Ny rapport från Friluftsfrämjandet: Bristande förvaltning hotar tillgängligt friluftsliv

Förvaltningen av skyddad natur under hård press – bristande resurser hotar det tillgängliga friluftslivet

Allt fler röster höjs nu om ett växande förvaltningsunderskott i Sveriges naturreservat och nationalparker. En ny rapport från Friluftsfrämjandet – baserad på svar från samtliga länsstyrelser – visar att många faciliteter i många områden är i behov av mycket underhåll, men att resurser saknas. Bilden bekräftas av en aktuell granskning från Riksrevisionen, som slår fast att staten inte uppfyller riksdagens mål för skyddad natur.

Bristerna gäller såväl naturförvaltning som tillgång till friluftsanordningar – en utveckling som kan få konsekvenser för både naturvärden och allmänhetens möjlighet till rekreation.

Länsstyrelserna: Brist på resurser och prioriteringar

Enkätsvaren från de 21 länsstyrelserna pekar på att stora delar av arbetet med skyltning, ledunderhåll, städning av toaletter och uppföljning har behövt prioriteras ner de senaste åren. Minskade anslag sedan 2023, samt ökade kostnader och personalneddragningar, anges som huvudsakliga orsaker.

Samtidigt har antalet reservat ökat – i vissa län till över 500 – vilket enligt flera länsstyrelser gör det svårt att upprätthålla en fungerande skötsel i hela beståndet.

Det är uppenbart att ansvaret har ökat snabbare än resurserna.

Riksrevisionen: Staten når inte målen

Riksrevisionens granskning (RiR 2024:11) stärker bilden. I rapporten konstateras att förvaltningen inte är tillräcklig för att uppnå de mål som riksdagen beslutat om – varken vad gäller bevarandet av biologisk mångfald, tillgång till naturupplevelser eller friluftslivets utveckling.

Bland annat visar rapporten att:

• Färre än två tredjedelar av reservaten har en beslutad skötselplan.
• Cirka 1 800 skötselplaner i landet behöver revideras – men endast ett fåtal länsstyrelser har resurser eller tidsplan för att genomföra detta.
• Fysiska friluftsanordningar som leder, broar och rastplatser underhålls i minskad takt, och uppförandet av nya har i princip upphört.

Även prioriteringarna förändras: enligt Riksrevisionens enkät anger 81 % av länsstyrelserna att servicenivån i skyddade områden nu har minskat, och 76 % uppger att underhåll av friluftsanläggningar har prioriterats ned.

Konsekvenser för allmänheten

Både Friluftsfrämjandet och Riksrevisionen pekar på att dessa förändringar påverkar människors möjlighet att besöka och vistas i naturen. Fysiska hinder som nedfallna träd, trasiga spänger eller avsaknad av tydlig information kan innebära att färre vågar eller klarar av att ta sig ut.

Detta sker samtidigt som friluftslivets betydelse för hälsa och livskvalitet lyfts fram av såväl Folkhälsomyndigheten som civilsamhällets aktörer.

Digital tillgång kräver fungerande verklighet

Outdoormap – som tillsammans med myndigheter och kommuner tagit fram Naturkartan.se, en av landets mest använda digitala guider för friluftsliv – ser samma utveckling.Vi kan visa vägen till ett naturreservat, men om det inte längre finns en bro över bäcken eller om toaletterna inte fungerar, då försvinner mycket av tillgängligheten,” säger Kristofer Björkman på Outdoormap.

"Vi kan visa vägen till ett naturreservat, men om det inte längre finns en bro över bäcken eller om toaletterna inte fungerar, då försvinner mycket av tillgängligheten,” säger Kristofer Björkman på Outdoormap.

Enligt honom visar rapporterna att det finns ett strukturellt gap mellan skydd och skötsel – något som i längden riskerar att underminera både naturvårdens och friluftslivets mål.

Kanske är detta ett av skälen till att våra kunder efterfrågar digitala metoder och verktyg för besöksförvaltning.

En fråga om långsiktig förvaltning

Trots olika angreppssätt visar både Friluftsfrämjandets enkät och Riksrevisionens rapport på en gemensam slutsats: att förvaltningen av skyddad natur är kraftigt underfinansierad i relation till det ansvar och de förväntningar som finns.

Med en fortsatt hög efterfrågan på naturupplevelser, ökade klimatutmaningar och stark tillväxt av reservat, menar flera experter att en långsiktig och systematisk satsning på skötsel, tillgänglighet och uppföljning blir avgörande för att Sverige inte bara ska ha skyddad natur på pappret, utan också levande landskap i praktiken.