Så måste skogen se ut för att främja friluftslivet

Ny studie från Skogsstyrelsen visar hur flera olika typer av indikatorer hänger ihop och tillsammans bidrar till ökad förståelse för hur skogen måste se ut för att gagna friluftslivet.

“Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism ”

— Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien

Den svenska skogen är “en fråga om liv och död”, skrev Axel Lindén (författare och skogsägare) när han recenserade Lisa Röstlunds bok - “Skogslandet” i Aftonbladet för knappt ett år sen. Och faktum är att det är precis vad det handlar om; skogen ska rädda allt och alla, annars är det kört.

I Skogslandskapet granskar journalisten Lisa Röstlund skogen, med alla dess intressenter och intressen, som om det vore (och kanske är) en av vår tids stora ödesfrågor. Boken är ingen partsinlaga, utan en journalistisk oberoende granskning, där författaren kliver “ned i skyttegravarna och blottar konsekvenserna av motsättningarna. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet”, som Forum förlag uttrycker saken.

“I skogslandet Sverige pågår en kamp. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat och biologisk mångfaldskris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta den”, skriver förlaget.

Boken är en av många utmärkta referenser till hur skogen ska användas och således skötas för att bäst tjäna användningen.

Helt säkert är i alla fall att skogen har många olika värden för många olika intressenter, och inte är i närheten av att räcka till för allt och alla, om intressenterna inte kompromissar, i bemärkelsen att de lyckas samsas om en och samma skog.

Frågan är hur skogen ska skötas och se ut för att tillgodose olika intressenters behov och önskemål?

Vi som arbetar med, och har ett starkt intresse för, friluftsliv, är mycket måna om att skogen skyddas och/eller vårdas och/eller brukas / sköts på så sätt att det även främjar friluftslivet.

Därför är kapitlet i Skogsstyrelsens Skogsskötselserie, det som rör “Skogsskötsel för friluftsliv rekreation”, särskilt angeläget, då skogen står för betydande del av det svenska landskapet som många använder för rekreation och naturupplevelser. För många människor är det ovärderligt att kunna vara ute i skogen och njuta av vacker natur, jaga, fiska, sporta, plocka bär och svamp eller helt enkelt bara vara i skogens tystnad.

Enligt skogspolitikens miljömål ska ”skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden värnas.” På senare tid har också skogens sociala värden lyfts upp tydligare på agendan, vid sidan av ekonomiska, ekologiska och flera andra värden. Och inte sällan hänger de ihop.

Men vad menas egentligen med skogens sociala värden? Begreppet ges olika innebörd beroende på vem som tolkar det, och det förekommer ofta olika definitioner, där exempelvis skogsbolag tolkar det på det sätt som tjänar bolagens intressen och friluftsorganisationer på ett annat sätt som tjänar deras intressen. De breda spannet för tolkningar har gjort företeelsen till lite av en papperstiger.

Skogsvårdslagens portalparagraf (1 § SVL) beskriver att skogen ”ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen.” De sociala värdena nämns alltså inte i lagtexten, inte heller i den så kallade hänsynsparagrafen (30 § SVL), där det i stället nämns att hänsyn ska ”tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen”.

“Sett ur vårt perspektiv måste lagen tydliggöras och skärpas. ”

— Kristofer Björkman / Naturkartan

Skogsstyrelsen (2013) har definierat skogens sociala värden som ”de värden som skapas av människans upplevelser av skogen”. Dessa värden rör skogens betydelse för:

• hälsa, välbefinnande och en god livsmiljö
• fritidsupplevelser, friluftsliv och turism
• upplevelsevärden och sociala naturkvaliteter
• estetiska värden
• pedagogik och kunskap om skog och miljö
• lek, samvaro och sociala relationer
• intellektuell och andlig inspiration
• identitet och kulturarv

Men även detta föremål för tolkning. Mot bakgrund av detta är det därför mycket glädjande att Skogsstyrelsen nu har fördjupat sig ytterligare i frågan i den nyss utgivna rapporten: “Skogens rekreationsvärden - en förstudie med förslag till indikatorer”.

Rapporten har tagits fram av Mittuniversitetet och SLU och har sin grund i Skogsstyrelsens uppdrag från Regeringen (2019) att ta fram förslag på indikatorer som kan mäta Sveriges första nationella skogsprogram (2018).

Förra året (2022) redovisade Skogsstyrelsen förslag på såna indikatorer inom en rad olika ämnesområden men framförde också behov av att utveckla statistikunderlag inom vissa områden för att relevanta indikatorer ska kunna realiseras. Ett sådant utvecklingsområde avsåg statistik om skogens värde för rekreation, friluftsliv och naturturism.

Vi använder alla våra sinnen för att uppleva skogen, men de visuella intrycken utgör en viktig del av upplevelsen av att vistas där, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Därför är grunden för det system av indikatorer som föreslås skogens egenskaper. Om skogen inte har en inbjudande struktur och sammansättning kommer rekreationsvärdet i de flesta fall vara lågt, på ett sätt som är svårt att kompensera för, visar studien som Mittuniversitet och SLU gjort på uppdrag av Skogsstyrelsen.

Så måste skogen se ut för att främja friluftsliv och rekreation

Tyresta Nationalparks gamla skog är föredömlig för friluftsliv

Svaren beror i stor utsträckning på vem man frågar, men en sammanställning av kunskap på området visar att detta är det som utmärker en attraktiv skog när det gäller möjligheter till rekreation:

• Stora, höga träd.
• Att skogen inte är för tät eller för gles.
• Varierad topografi med möjlighet till utsikt.
• Förekomst av betes- och hagmark.
• Närhet till vatten.
• Lugnt och utan buller.
• Mindre stigar.
• Varierad skog.

Det är känt att människan mår bra av att vara i en skog man tycker är inbjudande. Det påverkar vår hälsa positivt, till exempel immunförsvar, nervsystem och andningsorgan. Det ger positiva effekter på vårt sociala välbefinnande, minskar trötthet och depression men ger oss också mental avslappning och vitalitet.

Indikatorer att följa upp och exekvera på

Förslaget forskarna presenterar visar hur flera olika typer av indikatorer hänger ihop och tillsammans bidrar till skogens rekreationsvärden. Utifrån det vi vet idag så är det möjligt att mäta och utvärdera följande indikatorer som en del i att bevara och utveckla de värden som gör våra skogar attraktiva för rekreation:

• Förekomst av gamla träd
• Hur tätt träden står
• Avstånd till bostaden
• Närheten till vatten
• Buller
• Stigar, leder
• Kännedom om rekreationsskogar
• Besöksfrekvens
• Upplevt värde av vistelser

Naturkartans förhoppning är nu att dessa indikatorer specificeras ytterligare, blir vägledande, och helst formellt bindande.

– Att skogen ger oss stora sociala värden märkte vi inte minst under pandemin när folk sökte sig ut i skog och mark i närheten av hemmet för miljöombyte. Nu vet vi vad som kännetecknar en bra skog för rekreation och då är det viktigt att vi kan bevara och utveckla de här värdena för bland annat friluftsliv och turism, säger Mattias Sandberg, specialist på Skogsstyrelsen och projektledare för förstudien.