Digital vägledning gör friluftslivet tillgängligare och är en lönsam investering i bättre folkhälsa

Sveriges kommuner, regioner och myndigheter står inför ett vägskäl. Friluftslivet har aldrig varit viktigare för folkhälsan, för miljön och för samhällsekonomin. Samtidigt halkar huvudmännnen för Sveriges natur efter i fråga om att informera och vägleda sina invånare till det fantastiska friluftsliv som erbjuds.

De metoder som används är inte sällan gammalmodiga, disparata och icke ändamålsenliga. Det kan handla om kommunala GIS/kommunkartor, dåligt uppdaterade broschyrer i pdf-format, google-kartor, eller bara en enkel text + bild.

Detta i en tid där dagens invånare använder sina smarta mobiler som huvudsaklig källa för såväl inspiration, information som vägledning. Mobil- som webbappar, som inte bara är mobilt anpassade utan utvecklade och utformade för mobilt bruk.

Jag får ofta höra att kommunerna m fl inte har råd att erbjuda sina invånare dessa tjänster. Frågan är: Har dem råd att avstå?

Att investera i kostnadseffektiv och ändamålsenlig digital vägledning är därför inte bara en servicefråga – det är en strategisk satsning på hälsa, hållbarhet och tillgänglighet.

Friluftslivets samhällsnytta: Fyra gånger pengarna tillbaka

Friluftslivet är inte bara rekreation – det är en samhällsresurs. Enligt en sammanställning av Svenskt Friluftsliv (2023) är satsningar på friluftsliv samhällsekonomiskt mycket lönsamma: där ex varje investerad krona ger i snitt fyra kronor tillbaka i sociala och ekonomiska värden (med hänvisning till en rapport från Sheffield Hallam University & Sport England, 2021) som visar hur fysisk aktivitet och naturkontakt minskar vårdbehov, ökar livskvalitet och stärker den lokala ekonomin.

Detta är särskilt relevant när man väger in de höga kostnaderna för inaktivitet. Enligt Folkhälsomyndigheten uppskattas stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet kosta samhället tiotals miljarder kronor årligen – och kostnaden för fetma uppskattas till cirka 125 miljarder kronor varje år.

Små steg mot ett mer aktivt friluftsliv kan därmed innebära stora steg mot ekonomisk och social hållbarhet.

Gröna miljöer stärker fysisk och psykisk hälsa

Tillgång till natur och grönområden har dokumenterat positiva effekter på både fysisk och psykisk hälsa. I rapporten Folkhälsomyndigheten “Grönskans kvaliteter och barns hälsa” framgår att gröna miljöer främjar barns motoriska utveckling, koncentrationsförmåga och psykiska välbefinnande.

På liknande sätt framhåller Naturvårdsverket i rapporten “Naturen som kraftkälla” att naturen fungerar som ett skydd mot stress och psykisk ohälsa.

Regeringens (Sveriges) handlingsplan för psykisk hälsa och suicidprevention 2025–2026 pekar dessutom på vikten av miljöer och aktiviteter som främjar psykisk återhämtning och gemenskap. Detta mot bakgrund av att den psykiska ohälsan beräknas kosta samhället hissnande 345 miljarder kronor per år i direkta och indirekta kostnader, vilket motsvarar 4,83 procent av Sveriges BNP, något som även Friluftsfrämjandet skrivit om.

Sammantaget pekar forskningen entydigt mot samma slutsats: Fler och bättre möjligheter till naturupplevelser leder till friskare invånare – och därmed till minskade samhällskostnader.

Digital vägledning möjliggör friluftsliv

Trots att Sverige är ett av världens mest naturnära länder uppger många att de inte vet var de ska gå; var de får gå; var de befinner sig; hur de hittar fram (och tillbaka). Här är digital vägledning för mobil användning en nyckel och framgångsfaktor. Här ett par exempel:

En studie från Högskolan Kristianstad visar att digitala verktyg kan stödja tillgänglighet före, under och efter besöket i naturmiljö – från planering och trygghet till reflektion och lärande.

