad natur från kommunerna, osv. 

Inbäddad karttjänst vägleder till allt som finns att se och göra Runt Vättern

Destination Runt Vättern införskaffade Naturkartan av ungefär samma anledning. Destinationen drivs av ett destinationsbolag till vilket alla kommuner runt Vättern (samt Vätternvårdsförbundet) är partners, med åtagandet att göra gemensamma satsningar på bl a marknadsföring. 

Förra året beslutade man sig för att intensifiera arbetet med att samordna och kommunicera utbudet av cykling och vandring runt hela Vättern. Inom ramen för det behövde man ett system tillika karttjänst, där väldigt många av Vätterns cykel- och vandringsleder redan fanns inlagda och dessutom kontinuerligt kvalitetssäkrade av dess huvudmän.

Kolla in Runt Vätterns guide på Naturkartan och som inbäddad karta på egen webbplats. 

Runt Vättern i samverkan med alla huvudmän runt hela sjön

“Vi har ett starkt nätverk runt Vättern och har under många år velat arbeta tematiskt med rundturer och paketering runt Vättern. Naturkartan gör det möjligt för oss att på ett tydligt sätt presentera detta. Vi har valt att i nuläget jobba med vandring och cykling men på sikt kommer utveckla mer funktioner. ”

— Åse Wännerstam, Samordningsansvarig Runt Vättern

Passa även på att kika på några andra exempel på regionala upplägg: 

• Region Blekinge (med destinationer som Blekingeleden och ARK56)

• Region Örebro län (med destinationer som Tiveden och Bergslagsleden)

• Visit Värmland (med destinationer som Unionsleden, Vänerleden, Biking Värmland och Värmlandsleder)

• Destination Gästriklands samverkan mellan kommuner och Länsstyrelse.

Här finns lite kort information om Naturkartans regionala upplägg, och några Best practise. 

Så skapar du en miniguide

Ett riktigt bra sätt att både vägleda och inspirera folk ut i naturen är att förpacka ett urval av det som finns att se och göra på din destination i sk. “miniguider”. 

Det kan vara fyra dagars äventyr i Blekinge Arkipelagen, bästa badplatserna i Upplands Väsby eller tips på fiskeområden längs med Rönne å, bara för att nämna några exempel. 

En miniguide är således ett utmärkt sätt för såväl allmänheten som besökare att snabbt få ett genomarbetat och ett relativt färdigt förslag på en riktigt fin naturupplevelse under en eller ett par dagar, eller bara ett selektivt urval av ett antal aktiviteter eller platser som man helt enkelt inte får missa.  

I detta inlägg kommer vi att gå igenom allt du behöver veta för att skapa en miniguide på Naturkartan. Vi kommer att titta på de olika format som finns och hur du kan skräddarsy din miniguide för att passa din organisations behov. 

För att miniguider ska synas i topp-menyn i er guide måste ni slå på “Miniguider” i redigeringsläget. Detta gör du genom att gå in på er guide och klicka på kugghjulet uppe till höger och välja “redigera guide”, och sedan scrolla nästan längst ner tills du hittar “Undermenyer” och kan bocka för “visa miniguider i menyn”.

En miniguide finns i två format: Turförslag och Lista

En “miniguide” finns alltså i två olika format: Turförslag och Lista. I båda fallen väljer du ett urval av områden, leder och platser, som visas på en karta och beskrivs i text och bild. 

Miniguide i form av ett turförslag

Formatet för Turförslag är likt en artikel och är tänkt att vara som ett sätt att paketera rutter i både text, bild, och en karta som visar ett urval av de områden och leder som omfattas av turen. Här finns således gott om utrymme att beskriva turförslaget enligt alla konstens regler, med både bilder, texter i olika formateringar, och med en vägledande karta som en viktig komponent. 

Detta format passar det mesta; alltifrån förslag på flera dagars vandring, eller ett urval av platser som badställen, grillplatser, osv. 

Turförslag behöver du uppdatera manuellt, d v s om du lägger till en ny badplats på Naturkartan, som du även vill ha med i turförslaget, så behöver du även lägga till det i sistnämnda.

