Ordinera fler naturpiller mot psykisk ohälsa

Ny larmrapport från Försäkringskassan: Stressrelaterade sjukskrivningar har nått en ny rekordnivå under 2024 och ökat med 25% sedan 2019, vilket beräknas kosta samhället knappt 10 miljarder kronor.

Ökad ordination av “naturpiller” hade inte löst problemet, men definitivt minskat lidandet, och samtidigt sparat skattebetalarna enorma summor pengar.

I skrivande stund är totalt 43 500 personer sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, varav kvinnor är kraftigt överrepresenterade. Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att drabbas, särskilt mammor i åldersgruppen 30–39 år.

Orsakerna inkluderar bristande arbetsmiljö i vård, skola och omsorg, samt obalansen mellan arbetsliv och ansvar för hem och barn. Kvinnor med yngre barn (3–8 år) och fler än fyra barn är särskilt utsatta. Risken för stressrelaterade sjukskrivningar är högst mellan 30 och 39 års ålder och drabbar även män, men i betydligt lägre omfattning.

Den ekonomiska kostnaden för stressrelaterad sjukfrånvaro är betydande. Under 2023 stod denna diagnos för 21 % av de utbetalade sjukpenningarna, motsvarande 9,2 miljarder kronor – en ökning med 14 % jämfört med föregående år.

Trots omfattande forskning om hur stressrelaterade sjukskrivningar kan förebyggas, ökar antalet drabbade. Försäkringskassan framhåller att insatser som jämställdhet, förbättrad arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid är avgörande för att bryta utvecklingen och minska samhällets kostnader.

Men samtidigt som dessa insatser realiseras, gör vi klokt i att också beakta friluftslivets fantastiska förmåga till rehabilitering och återhämtning.

Vi behöver beakta friluftslivets fantastiska förmåga till rehabilitering och återhämtning

För jämte flertalet rapporter om ökad stress och pyskisk ohälsa, så visar otaliga studier hur effektivt friluftslivet är för att lindra och motverka dessa psykiska olägenheter.

Detta är inga nyheter.

Folkhälsomyndigheten har haft det här på sin agenda i många år. Men trots relativt ambitiösa friluftspolitiska mål och åtgärder, så görs för lite för långsamt.

Det är förvisso glädjande att Regeringen (med Sverigedemokraterna i släptåg) till slut vaknade och nyligen presenterade satsningar på natur- och friluftsfrämjande åtgärder för 100-tals miljoner de kommande åren, men det krävs så mycket mer för att balansera upp de eskalerande samhällskostnaderna för stress och psykisk ohälsa.

Det finns således all anledning att återigen kasta lite ljus på Karolinska institutets inlägg om de tre kvinnliga forskarna som alla studerar hur natur och friluftsliv kan främja hälsa och förebygga stress på olika sätt.

Maria Albin, professor vid Karolinska Institutet, fokuserar på sambandet mellan vattenmiljöer och välmående. Hennes forskning visar att närhet till vatten bidrar till ökad lycka, fysisk aktivitet och sociala möten. Hav och sjöar har en lugnande effekt genom sin oändliga rymd, men för att uppnå dessa fördelar krävs att vattenmiljöer är tillgängliga, rena och trygga. Hon deltar i EU-projektet Blue Health, som undersöker hur ljud och visuella intryck av vatten kan minska stress, särskilt för personer som inte kan ta sig ut i naturen.

Forskning visar att vi upplever att vi mår bättre och blir lyckligare av att bo nära vatten.

Cecilia Stenfors, docent vid Stockholms universitet, studerar hur naturmiljöer stödjer mental återhämtning och prestation. Forskningen visar att tid i naturen minskar negativa känslor och stress samt förbättrar uppmärksamhet och minne. Naturen fungerar som en mild stimulans som låter hjärnan återhämta sig från krävande kognitiva uppgifter. Hon menar att både stadsplanering och arbetsplatser bör skapa möjligheter till återhämtning genom fler grönområden och naturliga miljöer nära människors vardag.

