Bättre support med Alba

Naturkartan har utökat sin kundsupport med ny energi, digital kompetens och professionell service.

Stjärnskottet heter Alba Dogani som närmast kommer från Naturvårdsverket där hon bl a arbetat med att administrera karttjänsterna för Sveriges alla nationalparker på sverigesnationalparker.se som bygger på Naturkartans system för ändamålet.

“Min stora dröm är att naturen ska vara lättilllgänglig för alla”

— Alba Dogani, ny product manager på Natukartan

- Det känns så kul att få arbeta med naturkartan, utbrister Alba, när man frågar henne hur hon trivs på nya jobbet, och tillägger:

- Min stora dröm är att naturen ska vara lättilllgänglig för alla, så att alla har en chans att vistas i naturen och skapa fina minnen utomhus. Därför känns Naturkartan som en perfekt arbetsplats för mig.”

Alba älskar allt som har med naturen att göra, inklusive vandring, surfing, och hundträning.

Alba har en kandidat i miljövetenskap med fokus på hållbar turism. Hon är relativt nyutexaminerad och har inte hunnit samla på sig så mycket arbetslivserfarenhet sen dess, men hon är snabb i huvudet, flink med det digitala, och ett oöverträffat charmtroll, som inte kommer lämna någon kund besviken. Dessutom älskar hon allt som har med naturen att göra, inklusive vandring, surfing, och hundträning.

Som “Product/support manager” kommer Alba även jobba med Naturkartans hela “community” vilket inbegriper kontakt med tjänstens alla användare i alla dess kanaler; självklart på Naturkartans egen webb och app, men inte minst i alla sociala medier.

Så har du några frågor, funderingar eller synpunkter i största allmänhet, kontakta Alba redan nu på:

• support@outdoormap.com eller alba@outdoormap.com

• Facebook

• Instagram

• Linkedin

• Twitter

Mer info om Naturkartans Team här.

Ramverket för vandringsleder fastställt!

Mission completed!

Kvaliteten på svenska vandringsleder har länge varit ganska dålig. Delvis beroende på avsaknaden på en gemensam standard med därtill hörande rekommendationer och riktlinjer i Sverige. Något som Naturcentrums kartläggning av vandringsleder 2016, på uppdrag av Naturvårdsverket, vittnade om. Men sen ett par år tillbaka har samtliga regionala turistorganisationer gått från ord till handling och lanserat Sveriges första “Nationella ramverk för vandringsleder”.

Jag vet inte om ni kom ihåg det, men för några år sen fick Naturvårdsverket i uppdrag av Regeringen att utveckla förutsättningarna för friluftslivet (vilket beskrivs närmare i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2016). Detta i syfte att främja naturturism och friluftsliv för alla.

Ett av uppdragets tre delar handlade om att “kartlägga och utveckla vandringsleder”. Detta för att Naturvårdsverket skulle kunna utveckla förutsättningarna för friluftslivet genom att kartlägga systemet av vandringsleder i hela landet vad gäller typer, status/skick och ansvarsförhållanden.

Utifrån detta fick Naturcentrum i uppdrag av Naturvårdsverket att kartlägga och samla in underlag som behövs för att utforma konkreta förslag till hur arbetet med långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet skulle kunna utvecklas för att främja friluftsliv, turism och tillgänglighet. Här är rapporten från 2016!

Resultatet blev nedslående!

Naturcentrums kartläggning byggde på en enkätundersökning och samtal med ett stort antal ledförvaltare. Men eftersom ansvarsfördelningen i många fall var oklar fick man pinsamt nog termen “kontaktperson” istället för “ledförvaltare”.

“Vissa vandringsleder verkade ha upphört att existera”

— Naturcentrum

Det visade sig då vara svårt att få fram entydiga och samlade uppgifter om huvudmän och kontaktpersoner för långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet. Visserligen fanns en del förteckningar, men många uppgifter stämde inte och ingen av listorna var den andra lik. Vissa vandringsleder verkade ha upphört att existera, eller åtminstone gick det inte att få tag på någon ansvarig person. I andra fall kunde en och samma vandringsled uppträda med olika namn i olika sammanhang. Det hela komplicerades ytterligare av att en del regionala leder gick över flera kommuner, men saknade en regional samordnare.

“I vissa fall kunde information om en vandringsled finnas kvar även om vandringsleden i praktiken inte längre existerade”

— Naturcentrum

Det gick inte heller att få fram någon entydig definition för vad som menas med att vara huvudman för en vandringsled. Olika personer hade olika uppfattningar (eller ingen uppfattning alls) i denna fråga. Detsamma gällde till exempel begrepp som ledförvaltare och tillsyn. Inga av dessa begrepp hade någon entydig definition.

Information på hemsidor och i andra källor visade sig ha väldigt olika kvalitet. En del information verkade vara aktuell, uppdaterad och stämma väl med nuvarande förhållanden, men det var svårt att avgöra innan man varit i kontakt med ansvariga personer eller gjort en kontroll i fält. I vissa fall kunde information om en vandringsled finnas kvar även om vandringsleden i praktiken inte längre existerade.

“Några hade hänvisat till ... den allmänna standarden trots att någon sådan inte fanns”

— Naturcentrum

För att få en uppfattning om kunskapen och användandet av kvalitetsstandarder ombads huvudmännens kontaktpersoner att svara på frågan om leden i sin helhet omfattas av någon kvalitetsstandard.

En dryg tredjedel angav då att de följer en kvalitetsstandard, men endast några få hade beskrivit vilken standard som använts. Det blev därför svårt att avgöra vad de som svarat egentligen menat. Några hade hänvisat till Naturvårdsverkets standard eller ”den allmänna standarden” trots att någon sådan inte fanns. En fjärdedel visste inte om de följde någon standard och sammanfattningsvis kan sägas att osäkerheten var stor.

Av matrisen nedan framgår några ytterst prekära siffror på bristande kvalitet:

Utifrån detta beklämmande resultat, föreslog Naturcentrum att Naturvårdsverket borde ta fram en gemensam nationell standard för vandringsleder i Sverige.

Många kontaktpersoner i undersökningen angav förvisso att man redan arbetade med att ta fram en kvalitetsstandard för sin vandringsled, men Naturcentrum ansåg det orimligt att varje vandringsled tog fram sin egen standard, vilket Naturcentrum menade bara skulle resultera i merarbete, förvirring och osäkerhet.

Sveriges första nationella ramverk för vandringsleder

Lyckligtvis fick Naturcentrum till slut som de ville, tack vare att samtliga regionala turistorganisationer satte spaden i jorden för att gräva fram ett “nationellt ramverk för vandringsleder” i Sverige, med därtill hörande kvalitetskriterier och verktyg, som sammantaget ska skapa förutsättningar för alla ledhuvudmän att ta fram nationellt kvalitetssäkrade leder.

- Det bör dock poängteras att det ännu så länge inte finns något certifiering, kontroll eller sanktion kopplat till ramverket, menar Andreas Norum en av projektkoordinatorerna.

- Ramverket kan således endast användas som grund för ett kvalitetssäkringssystem för t ex ”Nationella leder” i framtiden. Men så länge det inte finns en organisation för kontroll och uppföljning så finns heller inget kvalitetssäkringssystem.

Projektgruppens fokus har emellertid legat på att ta fram en gemensam gradering, kategorisering, digitalisering och beskrivning av ledens beskaffenhet gentemot besökaren. Men också leda till förslag på ledhuvudmannaskap som går att implementera i hela landet liksom hur lösningar kring långsiktig finansiering kan utvecklas.

Projektet Nationellt ramverk för vandringsleder har finansierats av Jordbruksverket och Tillväxtverket, och nu rullat på i ca tre år. Tourism in Skåne AB har varit projektägare och Visit Dalarna står projektledare.

Projektet syftar till att öka andelen internationella gästnätter i Sverige och därmed öka omsättningen och sysselsättningen hos besöksnäringens företag. Och på sikt även bidra till att Sverige stärker sin position som ledande naturturismdestination i världen.

Naturkartan har noggrant följt projektgruppens arbetet och i några fall även bidragit med sakkunskap, inte minst i de frågor som handlat om information, kommunikation och digital förvaltning.

Naturkartan ställer högre krav på kvalitetskriterierna

Naturkartan ställer betydligt högre krav på några av de kvalitetskriterier som projektgruppen har jobbat fram. Men vill samtidigt visa respekt för projektgruppens föredömliga arbete, och även ödmjukhet inför frågornas komplexitet och målgruppens begränsade resurser.

Men med det sagt menar Naturkartan exempelvis att det inte räcker att säga att “Information om leden ska finnas samlad och tillgänglig på webben” vilket i princip skulle räcka med en halvtaskig karta på en pdf eller bild på webben.

För att en vandringsled ska klassas som kvalitetssäkrad, anser Naturkartan att den rimligtvis borde finnas tillgänglig för besökaren på en interaktiv mobilt anpassad karttjänst, med utförliga kartlager, gps, offline-stöd, mätsticka, tydligt utmarkerade informativa faciliteter längs med leden, m m.

“Det här är bara början på slutet. Nu kör vi.”

— Johan Engström, projektledare

Men som Johan Engström, projektledare, Visit Dalarna, antydde på klingande göteborgska, under slutkonferensen härom veckan: “Det här är bara början på slutet. Nu kör vi.”

I princip alla använder Internet och mobil-appar för information och vägledning

I princip alla har en smart telefon som de använder för få information, inspiration och vägledning, under nära nog hälften av dygnets vakna timmar. Det framgår av flera ledande rapporter om digital användning. Mot bakgrund av detta, är det anmärkningsvärt att inte mer information om Sveriges natur och friluftsliv görs tillgänglig i digitala applikationer.

Användningen av Internet vet inga gränser. Hela 94% av Sveriges befolkningen använder internet och nästan alla av dem dagligen. Det är bara några få procent som inte gör det. Och det är åldern som avgör hur mycket och ofta vi surfar.

Det framgår av Svenska Internetstiftelsens rapport “Svenskarna och Internet 2022”, som Naturkartan såklart lusläst för att förstå hur och i vilken utsträckning svenskarna använder digitala media.

Föga förvånande är det nästan uteslutande de äldsta i vårt samhälle som tillhör de 6% som inte använder Internet. Hela 20% av pensionärerna gör det exempelvis inte. Och drar därför ner snittet betydligt. Internet är med andra ord i högsta grad en generationsfråga.

Vilken enhet som används för att koppla upp sig mot Internet framgår inte av 2022-års rapport. Kanske för att ”it goes without saying” då redan 2021-års rapport visade att den smarta mobilen var den enhet som användes mest av i princip alla internetanvändare. Inte mindre än 95% använde den då varje dag. Och de har knappst blivit färre 2022.

