59% lägre anslag hot mot friluftslivet – men digitala verktyg kan mildra konsekvenserna

59% lägre anslag hot mot friluftslivet – men digitala verktyg kan mildra konsekvenserna

Trots att Regeringen presenterat satsningar på friluftsliv i årets budget visar det sig att det faktiska anslaget för friluftsliv och friluftsinfrastruktur i statliga naturreservat och nationalparker i själva verket minskat med hela 59% sedan 2022, enligt Svenska Turistföreningens (STF) beräkningar. Konsekvenserna är oroande – inte bara för vår natur, utan även för folkhälsan. Samtidigt kan kostnadseffektiva digitala verktyg lindra konsekvenserna.

Kraftiga nedskärningar – trots retorik om satsningar

Det är lätt att vilseledas av politisk retorik om ökat stöd till friluftsliv, men verkligheten är en annan. Data från Naturvårdsverkets budgetunderlag visar bland annat att:

  • Totalt anslag för friluftsliv, allemansrätt och naturnära jobb minskar från 1,42 miljarder kronor (2022) till endast 659 miljoner (2025).
  • Antalet skyddade områden ökar, men resurserna per område sjunker. I reala termer har stödet per skyddat område minskat med 43 procent jämfört med 2018​.
  • Skötsel av naturreservat, underhåll av vandringsleder, naturrum, och stöd till lokala projekt (som LONA) får allt mindre pengar, vilket riskerar att leda till försämrad tillgänglighet och förfallna anläggningar.

Gapet mellan de stora behoven och regeringens anslag måste minska. Det är alla de som vill ut i den svenska naturen som drabbas om vindskydd, vandringsleder, dass och grillplatser i svenska nationalparker och naturreservat tillåts förfalla

Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare, Svenska Turistföreningen

Minskade anslag ger försämrad förvaltning av naturen

När budgeten för skötsel, underhåll och utveckling av skyddade områden minskar, innebär det att viktiga funktioner för vår naturmiljö inte kan upprätthållas. Rastplatser blir obrukbara, skyltar bleknar eller rivs ner, leder växer igen, och naturrum måste korta sina öppettider eller stänga helt.

Samtidigt försvåras möjligheterna att skydda känsliga arter, bekämpa invasiva arter och restaurera våtmarker. Även satsningar på naturnära jobb, som tidigare hjälpt till med praktisk naturvård och samtidigt stärkt arbetsmarknaden för utsatta grupper, försvinner.

Bristande förvaltning försämrar tillgången till bra friluftsliv

När naturmiljöer inte längre underhålls på ett tillgängligt och säkert sätt, minskar också människors faktiska möjlighet att ta del av friluftslivet. Det gäller i synnerhet grupper som inte har bil, bor långt från landsbygden, eller har särskilda behov – exempelvis barnfamiljer, äldre eller personer med funktionsnedsättning.

Naturen blir mindre inkluderande, och risken ökar att friluftslivet förpassas till en resurs endast för de mest erfarna och mobila. Den breda folkförankringen hotas, liksom allemansrättens idé om naturen som en gemensam tillgång för alla.

Varpsundsstenen är en av Upplands intressantaste runstenar. Information om stenen finns i Naturkarta…
Varpsundsstenen är en av Upplands intressantaste runstenar. Information om stenen finns i Naturkartans app och förtäljer histoien om Gunnlev som deltog i en vikingafärd till trakterna av Kaspiska havet omkring år 1040.

Minskat friluftsliv leder till sämre folkhälsa

Konsekvenserna av minskad naturkontakt är inte bara sociala – de är medicinska. Studier visar att regelbunden vistelse i naturmiljöer:

  • minskar stress och ångest
  • förbättrar sömnkvalitet
  • stärker immunförsvar och psykiskt välbefinnande
  • bidrar till ökad fysisk aktivitet och bättre kognitiv förmåga

Om människor exkluderas från naturen, eller om trösklarna höjs för spontana utflykter och vardagsmotion, riskerar vi en negativ spiral av fysisk inaktivitet, ökad psykisk ohälsa och social isolering – särskilt i redan utsatta grupper. Detta leder i förlängningen till ökade kostnader för vård och omsorg.

Kostnadseffektiva digitala lösningar en möjlighet

Trots nämnda budgetnedskärningar finns möjligheter att mildra effekterna genom att använda digitala verktyg och metoder för att kostnadseffektivisera såväl natur- som besöksförvaltningen.

Med hjälp av webb- och mobilappar som Naturkartan kan natur- och besöksförvaltare dels bättre förstå vilka besökarna är, vad dem gör och vill göra, och dels vilka anläggningar som finns, funkar respektive inte funkar och som behöver åtgärdas.

Med Naturkartan kan förvaltarna inventera, katalogisera och kommunicera informationen om sina anläggningar. Men även få informationen från besökarna i någon mån.

Besökare kan använda Naturkartan för att bättre planera sina besök, utifrån de möjligheter och restriktioner som gäller, samt navigera sig fram på plats, under själva besöket utan att vara lika beroende av fysiska skyltar och broschyrer.

Numer är den tryckta guiden ofta ett komplement till den digitala. Inte tvärtom. …
Numer är den tryckta guiden ofta ett komplement till den digitala. Inte tvärtom.

Men den kan också rapportera in fel och brister på anläggningarna, samt bidra med annan värdefull information om var de har varit, vart de vill och deras favoritplatser. Och därtill lämna recensioner, ställa och själva svara på frågor.

Med hjälp av Natukartan kan natur- och besökförsvaltare använda både morot och piska för att styra besökaren till bra och hållbara naturupplevelser genom såväl allmän som specifik styrning av besöken.

Exempel på allmän styrning

  • Här kan du gå, springa, cykla, paddla, osv.
  • Tid, längd, svårighet m m
  • Fakta
  • Föreskrifter
  • Reseplanerare

Exempel på specifik styrning

  • Spårstatus
  • Störningsikoner
  • Områdesskydd
  • Notiser / banners
  • Push-notiser mobil
  • Nyheter / relaterade
  • Turförslag
  • Aktuellt just nu

Nya tjänster för mer och bättre kunskap om besöken

Naturkartan är ännu bara i sin linda av de möjligheter som finns, åtminstone i teorin, men i någon mån även i praktiken. Teamet bakom tjänsten strävar efter att förbättra och rationalisera besöksförvaltningen ytterligare genom att försöka ge förvaltarna svar på frågor om besökarnas beteenden:

  • Hur många är dem?
  • Vilka är dem?
  • Var är dem?
  • Vad gör dem?
  • När är dem där?
  • Hur ofta? Återkommande?
  • Är de nöjda med sina besök?
  • Vad var bra resp dåligt?
  • Vad funkade resp inte funkade?
  • Vart ska de härnäst?

Dessvärre har GDPR med dess integritets-skydd försvårat Naturkartans möjligheterna att spåra användarnas beteenden, i synnerhet utan deras goda minne. Lägg därtill eliminerade möjligheter att använda US-baserade tjänste-leverantörer inom spårning och analys.

Med det sagt finns framkomliga vägar…


Så har STF kommit fram till att anslagen minskat med 59%

STF har i sin analys jämfört budgetanslagen för friluftsliv och naturvård från 2022 till 2025, baserat på officiella siffror från Naturvårdsverket och regleringsbrev. När man justerar för inflation (KPI) framgår följande:


Läs även

Effektiv besöksförvaltning minimerade effekten av svinpest

Digitala verktyg för effektivare besöksförvaltning

Stort intresse för besöksförvaltning

60% tycker besöksförvaltningen är viktig

Du kanske också är intresserad av dessa

Visa mer