Summering av workshop med Länsstyrelsen

Tack för att du deltog i Naturkartans workshop tillsammans med övriga kollegor på Länsstyrelsen

(För dig som inte hade möjlighet att delta, så kommer det att gå fler tåg. Det lovar vi.)

Syftet med workshopen var ju dels att redogöra för hur vi upplever att samarbetet med Länsstyrelsen idag ser ut och fungerar. Dels försöka identifiera Länsstyrelsens utmaningar och problem vad gäller sitt arbete med information, vägledning och besöksförvaltning. Samt dels att arbeta fram former för hur man med digitala verktyg och funktioner skulle kunna lösa problemen.

Totalt deltog 25 friluftssamordnare, naturhandläggare och kommunikatörer från 14 länsstyrelser, varav nästan alla använder Naturkartan..

Förvisso har vi ju löpande kontakt med många av er på Länsstyrelsen redan, då ni brukar berätta vad som fungerar och inte fungerar, vilket ofta ger oss en bättre förståelse för ert arbete, och hjälper oss att fortsätta att utveckla våra tjänster i rätt riktning. Men i takt med att allt fler länsstyrelser använder Naturkartan, så tyckte vi att det var bra att samla representanter för alla länsstyrelser till ett gemensamt arbetsmöte.

Så vad kom vi fram till?

Tiden gick ju som vanligt alldeles för fort. Vi hann ju knappt ens snudda vid några lösningar på de problem som kort dryftades. Likväl så blev det ändå påtagligt vilka problem som föreligger och vad som behöver fixas. Sammantaget mycket lärorikt och viktigt för Naturkartans fortsatta utveckling.

Här följer en kort resumé över de problem (och lösningar) som lyftes upp på bordet

Ta bort dubbletter av information

Väldigt många kommuner m fl har på eget bevåg beskrivit och visat upp den statligt skyddade naturen i sina olika kanaler för att på så sätt visa upp allt det som finns att se och göra på deras destinationer. Det är förvisso bra, men det hade varit bättre om det hade skett i samverkan med Länsstyrelsen. Dels för att datan och informationen ska vara uppdaterad och korrekt. Och dels för att undvika dubbletter, vilket kan uppstå när Länsstyrelsen väl ansluter sig.

Naturkartan erbjuder emellertid stöd för detta som snabbt och effektivt städar upp dessa dubbletter. Men här finns även möjlighet för båda parter att komma överens om vem som ska bidra med vad. Vanligt är att kommunerna använder Länsstyrelsens beskrivning fullt ut, men det finns möjlighet för kommunen i samförstånd med Länsstyrelsen att bidra med valda delar.

Bättre statistik för uppföljning och analys

Det finns ett tydligt behov hos Länsstyrelsen av mer och bättre statistik över vem som besöker vilka områden, i vilken omfattning, när, hur, varför, osv. Inte bara på Naturkartans kanaler, utan även på plats i naturen.

- Mer och bättre information om vilka och hur många som använder Naturkartan

Vad gäller förstnämnda så har det - på gott och ont - blivit svårare för Outdoormap / Naturkartan att “tracka” användarna i digitala kanaler sedan Dataskyddsförordningen (GDPR) vann laga kraft våren 2018, inte minst mot bakgrund av att vi har valt att göra Naturkartan 100% GDPR-kompatibel.

Dessutom kan vi heller inte använda världsledande statistik- och analysmetoder från USA då EU-domstolen ogiltigförklarat dessa i de sk “Schrems-målen”.

Således har vi tvingats flytta över vår statistik-funktion från Google Analytics (US-baserad) till Matomo och Plausible (EU-baserade). Dessa har inte riktigt samma möjligheter som Google Analytics men vi håller på att bygga en anpassning för dessa så att vi bättre kan följa och läsa trafiken på era sidor.

Vår ambition är också att flytta statistikrapporteringen till er kontrollpanel, men det är lite komplext, och ännu i sin linda.

Med det sagt kan man göra mycket med användarnas goda minne. Långt ifrån alla, men tillräckligt många bedöms vara intresserade av Naturkartans interaktiva funktionalitet däribland:

• Spara och dela sina besök med andra
• Skapa turförslag med vänner
• Rapportera fel och brister
• Fråga/svara
• Recensera och kommentera

Och här finns en stor potential att i samverkan med användaren bättre förstå vem/vilka som gör vad, hur, när och varför. Både på Naturkartans kanaler, men även på plats.