Exempel på turförslag:

Klicka på länkarna för att se några exempel på hur turförslag kan se ut.

Förslag på turer:

• 4 Dagar Äventyr i Blekinge Arkipelag | Ronneby - Järnavik - Karlshamn

• 2 dagars äventyr för aktiva naturälskare (buss+båt+vandring)| Sölvesborg - Listershuvud och Hanö

• På Rönne å med kanot

Urval av platser:

• Svalka dig i sommarhettan – hitta härliga badställen i Väsbys sjöar

• Utforska Rönne å och Ringsjöns fiskevatten

• Grilla säkert i naturen – hitta iordningställda grillplatser i Väsbys natur

Så skapar du ett turförslag:

1.  Klicka på kugghjulet från inuti guiden och välj “Turförslag”

2. Tryck på “Lägg till Turförslag”. Här kan du lägga till rubrik, huvudtexten, bilder, kategorisering osv. 

3. För att lägga till platser till kartan söker du på dina platser under “Relaterade platser” nästan längst ner:

4. Tryck på “ändra” för att spara. Du kan se ditt turförslag antingen i menyn på din guide som heter “miniguider” eller genom listan under “Turförslag” i menyn på kugghjulet. 

Miniguide i form av en lista

Till skillnad från Turförslaget har Listan inte så mycket utrymme för beskrivningar i text och bild. Listan fokuserar istället på att vägleda besökaren till ett urval av områden, leder och/eller platser med hjälp av karta med därtill hörande kort för alla platser etc, ganska likt Naturkartans generella karttjänst.   

Det finns två format på Listan. Det första är en lista på enbart specifika platser som du har valt ut. Denna Lista är perfekt när du vill skapa miniguider till exempelvis alla badställen på en destination, alla fiskeområden längs en älv eller topp 10 att se och göra i ett område. 

En lista ser ut så här när den har blivit skapad:

Det är alltså en lista med kort på vänster sida och alla platser är markerade på kartan. Man kan öppna korten på vänster och gå in på varje sida för mer information.

Exempel på listor:

• Lista över fiskeområden i Rönne å och Ringsjön

• Lista med infopoints för Rönne å och Ringsjön

• Grillplatser med ved

Så skapar du en lista:

1. Ta upp sidorna av platserna som du vill ska vara med på listan.

2. Tryck på Spara (bokmärket) och välj “Skapa en ny lista”. Namnge listan och skapa.

3. Fortsätt spara de andra platserna till den skapade listan.

4. Efter att du har skapat listan måste du placera den i din organisations guide. Detta gör du genom att klicka på din profil.

5. Längst ner på sidan på din profil står titeln “Listor” och du ser dina skapade listor.

6. Klicka på listan du skapade och tryck sen “redigera” i övre högra hörnet.

7. Scrolla tills du ser fältet för “guide” i publiceringsverktyget och välj din guide

8. I redigeringsverktyget kan du även lägga till beskrivning på listan och bild på omslaget till listan, samt kategorier m.m. Spara när du är klar.

Nu syns din lista under “miniguider” i menyn på er guide! 

Uppdatering? En viktig sak att notera är att i en lista visas enbart de platser du har lagt till. Om det läggs till fler platser i framtiden måste du manuellt lägga till dem i listan också.

Lista med kopplade platser

Det andra formatet av listan är en lista med platser PLUS närliggande platser som är kopplade till dem. Till exempel så vill du kanske visa en längre vandringsled, men även alla kopplade platser som toaletter, vindskydd, caféer och boenden. Eller om du vill visa upp ett helt område, till exempel en ö, friluftsområde osv. 

En lista med kopplade platser kan vara fördelaktigt av flera skäl. För det första får användaren komplett information om vad som finns runt platsen. För det andra uppdateras listan automatiskt när du lägger till nya platser i framtiden, till exempel en toalett eller ett café.

Så länge de nya platserna är kopplade till leden eller platsen som finns med i listan, så läggs de automatiskt till. Detta innebär att du inte behöver oroa dig för att uppdatera listan i framtiden, utan kan lägga till nya platser och vara säker på att de kommer att visas.