Så vad gör folk med sina telefoner? I princip allt! De umgås, söker, reser, dejtar, köper, säljer, betalar, verifierar, reglerar, mäter, väger, tänder, släcker, bevakar, bygger, tränar, pluggar, läser, lyssnar, spelar, navigerar, osv osv.

Internetstiftelsen rapporterar bl a om användningen av sk e-tjänster. E-legitimation (mobilt Bank-id m fl) används t ex av nästan alla i befolkningen. Där den dagliga användningen har ökat extremt kraftigt – från 47% 2021 till 71% 2022.

Användningen av digitala brevlådor har också ökat från 60% i fjol till 70% i år. Var fjärde invånare (ca 25% av befolkningen) har använt en vårdapp med vilka dem besökt läkare digitalt via videosamtal och 66% har använt Internet via annan enhet för ändamålet. Nästan 60% av befolkningen reser med e-biljetter. Och över 60% har betalat parkeringsavgift med mobil-app.

När det kommer till kommunikationen, så är skriven text fortfarande den vanligaste metoden för att skicka meddelanden, och ex söka information på nätet. Men röst, video och bild dyker upp som nya sätt för att kommunicera, särskilt hos de yngre generationerna. Exempelvis en fjärdedel av 00-talisterna tycker att det är enklare att kommunicera med sina vänner digitalt än fysiskt, och lika många av dem skickar regelbundet videomeddelanden till varandra. Förmodligen är andelen ännu större om man inbegriper deras användning av social media.

Internetanvändarna i åldern 8 år eller äldre använder i princip alla (94%) sociala medier. Och ser vi till hela befolkningen i åldern 16 år eller äldre använder i alla fall 88% sociala medier, pensionärerna inräknade.

Det råder inga tvivel om att Sverige är ett mycket digitalt och uppkopplat land. Men trots det långt ifrån bäst i klassen. Lyfter vi blicken lite och tittar ut i världen, kan vi nämligen konstatera att en hel del länder faktiskt ligger före oss digitalt, och många andra flåsar oss i nacken.

Låt oss utgå ifrån årets upplaga av den ansedda och årliga rapporten “Digital Global Overview” sammanställd av Kepios, med support från ett flertal partners som Hootsuite och We Are Social. En nätt liten rapport på 300 sidor med sammanställd statistik från 230 länder.

Av den framgår att 62,5% av världens befolkning (16-64 år) använder Internet, att jämföra med Sveriges 97%. Bl a för att hitta information (61%), få inspiration (48%) och utforska platser, besöksmål, etc (42%) vilka alla tillhör de top 12 främsta anledningarna till att använda internet.

Av världens alla internetanvändare (16-64 år) har nästan alla (drygt 96%) en egen smart telefon.

Och nästan alla (91%) av internetanvändarna använder sin smarta telefon för att koppla upp sig mot nätet. Att jämföra med 71% som gör det via datorn.

Världens internetanvändare (16-64 år) spenderar i snitt 6h och 58 min på nätet varje dag. Varav 2h 27 min på social media.

Mer än hälften av den tid som spenderas på Internet sker via smarta telefoner. Totalt är 77% av världens mobiltelefoner uppkopplade mot internet, vilket motsvarar totalt 6,26 miljarder telefoner. Och drygt 86% av telefonerna är uppkopplade mot 3G, 4G eller 5G.

Varje mobilanvändare spenderar 4h och 48m på mobilen där hela 92,5% av tiden sker i appar, och bara 7,5% i webbrowsern.

I vilken mån detta beteende speglar användarnas tillvägagångssätt för att hitta ut till och i naturen, framgår inte av dessa generella rapporter.

Men det är nog ingen förhastad slutsats att anta att de vill använda samma enheter, kanaler, metoder, för att få information och vägledning om var natur- och friluftslivet finns, hur man hittar sig dit, hur man tar sig fram, vad som finns längs vägen, osv.

Foto: Kamaji Ogino

Grattis Trollhättan - men informationen måste bli bättre

Det finns all anledning att gratulera Trollhättan till utnämningen som Sveriges friluftskommun 2022. Och samtidigt prisa alla andra kommuner som också uppmärksammats för allehanda friluftsfrämjande åtgärder under året. Riktigt bra jobbat! Men information och vägledning måste bli bättre.

Trollhättan har en god tillgång på friluftsområden. Dessa unika tillgångar ska värnas och utvecklas till gagn för såväl trollhättebor som turister.

En del av Trollhättans fantastiska friluftsliv finns på och längs med Göta älv.

De föredömliga prestationerna framgår av Naturvårdsverkets rapport “Sveriges friluftskommun” och är resultatet av myndighetens årliga undersökning, som syftar till att stimulera kommunernas arbete med friluftsliv, inom ramen för Naturvårdsverkets uppdrag att bevara och utveckla friluftslivet samt följa upp de nationella friluftslivspolitiska målen.

Totalt fullföljde 212 av Sveriges 290 kommuner hela enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 73 procent.

Kommunerna fick svara på ett antal frågor inom tre övergripande områden:

• Planer för friluftsliv 13 poäng

• Information och samarbete 7 poäng

• Aktiviteter inom friluftsliv 14 poäng

“Trollhättan var snubblande nära jackpot, med sina 33,5 poäng av totalt 34 möjliga. ”

Trollhättan var snubblande nära jackpot, med sina 33,5 poäng av totalt 34 möjliga. Och när det gäller arbetet med information och naturvägledning (de frågor som ligger Naturkartan varmt om hjärtat) fick Trollhättan alla rätt d v s sju poäng av sju möjliga. Vilket majoriteten av de 32 högst rankade kommunerna också fick.

“Hur bra är inte det??”

Faktum är att den retoriska frågan är befogad, för tittar man lite närmare på just den delen av undersökningen som handlar om information och vägledning, så räcker det med att kommunerna har “tillhandahållit information” i syfte att “stimulera naturturism” eller “visa på friluftslivets hälsofrämjande effekter” eller “informera om allemansrätten”, för att få full pott på den delen. Inte på vilket sätt eller i vilken omfattning. Inte hur eller var.

Och när det kommer till frågan om huruvida kommunen har arbetat med “naturvägledning” så räckte det i princip med att svara “ja” på den frågan, för att respondenterna ska ha fullföljt sina förpliktelser. T ex att om kommunen använt “utomhuspedagogik”; “marknadsföring”, m m. Inte heller här krävdes det någon närmare spec av omfattning och kvalitet på vägledningen.

“Vill man dra detta till sin spets, så räcker det alltså med att kommunerna marknadsför sitt friluftsliv med en någorlunda pedagogisk text, på sin webbplats, för att kamma hem samtliga poäng inom detta viktiga område.”

Det behövs ingen expert i frågan för att konstatera att ribban för denna frågeställning har satts på alldeles för låg nivå. Föga i linje med vare sig de nationella friluftspolitiska målen eller Naturvårdsverkets skrivelse till Regeringen 2017 ("Utveckling av friluftslivet –förutsättningar för digital information om naturområden"), som togs fram på uppdrag Regeringen i regleringsbrevet 2016; i vilket Naturvårdsverket skulle “utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”

“Vägledande digital information om naturområden är helt avgörande för att besökare ska hitta i och till, attraktiva områden och vandringsleder”

— Naturvårdsverket

I skrivelsen konstaterar Naturvårdsverket att vägledande digital information om naturområden är helt avgörande för att besökare ska hitta i och till, attraktiva områden och vandringsleder.

Att då få full pott genom att hänvisa besökaren till broschyrer, pdf-kartor, GIS och/eller liknande, duger inte i en tid där över 90% av svenskarna använder en smart mobil (smartphone) regelbundet, och är den enhet som används mest av i princip alla internetanvändare (Se årets rapport - Svenskarna och Internet 2021 - från Svenska Internetstiftelsen).

Vill vi att naturen ska vara tillgänglig för alla även sett ur ett informativt och kommunikativt perspektiv, så krävs betydligt bättre och mer ändamålsenlig information och naturvägledning, vilket även Naturvårdsverket antyder i sin uppföljning av de friluftspolitiska målen.

Glädjande är att rapporten även ger en indikation på att nästan 70% av kommunerna avser att höja sin ambitionsnivå för friluftslivet de kommande 1-3 åren.

Med förhoppning om att denna ambition även avser kommunens arbete med information om och vägledning till friluftlivet.

Läs även:

• Internetstiftelsens senaste rapport: Mobilen används mest

• Därför krävs en app till Sveriges natur

• Ny rapport från Naturvårdsverket: 9 av 10 använder mobilen i friluftslivet

• Trollhättan är Sveriges friluftskommun 2022

Får jag tälta här?

I samverkan med Sveriges mest erkända friluftsforskare har Naturkartan lanserat en användargenererad FAQ-funktion som syftar till att öka kunskapen om hur friluftsliv utövas.

---

Får jag tälta här? Kan jag fylla vattenflaskan i sjön? Var hämtar jag veden? Är det ok att gena över åkern? Det är väl ok att fiska från den här udden? Vilken tid på året är det bäst att vandra i Jämtlandsfjällen? Är Skåneleden så platt som folk säger? Vem är det som sköter den här leden egentligen; spängerna har ju varit trasiga i över ett år?

---

Det ökade frilfutsintresset i Sverige har även fått antal frågor inom området att tillta markant. Men även svaren. De som ställer frågor vill förstå hur de bäst kan utöva sitt friluftsliv. Och de som svarar vill bidra och samtidigt visa prov på sakkunnighet. Här uppstår ofta en gemenskap och känsla av samhörighet, som blommat ut i en rik flora av dialoger och informationsutbyte inom en mångfald av forum i sociala medier.

Men intressenterna är flera. Det är inte bara friluftsutövare som vill få tips, vägledning, och därtill en möjlighet att bidra. Det ligger även i huvudmännens intresse att både förstå vad som händer i den natur de förvaltar och/eller ansvar för, och vägleda dess besökare till en så bra och hållbar upplevelse i naturen som möjligt.

Denna relativt nya interaktion mellan olika typer av målgrupper i relativt nya medier, har även skapat potentiellt nya möjligheter för forskarvärlden att öka kunskapen om friluftslivet i Sverige.

“Användningen av ny och smart teknologi inte bara inom sport- och friluftsaktiviteter utan också i förvaltningen av dessa aktiviteter är ett viktigt utvecklings- och forskningsområde”

— Andreas Skriver Hansen, forskare, och en av nyckelpersonerna bakom Mistra Sport & Outdoors

“Den nya funktionen kommer ultimativt att bidra till mer effektiv förvaltning samt stöd till policy för ett mer hållbart friluftsliv”

Andreas menar vidare att “användningen av ny och smart teknologi inte bara inom sport- och friluftsaktiviteter utan också i förvaltningen av dessa aktiviteter är ett viktigt utvecklings- och forskningsområde” säger Andreas Skriver Hansen, forskare, och en av nyckelpersonerna bakom Mistra Sport & Outdoors - ett pågående forsknings- och samverkansprogram som syftar till att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet.”