- Information om hur många besökare som gör vad, när, hur och varför, på den fysiska platsen

Det finns några sätt att ta reda på hur mycket folk som rör sig på en plats - utöver att ha en människa på plats som iakttar och räknar:

1. Fysisk räknare som mäter hur många som passerar en IR-stråle. Många länsstyrelser använder detta. Dock krävs det fysisk installation och en enhet per mätpunkt. Och lämpar sig i första hand för vandringsleder eller entréer. Ca 10-20 KSEK per mätstation och kräver elanslutning - och helst nätverksuppkoppling för att skicka vidare informationen.

2. Besöksräknare via app - det som vi byggde 2019/2020 för Region Blekinges (ARK56) räkning. Via geofence-teknik kunde vi då mäta användare som hade ARK56-appen påslagen och platsinställning ”alltid på” påslagen. På detta sätt kunde man placera ut en mängd noder som mätte besökare - MEN ganska direkt efter lanseringen stängde både Android och iOS möjligheterna att lyckas med en sådan besöksräknare, utifrån GDPR’s allt striktare restriktioner.

Om en användare har ”alltid på” som platsinställning så får man påminnelser att den borde stängas av. Utvecklingen går mot att man inte alls skall kunna följa/räkna en användare.

3. Telia Crowd insights. Telia kollar helt enkelt hur många som är uppkopplade mot en viss mast och på så sätt kan de förstå hur många totalt antal besökare som finns i området baserat på detta. Problemet är att det i naturen finns få master och därmed blir finmaskigheten dålig d v s man vet inte om en besökare på en led vandrar leden eller faktiskt sitter i sitt hus 4 km från leden.

4. Wifi-access-punkt som räknar besökare. En fysisk accesspunkt som behöver el och data-uppkoppling. Den mäter antalet smartphones i närheten och man kan då räkna ut ungefärligt antal besökare. Nackdelen är att det är en fysisk installation och att den behöver el-anslutning.

Med det sagt så finns det även andra mer eller mindre framkomliga vägar inom ramen för gällande lagstiftning och riktlinjer, som i princip alltid kräver användarnas goda minne.

Naturkartan efterlyser samverkan med Länsstyrelsen, för att utveckla tjänster för ändamålet.

Alla system bör vara synkade och hänga ihop

Länsstyrelsen upplever att de system som Länsstyrelsen idag använder, inte är användarvänliga, och/eller inte alltid är kopplade och synkade med varandra. Något som har resulterat i att flera Länsstyrelser arbetar parallellt i olika system. Det gäller inte minst Skötseldos och FieldMaps. Men också Naturkartan. Vilket upplevs skapa onödigt merarbete och osäkerhet kring vad som är uppdaterat och inte.

Naturkartan har försökt att råda bot på detta och kommit förhållandevis långt i sitt arbete.

Utgångspunkten är en nationell natur- och friluftsdatabas, som dels integrerar med olika typer av system som S-DOS, ArcGIS, CBIS, m fl, för automatiska och kontinuerliga uppdateringar, och som dels kan administreras manuellt via Naturkartans CMS för ev ytterligare förädling av materialet.

Som bekant har Naturkartan satt upp integrationer med både Länsstyrelsens förvaltningssystem S-DOS och webbplats (besöksmålswebben) för automatisk hämtning och uppdatering av den data, metadata och övrig beskrivande information som Länsstyrelsen önskar tillgängliggöra. Detta betyder bl a att när Länsstyrelsen gör ändringar i S-DOS och/eller sin webbplats, så avspeglar sig dem inte bara på Länsstyrelsens webb, utan även på Naturkartans webb och app, och de kanaler som kommuner, destinationer, m fl äger och använder för att tjäna sina syften.

Att Esri ArcGIS Field Maps inte pratar med S-DOS är beklagligt men dessvärre inget vi kan påverka.

Med det sagt har Naturkartan även långtgående planer på att ta fram en mobilapplikation skräddarsydd för besöksförvaltning (även viss naturförvaltning) kopplad till Naturkartan och ev andra ovan nämnda system. Kanske inte främst för Länsstyrelsen, utan alla andra huvudmän som helt saknar ett digitalt verktyg för ändamålet. Vår förhoppning är emellertid att få en anbudsförfrågan när det är dags att byta ut nuvarande S-DOS.

Bättre kontroll och styrning av närliggande platser och leder

Under workshopen framkom även önskemål om att få bättre kontroll över vilken information som visas för användaren t ex i ett naturreservat.

De flesta av er har ju redan gjort dessa inställningar i S-DOS, vilket betyder att de platser och leder som Länsstyrelsen där har kopplat till naturreservaten hämtas, publiceras och visas på liknande sätt även i Naturkartans miljö, med automatisk uppdatering.

De huvudmän som saknar integration med sitt GIS eller liknande, kan göra dessa inställningar direkt i Naturkartans system, genom att helt enkelt koppla de platser och leder hör till och ska synas i naturreservaten.

