SMHI larmar: Varmare klimat förändrar förutsättningarna för friluftslivet

Villkoren för hela det svenska friluftslivet förändras när vintrarna blir kortare, isarna tunnare och dagarna med snö färre. Värmeökningen öppnar för längre vårar och höstar – men ställer samtidigt stora krav på både utövare och huvudmän som ska förvalta naturen, vägleda besökare och bevara tillgängligheten i ett klimat i förändring.

"...isarna lägger sig senare, islossningen sker tidigare – och i vissa vintrar uteblir isen helt"

Färre kalla dygn – en ny årscykel för naturen

Enligt SMHI:s senaste klimatindikatorer (SMHI, 2025-10-23) fortsätter temperaturen i Sverige att stiga. Antalet frostdygn och isdygn minskar i hela landet, och i södra Sverige har perioden med is på sjöar kortats med omkring fem veckor jämfört med normalperioden 1961–1990 . Det betyder att isarna lägger sig senare, islossningen sker tidigare – och i vissa vintrar uteblir isen helt.

För friluftslivet innebär det en omkalibrering av hela säsongen. Aktiviteter som långfärdsskridsko, vinterfiske och skidturer i skogsterräng blir mer väderberoende och får mindre fönster. Samtidigt öppnas möjligheter för längre säsonger för vandring, paddling och andra aktiviteter som tidigare trängts undan av vintern.

Vinterns reträtt – och vårens expansion

SMHI:s klimatdata visar att den genomsnittliga vintern i stora delar av Sverige har krympt med upp till en månad. För de sydligaste delarna handlar det om ännu mer. Där snö tidigare låg stabilt i januari är det nu ofta barmark och regn.

Det betyder också att vår och höst blir längre – en utveckling som påverkar allt från leder och rastplatser till djurliv och vegetation. Vandring, cykling och kajakpaddling får längre säsonger, men förändrade nederbördsmönster och värmeböljor innebär också nya risker: översvämningar, torka, brandrisk och ökad slitage på populära leder.

Nya krav på huvudmännen för Sveriges natur och friluftsliv

För myndigheter, kommuner, stiftelser och andra som ansvarar för naturreservat, nationalparker och leder innebär klimatförändringen reella utmaningar i arbetet med besöksförvaltning. Här några exempel:

• Planering och anpassning: Många infrastrukturella faciliteter som skidspår, pulka- och slalombackar, skridskobanor, skoterleder, m m kan inte längre förlita sig på stabil kyla. Förvaltare måste planera för alternativa aktiviteter, längre sommarsäsonger och varierande väder.
• Underhåll p g a ökat slitage: Längre barmarkssäsonger betyder fler besökare under fler månader, vilket ökar slitaget på stigar och leder. Detta i kombination med extremare väder, som kraftig nederbörd, ökar behovet av underhåll och markvård påtagligt.
• Informationsansvar: Förändrade naturförhållanden, som osäkra isar, kräver tydligare kommunikation till besökare. Det handlar om att informera om säkerhet, uppdaterade förhållanden och hållbart beteende i naturen.
• Ekologisk balans: Varmare klimat påverkar ekosystemen – vissa arter flyttar norrut, andra riskerar att försvinna. Förvaltningen måste följa utvecklingen och anpassa skydds- och vårdinsatser därefter.

Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar redan idag med att integrera klimatanpassning i sina förvaltningsplaner, men tempot behöver öka. Enligt en rapport från SEI kräver den nya klimatverkligheten att även besöksförvaltning ses som en del av klimatarbetet – inte bara naturskyddet.

"Den som förr planerade isfiske i januari får nu kanske sikta på höstvandring i oktober istället."

Friluftsliv i förändring

För den enskilde friluftsutövaren blir flexibilitet allt viktigare. Den som förr planerade isfiske i januari får nu kanske sikta på höstvandring i oktober istället. Långfärdsskridsko kan bli ett sällsynt privilegium, medan paddling och löpning i fjällterräng får längre säsong.

Det svenska friluftslivet har alltid varit anpassningsbart – och det måste det fortsätta vara. Klimatförändringen förändrar inte bara vädret, utan även våra sätt att vistas i naturen.