“Exempelvis har man gjort försök med användning av drönare, PPGIS och olika typer av GPS tracking (tex Strava data) till att göra besöksuppföljning av olika typ och man har börjat studera sociala medieplattformar som ett verktyg till att kvalificera kunskapen om folks friluftsaktiviteter och upplevelser i olika naturområden genom att analysera tex bilder och text uppladdade på Instagram, Facebook, Flickr och liknande.”

Men det har varit lättare sagt än gjort då tillgången till användbar data varit begränsad (mångfalden till trots) inte sällan på grund av integritets- och rättighetsfrågor.

Naturkartan lanserar första versionen av FAQ

På uppdrag av, och inte minst i samverkan med, några av Sveriges mest erkända friluftsforskare har Naturkartan därför tagit fram och lanserat en första version av en FAQ- funktion som syftar till att tillgodose alla målgruppers lystmäte i just den frågan.

Tjänsten har nyss implementeras på Naturkartans webb, och kommer även att driftsättas i Naturkartans mobilapp till hösten.

Funktionen gör det möjligt för såväl användare som huvudmän (förvaltare) att både ställa och få svar på frågor. Tjänsten är således dynamisk i den bemärkelsen att vem som helst kan både ställa och svara på frågor. Det innebär alltså att även användare kan svara på frågor, som vid första anblick ser ut att våra ämnade för främst huvudmännen.

Alla frågor och svar, kopplas till den/t plats, led eller område, som berörs. Och kommer i sinom tid även att inrättas i ett separat dynamisk FAQ-forum med kategorier, trådar, etc, med ambition att även lyfta fram de vanligast förekommande inläggen.

För att bidra behöver man vara inloggad, vilket också skapar förutsättningar att bli underrättad om de fråga/svar-aktiviteter man deltagit i. Huvudmannen få meddelande därom både i sin dashboard (organisation) och med e-post. Och användaren i sin profil.

“Vi hyser stor respekt och ödmjukhet inför den stora utmaning det innebär att engagera användare. Och vi har heller inga illusioner om att ersätta den fantastiska fråga/svar-dialog som redan idag florerar i sociala medier.

Men med lite tålamod, och utgångspunkt för de hundratals aktiva huvudmän och de miljoner friluftsutövare som använder Naturkartan, bör vi kunna bidra till att organisera och systematisera informationsutbytet mellan alla intressenter för det friluftsliv som är kopplat till alla områden, leder och platser på själva kartan.”

— Kristofer Björkman - en av Naturkartans grundare

Naturkartan på styret när Vänerleden invigdes

Med Naturkartan på styret trampade idag tusentals entusiastiska cyklister fram på Vänerleden för första gången. Förvisso hade många redan cyklat en och annan sträcka runt Sveriges största sjö. Men det var idag den officiellt invigdes - Vänerleden - Sveriges sjätte nationella cykelled!

64 mil uppdelad i 12 etapper, kvalitetssäkrad, med massor av faciliteter och spännande upplevelser längs med hela sträckan, allt i en digital kartguide för både webb och mobil användning.

Bakom ledens framväxt ligger en föredömlig samverkan mellan alla 13 kommuner som ingår i Vänersamarbetet, i nära samarbete med Turistrådet Västsverige och Visit Värmland.

Vänerleden är 64 mil lång och formellt uppdelad i 12 etapper på mellan 2 och 9 mil, som alla innehåller sevärdheter och besöksmål som tillsammans ska passa för flerdagsturer. Några av sträckorna används redan idag som cykelled, medan andra blir nya för ändamålet.

Vänerledens nya digitala kartguide

Ledens nya kartguide (webbplats) bygger helt på Naturkartans system, och är synkad med Naturkartans webb och app, för att på så sätt ge besökaren bästa tänkbara cykelupplevelse alla kategorier. Inte bara under själva planeringsfasen, utan minst lika mycket under själva cykelturen.

Webbplatsen används oftast som inspirationskälla och planeringsverktyg innan cykeldäcken pumpas och kedjan smörjs. Men när besökaren väl sitter på sadeln, så föredrar de flesta en mobil app, med gps, offlinestöd, etc på styret.

“Intresset för cykelturism har ökat kraftigt de senaste åren och vår förhoppning är att Vänerleden kommer leda till att fler upptäcker vår fantastiska sjö och de besöksmål och aktiviteter som finns runtom den”

— Madeleine Norum, projektledare för Lake Vänern Grand Tour

Höga krav på nationella cykelleder

Trafikverkets definition av en cykelled är: ”ett sammanhängande cykelstråk för rekreation eller turism. Leden kan bestå av olika typer av infrastruktur: lågtrafikerade vägar, cykelbanor med mera.” För att en cykelled ska klassas som nationell cykelled bedöms följande beslutsgrundande kriterier: förankring, trafiksäkerhet, tillgänglighet (förutom tillgänglighet med kollektivtrafik) och tillstånd. Därutöver rekommenderas att ett antal kriterier uppfylls, vilka dock inte är beslutsgrundande: attraktivitet, tillgänglighet med kollektivtrafik, kommunikation och kvalitetssäkring.

Kolla in Regeringens cykelstrategi för ökad och säker cykling

De nationella cykellederna är delvis sprungna ur Regeringens nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling, inom ramen för arbetet med turist- och rekreationscykelleder.

Utöver större cykelturismleder så görs även satsningar för att utveckla turist- och rekreationscykling i ett flertal län och i enskilda kommuner, inom vilken trafikverket har tagit fram kvalitetskriterier för turist- och rekreationscykelleder, där en cykelled beskrivs som ett sammanhängande cykelstråk för rekreation eller turism.

Cykelledsnätet för turist- och rekreationsändamål delas in i långa (nationella), medellånga (regionala) och korta (lokala) cykelleder. Leden ska ha en utpekad huvudman som kan vara ett regionförbund, ett regionalt samverkansorgan, en kommun eller annan organisation.

Huvudmannen ska ha en långsiktig plan och budget för förvaltning, kvalitetssäkring av service, utveckling och marknadsföring samt kvalitetssäkring av infrastrukturen och av utmärkningen längs cykelleden.

Sju nationella cykelleder i Sverige

För sju år sen, år 2015, invigdes den första nationella turistcykelleden - Kattegattleden, som ett steg i att utveckla cykelturismen i Sverige. Och bara ett år senare 2016 invigdes Sydostleden. Sen dess har flera liknande leder utvecklats och lanserats.

Totalt finns nu sju nationella cykelleder i Sverige:

1. Kattegattleden (390 km) - Sveriges första nationella cykelled. Den sträcker sig från Göteborg i norr till Helsingborg i söder.

2. Sydostleden (274 km) - går genom Småland till kustlandskapet i Österlen i Skåne.

3. Sydkustleden (260 km) - sträcker sig från Simrishamn till Helsingborg.

4. Unionsleden (350 km) - sträcker sig från Karlstad till Moss i Norge.

5. Ätradalsleden (200 km) - sträcker sig från Falköping och Falkenberg.

6. Vänerleden (640 km) - Uppdelad i etapper som sträcker sig mellan Karlstad-Mariestad, Marestad-Vänersborg, Vänersborg-Åmål och Åmål-Karlstad. Leden knyter också an till Sveriges sjunde nationella cyckelled.

7. Göta kanal (220 km) - Sveriges sjunde nationella cykelled som sträcker sig från Mem i Östergötland till Sjötorp i Västergötland

Ny design, fler funktioner, bättre prestanda

Naturkartan har fått en ny design, fler funktioner och bättre prestanda. Det kanske mest iögonfallande är den nya designen, som med få undantag innefattar hela naturkartan.se, men snart även Naturkartans appar och implementeringarna av tjänsten på externa webbplatser.

Den gamla designen har förvisso tjänat sitt syfte väl med att hjälpa miljontals användare ut i naturen. Men inget varar för evigt. I takt med tiden har tjänsten trots allt vuxit ur sin gamla kostym till förmån för en mer intuitiv och användarvänlig utstyrsel.

Som en del av designen ingår även ny funktionalitet, där inte minst sök- och karttjänsten gjorts om och förbättrats. Men - som alltid - syns inte lejonparten av allt arbete på ytan, utan göms i det komplexa och underliggande system, som hittills skapat förutsättningar för hundratals huvudmän att serva sina användare med kontinuerligt uppdaterad information om allt som finns att se och göra i Sverige när det kommer till friluftsliv och naturturism. Hit hör inte minst prestanda och drift av tjänsten, som nu uppgraderats till helt nya nivåer.

“Startsidan har gjorts om för att användaren omedelbart och mer intuitivt ska hitta det den söker efter.”

— Emil Hellström

Hitta rätt direkt

Startsidan har gjorts om för att användaren omedelbart och mer intuitivt ska hitta det den söker efter.

Sökfönstret har fortfarande en central plats på sidan, men har förenklats och förädlats. Nu behöver man exempelvis inte välja län att söka i, utan kan direkt börja skriva det man söker efter, varpå en mängd olika valmöjligheter visas med hjälp av dynamiska förslag i inmatningsfältet, där ex själva länet bara är en av de många valmöjligheterna.

Detta skapar möjlighet för användaren att exempelvis söka efter “vandring” i hela Sverige. Och då inte bara efter information om själva vandringslederna, utan även efter guider, nyheter, evenemang och artiklar, som matchar sökningen.

Därtill har vi fyllt på med olika snabblänkar till de mest relevanta och/eller populära intressena, guider, m m. Där den populäraste länken går till allt som finns att se och göra i det område där du befinner dig.

Startsidan är en av den mest populära, och därför kanske den viktigaste, sidan på Naturkartan, men står trots allt bara för ca 4,5% av tjänstens ca 5,5 miljoner sidvisningar årligen. Resten fördelas ut mer eller mindre jämt på tjänstens 10 000-tals landningssidor, vars trafik oftast kommer direkt från Google, Facebook, m fl, utan att passera startsidan.

Smartare söktjänst

Väljer du att söka efter information om själva vandringslederna, exempelvis efter “vandring” som kategori, så får du upp alla tusentals vandringsleder både som lista och klustrade på kartan. Utifrån detta sökresultat kan du surfa runt på kartan i hela Sverige, zooma in och ut, efter de leder du finner intressanta. Eller sortera och skrolla efter dem i listan.

När du klickar på en led dyker en förhandstitt upp i listan, med den viktigaste informationen om leden. Härifrån kan du antingen kryssa bort förhandstitten, visa platsen på kartan eller gå vidare till ledens sida.