Exempel på lista med kopplade platser (miniguide):

• Hallandsleden

• Seskarö

• Att göra på Osudden

Om du vill ha en lista som också innehåller de kopplade platserna så kan vi hjälpa dig! Kontakta oss på support@outdoormap.com.

Så skapar du en lista med kopplade platser:

1. Öppna en av platserna som ska vara med på listan. Tryck på kugghjulet och välj “Lägg till miniguide”. 

2. Här kan du redigera namn, bild på omslag, beskrivning och kategorier om du vill.

3. Lägg till de andra platserna till miniguiden genom att trycka på spara (bokmärket) och välj den miniguidens namn i listan. 

Nu har du en lista med kopplade platser som syns under “miniguider” i menyn.

Detta är hur du skapar en miniguide på Naturkartan! Hör av er om ni behöver hjälp på support@outdoormap.com så hjälper vi er gärna.

Tips och tricks för den perfekta guiden!

Visste du att det finns många sätt att förbättra din guide på Naturkartan och inspirera andra att upptäcka naturen? Här nedan följer fem tips och tricks för att hjälpa dig att skapa den perfekta guiden på Naturkartan och inspirera andra att upptäcka naturen hos er.

1. Bild och beskrivning går långt!

Att inkludera bilder och videos är ett effektivt sätt att göra din guide mer visuell och lockande för läsarna. Bilder kan visa upp vackra naturscenerier och ge en känsla av vad som väntar, medan videos kan vara ett bra sätt att visa hur man till exempel sätter upp ett tält eller eldar på rätt sätt. Även om det inte är en perfekt bild så är det hjälpsamt. Bilder ska vara så högupplösta som möjligt.

En kort beskrivning kan hjälpa användaren och guida dem på bästa sätt. En beskrivning kan ge en överblick över vad som väntar och hjälpa användaren att avgöra om det är rätt destination eller aktivitet för dem. Det kan också ge viktig information som till exempel hur lång tid aktiviteten tar, svårighetsgraden, eller om det finns några speciella förberedelser som behöver göras.

2.  "Redaktörens val"

Det går att sätta “Hög prioritet / redaktörens val” på de platser man vill lyfta på guidens förstasida. Väljer man bort den knappen ser man all material på kartan. Här kan ni alltså välja hur ni vill paketera eran guide- vad vill ni lyfta först för besökaren? Vad är viktigast att lyfta? I många fall handlar det om viktiga leder och naturreservat.

Du ändrar prioritet på platsen/leden i publiceringsverktyget. Öppna sidan för platsen du vill redigera, tryck kugghjulet och välj redigera. Scrolla ner eller sök på “Prioritet / Redaktörens val”. Där kan du välja mellan 3 nivåer och det finns en hjälptext under för att bedöma vilken nivå som passar, men ni bestämmer själva. 

3. Kategorisera: Använd kategorierna som passar! 

Vi har 190 kategorier att välja från som huvudkategori. Försök att hitta en som passar och använd den ofta. Det är bättre att gruppera platser/aktiviteter i en kategori än att ha lika aktiviteter i olika kategorier. 

Underkategorier är ifall platsen/leden passar in även i en annan kategori. T.ex. cykling och mountainbike delar ibland samma led. Då kan man välja även dessa som underkategorier. Huvudkategorin (och ikonen) är kanske cykling, men underkategorin är mountainbike så att om man söker “mountainbike” så dyker fortfarande leden upp. Kategorisera inte aktiviteter som är i närheten, t.ex. boende som vandring bara för att det finns vandring i närheten. Då dyker boende upp när en användare söker vandring, och det är ju inte riktigt vad användaren är ute efter.

4. Koppla närliggande etapper

Om ni har en led med etapper så koppla gärna etappen före och efter, så det blir lätt för användaren att följa. Om du inte ser etappen före och efter i kartan eller i listan, öka radie tills den dyker upp (radie avstånd är max 50 km bort, men man kan även flytta markören ännu längre bort om man vill koppla till något som är över 50 km bort).

