Ett år kvar till valet – så vill partierna forma friluftslivet

Med exakt ett år kvar till riksdagsvalet 2026 står friluftspolitiken åter i fokus. Friluftsfrämjandets stora partienkät visar att det råder bred blocköverskridande enighet om vikten av friluftsliv för folkhälsa, gemenskap och hållbar utveckling. Men bakom samsynen finns också avgörande skillnader både vad gäller uttalad ambition och konkreta satsningar.

Här är Naturkartans analys!

Friluftslivets betydelse – och politikens ansvar

Friluftslivet bidrar inte bara till motion, glädje och återhämtning. Det stärker också folkhälsa, beredskap och respekt för naturen. I ett pressmeddelande refererar Friluftsfrämjandet till två relevanta och tänkvärda rapporter, som bekräftar den tesen. Dels Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning “Grönskans kvaliteter och barns hälsa” som visar att barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling påverkas positivt genom vistelse i gröna miljöer. Och dels Naturvårdsverkets rapport “Naturen som kraftkälla”, som visar att personer som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån.

2012 fastställde Riksdagen de alltjämt gällande tio friluftspolitiska målen, men uppföljningar visar att endast tre av dem utvecklas positivt. Detta är oacceptabelt! Med barn som rör sig allt mindre och växande psykisk ohälsa ökar förhoppningsvis pressen på partierna att steppa upp och visa handlingskraft.

Därför är det föredömligt och behjärtansvärt av tidningen Friluftsliv - Friluftsfrämjandets medlemstidning - att - med ett år kvar till valet - ställa 12 väl utvalda och högaktuella frågor om natur och friluftsliv till samtliga riksdagspartier. Frågorna ställdes i början av juni 2025 och samtliga riksdagspartier hade svarat den 18 juni 2025.

Här är Naturkartans analys av svaren!

De mest friluftsvänliga partierna

Enkäten visar tydligt vilka partier som är mest villiga att satsa på friluftslivet:

• Miljöpartiet lyfter friluftslivet som en prioriterad fråga. I sina skuggbudgetar har partiet föreslagit mångmiljardsatsningar på skyddad natur, underhåll av leder och ett tillskott till friluftsorganisationerna på 132 miljoner kronor utöver regeringens nivå.
• Socialdemokraterna har en historik av att fördubbla anslagen till Svenskt Friluftsliv och föreslog så sent som i budgetmotionen för 2025 en ökning med 75 miljoner till friluftsorganisationerna.
• Vänsterpartiet driver på för högre anslag till organisationerna och har motionerat om att Skolverket ska få ansvar för att säkerställa friluftsliv i skolan..

Dessa tre partier framstår som de tydligaste garanterna för en offensiv friluftspolitik.

De mer tveksamma rösterna

I andra änden av skalan återfinns partier som är mer försiktiga eller avvaktande:

• Moderaterna betonar att man arbetar fram ett nytt friluftspolitiskt program, men många svar i enkäten är markerade som ”kanske” – särskilt när det gäller resurser till organisationerna och skötseln av skyddad natur.
• Sverigedemokraterna uttrycker generellt stöd för friluftslivet men är restriktiva med ekonomiska utfästelser. Partiet betonar ofta behovet av kostnadseffektivitet och vill hellre flytta ansvar ned till kommuner och civilsamhälle.

Dessa partier riskerar att bli bromsklossar i arbetet med att nå målen om inte tydligare satsningar materialiseras.

Strandskydd och allemansrätt – en tydlig skiljelinje

En central konfliktlinje rör strandskyddet. Medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna vill försvara ett starkt, generellt strandskydd, driver Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna på för lättnader och ökat kommunalt självbestämmande. Samtidigt råder bred enighet om att värna allemansrätten i sin nuvarande form.

Slutsats – ett val också om naturens framtid

Ett år före valet visar partienkäten att friluftslivet inte är en marginalfråga. Det berör stora intressesfärer som folkhälsa, klimat, kulturarv och samhällsberedskap. Skillnaderna i partiernas svar visar att den som värderar naturupplevelser och tillgången till grönområden gör klokt i att väga in friluftspolitiken i sitt röstbeslut.

Om Sverige ska nå de friluftspolitiska mål som riksdagen fastställde 2012 krävs både långsiktighet och modiga satsningar. Den kommande valrörelsen blir därför inte bara en kamp om skatter och välfärd – utan också om framtidens naturupplevelser.