Observera att filtret nu har flyttat in i själva sökfönstret. Så skulle du vilja lägga till exempelvis “naturreservat” eller “rastplats” till din sökning, är det bara att skriva in och lägga till den kategorin, vars sökresultat då blir en kombination av de två. På så sätt kan du kombinera alla typer av kategorier m m, för att få exakt det sökresultat du önskar. Detta inbegriper även andra parametrar som orter, guider, län, etc.

Med andra ord kan du söka efter all vandring och/eller cykling i en guide och/eller i en ort, osv. Och om så önskas även komplettera med tillgänglighetsparametrar, exempelvis om du vill se alla vandringsleder med toaletter i Katrineholm.

Kartan har även kompletterats med snabblänkar direkt till det som har hög viktighet och populära aktiviteter eller liknande.

När du för musen över platserna m m på kartan visas namnet på dem.

Sveriges bästa friluftsguider

En guide är som bekant ytterligare en viktig och populär redaktionell förpackning av den information om vad som finns att se och göra på den destination som guiden täcker in.

Även guiden har fått en rejäl ansiktslyftning på Naturkartan, med några nya förbättrade funktioner. Här är exempelvis Örebro kommuns guide:

Även här har söket flyttat ner till själva kartmodulen och fungerar på samma sätt som det universella söket, men gäller här endast för sökningar i själva guiden.

Upptäck, nyheter, artiklar evenemang och miniguider ligger kvar i toppmenyn, men presenteras även med snabblänkar nedanför kartan på guidens startsida. Jämte nya snabblänkar till närliggande aktiviteter.

Avdelningarna för nyheter, artiklar, evenemang etc har fått samma grafiska formspråk som tjänsten i stort.

Sist men inte minst har informationen om avsändaren flyttat ner till sidfoten, och där fått en snyggare och tydligare plats.

Värt att nämna är att det nu även finns en snabblänk till att dela hela guiden i sociala medier.

Snyggare platssidor med recensioner, fråga/svar och nytt sök

Alla platser, leder och områden har en egen landningssida, med samma nya design som tjänsten i stort, och med i princip samma funktion som förut, med några få och viktiga förbättringar.

När du klickar på kartans helskärmsläge, får du som vanligt upp en lista över alla närliggande faciliteter, aktiviteter och POI’s till den plats, led eller område vars sida du är på. Men istället för filter, använder du söktjänsten för att söka efter allt som visas på kartan. Här finns även snabblänkar.

Vi har även valt att öppna upp förhandstitten för platser etc i listan, istället för att den ska poppa upp och ta plats på kartan.

Vidare så har vi lagt till möjligheten för användarna att recensera platser m m, med kommentarer, och låtit tidigare gjorda kommentarer bli en del av denna funktion.

Helt nytt är också möjligheten för såväl användare som huvudmän, att både ställa och svara på frågor som rör platsen. Detta med ambitionen att tids nog skapa en FAQ-modul, som hjälper såväl huvudmännen som användarna var och en på sitt sätt.

Säkrare drift och ökad prestanda

I samband med denna relativt omfattande re-design har Naturkartan passat på att uppgradera såväl mjuk- som hårdvara i flera delar av systemet, för att ytterligare öka prestandan och driftsäkerheten.

Vi vill dock flagga för att det alltid uppstår buggar i systemet vid en så pass stor re-lansering som denna, varför vi välkomnar er feedback och tackar för ert tålamod.

Appen och inbäddade kartor på tur

Den nya designen omfattar ännu så länge endast Naturkartans webb, men kommer även att implementeras på Naturkartans app och i alla inbäddade kartor på externa webbplatser.

Tjänstens publiceringsverktyg (CMS), användarnas profiler, m m ser ut och fungerar som vanligt ännu så länge, men kommer också få mer kärlek över tid.

---

Feedback välkomnas!

Ni som använder Naturkartan professionellt, gå gärna igenom er guide och hör av er med alla former av feedback!

Kontakta: Emil Hellström och Kristofer Björkman

---

Miljoner användare har Naturkartan i fickan

Just nu går miljontals besökare omkring med Naturkartan i fickan, vilket gläder oss mycket. 70% av dem använder webbversionen i mobilen och drygt 300 000 är aktiva appanvändare. Tjänsten används lika mycket innan som under besöken i naturen.

Bakom spakarna hittar vi hundratals redaktörer från anslutna kommuner, myndigheter och organisationer, som gör allt för att serva dessa användare med information om allt som finns att se och göra i Sveriges natur.

Tillsammans har dem skapat Sveriges mest heltäckande friluftsguide med över 4 200 naturreservat, 5 200 leder, med 10.000-tals närliggande verksamheter, aktiviteter och faciliteter.

Och detta är bara början…

God jul och gott nytt år!

Året lider mot sitt slut och Naturkartan vill ta tillfället i akt att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

2021 - ett händelserikt år…

År 2021 har varit ett av de mest händelserika och progressiva i Naturkartans åttaåriga historia. Omvärlden har påtagligt förändrats. Corona-pandemin har ruskat om oss i grunden. De mest utsatta längtar efter stabilitet, trygghet och samhörighet. Och naturen har fortsatt att bidra med lisa för såväl kropp som själ. Frågan om hållbarhet har aldrig varit mer aktuell. Kampen om skogen intensifierats. Intresset för friluftsliv är större än någonsin. Och naturturism fortsätter att växa i Sverige. Bara för att nämna några tendenser.

Utifrån detta scenario har Naturkartan fortsatt att utvecklas på en rad olika områden, vilket har fått antal kunder att nära nog fördubblas, och användarna att öka till “all time high”.

Från lokala till regionala lösningar

Naturkartan har gått från att skapa förutsättningar för enskilda huvudmän, som kommuner, att enkelt och effektivt administrera och kommunicera informationen om sina natur- och friluftsaktiviteter i digitala kanaler, till att nu även utgöra grunden för flera riktigt stora regionala satsningar som alla bygger på en intim samverkan mellan regionens alla förvaltare/huvudmän samt andra intressenter.

Dessa regionala satsningar har sin utgångspunkt i en relativt fasetterad infrastruktur av natur- och friluftsdatabaser, som integrerar med olika typer av publicerings- och förvaltningssystem som Länsstyrelsens S-DOS, kommuners GIS, m fl, samt olika turistdatabaser som CBIS, Turid, TRV, m fl. Där data och information uppdateras automatiskt och kontinuerligt mellan systemen, och kan vidare administreras med Naturkartans CMS för komplettering av metadata och övriga information som gör den grundläggande datan mer tillgänglig och användarvänlig.

Lägg in era naturkartor på er befintliga webbplats eller låt Naturkartan ta fram en helt ny

Utifrån detta system kan de olika aktörerna, både för egen del, men även i samverkan med varandra, kommunicera sin information via flera olika kanaler, både via Naturkartans webb och app, sina egna webbar, och/eller tredje parts kanaler. Och nu även som nya egna, av Naturkartan framtagna, mobilappar och/eller webbplatser, där Naturkartans CMS används för att administrera de nya egna kanalerna synkront med övriga kanaler.

Så här kan webbar se ut som helt bygger på vår plattform:

• vastervikoutdoor.com

• unionsleden.com

• blekingeleden.com

• tiveden.se

• trailsofvastmanland.com

Så här kan inbäddade karttjänster se ut och fungera, där någon annan gjort webben, utifrån Naturkartans kartplattform:

• Sköna dagsturer till fots och Hallandsleden på Destination Halmstad

• Etapp 7 på Bergslagsleden.se

• Åkulla bokskogar på Visit Varberg

• Höga kustenleden på Högakusten.com och Svenska Turistföreningen

• Abisko nationalpark, på sverigesnationalparker.se

Klicka gärna på "helskärmsknappen" på kartan, så får du upp filter, lista och fler funktioner.

Alla kanaler synkade med varandra

Alla kanaler är såklart synkroniserade med varandra, vilket betyder att när exempelvis Länsstyrelsen gör ändringar i sitt förvaltningssystem (S-DOS), så avspeglar sig dem inte bara på Länsstyrelsens webb, utan även på Naturkartans webb och app, och alla andra kanaler som är kopplade till Naturkartan. Något som skapar förutsättningar för exempelvis turist-destinationer att addera sin besöksnäring till den statligt och kommunalt förvaltade naturen i sin kommunikation via sina kanaler, och på så sätt känna sig trygga med att sistnämnda är kontinuerligt uppdaterad av huvudmannen.

Sveriges största friluftsguide!

På så sätt, och tillsammans med er alla drygt 130 kommuner, destinationer, turistorganisationer, länsstyrelser, m fl har vi lyckats skapa Sveriges i särklass största natur- och friluftsguide som nu attraherar 2 miljoner webbanvändare som årligen besöker 5,2 miljoner sidor. Lägg därtill totalt 550 000 nedladdningar av apparna, och över 300 000 aktiva appanvändare.

Re-design och flera nya funktioner 2022

Nästa år kommer vi att släppa en rad nya funktioner, och dessutom bjuda på en efterlängtad re-design av webbplatsen, men mer om det efter nyår.

Tills dess önskar vi er alla en strålande fin jul och ett synnerligen gott nytt år!

5 000 naturreservat i fickan

Naturkartans integration mot Länsstyrelsens förvaltningssystem har skapat förutsättningar för användarna att få tillgång till Sveriges ca 5 000 naturreservat i Naturkartans app, men även för kommuner och destinationer att använda dem i sina kanaler, med vissheten att de är kontinuerligt uppdaterade av huvudmannen. Tjänsten kräver förvisso att Länsstyrelsen är ansluten, vilket bara hälften är. Men för att detta inte ska förhindra människors möjligheter att hitta ut, i en tid där naturen behövs som allra mest, gör vi ett undantag och testar att lägga ut hundratals reservat fritt under Friluftsåret 2021.

För ganska exakt 20 år sen lanserade Apple den första IPod’n med den legendariska slogan “1,000 songs in your pocket”. Nu piggebackar vi på den företeelsen med ambitionen att lansera “5 000 naturreservat i fickan”.

Tjänsten bygger på en integration mot Länsstyrelsens Skötsel-DOS (via Naturvårdsverkets tjänst för öppna data) samt därtill ett system för att hämta och använda information och viss metadata från Länsstyrelsens webb.

Det innebär inte bara att användarna successivt får 5 000 naturreservat prydligt paketerade och tillgängliga i sin ficka, utan också att Sveriges alla kommuner, destinationer m fl nu mycket enkelt kan integrera de statligt förvaltade naturreservaten i sina egna digitala kanaler, med vissheten om att datan är kontinuerligt uppdaterad och kvalitetssäkrad av huvudmännen (oftast Länsstyrelsen).

