Starkt politiskt stöd för främjat friluftsliv – men få kommuner har plan för det

Nästan alla Sveriges kommunpolitiker vill satsa mer på friluftsliv och rörelse i naturen – men bara fyra av tio kommuner har en antagen plan för det. Friluftsfrämjandets nya rapport - Den kommunala friluftspolitiken 2025 - visar på ett tydligt glapp mellan ambition och förverkligande. Men också på ett växande engagemang och flera positiva trender i kommunernas arbete.

Allt fler kommuner gör insatser för att stimulera barn och unga till rörelse och naturvistelse – men utvecklingen går långsamt. För långsamt. Enligt Friluftsfrämjandets nya rapport Den kommunala friluftspolitiken 2025 uppger sex av tio kommuner att de fortfarande saknar en politiskt antagen plan för friluftsliv. Samtidigt visar en separat enkät att åtta av tio kommunpolitiker vill införa eller stärka en sådan plan

– Det första man som kommunpolitiker kan göra är att se till att kommunen får en plan för friluftslivet på plats. Det ger förvaltningarna mandat att börja arbeta systematiskt med friluftslivets förutsättningar, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Barns rörelseglädje i fokus – men stort gap mellan vilja och verklighet

Fyra av fem skolbarn når inte Folkhälsomyndighetens rekommendation om en timmes fysisk aktivitet per dag. Samtidigt har andelen barn som vistas dagligen i naturen sjunkit från 78% 2003 till 49% 2019.

Trots detta visar rapporten att 63% av kommunerna fortfarande gör begränsade insatser för att stimulera barns friluftsutövande – trots att nio av tio kommunpolitiker vill satsa mer resurser på området.

– Vi står inför en paradox där unga blir allt mer stillasittande samtidigt som forskning tydligt visar hur positivt rörelse i gröna miljöer är för barns hälsa och utveckling, säger Ljungros.

Tätortsnära natur – en outnyttjad resurs för hälsa och beredskap

Den tätortsnära naturen är enligt rapporten kommunernas ”billigaste arena för folkhälsa”. Enligt en kunskapssammanställning från Naturvårdsverket mår människor som bor nära grönområden bättre, är mindre stressade och lever längre.

Trots detta uppger nästan hälften (46%) av kommunerna att de inte alls, eller endast i begränsad utsträckning, arbetar med att bevara eller restaurera bostadsnära natur.

Rapporten lyfter även fram EU:s naturrestaureringsförordning, som innebär att minst 151 svenska kommuner måste säkerställa att ingen nettoförlust av grönytor sker i tätorter fram till år 2030 – en utveckling som väntas stärka friluftslivets infrastruktur.

Fem rekommendationer för starkare kommunal friluftspolitik

Rapporten presenterar fem konkreta områden för kommunerna att agera inom:

1. Anta ett styrdokument för friluftsliv som ger mandat till förvaltningarna.
2. Stimulera barns och ungas naturvistelse genom utomhuspedagogik och fritidsaktiviteter.
3. Ge civilsamhället goda förutsättningar att skapa gemenskap och stärka folkhälsan.
4. Använd naturen som resurs i vård och omsorg – exempelvis genom grön rehabilitering.
5. Ta stöd i befintliga vägledningar och kunskapssammanställningar från Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten.

Kommunerna har allt att vinna

Friluftsfrämjandet konstaterar att satsningar på friluftsliv inte bara stärker folkhälsan – de är även samhällsekonomiskt lönsamma. Forskning visar att varje krona som investeras i fysisk aktivitet kan ge fyra tillbaka i form av minskade vårdkostnader och ökad livskvalitet.

– Genom att skydda tätortsnära natur, utveckla friluftsinfrastrukturen och integrera friluftsliv i vård, skola och omsorg kan kommunerna göra verklig skillnad, säger Ljungros.

FAKTARUTA

Rapporten “Den kommunala friluftspolitiken 2025”

Utgivare

• Friluftsfrämjandet (november 2025)

Datainsamling, enkäter och metoder:

• Enkäten bakom Sveriges friluftskommun 2025 (även jämfört med 2023) där 219 av Sveriges 290 kommuner fullföljde hela enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 76%.
• Enkäten till ca 31 000 kommunpolitiker, varav drygt 4 718 personer fullföljde enkäten - vilket ger en svarsfrekvens på drygt 15%.

Syfte

• Att kartlägga kommunernas arbete med friluftsliv och identifiera gap mellan politisk vilja och faktisk handling

Resultat som sticker ut

• 98% av kommunpolitikerna anser att friluftsliv är viktigt
• 40% av kommunerna har antagen friluftsplan
• 63% gör begränsade insatser för barns friluftsliv
• 46% arbetar inte aktivt med tätortsnära natur

• Läs rapporten i sin helhet: Den kommunala friluftspolitiken 2025 (PDF)

• Läs även pressmeddelandet från Friluftsfrämjandet

För mer information eller frågor om rapporten, kontakta Pontus Björkman (pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se) författare till rapporten och sakkunnig för friluftspolitiska frågor inom Friluftsfrämjandet.