5. Koppla Google my business

På Naturkartan kan man även lägga in besöksnäring! Caféer, Hotell/vandrarhem, cykelbutiker, kajakuthyrare m.m. har ofta stort intresse av att vara med på Naturkartan om de befinner sig nära en led eller är involverad i friluftslivet av platsen. Ni som huvudman kan ladda upp dessa platser och om företaget är kopplat till Google my Business så kan även ni genom Naturkartan koppla till deras Google my Business. Detta betyder att om företaget ändrar sina öppettider eller kontaktinformation så uppdateras det automatiskt på Naturkartan. 

För att koppla till Google My Business så klistrar ni bara in företagets Google Place ID. 

1. Skapa platsen som vanligt först

2. Klicka på Redigera platsen och hitta fältet “Google places ID”.

3. Klicka på länken i hjälptexten som heter Place ID Finder. Länken leder till en extern Google Place ID finder site.

4. Sök efter företaget i Place ID finder sökfältet. Klicka på rätt företag (Om du inte hittar direkt, så kan du googla för att se om företaget är kopplat till Google my Business, samt vilket namn det ligger under).

5. Kopiera den långa raden som är företagets Place ID.

6. Klistra in i fältet på platsens sida i Naturkartan.

7. Klicka på ändra (spara)

8. Om du klickar in på redigera igen och scrollar längst ner till bilder så ser du även nu att bilder från Google har importerats. Du kan välja från dessa bilder om du tycker någon av de passar och du vill ha med de i gallerian. 

9. Klar! Dock syns inte ändringarna förrän nästa körning (dagen efter så ska det synas).

Inspiration:

Om man vill ha lite inspiration på hur en guide kan se ut kan man kika in dessa:

• ARK 56- Blekinges länkade kustleder

• Halmstad

• Västmanlands län (länsstyrelse)

• Rönne å och Ringsjön

I nästa inlägg kommer vi gå in på miniguider, artiklar, nyheter och evenemang! Så håll utkik!

Svensk vinterturism fortsätter att växa

Hurra!! När detta skrivs har vintern äntligen kommit till i princip hela Sverige enligt SMHI, vilket betyder att även de sydligaste delarna av landet (som inte sällan blir snuvade på sin vinter) också har haft en dygnsmedeltemperatur på 0°C eller lägre under fem dygn i följd. Något som ofta frambringar snö, rosiga kinder och - en obeveklig längtan till fjällen och allehanda vinteraktiviteter. 

Redan fjolårets vintersäsong slog ju alla rekord med närmare 20 miljoner övernattningar i vintersverige, vilket motsvarade drygt 10 miljarder kronor i logiintäkter, vilket i sig var en fördubbling jämfört med pandemi-säsongen 2020/21 och nästan på samma nivå som före pandemin 2019/20. 

Och det var såklart de “hemestrande” svenskarna som då stod för fyra av fem av dessa miljontals gästnätter; en ökning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, vilket betyder att den svenska turismen 2021/22 var större än före pandemin. De utländska turisterna däremot, stod bara för drygt tre miljoner gästnätter, vilket var 700 000 färre än under vintersäsongen 2019.

De tre största skidregionerna - Dalarna, Jämtland och Värmlands län – stod för nästan en tredjedel av dessa gästnätter under vintersäsongen 2021/22. Även här var trenden med hemester tydlig, nio av tio gästnätter stod svenskarna själva för, en ökning med åtta procent sedan 2019, enligt Tillväxtverkets siffror från landets hotell och stugbyar för vintersäsongen 2022.

“Skidturismen visade sig stå starkt under pandemin. Det var förmodligen det mest lämpliga sättet att turista på under pandemin då man vistas utomhus stora delar av dagen i vida arealer. ”

— Jimi Löfman, analytiker på Tillväxtverket

- Det är även vanligt att bo i stugor och lägenheter i skidorterna, vilket skulle kunna likställas med att åka i väg till en fritidsbostad eller liknande. Fördelen med denna boendeform är att det finns bra möjligheter att äta pandemisäkert i det egna boendet, sa då analytikern Jimi Löfman på Tillväxtverket.

