Samverkan krävs när Naturvårdsverket inte frontar slutanvändaren

Naturvårdverkets tolkning av regeringsuppdraget framgår av ny skrivelse till Regeringen:

“...verket ska inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren".

Ansvaret faller istället på de kommersiella aktörerna, vilket kräver betydligt bättre samverkan än idag.

Nu är det upp till Regeringen med Karolina Skog i spetsen att bestämma hur Sveriges natur och friluftsliv ska tillgängliggöras digitalt.

“Idag är digital information om naturområden avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder”, skriver Naturvårdsverket i sina nya skrivelse till Regeringen - “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden”. Men tolkar uppdraget som att Naturvårdsverket endast ska “...utveckla förutsättningar för digital information, men inte ta fram ny digital information för slutanvändaren”.
Sistnämnda faller på de kommersiella aktörernas lott, menar man, vilket kan vara strategiskt riktigt, men kräver i så fall betydligt bättre samverkan mellan företag och myndigheter inte minst vad gäller innehåll och finansiering.

Det övergripande målet för friluftspolitiken redan 2012 var att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Ett av Regeringens tio friluftspolitiska mål, kanske det allra viktigaste, var (och är) att naturen ska vara tillgänglig för alla. Enligt Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftspolitiken menar Regeringen att “Staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv och att försäkra tillgång och förbättra tillgänglighet till naturen”, där man med “tillgänglighet” menar såväl den fysiska som informativa och kunskapsbaserad tillgängligheten.

Som stöd i genomförandet och uppföljningen av ovan nämnda mål anser Regeringen i sina preciseringar att människors behov av tillgänglighet ska vara tillgodosedda bland annat vad gäller kommunikation, information, vägledning och kunskapsspridning. Och att utpekade områden med god tillgänglighet ska vara kända, användas och uppskattas av besökare.

I utvärderingen ca fyra år senare hade inte mycket hänt i frågan. Men utvecklingen av just detta mål bedömdes ändå vara positiv, bland annat med hänvisning till att allt fler kommuner ändå tagit fram olika typer av informationsmaterial som kartor, broschyrer och information på webbplatsen(!)

“Men de mobila tjänsterna för tillgängligare natur och friluftsliv lyser fortfarande med sin frånvaro i en tid då 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil”

På felaktiga grunder, kan man tycka, då detta skedde i en tid då 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil; 78 procent kopplar upp sig via mobilen och 65 procent varje dag. Då 79 procent av de som har smarta mobiler använder internet i mobilen varje dag, då internet varit den viktigaste informationskällan för unga under flera år, men nu för alla användare.

Strax därefter, våren 2016, fick Naturvårdsverket, i regleringsbrevet för 2016, i uppdrag att utveckla friluftslivet ytterligare. Uppdraget innehöll tre delar, där en av dem rörde digital information och lydde: ”Naturvårdsverket ska utveckla förutsättningarna för användarvänlig information för olika digitala plattformar om naturområden, särskilt skyddade områden, för att allmänhetens tillgänglighet ska öka samt främja friluftsliv och turism.”

Centrum för naturvägledning (CNV) fick i uppdrag av Naturvårdsverket att göra en omvärldsanalys över hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra natur och friluftsliv. Bland annat för att länsstyrelser, kommuner m fl ska få bättre kunskaps- och beslutsunderlag om lämplig digital teknik för naturvägledning till skyddad natur och andra naturområden för friluftsliv. CNV’s slutrapport “Digital teknik för naturinformation och naturvägledning” släpptes tidigare i år, och ligger nu till grund för Naturvårdverkets slutrapport till Regeringen: “Utveckling av friluftslivet – förutsättningar för digital information om naturområden” som i skrivande stund ligger rykande färsk på Regeringens bord.

“Naturvårdsverket ska inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren”

Kontentan av sistnämnda är att Natuvårdsverket i mångt och mycket går på CNV’s linje när det gäller att framhålla vikten av att använda digital teknik för att informera, inspirera och förmedla kunskap om Sveriges natur och friluftsliv. Och skriver i rapporten att digital information om naturområden är “avgörande för att besökare ska hitta, och hitta till, attraktiva områden och vandringsleder” men tolkar uppdraget som att verket själv endast “ska utveckla förutsättningar för digital information, och inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren”.

“...ansvaret för att skapa digitala, informativa, inspirerande och vägledande guider till slutanvändarna faller på de kommersiella aktörernas lott.”

Naturvårdsverket menar att det finns flera olika aktörer inom Sverige som har olika, delvis överlappande, ansvars- eller intresseområden samt olika förutsättningar att göra data och information tillgänglig i och via digitala plattformar och kanaler.

I rapporten presenterar Naturvårdsverket en tabell med exempel på aktörer och deras ansvars- och intresseområde sett utifrån att underhålla, tillhandahålla och presentera digitala data och information om naturområden.

Naturvårdsverket

• Ansvarar för en infrastruktur för öppna data om skyddade områden.
• Tillhandahåller nationella data och API:er för leder och anordningar inom skyddade områden och för de statliga lederna i fjällen.
• Tillhandahåller information via webbplatsen www.sverigesnationalparker.se och karttjänsten Skyddad natur.

Länsstyrelsen

• Underhåller den digitala informationen om leder och anordningar inom skyddade områden och de statliga lederna inom respektive län.
• Ansvarar för att registrera och uppdatera information om skyddade områden i Naturvårdsregistret.
• Länsstyrelsen ansvarar också för att registrera kommunala beslut avseende områdesskydd.
• Kan utveckla användarvänlig information om sina naturområden, och behöver samverka med anslutande kommuner eller län om t.ex. Ledinformation

Kommunen

• Underhåller information om leder inom kommunen, ajourhåller samma information i Lantmäteriets databas.
• Kan utveckla användarvänlig information om sina naturområden, och behöver samverka med anslutande kommuner om t.ex. Ledinformation.

Kommersiella aktörer

• Utvecklar paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra. Kombinerar information om naturområdena med information om att bo, äta, göra.

Av rapporten framgår att ansvaret för att skapa digitala, informativa, inspirerande och vägledande guider till slutanvändarna faller på de kommersiella aktörernas lott.

Detta kan vara strategiskt riktigt då företag generellt sett, har betydligt mer kunskap, kompetens och entreprenöriell innovativ kraft på området än myndigheter, men kräver då också att företag och myndigheter omedelbart börjar samverka inte minst vad gäller finansiering och innehåll.

Det finns ca 4.500 naturreservat i Sverige, varav många är besöksvärda. Därtill 1000-tals mil vandringsled, och 10.000-tals platser av friluftsintresse, men fortfarande ingen informativ, vägledande och inspirerande guide varken för webben eller mobilen.