Friluftslivet bortprioriterat 2023 

I våras rapporterade Naturvårdsverket vad man lyckats åstadkomma utifrån de två anslag myndigheten fick från Regeringen för att skydda och förvalta värdefull natur under 2021–2023. Resultatet? Ett dråpslag för friluftslivet.

“Naturvårdsverket drar slutsatsen att utvecklingen går åt fel håll när det gäller de grundläggande förutsättningarna för att utöva friluftsliv. ”

— Naturvårdsverket

Anslagen räcker inte till nya spänger

Naturvårdsverket har, i sin samordnande roll för dessa viktiga anslag, fått jobba med betydligt lägre anslag under 2023 jämfört med året dessförinnan (2022). Detta märks givetvis i statistiken kring genomförda insatser i denna rapport. Utmanande prioriteringar har varit nödvändiga både nationellt, regionalt och lokalt, skriver Claes Svedlindh, chef för Naturavdelningen, i rapportens inledning och tillägger att antalet besökare i skyddade naturområden samtidigt har varit fortsatt högt. Och att naturens betydelse för många människor i vardagen är tydligt och att det är uppenbart att tillgång till natur är viktigt för hälsan, både på individ- och samhällsnivå.

Här är en kort redogörelse för de två anslagen; vad som gjorts och vad det resulterat i:

EU kräver betydligt mer skyddad natur

Anslaget 1:14 - Skydd av värdefull natur - används till att skydda värdefull natur så att den bevaras och görs tillgänglig för upplevelser i natur- och kulturlandskap, både nu och i framtiden. Den största andelen av anslaget går till att ersätta markägare när nya naturreservat bildas (cirka 84 %). Under 2023 disponerade Naturvårdsverket cirka 1 185 mnkr av anslaget för Skydd av värdefull natur. Under 2023 togs det 143 statliga beslut om bildande, utökning eller förstärkning av naturreservat. Under perioden 2021–2023 var antalet statliga beslut om nybildande av naturreservat 260. Detta var en minskning jämfört med perioden 2018–2020 då antalet statliga beslut om nybildning var 440. Två projekt för bildande av nya nationalparker pågår, dels på norra Gotland, dels i Nämdöskärgården i Stockholms län. I förhållande till regeringens utfästelser gentemot EU-kommissionen om att Sverige under perioden 2022–2030 formellt ska skydda cirka 378 000 hektar skogsmark och låg fjällskog, har under 2022 och 2023 sammanlagt 96 318 hektar skogsmark blivit skyddad. Per 2023-12-31 återstår därmed ännu att säkra 281 682 hektar skogsmark och låg fjällskog fram till och med 2030.

Halverat anslag för åtgärder för värdefull natur

“Några länsstyrelser säger att de nu i högre grad prioriterar naturvårdande skötselåtgärder före friluftsåtgärder. ”

— Naturvårdsverket

Anslaget - 1:3 Åtgärder för värdefull natur - har under året omfattat 1 130 mnkr, vilket innebar ett nästan halverat anslag jämfört med 2022.

Av dessa har länsstyrelserna själva disponerat 80 mnkr. Åtgärderna omfattar både naturskötsel och insatser för friluftslivet. Under 2023 har särskilda satsningar gjorts på det statliga ledsystemet och skötsel av naturreservat. Sammanlagt pågick fyra LIFE-projekt där Naturvårdsverket var medfinansiär. Tillgängliga anslagsmedel 2023 räcker enligt Naturvårdsverkets bedömning inte till för att upprätthålla befintliga naturvärden i skyddade områden eller för att nå nationella miljömål, uppfylla EU-krav eller internationella åtaganden om biologisk mångfald. Åtgärder som restaurering, stängsling, skyltning, underhåll och markering av gränser har i hög grad fått skjutas på framtiden. Även löpande skötsel som slåtter (ängsbruk) och bete har behövt minska, vilket bland annat påverkar många lokala entreprenörer.

Marginellt stöd för friluftsliv

“Tillgången på medel till friluftsåtgärder minskade med cirka 100 mnkr jämfört med året innan”

— Naturvårdsverket

Så vad blev det av friluftssatsningen? Inte mycket trots att intresset för friluftsliv fortsätter att öka hos den svenska befolkningen. Statistiska centralbyråns (SCB) statistik visar att andelen som vistas i skog och mark är högre 2023 jämfört med innan pandemin.

Dock har tillgången på medel från 1:3-anslaget till friluftsåtgärder minskat med cirka 100 mnkr jämfört året innan. Det innebar att man under 2023 tvingats prioritera säkerhetsåtgärder över åtgärder med syfte att stärka tillgänglighet till naturen. Under 2022 fördelade Naturvårdsverket nära 6 mnkr till 18 informationsprojekt av organisationer som syftar till att öka kunskapen om allemansrätten. Under 2023 fanns inte möjlighet att fördela några sådana medel.

“Det mesta tyder på att utvecklingsriktningen för de mål som utgör viktiga förutsättningar för att utöva friluftsliv har försämrats”

— Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har samordnat och tillsammans med övriga ansvariga myndigheter genomfört den tredje uppföljningen av de tio målen för friluftslivspolitiken. Det mesta tyder på att utvecklingsriktningen för de mål som utgör viktiga förutsättningar för att utöva friluftsliv har försämrats, till exempel att det finns natur att vara i. Det genomförs inte tillräckligt med åtgärder för att dessa mål ska utvecklas i positiv riktning. Naturvårdsverket drar därför slutsatsen att utvecklingen går åt fel håll när det gäller de grundläggande förutsättningarna för att utöva friluftsliv. Uppföljningen visar också att utvecklingsriktningen för målen går att ändra. Att pågående arbete och satsningar genomförs och resurssätts är dock en förutsättning för en positiv utveckling.