Bättre naturupplevelse med reservat längs Bergslagsleden

Örebro Läns Länsstyrelse tillhör en av de Länsstyrelser som anslutit sig till Naturkartan för att kunna stötta länets kommuner och destinationer med mer eller mindre kompletta reservat. Vilket skapat förutsättningar för Region Örebro län att använda de reservat som ligger längs med Bergslagsledens sträckning.

Här visar Region Örebro län upp Länsstyrelsens reservat längs med Bergslagsleden.

“Tjänsten känner av när S-DOS uppdateras och ser till att ändringarna automatiskt avspeglar sig på Naturkartan och i alla andra kanaler som är kopplade till tjänsten”

— Naturkartan

Så här fungerar det

• Tjänsten hämtar automatiskt all den geografiska data som finns att hämta i Länsstyrelsens förvaltningssystem (S-DOS), vilket inbegriper såväl reservaten som alla dess leder/stigar och faciliteter/anläggningar.

• Tjänsten "tvättar" förvaltningsdatan så att det blir användarvänlig för en friluftsutövare. Ex: Den slår automatiskt ihop ett antal led-ID (som i dag ligger som ett antal "snuttar" i S-DOS) till en hel led/slinga. Den klustrar även ihop flera liknande förvaltningsobjekt som ligger bredvid varandra, till en punkt (ex tre info-skyltar till en info-punkt).

• Tjänsten hämtar även viss öppen metadata som fakta, kategorier, länkar, etc.

• Tjänsten känner av när S-DOS uppdateras och ser till att ändringarna automatiskt avspeglar sig på Naturkartan och i alla andra kanaler som är kopplade till tjänsten, däribland kommuners och destinationers egna webbplatser, appar, m m.

• En annan del av tjänsten hämtar även bilder, texter, fakta från Länsstyrelsens webb för var och ett av reservaten ifråga.

Kungsbacka använder Länsstyrelsens reservat i sin kommunikation

Särö Västerskog är ett av Kungsbackas 13 naturreservat på Naturkartan. Reservatet synkar med Länsstyrelsens förvaltningssystem, Skötsel-DOS, varifrån all data är hämtad och kontinuerligt uppdaterad. Kvar återstår att beskriva reservatets faciliteter med text, bild, etc.

Utifrån detta kan kommuner och destinationer sen enkelt lägga till besöksnäring, språkstöd, etc - för att på så sätt tillgodose slutanvändarnas behov och önskemål om att bli vägledda till det som finns att se och göra både i och kring reservaten.

Tjänsten är i drift, bekostas (som en tilläggstjänst till ordinarie abonnemang) och används redan av några länsstyrelser för att stötta sitt läns destinationer, kommuner, m fl i deras kommunikation.

Test-kampanj under hela Friluftsåret 2021

För att slå ett extra slag för Friluftsåret 2021 kör vi nu en kampanj där vi släpper ett urval av reservaten fritt, även i de fall där Länsstyrelsen inte har valt att ansluta sig till Naturkartan. Dels för att testa tjänsten fullt ut och dels för att fler människor ska få chans att upptäcka Sveriges natur och friluftsliv, nu när den behövs som allra mest.

Kampanjen har sin utgångspunkt i de friluftspolitiska målen om att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Inte minst målet om att naturen ska vara tillgänglig för alla, även sett ur ett informativ och kommunikativt perspektiv, vilket innebär att människor ska känna till och ha kunskap om natur och friluftsliv. Och testet kommer att ske i några utvalda län.

“Naturreservaten ofta grundplåt till vad som finns att se och göra i kommunen eller på destinationen när det kommer till friluftsliv och naturturism”

— Naturkartan

I Sverige finns över 5 000 naturreservat, vilket är den största andelen skyddad natur i landet. De flesta reservaten är besöksvärda och utgör ofta en grundplåt till vad som finns att se och göra i kommunen eller på destinationen när det kommer till friluftsliv och naturturism.

Paddling i Bullerö naturreservat i Stockholms län

Stockholm läns Länsstyrelse är ansluten till Naturkartan och har här gjort Bullerö naturreservat tillgängligt och användarvänligt på Naturkartan.

Vad innebär detta för Länsstyrelsen?

Tjänsten kräver inget merarbete från Länsstyrelsen, vare sig från de som är anslutna eller inte. Däremot finns det stora möjligheter att engagera sig.

Från de Länsstyrelser som inte är anslutna till Naturkartan behöver vi emellertid få ett medgivande till att vi får hämta och använda bilder och texter om reservaten från myndighetens webbplats. Om vi mot förmodan inte skulle få det, kommer informationen omedelbart att avpubliceras .

Om Länsstyrelsen skulle vilja göra anspråk på sina reservat på Naturkartan (och tredje part) så går det utmärkt att ansluta sig till tjänsten, och på så sätt fortsätta att stötta kommunerna, destinationerna m fl i frågan, i en av myndigheten mer kontrollerad tappning. I sistnämnda fall finns även möjlighet att komplettera den geografiska datan med allsköns information och metadata om reservaten i fråga, som Skötsel-DOS annars saknar stöd för.

För de Länsstyrelser som är anslutna till Naturkartan kan det dyka upp en mängd dubbletter till publicerade reservat. Ingen större fara, då dessa ligger opublicerade i systemet och kommer att tas bort allteftersom.

Tjänsten kommer att rullas ut länsvis, med början i sommar och under hela hösten. För de länsstyrelser som vill ansluta sig och göra anspråk på reservaten, kan med fördel lägga på de digitala krysslistorna som några länsstyrelser redan kommit igång med.

Naturkartans app omfattas inte av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

Den 23 juni ska offentliga aktörers mobila applikationer vara tillgängliga enligt lagen (2018:1973) om tillgänglighet till digital offentlig service. Detta gäller emellertid inte Naturkartans webb och app, då lagen inte är tillämplig på “digital service från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga aktören eller står under dess kontroll” (9 §).

Norrbotten läns länsstyrelses naturkarta används av tusentals besökare varje år.

Vidare är lagen ej heller tillämplig “på digital service som utgörs av kartor som inte är avsedda för navigering”, eller “på kartor avsedda för navigering, om väsentlig information om innehållet i dessa tillhandahålls på ett tillgängligt digitalt sätt”.

I vilken omfattning lagen är tillämplig på våra kunders “egna” mobila applikationer (i Appstore och Google Play) är fortfarande oklart och under utredning. Men då den tekniska lösning för dessa appar är strikt mallad, och bara i mycket begränsad omfattning kan anpassas efter kundens grafiska profil och önskemål, så anses även dessa bygga på ett system från Tredje part, som varken har finansierats eller tagits fram av den berörda offentliga aktören, och ej heller står under dennes kontroll.

De kunder som emellertid vill ta de säkra före det osäkra kan med fördel låta sin “egen” mobilapplikation gå upp i Naturkartans app, som i skrivande stund har nära 300 000 aktiva app-användare. “Guiderna” i Naturkartans app, har en närmast identiskt uppbyggnad och erbjuder exakt samma funktionalitet, som kundernas egna appar.

“...tillgängligheten till information och funktioner på Naturkartan har hög prioritet...”

— Emil Hellström, CTO, Outdoormap

Med det sagt har tillgängligheten till information och funktioner på Naturkartan hög prioritet, då också digital service, som tillhandahålls av en offentlig aktör via en teknisk lösning som står under tredje parts kontroll, ska - så långt det är möjligt - följa tillgänglighetskraven i de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen (11 §).

Här råder emellertid en fin balansgång, då Naturkartans huvudsakliga syfte är att inspirera och vägleda den stora och breda allmänheten både ut till och i naturen, vilket kräver en funktionalitet som i vissa fall är omöjlig att anpassa efter standarden EN301549, som webbdirektivet och DOS-lagen hänvisar till.

Läs även tidigare inlägg i frågan.

God Jul & Gott Nytt År

Året lider mot sitt slut och Naturkartan vill ta tillfället i akt att önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Förhoppningsvis får vi nu tid att stanna upp och pusta ut en stund. Tid att ladda batterierna. Kanske också lite tid för eftertanke och reflektion. Och inte minst omtanke.

För 2020 har onekligen gått till historien som ett extremt dynamiskt, omtumlande och mycket tufft år för många av oss på olika sätt.

Knappt hade vi hunnit ringa in det nya året förrän epidemin var över oss, som sedermera växte till en pandemi av sällan skådat slag. De flesta av oss har drabbats hårt såväl privat som professionellt. Såväl fysiskt, som socialt och ekonomiskt.

Som lök på laxen har rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC duggat tätt med alarmerande fakta om mycket negativ klimatpåverkan. Mycket tyder på att allt hänger ihop.

Det är lätt att hålla sig för skratt. Och det är onekligen med visst vemod som majoriteten av Sveriges befolkning tvingas fira ännu en grön jul utan snö. Jo, 2020 blev det varmaste året som någonsin uppmätts i Sverige, med en medeltemperatur på 7,5 grader.

Men det finns alltid ljusglimtar. I synnerhet för oss som arbetat hårt för att få folk att (åter)upptäcka Sveriges fantastiska natur och friluftsliv; med dess makalösa kvaliteter i form av ökat välmående, tröst, stillhet, glädje, trygghet och tillhörighet.

Utan att ha någon riktigt bra oberoende statistik att luta oss emot, så har vi under detta år fått se ett ökat intresse för natur och friluftsliv, som vi knappast upplevt förr.

Antal besök på Naturkartans webb har ökat med nära 170% jämfört med föregående år, och lockat hissnande 1,7 miljoner användare under året. Lägg därtill totalt ca 400 000 nedladdningar av apparna.

Det råder knappast några tvivel om att corona-epidemin är en av de främsta orsakerna till den kraftiga ökningen, men många söker även ett sammanhang i största allmänhet; något mer beständigt hållbart, något bortom det flyktiga konsumtions- och prestationssamhället.

Oavsett vilket, så hoppas jag att vi alla kan rusta oss för en fortsatt stor efterfrågan på genuina natur och friluftsupplevelser nästa år, och på så sätt införliva, eller kanske till och med överträffa besökarnas drömmar och förväntningar på svensk natur.

Låt oss hjälpas åt att ta hand om varandra, våra besökare och vår natur. Och på så sätt bidra till en bättre värld.

God Jul & Gott Nytt År!

Ladda ner appen till Sveriges natur!

Is Norway's friluftsliv the answer to surviving a second lockdown?

“Could the Swedish lifestyle help fight coronavirus?” “Is Norway's friluftsliv the answer to surviving a second lockdown?”

Dessa frågor ställer sig just nu ledande internationella media, i förhoppning om att finna vägledning i frågan om hur deras samhällen ska förhålla sig till coranapendemin.

