Naturkartans 10 "quick fix" för hållbart friluftsliv

Nu är det hög tid att öppna Naturkartans verktygslåda med 10 “quick fix” för ett mer hållbart friluftsliv i sommar.

Komplettera fysiska skyltar med digitala ikoner för eldningsförbud på Naturkartan

Sommaren är här! Och det betyder högtryck. Alltså inte bara högtryck i bemärkelsen varmt och klart väder, utan högtryck när det gäller antal besökare i våra naturområden. Kanske når vi inte pandemins rekordsiffror detta år, men intresset för friluftsliv har inte bara kommit för att stanna, det ser ut att fortsätta att öka.

Som ni kanske minns visade SCB’s undersökningar från 2021 att hela 85 procent av befolkningen 16 år och äldre hade varit ute i skog och mark på fritiden minst någon gång under året. 52 procent hade varit ute i skog och mark varje vecka; en ökning med 33 procent från 2019. Och inget tyder på en minskning.

“Naturkartan.se har haft ca 800 000 unika besökare under årets första fem månader...något som direkt avspeglar sig i fysiska naturbesök”

— Kristofer Björkman, Naturkartan

Naturkartan.se har haft ca 800 000 unika besökare under årets första fem månader. Lägg därtill nästan lika stor användning i apparna. Och nu väntas alltså sommarens anstormning. En period som normalt ensamt står för nästan en tredjedel av årets trafik, något som direkt avspeglar sig i fysiska naturbesök.

Detta är såklart oerhört kul för alla som har jobbat hårt för att främja friluftslivet, men också utmanande, i synnerhet för förvaltarna, och särskilt i kristider som dessa när resurserna för naturvård och förvaltning är på gränsen till obefintliga.

Nils Halllberg, miljörättsjurist på Naturvårdsverket, berättar för Erik Hansson på Natursidan.se, att fenomenet överturism är relativt nytt i Sverige, men understryker att det kan bli en utmaning.

“Överturism är alltså inget vi ser överallt och hela tiden, utan snarare lokalt på vissa platser och då oftast under vissa avgränsade perioder. Då den ena platsen sällan är den andra lik vad gäller specifika förutsättningar och utmaningar så krävs också att platsspecifika lösningar diskuteras fram och implementerar”, säger Nils Hallberg till Natursidan.se.

Foto - Ildar Sagdejev

På de platser där besökstrycket tidvis blir högt har vi sett att det primärt rört sig om att hantera frågor om nedskräpning, slitage i naturen, fulla parkeringar och trängsel, inte sällan också tendenser till konflikter mellan olika kategorier av friluftslivsutövare, skriver Natursidan. (Läs även Erik Hanssons krönika på temat.)

Informera om särskilt känsliga platser med hjälp av digitala punkter / ikoner på Naturkartan.

Under pandemiåren tog Naturvårdsverket fram en informationskampanj (tillika verktygslåda för förvaltarna) som syftade till att kommunicera det positiva med att vara ute i naturen och samtidigt vägleda för att undvika slitage, konflikter och risker när många är ute samtidigt. Stora delar av materialet är fortfarande högaktuellt, däribland “checklistan för hänsynsfullt friluftsliv”.

Naturkartans verktygslåda med 10 “quick fix" för ett mer hållbart friluftsliv

Nu har även Naturkartan tagit fram en liten verktygslåda, till er förvaltare, för att ni enkelt och effektivt ska kunna informera och vägleda besökarna till ett mer hållbart friluftsliv.

Länsstyrelsen använder många av naturkartans funktioner för att informera Besökarna om vilka möjligheter och begräsningar som finns i olika områden.

1. Öka tillgängligheten

Öka tillgängligheten till platsen eller leden genom att markera ut parkeringsplatser och hållplatser.

Markera ut alla parkeringsplatser på kartan, med tydlig information (både text och bild) om hur parkeringsplatser ser ut och fungerar. Dessutom kan man informera om andra parkeringsplatser om man vill dirigera folk till specifika parkeringsplatser om huvudparkeringen har en tendens att fyllas. Ett exempel på en tydlig parkeringsplats är huvudparkeringen vid Storfosen.

Ett till sätt att öka tillgängligheten är genom att främja kollektivresor genom att markera ut alla relevanta hållplatser för kollektivtrafik på kartan och koppla dessa hållplatser till leden/området. Till exempel hållplatsen vid Skrylle naturreservat.

