Ökad "coolcation" kräver bra besöksförvaltning

Sveriges svala klimat är ett hett resmål som kräver bra besöksförvaltning

I takt med att extremhettan breder ut sig i Sydeuropa söker allt fler resenärer sig norrut för att semestra i mer behagliga temperaturer. Fenomenet, som fått namnet coolcation, pekar ut Sverige som en av de mest attraktiva destinationerna 2025 – inte minst för de som vill kombinera svalka med upplevelser i naturen.

Men det ökande intresset innebär också en växande utmaning: att kunna ta emot fler besökare utan att tumma på naturvård, säkerhet eller upplevelsekvalitet.

Coolcation – ett nytt resebeteende med gamla konsekvenser

I Dagens Nyheter (8 juni) beskriver klimatjournalisten Peter Alestig hur klimatförändringar driver fram nya semesterbeteenden. När sydeuropeiska regioner blir outhärdligt varma på sommaren, riktas blickarna mot nordliga länder som Sverige. Denna trend ger en potentiell skjuts till svensk turistnäring – och till statskassan – men ställer samtidigt krav på förvaltning, framförhållning och anpassning.

Ett ökat antal besökare i våra nationalparker, fjällområden och naturreservat innebär mer slitage, trängsel och behov av underhåll. Samtidigt förväntar sig besökare hög kvalitet, god tillgång till information och trygghet i naturen – oavsett om de kommer från Västerås eller Valencia.

Besöksförvaltning – en förutsättning - inte ett tillval

Begreppet besöksförvaltning – att planera, organisera och följa upp hur människor använder natur- och friluftsområden – är fortfarande nytt för många svenska aktörer. Enligt en relativt färsk enkät från Naturkartan anser 60 % av respondenterna att besöksförvaltning är viktigt eller mycket viktigt. Men drygt 40 % uppger att de inte arbetar med det alls.

En orsak är brist på resurser. En annan är begreppsförvirring. Många vet helt enkelt inte hur man ska börja, eller vilka verktyg som finns. Det finns också en utbredd okunskap om vilka besökare man har, hur många de är och vad de efterfrågar.

“Räkna med besökarna”

Professor Peter Fredman vid Mittuniversitetet understryker vikten av att “räkna med besökarna” – att samla kunskap om deras beteenden, behov och förväntningar för att kunna fatta bättre beslut. I ett webbinarium om besöksförvaltning, arrangerat av Outdoormap, betonade han att rätt information är avgörande för att minimera konflikter och slitage, men också för att skapa positiva upplevelser.

Att digitala verktyg kan spela en nyckelroll råder det bred enighet om. Men enligt enkäten använder 61 % av aktörerna inte digitala metoder för att inventera status på leder eller faciliteter – något som kraftigt försvårar både planering och effektivitet.

Naturkartan som stöd i praktiken

Outdoormap, som står bakom Naturkartan, arbetar aktivt med att utveckla nya digitala verktyg som stöd för besöksförvaltning. Det handlar om allt från statistik- och analysverktyg till bättre funktioner för att informera besökare om vad de får, kan och bör göra i olika miljöer. En viktig komponent är att möjliggöra samverkan mellan huvudmän – från kommuner till länsstyrelser – så att informationen till allmänheten blir enhetlig och aktuell.

Är huvudmännen rustade för att besöksförvalta coolcation-turism?

Med coolcation-resenärer på väg mot skogar, fjäll och kuster, står vi inför ett verkligt stresstest. Kommer informationen nå fram? Kommer lederna att hålla? Har toaletterna öppet? Finns skyltning, avfallshantering och tydlig guidning? Är huvudmännen för Sveriges natur och friluftsliv rustade för att besöksförvalta coolcation-turism?

Att Sverige upplevs som ett välorganiserat, tillgängligt och tryggt friluftsland kan vara avgörande – inte bara för en lyckad sommar, utan för att bygga ett långsiktigt hållbart värdskap. Och det arbetet börjar med att ta besöksförvaltningen på allvar.