Från bidrag till systemskifte – så formar huvudmännen sina vandringsleder inför framtiden

Grattis till alla organisationer som beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att organisera och samordna sina vandringsleder utifrån det nationella ramverket!

Lyckas vi implementera detta arbete - m h a den nationella samverkansmodellen för vandringsutveckling - då har vi skapat ett paradigmskifte inom svensk vandring!

Årets stöd till organisering av vandringsleder handlar inte längre bara om enskilda projekt - de riktas till aktörer som tagit fasta på det nationella ramverket för vandringsleder och den nationella samverkansmodellen för implementering av leder. Något som markerar ett skifte från lokala initiativ till ett nytt sammanhållet system. Ett system där fysisk, organisatorisk och digital infrastruktur sammantaget skapar långsiktigt hållbara och kvalitetssäkrade vandringsleder.

När Naturvårdsverket nu fördelar medel för 2026 är det tydligt att stödet är en del av något större. Bidragen på sammantaget drygt åtta miljoner kronor går i första hand till regionala och tematiska ledsamordnare – aktörer som utgör kärnan i Utvecklingsgruppen inom nationell samverkansmodell för vandringsutveckling.

En nationell modell – med regionala motorer

Den nationella samverkansmodellen är framtagen för att kunna implementera det nationella ramverket i praktiken; för att skapa samordning mellan lokal, regional och nationell nivå, med målet att bygga en långsiktigt hållbar och kvalitetssäkrad ledinfrastruktur.

Kärnan i modellen är Utvecklingsgruppen, där regionala och tematiska representanter samordnar arbetet i sina geografier och teman; fångar upp behov och utvecklingsfrågor och förmedlar kunskap mellan nivåerna.

Det är också dessa aktörer som nu primärt får stöd. Det innebär att bidragen inte bara finansierar verksamhet – de finansierar implementeringen av ett nationellt system för ändamålet.

Ledsamordnaren – nyckeln till helheten

I det nationella ramverket pekas ledsamordnaren ut som en central funktion, särskilt för längre ledsystem som involverar många aktörer.

Rollen handlar om att samordna ansvar mellan kommuner, föreningar och markägare; säkerställa kvalitet och gemensam standard samt koppla ihop strategisk utveckling med operativ förvaltning. Vilket inte bara är en möjlighet, utan också en stor utmaning då arbetet med vandringsleder hittills inte sällan varit fragmenterat, projektbaserat och utan tydlig långsiktighet.

Från fragmentering till gemensam standard

Det nationella ramverket, framtaget 2019–2022, erbjuder idag ett system av kvalitetskriterier och verktyg för att höja standarden på svenska vandringsleder.

Ramverket omfattar fem centrala områden:

1. organisering
2. fysisk led
3. upplevelse
4. service
5. kommunikation

Men det är först genom samverkansmodellen – och ledsamordnarna – som ramverket får genomslag i praktiken.

Gemensam digital struktur en viktig pusselbit

De digitala systemen är i praktiken avgörande för att alla inblandade både ska kunna samordna, organisera och kommunicera sitt arbete i fråga.

Det nationella ramverket tydliggör behovet av att information om leder ska vara digitalt tillgänglig, samlad, korrekt och uppdaterad över tid. Däremot specificerar ramverket inte hur den digitala infrastrukturen ska utformas – vilket lämnar utrymme för olika lösningar som kan stödja samordningen mellan lokal, regional och nationell nivå.

Naturkartan – där samverkansmodellen omsätts i praktiken

Naturkartan fungerar i praktiken som både ett IT-stöd och en digital infrastruktur för aktörer som organiserar och samordnar vandringsleder i linje med den nationella samverkansmodellen för vandringsutveckling.

Från lokal kunskap till nationell överblick

En central uppgift i samverkansmodellen är att föra kunskap mellan ovan nämnda nivåer.

Naturkartan operationaliserar detta tillsammans med olika aktörer:

• Lokalt i samverkan med kommuner och ledförvaltare som uppdaterar leder, besöksmål, faciliter och service
• Regionalt i samverkan med ledsamordnare som strukturerar, prioriterar och kvalitetssäkrar
• Nationellt genom att tillhandahålla informationen så att den blir tillgänglig och användarvänlig för alla såväl allmänhet som besökare på ett rikstäckande plan, synkroniserat med lokala och regionala kanaler.

Resultatet är inte bara bättre information – utan möjliggör en mer sammanhållen och löpande samordning - som skapar hållbara vandringsleder både på kort och lång sikt.

Från teori till praktik – exempel från hela landet

Denna struktur är redan i bruk hos flera av de Regioner, Länsstyrelser, kommuner, destinationer m fl som i samverkan med varandra använder Naturkartan för att organisera och samordna sina vandringsleder utifrån den nationella samverkansmodellen. Bra exempel på denna form av samverkan är bl a:

• Östgötaleden
• Smålandsleden
• Hiking & Biking Dalarna
• Hiking & Biking Värmland
• Trails of Västmanland - med bl a Bruksleden.
• ARK56 och Blekingeleden
• Romboleden

Gemensamt för dessa exempel är att de visar hur digitala plattformar inte bara stödjer – utan möjliggör samverkansmodellen i praktiken.

Kvalitetssäkring – även digitalt

Ramverket betonar att kvalitetssäkring ska ske kontinuerligt och systematiskt.

Naturkartan bidrar till det bl a genom att säkerställa att den digitala informationen speglar verkligheten; möjliggöra löpande uppdateringar som avspeglar sig i alla kanaler synkroniserat; skapa transparens kring innehåll och ansvar, m m.

Detta är avgörande i en tid där besökaren i första hand söker information och orienterar sig digitalt, både innan och under sina besök.

En sammanhållen infrastruktur växer fram

Det som nu tar form är inte bara ett nät av vandringsleder – utan ett sammanhängande system där organisationen (samverkansmodell och ledsamordnare), den fysiska infrastrukturen (leder, skyltning och service) och den digitala infrastrukturen (Naturkartan och motsvarande plattformar) hänger ihop i symbios.

En del av en större satsning

Satsningen är en del av regeringens långsiktiga investering, där 50 miljoner kronor per år avsätts fram till 2027, med kravet att arbetet ska utgå från ramverket och bidra till dess implementering.

Här är listan med alla organistioner som fått sina ansökningar beviljade:

• Visit Dalarna AB
• JHT
• Region Jönköpings län
• Region Sörmland
• Linköpings stift
• Länsstyrelsen Norrbotten
• S:t Olavsleden förvaltning Ekonomisk förening
• Västerås stift
• Kommunsamverkan Hälsingland ek. för.
• Västkuststiftelsen
• Region Gotland
• Region Västernorrland
• Region Kronoberg
• Visit Värmland
• Upplandsstiftelsen
• Paxwalk Uppland
• Pilgrim i Sverige
• Länsstyrelsen Stockholm
• Biosfärområde Storkriket
• Länsstyrelsen Västerbotten
• STF
• Mora kommun
• Region Skåne
• Pilgrimstid ek. för.

Grattis till alla organisationer som beviljatsbidrag från Naturvårdsverket för att organisera och samordna sina vandringsleder utifrån det nationella ramverket, som sen ska implementeras med den nationella samverkansmodellen för vandringsutveckling.