På leden/områdets sida kan man också fylla i information om hur man tar kollektivtrafik under fältet “Hitta hit”, som på Skrylle naturreservats sida. Man kan också hänvisa till Naturkartans funktion “hitta hit” för att få en vägbeskrivning genom google maps, där användaren även kan få fram tidtabeller.

Sist men inte minst, om det finns goda möjligheter till kollektivtrafik nära en plats eller led kan man kategorisera den med “Nära till kollektivtrafik”

2. Markera ut alla faciliteter

Snåla inte med att markera ut alla faciliteter, som soptunnor, vedlårer, m m, på kartan. En del nöjer sig med att kategorisera ex en rastplats med dessa kategorier, inget fel i det, men det blir mer tydligt om dessa faciliteter får egna platser.

Soptunnor, Vedlår m.m. gör det tydligt för användaren vart faciliteter finns.

3. Vägled besökare med “Redaktörens val” och “miniguider”

Sprid ut besöken på fler områden, genom att marknadsföra de områden som inte är så kända men väl så besöksvärda som flaggskeppen. Vikta upp dessa områden som “Redaktörens val”, skriv en nyhet om dem, relatera till området och dela i sociala media. Och varför inte också göra en miniguide under ex rubriceringen: “Fem gömda pärlor…” eller liknande?

Se vårt inlägg om hur man skapar en miniguide här.

4. “Aktuellt” för viktiga meddelanden

Aktuellt kan innehålla viktig information och syns lätt

Använd aktuellt-funktionen för viktiga meddelanden, t.ex. hög risk för bränder, låg vattennivå i vattenkällor, varning för fallande träd p g a angrepp av Granbarksborre osv. Ett exempel är en etapp av blekingeleden, där bron är ur funktion.

5. Använd störningsikoner

Gör besökarna uppmärksamma på ev. störningar, genom att placera ut störningsikoner på dessa platser, ex för trasiga spänger, dysfunktionella vindskydd. Exempel:

• Dammen vid sågsjön
• Eldningsförbud

6. Nyheter

Släpp nyheter med viktig information, som du enkelt relaterar till de platser etc som berörs.

• Brandrisk på vissa platser i Skåne

7. Skyddsområden

Placera skyddsområden eller liknande om ni har några sådana under en period, t.ex. fågelskyddsområden, sälskyddsområden.

• Skyddsområde på Eckelsudde
• Sälskyddsområde

8. Lyft lokala och hållbara företag

Lyft gärna fram lokala företag, som boenden, caféer och restauranger, som knyter an till Agenda 2030 och de globala målen och som ligger i anslutning till friluftslivet. Du kan även bjuda in dessa som “contributors” så att de själva kan hålla sin information uppdaterad.

9. Utbilda genom artiklar och nyheter

Lägg ut artiklar som informerar och utbildar besökare om de olika arterna de kan komma att stöta på under deras besök, samt hur de bäst kan respektera dessa arter. Detta kan bidra till att minska störningar i djurlivet och hjälpa till att skydda ekosystemet.

• Vegetation och flora i Haninge

10. Upplys regler via “Föreskrifter”

Hänvisa gärna till de regler som gäller för ett område, etc under “Föreskrifter”, t.ex. om hunden ska vara kopplad osv.

• Långviksträsk

Om vi blir lite bättre på att informera och vägleda besökarna mot ett hållbart friluftsliv, har vi goda möjligheter att ge besökaren bästa tänkbara naturupplevelse samtidigt som vi värnar om våra naturområden.

Värt att nämna är även de studier som forskare vid Mittuniversitetet, Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad genomförde under 2020 för att kartlägga och bättre förstå friluftsvanor under pandemin.

“Mer än var fjärde deltagare i den regionala studien upplevde olika typer av problem, varav det största var en ökad trängsel, främst på stigar och parkeringsplatser.”

— visar en studie från bl a Mittuniversitetet

Mer än var fjärde deltagare i den regionala studien upplevde olika typer av problem, varav det största var en ökad trängsel, främst på stigar och parkeringsplatser. Detta gäller såväl skyddade områden som naturreservat och nationalparker, men även offentliga gröna områden och stadsparker.

“För att undvika begränsningar i allemansrätten och vår rörelsefrihet behöver myndigheterna lägga mer fokus på besöksförvaltning av populära naturområden de kommande åren”, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet och medförfattare till denna forskningsartikel som tar upp resultatet från studierna.