Naturmiljöer utgör en viktig resurs för att möta våra folkhälsoutmaningar

Mare Löhmus Sundström, forskare vid Karolinska Institutet, belyser vikten av grönområden i städer för folkhälsan. Hennes forskning visar att människor som bor nära grönska har lägre stressnivåer, lever längre och löper mindre risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och mental ohälsa. Grönska nära bostäder är avgörande, särskilt för personer som kanske inte aktivt söker upp parker. Hon betonar vikten av att integrera grönska i stadsutvecklingen, samtidigt som tryggheten i dessa miljöer säkerställs.

Hela 85 procent av Sveriges befolkning bor i städer, och vår och andras forskning visar att grönområdena är viktiga för återhämtning och fysisk aktivitet.

Intressant är också artikeln "Urban Nature Experiences Reduce Stress in the Context of Daily Life Based on Salivary Biomarkers" som kom ut ungefär samtidigt som inlägget om de tre kvinnliga forskarna på Karolinska.

MaryCarol R. Hunters forskning visar hur upplevelser i stadsmiljöer med naturinslag kan minska stressnivåer hos individer. Forskningen fokuserar på att mäta förändringar i två fysiologiska stressmarkörer: salivkortisol och alfa-amylas.

Under en åtta veckor lång studie ombads 36 stadsbor att tillbringa tid i en utomhusmiljö som gav en känsla av kontakt med naturen, minst tre gånger i veckan i minst 10 minuter per gång. Deltagarna fick själva välja tid, plats och längd på dessa naturupplevelser för att passa deras personliga preferenser och dagliga scheman.

Ett "naturpiller" om endast 20 minuter i naturen minskar stressen

Resultaten visade att en naturupplevelse ledde till en minskning av salivkortisol med 21,3% per timme, utöver hormonets naturliga diurnala minskning på 11,7%. Effektiviteten av det sk "naturpiller" per tidsenhet var störst mellan 20 och 30 minuter, varefter fördelarna fortsatte att öka men i en långsammare takt.

För salivärt alfa-amylas observerades en minskning på 28,1% per timme, efter justering för dess naturliga diurnala ökning på 3,5% per timme, men endast hos deltagare som var minst aktiva (sittande eller sittande med viss promenad). Typen av aktivitet påverkade inte kortisolresponsen.

Studien introducerar en adaptiv metod för att undersöka naturbaserad återhämtning, vilket tar hänsyn till komplexiteten i att mäta en effektiv "naturdos" i vardagen.

Resultaten anses ge en validerad utgångspunkt för hälso- och sjukvårdspersonal att ordinera sk "naturpiller" till sina patienter, vilket är särskilt relevant med tanke på ökande urbanisering och stigande vårdkostnader.

Till sist kan jag inte låta bli att nämna Eva Sahlins rapporten "To Stress the Importance of Nature – Nature-Based Therapy for the Rehabilitation and Prevention of Stress-Related Disorders" från 2014 i vilken Eva Sahlin undersöker hur naturbaserad terapi (NBT) kan användas för att rehabilitera och förebygga stressrelaterade sjukdomar. Studien omfattar fyra delstudier som analyserar deltagarnas upplevelser av naturbaserad rehabilitering (NBR), effekterna av en naturbaserad stresshanteringskurs (NBSC) på utbrändhet, arbetsförmåga och sjukfrånvaro, samt hur NBR påverkar individer med långvarig sjukskrivning på grund av stressrelaterade psykiska störningar. Resultaten visar att NBT kan vara effektivt både för rehabilitering och förebyggande av stressrelaterad ohälsa, samt för att återstarta en avstannad rehabiliteringsprocess.

Kolla även in Friluftsfrämjandets "Häng med oss ut"-metod där just friluftsliv används som metod för ökad psykisk hälsa.

Det här är jätteintressant

Ja, listan går att göra lång, och forskningen är någorlunda entydig; genom att fortsätta främja friluftslivet, kan vi minska stress och psykisk ohälsa, och samtidigt spara skattebetalarna miljarder kronor.