Coronaviruset har tagit ett nytt grepp om mänskligheten. Man talar om en andra våg. Och själva innebörden av ordet “pandemi” känns nu mer påtagligt än någonsin förr.

Det har snart gått ett år sen coronapandemin bröt ut. Och med den har mänskligheten tvingats att mycket raskt ändra sina rutiner och bryta invanda beteendemönster. Men att helt byta livsstil…är det rätt väg att gå?

Ja - åtminstone till den “skandinaviska livsstilen - “Friluftsliv” (pronounced “free-loofts-leev”) - antyder en rad internationella media just nu.

I den underbara artikeln “We belong out there’: How the Nordic concept of friluftsliv could help the Pacific Northwest get through this COVID winter”, beskriver Seattle Times features reporter, Megan Burbank, hur en inflyttad svensk föreläsare, Andy Meyer, plötsligt tar med sig ett par glatt överraskade polare ut i närmaste kvarteren i Seattle, för att söka det “gröna ljuset”, mitt under rådande corona-isolering.

Seattle Times skriver:

“Meyer’s quest is indicative of a new intimacy people are finding in their own homes and neighborhoods in the wake of massive closures and social-distancing practices adopted since the worldwide outbreak of COVID-19.

But it’s also an example of the Scandinavian concept known as friluftsliv (pronounced “free-loofts-leev”), which translates most directly to “free-air life.” The term is attributed to Norwegian playwright Henrik Ibsen, but the concept of spending time outdoors in all seasons long predates him as a deep-seated element of life in the Nordic countries.”

Andy Meyer försöker förklara livsstilen för Megan Burbank på Seattle Times som:

“More expansive than outdoor recreation and less self-serious than outdoor adventure, friluftsliv describes “whatever you go to REI for. But in Norway, it’s this deeper concept of having space from other people, which is kind of a Norwegian thing to do, and then it has that sense of being able to wander freely outside.”

Andy Meyer förklarar för tidningen:

“In Norway, friluftsliv is so deeply ingrained into daily life that it starts in kindergarten. “Norwegian kindergartens are famous for being outdoors. In all weather, you will go outside for recess, if not for a good portion of the day.

En påtagligt exalterad Megan Burbank menar i artikeln att det borde gå att applicera denna livsstil även i Seattle, som ju har, menar hon, djupa skandinaviska rötter:

“friluftsliv may also be a helpful model for continuing to spend time outdoors during the coldest, darkest time of the year — something Norwegians have practiced since long before the pandemic”

— Megan Burbank, Seattle Times

“As we approach the first COVID winter in Seattle, a city with deep Scandinavian roots, friluftsliv may also be a helpful model for continuing to spend time outdoors during the coldest, darkest time of the year — something Norwegians have practiced since long before the pandemic.”

Andy Meyer berättar för Seattle Times att:

“That arbitrary feeling of having a destination in your own backyard can suddenly make it exotic. It adds this layer of interest to the every day. And I think that’s one of the weird things that the COVID time can do, when combined with an idea like friluftsliv — getting out into the open air and recognizing that that’s where we live, that’s where we came from … we’ve locked ourselves inside, but we shouldn’t forget that we sort of belong out there at a certain animal level.”

Även Guardian skriver om livsstilen som en potentiell “metod” att efterleva för att värja sig mot Coronan i artikeln “Is Norway's friluftsliv the answer to surviving a second lockdown?”

Här med motivet:

“As pandemic restrictions are tightened, and the weather turns, Norway’s ‘free-air life’ is more relevant – and appealing – than ever.”

— The Guardian

“As pandemic restrictions are tightened, and the weather turns, Norway’s ‘free-air life’ is more relevant – and appealing – than ever.”

I artikeln intervjuas Lasse Heimdal, generalsekreterarer på Norsk friluftsliv, som förklarar:

“First things first, let’s tackle the pronunciation. “It’s free-luftz-leev,” säger Lasse Heimdal, till the Guardians reporter, och tvingas repetetera uttalet några gånger, innan poletten faller ner.

Och beskriver friluftslivet som om det vore en del av hans hem:

“For Norwegians, friluftsliv is less about what you do and more about where you are. For me, it is about disconnecting from daily stress, being part of the cultural ‘we’ and existing in what I call nature – an ‘escape room.”

Guardian skriver:

“Unsurprisingly, friluftsliv has been the runaway hit of what Heimdal refers to as “corona season”; he says one in three Norwegians increased their outdoor time since March – quite a feat given that the average Norwegian visits the great outdoors at least three times a week. Such was the demand for outdoor kit that, after many Norwegian shops shut in March, the government had to recall furloughed staff at camping and sports retailers and even hire extra workers.

The pull of friluftsliv has been at the heart of Norwegian culture for decades. Henrik Ibsen’s poem On the Heights, thought to contain the first mention of the term, follows the dilemma of a young farmer torn between life on the farm and something more, well, friluftsliv.

It is precisely the tension between city and nature that makes the concept of friluftsliv all the more relevant; as we head into a second lockdown just six months after the first one was imposed, the pull of the outdoors has never been stronger. It is particularly desirable given that the concept is wholly experiential, and free; the experience economy, beloved by millennials, plummeted into recession when we stopped going out in March.”

---

Läs även:

• 'There is no bad weather': How the Norwegian idea of 'friluftsliv' could help Canadians this winter

• What Scandinavians Can Teach Us About Embracing Winter

• Could the Swedish lifestyle help fight coronavirus?

• Norwegian outdoor living concept ‘friluftsliv’ could be valuable pandemic coping strategy

Och Naturkartans tidigare inlägg på temat:

• Naturen allt viktigare när Corona tvingar oss att ställa om

Sveriges största friluftsguide växer - totalt 1,6 miljoner användare

Naturkartan har på relativt kort tid blivit Sveriges största natur- och friluftsguide. Sen årsskiftet har Naturkartans webb haft knappt 1,6 miljoner användare, som sammantaget har kollat på drygt 4,6 miljoner sidor. Det är en ökning med drygt 160% jämfört med föregående år. Lägg därtill all trafik från apparna som i sig har haft drygt 380 000 nedladdningar totalt sett. Bara Naturkartan appen har haft 107 000 nedladdningar hittills i år. En ökning med drygt 200% jämfört med föregående år.

Sammantaget använder nu ca 80 kommuner, Länsstyrelser, Regioner, destinationer, m fl Naturkartan för att informera, inspirera och vägleda sina invånare och besökare ut i naturen. Inte bara för egen del, utan även i samverkan med varandra.

Allt som allt administrerar hundratals huvudmän över 2 200 naturreservat, 2 800 stigar/leder, med över 10.000 närliggande aktiviteter och faciliteter, som sedermera förpackas och kommuniceras både på Naturkartans webb och app och deras egna och andras webbplatser.

Utveckling för miljoner: Bättre prestanda och nya funktioner

Naturkartan har vidareutvecklats för närmare två miljoner kronor under år 2020. Antal användare har ökat med 160%. Och kunderna nära nog fördubblats. Vilket har krävt en uppgradering av systemet alla kategorier.

Under corona-peaken, mars till augusti, jobbade våra utvecklare för högtryck med att uppgradera systemets prestanda, på flera mer eller mindre sårbara områden, för att på så sätt kunna fortsätta garantera en upptid på 99,9% med god marginal. Arbetet resulterat bland annat i en snabbare och samtidigt mer robust karttjänst, bara för att nämna ett exempel.

---

Stort intresse för inbäddad karttjänst

Vad gäller just karttjänsten, har den relativt nya tjänsten för inbäddning, väckt mycket stort intresse hos såväl kunder som användare, och används nu brett av såväl Länsstyrelser, som kommuner, destinationer, regioner, m fl. Ett gott exempel är Svenska Turistföreningen som använder Naturkartan plattform för inbäddade kartor för sin stora vandringssatsning. I skrivande stund driftar Naturkartan över 50 karttjänster på STF’s webbplats. I övrigt visade Naturkartans senaste kundundersökningen att 26% av respondenterna var mycket intresserade av tjänsten.

Tjänsten har fortsatt att vidareutvecklats, och editorn för inbäddade kartor har nu 20 olika inställningar, för att tillgodose våra kunders vitt skilda behov och önskemål.

Integration mot ArcGIS och Länsstyrelsens S-DOS för automatisk uppdatering

Vi har även genomfört arbetet med olika typer av integrationer mot tredje parts databaser, däribland ESRI ArcGIS, Länsstyrelsens S-DOS förvaltningssystem, STF’s anläggningsregister, olika besöksnäringsdatabaser, kyrkdatabasen, m fl.

“...alla ändringar i ESRI ArcGIS avspeglar sig automatiskt på Naturkartan, detsamma gäller ändringar i Länsstyrelsens förvaltningssystem S-DOS”

Det betyder exempelvis att alla ändringar i anslutna kommuners ESRI ArcGIS avspeglar sig automatiskt på såväl Naturkartan som hos de tredje part som använder Naturkartans karttjänster. Detsamma gäller alltså alla ändringar i Länsstyrelsens förvaltningssystem S-DOS.

Förbättrad implementering av Google My Business

I takt med att “destinationsbolagen” och dess besöksnäring visat allt större intresse för naturkartan, har utvecklingsteamet även byggt integrationer mot några av Sveriges ledande system för besöksnäring, däribland Google My Business, som på senare tid tagit en allt starkare position för att hjälpa småföretagarnas att stärka deras onlinenärvaro. Men även mot turistdatabaser som Turid, Tellus, TVR, STF, m fl. Likaså här avspeglar sig ändringar i dessa system automatisk på Naturkartan, för att besöksnäringen i möjligaste mån ska slippa att uppdatera sin information på flera ställen, och för att tredje part ska känna sig trygga med att informationen är löpande uppdaterad.

---

Flera nya funktioner i publiceringsverktyget

När det kommer till publiceringsverktyget så har även det vidareutvecklats och uppgraderats med några nya features under årets lopp. Här några exempel:

• Nu kan alla som vill, lägga till funktionen för felrapporter till sin guide. Tjänsten ingår numer i Plus-abonnemanget, och gör det möjligt för såväl användare som fältarbetare att rapportera fel och brister, med geoposition, bild, text, etc, till huvudmännens dashboard, via appen.

• Nu går det även att bjuda in enstaka användare till att redigera enstaka sidor. Man kan exempelvis ge en orienteringsklubb möjlighet att administrera ett område som klubben känner väl till, utan att den får access till något annat innehåll i tjänsten.

• Man kan skapa miniguider ex som Bergslagsleden har gjort här. Med tjänsten kan huvudmannen alltså välja ett urval av områden, leder och platser, och paketera dessa i text, bild, lista, karta, etc. En sommardag i Småland. Stigcyklistens 10-i-topp. 10 äventyr i Kronoberg. Sju bergstoppar i Dalarna.