Märk väl - eftersom Naturkartan är byggd för samverkan, finns förutsättningar för en kommun, turistorganisation, eller annan huvudman att lägga till och koppla t ex ett närliggande café, boende eller liknande till naturreservatet, för att på så sätt kunna visa vilka faciliteter och besöksmål som finns att tillgå för naturturister. I detta fall står dessa aktörer som huvudman/avsändare för dessa platser, och inte Länsstyrelsen, av förklarliga skäl. Således har Länsstyrelsen inte full kontroll över vad som visas på Naturkartan, utan bara över det som visas i Länsstyrelsens egna kanaler.

Vi arbetar dessutom med en funktion som möjliggör att användare själva ska kunna välja att se all tillgänglig information i närheten av ett objekt, dvs inte bara de kopplade närliggande objekten, utan rubbet.

Bättre interaktion med besökare

Länsstyrelsen upplever att användarnas intresse av att interagera på Naturkartan är för skralt. Vi delar den synen, men har å andra sidan räknat med att de allra flesta användare är sk “lurkers” i bemärkelsen att de hämtar information utan att själva bidra, samtidigt är vi alltjämt förvissade om att potentialen är stor, och att man med rätt metoder, incitament och lite tålamod, kan få igång interaktionen.

Naturkartan erbjuder följande interaktiva funktioner i skrivande stund:

• Rapportera fel och brister
• Dela platser, listor, turförslag.
• Fråga/svara
• Recensera / kommentera

Vi kommer att lyfta fram dessa funktioner både på webben och i appen, samt skapa nya profilsidor åt användarna. Men viktigast av allt är att huvudmännen själva blir aktiva, i bemärkelsen både tar initiativ och responderar. Kommuner och destinationer får ofta fler synpunkter än Länsstyrelsen, då de är mer proaktiva.

Enhetlig och komplett bild av den statligt skyddade naturen

Under workshopen framkom även synpunkter på att Naturkartan inte visar upp en komplett bild av den statligt skyddade naturen i Sverige, vilket kan ge en felaktig uppfattning om hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Och - ja - det är ett stort huvudbry även för oss. Men vi saknar andra alternativ än att försöka få till en samverkan med Länsstyrelsen ifråga.

Vi har fått indikationer på att några länsstyrelser fortfarande hoppas på att Naturvårdsverket ska ta tag i saken. Men Naturvårdsverket har för länge sen fattat beslut om att satsa på öppen data istället. Inget tyder på att Naturvårdsverket kommer att ändra sig i frågan. Utan det är upp till Länsstyrelsen (centralt eller enskilt) att göra som man finner bäst i frågan.

För att kunna skapa hållbara naturupplevelser är det viktigt för oss att det bakom varje plats, led och område finns en huvudman (eller motsvarande) som borgar för dess kvalitet. T ex att det finns markägaravtal, etc. Detta till skillnad från de flesta andra stora friluftsguider som bygger nästan helt på användargenererad information. Vår huvudsakliga strategi för att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv är således att samverka med huvudmännen, däribland Länsstyrelsen.

För några år sen bestämde vi oss emellertid för att hämta de statliga reservaten från Naturvårdsverkets tjänst för öppen data, även från de Länsstyrelser som inte är anslutna till Naturkartan. På så sätt kan vi ändå visa upp alla i S-DOS klarmarkerade naturreservat. men för de länsstyrelser som inte är anslutna så handlar det bara om den geografiska datan, och ej heller någon löpande uppdatering av datan.

Men sistnämnda ger åtminstone kommuner m fl en möjlighet att ta reservaten i anspråk, lägga till beskrivningar etc samt använda dem i sin kommunikation.

Delta gärna i vår uppföljande enkät så att vi bättre kan förstå dina utmaningar

Vi är väl medvetna om att resumén ovan bara berör ett litet axplock av de utmaningar ni står inför. Därför vill vi gärna följa upp workshopen med en enkät som syftar till:

• Att få reda på vad Länsstyrelsen tycker om Naturkartan.
• Att få en bättre förståelse för hur Länsstyrelsen använder tjänsten.
• Att försöka identifiera Länsstyrelsens utmaningar vad gäller arbetet med information, vägledning och besöksförvaltning kopplat till friluftsliv och naturturism.
• Att försöka ta redan på vilka digitala metoder och funktioner ev skulle kunna råda bot på utmaningarna, och i så fall hur.

Vi hoppas du vill ta dig tid att svara. Enkäten tar bara några minuter och vi delar med oss av resultaten.

Dina svar är viktiga för att vi ska kunna utveckla tjänsten och göra den ännu bättre för dig som arbetar med friluftsliv på Länsstyrelsen.

Delta i enkäten här.

Ladda ner presentationen till workshopen.