Aktivt friluftsliv bot mot stillasittandets miljardnota

Bättre folkhälsa och minskade samhällskostnader – det är målet när regeringen vill få fler svenskar att lämna soffan och ge sig ut i naturen.

Svenskarnas brist på fysisk aktivitet kostade samhället 16,5 miljarder kronor under 2023. Det visar en analys från Folkhälsomyndigheten, som lyfter stillasittandet som en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. Nu svarar regeringen med flera satsningar för att främja friluftsliv – och därigenom förbättra folkhälsan.

– Det finns stora hälsoutmaningar i Sverige där till exempel stillasittandet och psykisk ohälsa ökar. Vi vet att naturen kan ha positiva effekter för både vår psykiska och fysiska hälsa och vi vill möjliggöra för fler att hittar ut i naturen. Därför får Folkhälsomyndigheten i uppdrag att öka kunskapen om friluftslivet i Sverige så att vi bättre kan främja friluftsliv och fysisk aktivitet, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa och diabetes kopplas till inaktivitet

Enligt Folkhälsomyndighetens analys står brist på rörelse bakom hela 21 procent av fallen av psykisk ohälsa och 20 procent av typ 2-diabetes. Enbart de psykiatriska diagnoser som kan kopplas till fysisk inaktivitet kostade samhället 8,5 miljarder kronor under 2023 – mer än hälften av den totala kostnaden.

Men det finns lösningar. Om bara en tiondel av de minst aktiva svenskarna skulle börja röra sig enligt de rekommenderade nivåerna (minst 150 minuter per vecka), skulle de samhällsekonomiska kostnaderna för fyra stora sjukdomsgrupper minska med upp till en fjärdedel.

Statliga satsningar på naturen som hälsoarena

Som en direkt respons får nu Folkhälsomyndigheten och Boverket nya uppdrag i 2025 års regleringsbrev, att främja livskvalitet, hälsa och välbefinnande samt öka möjlighet till friluftsliv och fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndigheten ska kartlägga friluftsvanor hos olika grupper för att bättre kunna rikta folkhälsoinsatser, medan Boverket ska hjälpa kommuner att planera bostadsnära grönområden och trädgårdsstäder – där människor enklare kan röra sig i sin vardag.

– Trädgårdsstaden främjar trygga grannskap och ger tillgång till bostadsnära natur som bidrar till goda livsmiljöer för alla, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

I Folkhälsomyndighetens “Miljöhälsorapport 2024” går det att läsa att ha tillgång till grönområden inom gångavstånd från bostaden främjar fysisk aktivitet och psykiskt välmående.

Avståndet till grönområden har exempelvis stor betydelse för hur ofta man vistas där. Av de som besöker grönområden varje dag bor nära 100 procent så nära att de kan gå dit, medan 37 procent av de som aldrig besöker grönområden inte bor inom gångavstånd.

Värt att nämna är också Regeringens (och Sverigedemokraternas) satsningar på totalt 390 miljoner kronor mellan 2025 och 2027 på att utveckla och sköta vandringsleder och naturreservat, främst i fjällområden. Syftet är att öka tillgänglighet, säkerhet och därigenom människors vilja att vistas i naturen.

Friluftsliv som hälsofrämjande vardagsvanor

Sambandet är tydligt: när människor rör sig mer, blir de friskare – både fysiskt och psykiskt. Naturen erbjuder en låg tröskel till fysisk aktivitet för alla åldrar, ofta utan kostnad och utan krav på prestation. Med rätt infrastruktur, tillgänglighet och information kan friluftslivet bli ett centralt verktyg i kampen mot stillasittandet.

Att investera i vandringsleder, naturreservat och bostadsnära grönområden är därför inte bara en fråga om miljö eller rekreation – utan om att motverka ohälsa och spara samhällsresurser i det långa loppet.