En översikt från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) beskriver hur appar och mobila tjänster inom naturvägledning och utomhuspedagogik kan fungera som broar mellan människan och naturen: genom att ge relevanta, platsbaserade råd och inspirera till upptäckarglädje.

Därför måste vägledande tjänster vara utvecklade för mobil användning

Eftersom en överväldigande majoritet av både allmänhet och besökare använder sin smarta mobil för information och vägledning, är det av avgörande betydelse att den inte bara är mobilanpassad utan utformad och utvecklad för mobilanvändning – oavsett om vi talar om mobil- eller webbappar. Där mobiltelefonen är ett hjälpmedel för att erhålla bra naturupplevelser. Inte tvärtom. Eller som den tyske filosofen, Johann Gottlieb Buhle, menade: “Ändamålet helgar medlen”.

En del forskning stödjer detta. Här är några exempel:

• En artikel i MDPI med titeln “Choosing Whether to Use Mobile Technology Outdoors” visar hur personer medvetet väljer att använda (men ibland även avstå från) mobila teknologier i natur / utomhusmiljö, och pekar samtidigt på vikten av att design- och användningskontext passar för mobilen.
• En systematisk genomgång (2018–2022) av mobilteknologiers roll i natur- och äventyrsturism konstaterar att även om forskningen är begränsad, så finns en tydlig koppling mellan mobil teknologi och förbättrad upplevelse av naturbaserad turism.
• Ytterligare forskning understryker att appar och mobilanvändning har stor potential för att främja fysisk aktivitet och hälsosamt beteende. I en studie publicerad 2025 visades att mobilappar kan bidra till att öka fysisk aktivitet och en hälsosammare livsstil.

Detta visar att vägledning som är särskilt designad för mobilanvändning i naturen – med användarvänligt gränssnitt, platsbaserad information, offline-möjligheter, enkelhet, tydlighet – har större chans att användas och därmed utnyttjas av fler. Det handlar alltså inte bara om att en mobil version finns, utan om att den är optimerad för mobilens roll i friluftslivet (när man är på språng, i skogen, kanske utan full täckning, snabbt behöver hitta information).

När digital vägledning kombinerar användarvänlig design med korrekt geografisk information kan den:

• Öka tryggheten och minska trösklarna för ovana friluftsutövare,
• Fördela besökstrycket till fler platser, vilket minskar slitage på populära områden.
• Stödja skolor och vårdaktörer i naturbaserad pedagogik och rehabilitering,
• Främja inkludering genom språkstöd, tillgänglighetsanpassning och interaktiva upplevelser.

Kostnadseffektivitet och nytta i offentlig sektor

För kommuner, regioner och länsstyrelser innebär digital vägledning en möjlighet att samla, strukturera och tillgängliggöra naturinformation på ett effektivt sätt. Genom att integrera befintliga data (leder, vindskydd, badplatser, naturreservat m.m.) i gemensamma plattformar kan man minska dubbelarbete, förbättra samordningen och öka nyttan för invånare och besökare.

Investeringskostnaden för att skapa en mobil avsedd vägledning till ett rikare friluftsliv är ofta långt lägre än de långsiktiga samhällskostnader som minskad fysisk aktivitet, psykisk ohälsa eller slitage på populära områden medför.

Investeringen handlar inte främst om teknik – utan om att ge fler tillgång till de värden naturen erbjuder: återhämtning, rörelse, gemenskap och lärande. Och vinsten är påtaglig: bättre hälsa, ökad livskvalitet och ett mer hållbart nyttjande av våra gemensamma naturresurser.

Digital tillgång till naturen är en investering i framtiden

När den offentliga sektorn utvecklar digitala verktyg som inspirerar, vägleder och underlättar friluftsliv – och gör det speciellt för mobilen – investerar man i både människa och miljö. Det är en satsning som ger mångdubbelt tillbaka – i hälsa, delaktighet och samhällsekonomi.

Att göra naturen mer tillgänglig digitalt är inte bara ett modernt sätt att möta invånarnas behov – det är en nödvändighet för att nå de nationella målen för friluftsliv, folkhälsa och psykisk hälsa.