• Inte helt oväntat har det även tillkommit nya kategorier tillika ikoner. Men lite mer överraskande är kanske att vi nu har tagit fram en kategori vars innebörd, man själv väljer. Vi kallar den “redaktörens val” andra kallar den “smultronställen”, “naturpärlor”, “etappmål”. Det är bara kreativiteten som sätter gränser här.

• Nytt är också att man kan välja färg för områdesgränserna, vilket kan vara bra om man t ex vill lägga in fågelskyddsområden, militärskyddsområden, m m jämte naturreservat och liknande. Vad gäller lederna, har antal färger ökat. Nu finns nio kulörer att välja på.

• Språkstödet har utökats med Nederländska, utöver svenska, engelska, tyska och polska.

• Man kan numer även lägga till flera pdf:er på en sida. Dessutom kan man lägga till en pdf på den svenska sidan och en engelsk pdf på den engelska sidan, om så önskas.

• Även sökbarheten efter orter har förbättrats, då huvudmannen har fått möjlighet att lägga till en lokal “tagg” till ett område, så att platser (som motsvarar taggen) enklare ska kunna hittas.

---

“ladda ner Lantmäteriets terräng- och fjällkartor offline”

Andra innovationer värda att nämna är den förbättrade möjligheten för användaren att ladda ner Lantmäteriets terräng- och fjällkartor offline till mobilen. Tjänsten heter “Mina nedladdningar” och finns under inställningar på användarnas profilsidor.

---

Apropå “användarnas profilsida” så har även den förbättrats. Användarna kan nu skapa sina egna listor, med aktiviteter de har gjort, vill göra eller bara spara på sin profil. Tanken är att dessa även ska gå att dela med andra användare, för att utöka möjligheten att inspirera varandra.

---

Ta fram och administrera ny webbplats med Naturkartan

Sist men inte minst kan Naturkartan nu erbjuda sina kunder att utöka sitt kommunikativa paraply via Naturkartan med en ny egen webbplats. Webbplatsen ligger på kundens egen toppdomän. Den bygger på en prefabricerad mall, speciellt framtagen för att inspirera och vägleda till naturbesök, i synnerhet vandring och cykling. Tjänsten administreras med Naturkartans CMS synkront med all övrig kommunikation i övriga andra kanaler.

Först ut blir förmodligen Unionsleden, som tas fram på uppdrag av VisitVärmland. Tjänsten är fortfarande under uppbyggnad när detta skrivs, men ska lanseras inom kort. Här bjuder vi på en förhandstitt. På gång är även Blekingeleden, Trails of Västmanland, Bruksleden, m fl.

30% av STF’s 2,5 miljoner sessioner ägde rum på vandringssidorna

För drygt ett år sen fick Naturkartan i uppdrag av STF att ta fram digitala vandringsguider tillika interaktiva karttjänster till alla, av STF prioriterade och utvalda vandringsleder, däribland alla “Signaturleder”. Tjänsten inbegrep till slut ca 50 leder och blev ganska snabbt en av Sveriges ledande vandringsguider efter att ha lanserats under våren 2020.

“i 40% av de sessionerna, användes Naturkartans karttjänst”

Hela 30% av STF’s 1,4 miljoner användares ca 2,5 miljoner sessioner, under perioden april - september, ägde rum på föreningens ledsidor. Alltså, inte färre än 760 000 sessioner förekom på en eller annan ledsida och i 40% av de sessionerna, användes Naturkartans karttjänst.

“Vi ser ett enormt ökat intresse för vandring”, säger Maria Roos Jernberg, VD / generalsekreterare för Svenska Turistföreningen, i en intervju till Sveriges Radio, i våras.

Inte nog med det, ledsidorna visade sig ha högre "avg. time on page" än någon av STF’s undersidor.

“ledsidorna visade sig ha högre “avg. time on page” än någon av STF’s undersidor.”

Ja, intresset för vandring har slagit alla rekord generellt sett, och det förvånar oss inte att STF’s användare har dröjt sig kvar lite extra på vandringssidorna för att studera kartan närmare. Naturkartans medlemsundersökning i början året visade bland annat att 55% respondenterna var mest intresserade av just vandring. Och går man tillbaka till Naturvårdsverket nationella undersökning av svenskarnas friluftsvanor (Friluftsliv 2018) så menar var femte svensk att de inte har kunnat vandra på vandringsleder i låglandsterräng i den utsträckning som de önskar, då 33% av svenskarna (respondenterna) anser att de saknar information om utbud och möjligheter.

I 135 år har STF skapat förutsättningar för människor att upptäcka Sverige. Föreningens hängivna satsningar på anläggningar och olika typer av aktiviteter i hela Sverige har hittills ledsagat hundratusentals människor ut i landets mångskiftande natur och kultur.

Mot bakgrund av detta, vill vi gärna ge en eloge till Svenska turistföreningen, för deras föredömliga arbete med att inspirera och vägleda svenska folket ut på de vandringar de längtar efter, eller kanske t o m drömmer om.

Svensk friluftsforskning samarbetar med Naturkartan - ny funktion testas våren 2021

Sveriges största program för friluftsforskning har inlett ett samarbete med Naturkartan för att öka kunskaperna om hur friluftsliv utövas i landet. En funktionsspec är framtagen och kommer att driftsättas för test under våren 2021.

För ganska exakt ett år sen stod det klart att Mistras nya och omtalade programsatsning om idrott, friluftsliv och miljö gick till ett konsortium av samarbetspartners, med Mittuniversitetet som programvärd för Sveriges förmodligen största forskningsprojekt inom hållbart idrott- och friluftsliv - Mistra Sports & Outdoor.

Strax därefter fastslogs det också att Naturkartan hade fått en betydelsefull roll som ett av programmets researchverktyg, i syfte att studera olika målgruppers friluftsutövning, sett ur flera olika aspekter, och med utgångspunkt från några olika metoder.

Sen dess har programsatsningen i sin helhet så sakteligen börjat ta fast form. Och inom ramen för den, har en plan tagits fram för Naturkartans projekt, nu klar att exekvera på.

“Syftet med Naturkartans projekt är att utveckla och testa en fråga/svar-funktion utifrån vilken man systematiskt ska kunna samla och analysera användargenererad data”

Ambitionen är att utveckla och testa en fråga/svar-funktion utifrån vilken man systematiskt ska kunna samla och analysera användargenererad data till nytta för såväl förvaltningsarbete som forskning med inriktning mot sport och friluftsliv.

Funktionen kommer att implementeras i Naturkartans webb och app, och där skapa förutsättningar för såväl användare som huvudmän (förvaltare) att både ställa och få svar på frågor. Funktionen är således dynamisk i den bemärkelsen att vem som helst kan både ställa och svara på frågor.

---

Exempel: “Användare A är i område X, och undrar om det finns en genväg mellan plats Y och Z?” På den frågan kan huvudmannen, som känner till området, säkert svara på. Men det är inte osannolikt att även användare B, C, och D, kan svara på den frågan. Någon av dem kanske t o m har genat den vägen förut och har bättre koll än huvudmannen. Användare B svarar, vilket visade sig också vara till glädje även för användare E, som nyligen gått vilse just mellan plats Y och Z.

Nästa gång är det huvudmannen som undrar om användarna hört eller sett motorfordon i område X, och i så fall var? Det är nämligen förbjudet framföra motorfordon i området. Och olägenheten är vanligt förekommande. Användare C svarar med tid och plats. Likaså användare D, som dessutom tillägger att ljudet från den närliggande skjutbanan, stör ännu mer. Sistnämnda engagerar både användare B och huvudmannen, som lovar att utröna frågan närmare.

---

Alla frågor och svar, kopplas till den/t plats, led eller område, som rör dem, och samlas i en separat dynamisk fråga/svar-sektion, där indelade i kategorier, trådar, etc. Där de också viktas för att lyfta fram de vanligast förekommande frågorna/svaren.

Funktionen ger den som svarar/frågar möjlighet att bidra med ex:

• Text

• Bild

• Plats. Automatiskt genererad baserad på position, med förslag på närliggande platser, områden.

• Taggar/kategorier för användare/huvudman, ämnen/hashtag

• Välja integritetsstatus, offentligt eller anonym.

Annan automatiskt genererad info kan vara:

• Datum och tid

• Användarens profil (via GDPR) med namn, profilbild, kön, ålder, bostadsort, etc

Ambitionen är att funktionen ska stärka gemenskapen kring svenskt friluftsliv, samt förbättra förutsättningarna för allmänheten att utöva friluftsliv, för huvudmannen att förvalta naturen, och för forskare att bättre förstå hur friluftsliv utövas

Målsättningen med projektet är att introducera och förankra den nya funktionen i Naturkartan bland målgrupper/intressenter i olika områden runt om i Sverige redan under nästa år 2021.

I projektgruppen sitter grundarna av Naturkartan samt ett par av Sveriges kanske främsta friluftsforskare som Andreas Skriver Hansen (Göteborgs universitet) och Peter Fredman (Mittuniversitetet), sistnämnda projektledare för landets dittills största forskningsprojekt om friluftsliv - Friluftsliv i förändring, som pågick under åren 2006–2012, och gav oss helt nya och grundläggande kunskaper om svenskarnas friluftsvanor.

Forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoor löper över fyra år och har en budget på totalt 70 miljoner kronor i syfte att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet och med målet är att göra svensk forskning världsledande på området.

Nya miljarder till naturen - men blir det någon digital satsning?

Regeringen föreslår 2,2 miljarder till svensk natur delvis för att främja förutsättningarna för friluftsliv. Men blir det någon förnyad satsning på att göra informationen om naturen tillgänglig för olika digitala plattformar? Ambitionen var ju hög i Regeringens regleringsbrev 2016. Men leveransen desto mindre. Återstår att se vad årets regleringsbrev kommer med i december.

Regeringen har nyligen föreslagit satsningar på vår svenska natur på totalt 2,2 miljarder kronor under nästa år. I denna framsynta satsning ingår bland annat ett ökat tillskott av medel till åtgärder för värdefull natur med 400 miljoner kronor och till mer skydd av värdefull natur med 600 miljoner kronor.

På så sätt vill Regeringen skapa ännu bättre förutsättningar för Länsstyrelserna att skydda mer värdefull natur, och fortsätta sitt arbete med skötsel av natur och anläggningar för friluftsliv t.ex. vandringsleder.

Regeringens skriver i sin kommuniké att människor har “vallfärdat till Sveriges 30 nationalparker och 5 000 naturreservat” för att utöva friluftsliv det senaste året, och försvarar sina satsningar med att de många områdena behöver förvaltas och skötas för att slå vakt om den biologiska mångfalden och skapa förutsättningar för friluftsliv. Och att de statliga lederna ökar tillgängligheten samt ger bättre förutsättningar för friluftsliv och naturturism.