Tuffare ekonomi inget hinder än…

Trots att vintern och kylan detta år bidragit till skenande elpriser, stigande utlåningsräntor, som jämte kraftig inflation, gröpt djupa håla i svenskarnas plånböcker, verkar våra landsmän inte vilja göra avkall på sina vinteraktiviteter. 

Tvärtom har bokningarna i några av de stora svenska skidorterna i Härjedalen, Jämtland och Dalarna paradoxalt nog ökat relativt kraftigt jämfört med ett normalt år. 

- Man verkar prioritera fjällsemestern, trots att man har mycket fördyringar i sin ekonomi, säger Gustav Eriksson, vd i Kläppen i Sälen, till Sveriges Radio P4 Jämtland.

Kläppen, vars bokningsläge nu är lika starkt som under rekordåret i fjol när coronarestriktioner försvårade för utlandsresor. Detsamma gäller Stöten som är upp 30% jämfört med tre år sen innan pandemin slog till, och Funäsfjällen vars bokningsläge är upp ca 20% jämfört med en normal säsong som 2019/2020, enligt Sigge Jungell vd för destinationsbolaget i Funäsfjällen.

“Bokningsläget mot det vi kan kalla ett normalår, alltså 2019/2020, då ligger vi cirka 20 procent upp”

— Sigge Jungell vd för destinationsbolaget i Funäsfjällen, till SR P4 Jämtland

Även Naturkartan märker ett tydligt intresse från tjänstens miljontals användare att barmarkssäsongen är över för denna gång, och att fokus nu ligger på skidor, skridskor, utförsåkning, skoter, m m. 

---

5 tips på hur du enkelt vinteranpassar din friluftsguide på Naturkartan

1. Lägg in en riktigt fin vinterbild på förstasidan till din guide. 

2. Lägg även in vinterbilder till dina populäraste områden, leder och platser. Och ställ in datumet för när dessa återigen ska ersättas av sommarbilderna. 

3. Ändra snabblänkarna på förstasidan i er guide till vinteraktiviteter om sådana finns. 

4. Ladda upp dina skidspår, skridskobanor och andra vinteraktiviteter, som du kanske inte hunnit publicera ännu. Glöm inte att koppla caféer, grill- och rastplatser, etc till dessa aktiviteter, då dessa ofta är uppskattade besöksmål på vinterutflykten. 

5. Ställ in spårstatus när ni spårat era spår, så att användarna vet när det är gjort. 

---

Nytt på Naturkartan hösten 2022

Naturkartan har utvecklats mycket positivt under hösten. Bortsett från det tunga bytet av statistik- och analystjänst, som vi redan skrivit om, så har en del nya funktioner tillkommit och befintliga förbättrats.

Men eftersom vi fortfarande befinner oss i ett intensivt utvecklingsskede, så vill vi avvakta med att berätta om allt som har hänt. Men bara för att nämna några exempel, så har den nya karttjänsten nu även implementerats på tjänsten för inbäddade kartor samt på Naturkartans externa webbplatser som ex Västervik Outdoor och Vänerleden.

“Publiceringsverktyget har fått en ny “editor” som gör beskrivningarna så mycket bättre. ”

— Alba Dogani - Head of Support på Naturkartan

Publiceringsverktyget har fått ny sk “editor” (EditorsJS), som nu skapar helt nya och förbättrade möjligheter till formatering av text, bild, etc i textfälten.

Ni har även fått bättre möjligheter att bättre organisera ert administrativa team på Naturkartan, som att själva bjuda in och ta bort administratörer, och bestämma vilken typ av roll de ska ha.

Lagom till vintern finns nu även möjlighet att sätta status på spår och leder. T ex kan man delegera möjligheten för skoter- och skidklubbar att själva sätta en status (tidsangivelse) när spåret sladdats / spårats; nyligen eller en viss tid. Spåret kan även stängas.

Men som sagt - vi återkommer med mer utförlig redogörelse för allt nytt inom kort. Håll ut!