Satsningen är onekligen mycket välkommen! Men hur går det med Naturvårdsverkets digitala satsning?

“ 25-35% säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter”

— Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor

För samtidigt som folk vallfärdar ut i den skyddade naturen, så visar Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor rapport (6887) “Friluftsliv 2018” att ca 40-50% av allmänheten inte har kunnat utöva någon eller några friluftsaktiviteter i den omfattning som de önskat, då ansett sig sakna tillgång till lämpliga platser / områden för ändamålet. Och att ca 25-35% (beroende på typ av aktivitet) av respondenterna säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter. Hur går det ihop?

Redan i Regeringens regleringsbrev för 2016 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla friluftslivet. Uppdraget innehöll då tre delar, där en del rörde digital information om naturområden och lydde:

”Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”

“...digital information om naturområden är helt avgörande för att besökare ska hitta attraktiva områden och vandringsleder”

— Naturvårdsverkets slutrapport till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”

Ett år senare skriver Naturvårdsverket i sin slutrapport till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden” - att digital information om naturområden är helt “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”.

För att öka tillgängligheten, menar Naturvårdsverket, att det är viktigt att besökaren får “relevant och anpassad information i förväg om hur det ser ut i olika områden, och vilka anordningar som finns – till exempel om det finns leder som lämpar sig för familjer med barnvagn eller för personer med en funktionsnedsättning, eller om det finns tillgängliga toaletter”. “För att främja turismen behövs det dessutom information om var man kan bo och äta samt hur man ska kunna resa dit, vilka transportmedel som finns”, menar Naturvårdsverket, och skriver att “det ska vara enkelt att hitta aktiviteter som guidade turer och andra upplevelser och allt detta bör man kunna boka på nätet.”

Så hur har det gått med den saken? Har allmänheten fått tillgång till användarvänlig digitala information om naturområden som Naturvårdsverket alltjämt anser vara helt “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”?

I “uppföljningen av målen för friluftslivspolitiken 2019” (rapport 6904) menar Naturvårdsverket att “information och kommunikation är en viktig pusselbit i tillgängligheten och kan utgöra ett stort hinder om den är otillräcklig eller svåråtkomlig” och att marknadsföringen av och informationen om områden med god tillgänglighet är väldigt varierande.

Naturvårdsverket kan konstatera att många “kommuner använder webben som informationskanal” och att “ett trettiotal (red. anm. nu över 70) kommuner använder Naturkartan, och att det där går att “söka ut besöksvärda områden med kategorier så som rullstolsvänligt, nära kollektivtrafik och nära toalett”.

Huruvida detta har underlättat för allmänheten att utöva friluftsliv är oklart, men 400.000 nedladdningar av Naturkartans appar, ger viss indikation på detta.

Naturvårdsverket bedömer trots allt att utvecklingen för det friluftspolitiska målet att “naturen ska vara tillgänglig för alla” är försiktigt positiv, men tillägger att det är “en utmaning att nå ut med den information som redan finns till rätt målgrupp” men att ny teknik har skapat “nya möjligheter för att nå målgrupper som inte attraheras av de mer traditionella informations- och kunskapsspridningskanalerna”.

Exakt vad Naturvårdsverket menar med “nya möjligheter” framgår inte, men mot bakgrund av att 92% av Sveriges befolkning över 12 år, har en egen smart mobiltelefon, och använder den som huvudsaklig källa till information, inspiration och vägledning, så kan man ju åtminstone hoppas på att det någonstans i Regeringens regleringsbrev finns resurser avsatta för Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att skapa bättre förutsättningar för tredje part att vägleda allmänheten till den skyddade naturen via smarta mobila applikationer. I skrivande stund finns blott hälften av Sveriges skyddade natur i Naturkartans app, då förutsättningar för att ta in resten saknas.

Ny undersökning: 93% nöjda kunder

Hela 93% av Naturkartans kunder säger sig vara nöjda eller mycket nöjda, med hänvisning till företagets årliga kundundersökning, där 52 av de drygt 80 kunderna tog sig tid att delta.

Bland respondenterna fanns såväl kommuner, Länsstyrelser som Regioner och destinationer, relativt jämt fördelade över landet.

Även betyget för support och bemötande blev överväldigande positivt. Närmare 60% tycker att vi har skött oss mycket bra, drygt 20% bra, och 20% ok. Och i princip alla kunder (utom en) tycker att Naturkartans tjänster är prisvärda.

Av de många kommentarerna att döma finns emellertid fortfarande mycket att förbättra inom i stort sett alla områden.

“Alla använder Naturkartan för att göra informationen deras natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare”

Glädjande nog korrelerar i alla fall Naturkartans syfte mycket väl med våra kunders ambitioner och önskemål.

Alla använder Naturkartan för att göra informationen deras natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare. Och tjänsten bedöms tillgodose deras behov i den frågan. Kunderna sätter stort värde på de funktioner som främjar samverkan mellan dem och andra intressenter.

De tycker det är viktigt att vara en del av Naturkartans regionala- och nationella friluftsguide, i synnerhet mobil-appen, då de bedömer att användarna uppskattar dessa tjänster.

På det stora hela bedömer kunderna att deras målgrupp anser Naturkartan vara en bra tjänst.

När kunderna väl har tagit fram sina guider (webb och app) jobbar dem sporadiskt med tjänsten. En majoritet (62%) av kunderna säger sig använda Naturkartans publiceringsverktyg (CMS) ca 2 - 9 timmar per månad. Drygt 20% mindre än så. Många (ca 10%) har av förståeliga skäl ingen riktigt koll nedlagd tid.

Arbetet handlar uteslutande om att lägga in nya platser eller redigera befintliga. Tyvärr publicerar väldigt få kunder nyheter, artiklar och evenemang. Lite oklart varför. Och såklart något vi behöver förstå anledningen till.

De flesta (57%) tycker i alla fall att publiceringsverktyget är såväl användarvänligt som funktionellt och mångsidigt. Men över 40% tycker bara det är ok. Även här finns stora möjligheter till förbättringar.

“ Störst intresse av att få tillgång till Länsstyrelsens alla reservat”

De mervärdestjänster som respondenterna visade absolut störst intresse för, var att få tillgång till Länsstyrelsens alla reservat, med alla dess stigar och platser, utförligt beskrivna med text, bild, att användas i kommunikation med användaren. Över 70% var mycket intresserade av detta.

I övrigt visade sig kunderna vara mycket intresserade av att få sina naturkartor inbäddade på sina egna webbplatser, och mer statistik för hur tjänsten används.

Ladda ner översikten för undersökningen här.

Dags att söka LONA-bidrag för digital friluftsguide - här är mallen!

Nu är det hög tid att söka LONA-bidrag. Naturkartans mall för LONA-ansökan har hjälpt många av tjänstens ca 70 kommuner att få stöd för en digital friluftsguide. Skynda att söka! Sannolikt kommer det även i år att finnas över 50 miljoner kronor i potten.

Alla ni som är ute i sista minuten - här har ni mailen till LONA för Naturkartan!

Förra året tävlade 329 ansökningar, på totalt 98 miljoner kronor, om en budget för ordinarie LONA på 50 miljoner kronor. Lägg därtill 88 ansökningar, på 69 miljoner kronor, om en budget på 38 miljoner kronor för LONA Våtmark. Alltså ett uppdämt behov av LONA-stöd, efter katastrof-året 2019 då LONA-budgeten i princip helt ströps.

“Hittills har det bara kommit in 54 nya projekt i LONA-registret för 2021. Men det är ju strax över en månad kvar till sista ansökningsdatum så det kommer nog att rassla in fler projekt kommande veckor”, säger Cathrine Lundin, nationell LONA-samordnare på Naturvårdverket till Naturkartan. Som menar att söktrycket på nationell nivå nog alltid överskrider den nationella budgeten för LONA.

“Många av Naturkartans drygt 70 kommuner har fått LONA-stöd. ”

De kommuner som vill söka pengar till en digital friluftsguide på Naturkartans webb och app, har goda chanser att få stöd för det. Många av de drygt 70 kommuner som använder Naturkartan har fått bidraget. Lägg därtill det faktum att i princip alla Sveriges kommuner har fått LONA-pengar sen stödet initierades av Naturvårdsverket år 2004 och att i princip hälften av de senaste årens LONA-stöd har gått till att främja friluftslivet.

Så skynda att söka nu. Sista ansökningsdagen är den 1 december.

För att göra det ännu enklare att söka pengar till Naturkartan, har vi tagit fram en mall, som många kommuner redan använt sig av med stor framgång.

Gör så här:

• Registrera din LONA-ansökan här.

• Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner framgångsrikt har använt för att få LONA-bidrag.

• Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

Kort om LONA

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast till den 1 december 2020 och beslut meddelas under våren 2021.

Så om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu!

Kontakta oss - så hjälper vi er med hela processen.

Mer info om LONA på Naturvårdsverket.

All time high!! 700 000 unika användare sen årsskiftet.

Naturkartan slår alla tidigare besöksrekord! Sen årsskiftet har Naturkartan.se (webben) haft nära 700 000 unika användare, som tillsammans kikat på dryg 2,1 miljoner sidor. Det är en ökning av antal användare med 180% jämfört med föregående år. Därtill har apparna ca 300 000 nedladdningar och en trafik som vida överstiger webbens.

Knappt 700 000 användare sen årskiftet. En ökning med 180% jämfört med föregående år.

Trots att vi ännu inte har fått till en samverkan med alla kommuner och länsstyrelser som planerat, och således inte heller har kunnat tillgängliggöra stora delar av Sveriges natur- och friluftsområden, så har Naturkartan blivit Sveriges i särklass mest använda natur- och friluftsguide.

“Det mesta tyder på att de digitala vägledande medierna helt enkelt har gjort såväl naturen som friluftslivet både tillgängligare, tryggare och roligare.”

Det råder inga som helst tvivel på att den kraftiga ökningen delvis har med Coronaepedemin att göra, då hockey-klubba-effekten inträffade ungefär samtidigt som samhället stängdes ner. Men som tidigare blogginlägg antyder, så är det förmodligen inte hela sanningen. Kanske var det bara droppen som fick bägaren att rinna över?

Av vår egen medlemsundersökning att döma, så ser vi ett ökat behov av digital information och naturvägledning, vilket ser ut att avspegla sig även i andra studier, däribland Naturvårdsverkets nationella undersökning “Friluftsliv 2018”.

Det mesta tyder på att de digitala vägledande medierna, i synnerhet de mobila enheterna, med offline-stöd, etc, helt enkelt har gjort såväl naturen som friluftslivet både tillgängligare, tryggare och roligare.