Dags att söka LONA-bidrag för Naturkartan - här är mallen!

Nu är det hög tid att söka LONA-bidrag för att komma igång med Naturkartan. För att göra det enkelt att söka pengar för tjänsten, har vi tagit fram en mall, som många av Naturkartans 140 kommuner använt sig av med stor framgång. Så skynda att fynda. Sista ansökningsdagen är den 1 december.

Gör så här:

• Registrera din LONA-ansökan här.

• Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner framgångsrikt har använt för att få LONA-bidrag.

• Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

Kort om LONA

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast till den 1 december 2022 och beslut meddelas under våren 2023.

Så om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu!

Kontakta oss - så hjälper vi er med hela processen.

Mer info om LONA på Naturvårdsverket.

Här ser du många av de kommuner m fl som använder Naturkartan.

Fortsatt pengaregn över ledbaserad naturturism - 52 miljoner i ny utlysning

Arbetar du med vandrings- och MTB-leder på landsbygden, och vill ta fram en riktigt bra digital karttjänst till dina leder för att på så sätt utveckla destinationens vandrings- och mountainbike-turism? Då ska du passa på att söka ekonomiskt stöd från Tillväxtverket som just nu erbjuder 52 miljoner kronor för bl a det ändamålet. Naturkartan har karttjänsten som utövarna älskar.

Tillväxtverket är som bekant en nationell myndighet som arbetar med att stärka företag och regioner för att öka tillväxten i Sverige. De senaste två åren har myndigheten särskilt stöttat utveckling av infrastruktur för rekreation och turism på landsbygden, där fokus ligger på vandring och mountainbike då intresset för just dessa aktiviteter är särskilt stort och växande, både bland inhemska och internationella besökare, samtidigt som infrastrukturen för lederna är relativt dålig i Sverige.

Tillväxtverket menar att det behöver finnas fler kvalitetssäkrade, trygga och attraktiva leder som möter besökares behov och förväntningar för att fler naturturismföretag ska vilja, kunna och våga utveckla sina verksamheter utifrån dessa aktiviteter. Vilket vi på Naturkartan verkligen håller med om.

Därför har Tillväxtverket som ambition att fortsätta med fler utlysningar för just detta ändamål under ytterligare två år, t o m 2024.

Tidigare i år beviljade Tillväxtverket 46,5 miljoner kronor till 16 projekt för att utveckla mountainbike- och vandringsleder på landsbygden. Nu utlyser myndigheten alltså ytterligare stöd med hela 52 miljoner kronor för att utveckla hållbara leder (eller områden) avsedda för vandring och/eller MTB.

Och med “utveckla” menar man alltså både den fysiska leden (eller området) och den digitala motsvarigheten. Där man i sistnämnda fall kan söka stöd för “köp av programvara eller köp av tjänst för utveckling av programvara för att få fler besökare till platsen”.

Biking Gästrikland använder Naturkartan för att göra informationen om sina 100-tals km mountainbikeleder mer till tillgänglig och användarvänlig.

Naturkartan har varit i kontakt med Antonio Tolj, som specifikt jobbar med Investeringsstöd för leder inom landsbygdsprogrammet på Tillväxtverket, som bekräftar den möjligheten.

Ansökan öppnade den 1 november 2022 och stänger först den 31 januari 2023.

Tillväxtverket kommer att informera om utlysningen vid en digital träff onsdagen den 23 november kl 10-12. Anmäl dig genom att skicka ett mejl till turisminfrastruktur@tillvaxtverket.se senast fredag den 18 november.

Kolla in hur exempelvis Biking Gästrikland, Trails of Västmanland, Västervik Outdoor eller Unionsleden har gjort.

Mer information om utlysningen finns här.

Nytt GDPR-säkert system för statistik och analys

Nu har även Outdoormap bytt ut Google Analytics mot Matomo, och kan därmed återigen erbjuda våra kunder statistik om användningen på Naturkartan utan riskera att att bryta mot EU’s dataskyddsförordning - GDPR.

Den 16 juli 2020 meddelade EU-domstolen sin dom i det så kallade Schrems II-målet; att Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA inte ger ett tillräckligt skydd för personuppgifter när dessa förs över till tredjeland, exempelvis USA. Därmed fick den österrikiska medborgaren Maximillian Schrems till slut rätt, då han tidigare gjort en anmälan till den irländska dataskyddsmyndigheten, i vilken han hade opponerat sig emot att Facebook Ireland överfört hans personuppgifter till servrar i USA, tillhörande Facebook Inc, där hans uppgifter behandlades utan tillräckligt skydd mot hans integritet.

Detta blev startskottet till en rad olika juridiska komplikationer och tvister, bl a den där österrikiska dataskyddsmyndigheten (DSB) ansåg att ett tysk förlag faktiskt brutit mot artikel 44 i EU’s dataskyddsförordning GDPR när de använt Google Analytics, med hänvisning till just Schrems-domen.

Sen dess har dataskyddsmyndigheter i flera europeiska länder kommit fram till att webbplatser som använder sig av analysverktyget Google Analytics bryter mot EU:s dataskyddsförordning GDPR. Och det mesta talar nu för att svenska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kommer att följa sina kollegors exempel. Något som redan fått många företag och organisationer att överge de US-baserade analysverktygen till förmån för de EU-baserade motsvarigheterna.

Outdoormap AB, med tjänsten Naturkartan, är inget undantag.

“Vi har följt ärendet sen domen i Schremsmålet vann laga kraft, och har sen dess sällat oss till den skara företag som övergivit Google Analytics”

— Emil Hellström, CTO på Naturkartan

I den nya versionen av Google Analytics - Google Analytics 4 (GA4) - ska förvisso funktionaliteten kring hur data samlas in och lagras, ha ändrats så att den ligger i linje med EU’s allmänna dataskyddsförordning. Men det är fortfarande lite osäkert. Och GA4 kommer inte att ersätta Google Universal Analytics förrän i juli 2023.

För att få lite extra kött på benen, har Outdoormap också valt att snegla lite på de många kommuner som använder Naturkartan, för att få ytterligare en referens när det kommer till så stora beslut som att byta ut hela systemet för analys och statistik.

Här har vi kunnat konstatera att många kommuner faktiskt har valt att avvakta ett skifte av system för analys. Om man exempelvis får lita till Wepperf’s testmetoder och mätsystem, så var hela 23% av Sveriges kommuner kvar i Google Analytics i somras, medan 34% hade gått över till Matomo.

Med det sagt, dukades gravölet trots allt fram även på Outdoormaps bord för att på så sätt hedra GA för lång och trogen tjänst. Och samtidigt ta tillfället i akt att hälsa Matomo välkommen. Den enes död den andres bröd. Och det ska villigt erkännas att det är med stort vemod som vi nu har “tvingats” överge ett av världens mest kompetenta system för statistik och analys. Men med förbehåll för att själva skiftet av system, är en kostnadskrävande process, så har Matomo sina fördelar, utöver det faktum att systemet följer EU’s dataskyddsförodning (rätt använt).

Matomo är Open Source, vilket betyder att koden för Matomo utvecklas publikt och är fri för vem som helst att ladda ner och anpassa efter egna specifika behov. Här finns exempelvis möjlighet att installera färdiga plugins, utveckla egna plugins till systemet, eller göra ev anpassningar. Matomo erbjuder även kostnadsfria APIer från vilka man kan hämta nästan vilket data som helst, och modifiera enligt behov och önskemål. Bara för att nämna ett par exempel.

“Outdoormap redo att släppa en första version av statstik- och analyssystemet Matomo”

— Emil Hellström, CTO på Outdoormap

Outdoormap har arbetat med Matomo under hela hösten, och känner sig nu redo att släppa en första version av statstik- och analyssystemet Matomo innan årsskiftet. Vilket gör det möjligt för oss att återigen börja leverera statistik om hur och i vilken omfattning Naturkartan har använts, till våra kunder. Denna gång helt GDPR-anpassad!

Vi vill samtidigt passa på att tacka alla kunder för förståelse och stort tålamod i den här frågan. Tack!