Nationellt nätverk av vandringsleder ska ge grundläggande infrastruktur för friluftsliv

Tidigare i höst fick Naturcentrum i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en kartläggning av Sveriges sk “långfärdsleder” utanför det statliga ledsystemet. Uppdraget är en del av regeringsuppdraget som syftar till att utveckla förutsättningarna för friluftslivet genom att kartlägga ledsystemet i hela landet vad gäller typer, status (skick) och ansvarsförhållanden.

Under ett webbinarium den 7 december presenterade Naturcentrum sina slutsatser med utgångspunkt från den enkätundersökning där 115 respondenter tillika representanter för 83 vandringsleder vilket motsvarar ungeäfr 800 mil långfärdsled.

Här följer några av Naturcentrums slutsatser i frågan vad gäller ansvarsförhållanden, typer, status (skick).

Ansvarsförhållanden

Naturcentrums utredning menar att svenska vandringsleder behöver långsiktiga mål och en vision!

• tydlig organisationsplan över vem som gör vad
• åtgärder för att nå målen
• långsiktigt säkrad ekonomi för skötsel och underhåll

Utredningen föreslår vidare att det införs ett nationellt förvaltningsanslag per år och km till alla vandringsleder som uppfyller vissa minimikrav i en kvalitetsstandard.

Typer

Utredningen föreslår att pilgrimsleder även fortsättningsvis bör behandlas som en egen kategori. Men för fram vikten av att alla övriga långfärdsleder, som uppfyller vissa gemensamma krav; som utgör ett gemensamt nätverk i en nationell infrastruktur för vandring, definerias med ett gemensamt varumärke och namn.

Status (skick)

Här menar Utredningen att det behövs en gemensam svensk nationell standard för ledmarkering. Och att vii inte bör var sämre än Norge i frågan. Och menar vidare att det är angeläget med en gemensam nationell kvalitetsstandard enligt följande:

Minimikrav nivå 1

• Unikt id-nummer och namn
• Fastställd sträcka
• Åtagande från huvudman
• Kontaktperson

Krav nivå 2

• Åtagande från huvudman
• Redovisning på lantmäteriets karta
• Enhetlig ledmarkering och vägvisning enligt nationell standard
• Redovisning av svårighetsgrad enligt nationell standard
• Årlig kontroll och åtgärdande av brister
• Tillgänglig karta för den som vandrar leden
• Rutiner för samråd med markägare

Utredningen föreslår att man tar fram en gemensam handbok och utbildningar för skötsel och förvaltning av vandringsleder. Detta ska utgöra stöd till kvalitetsstandarden, och att den som direkt utför arbetet även måste få anvisningar på plats och ställe.

Vidare menar utredningen att det behövs ett nationellt dataregister i gis där alla vandringsleder finns redovisade med:

• Unikt id-nummer och namn
• Fastställd sträcka
• Huvudman och kontaktperson

De som uppfyller vissa minimikrav bör alltid redovisas på lantmäteriets kartor.

Till sist redovisade Naturcentrum ett sammanfattande förslag om vision och mål i frågan enligt följande:

” Ett nationellt nätverk av vandringsleder som bygger upp en grundläggande infrastruktur för friluftsliv. Detta nätverk ska inspirera till motion, friluftsliv och naturturism. Inom ramen för nätverket ska möjlighet vandring ges för alla människor utifrån deras förutsättningar. Genom långsiktiga ekonomiska åtagande, tydlighet och gemensamma riktlinjer skapas trygghet för ledförvaltare, vandrare, turister, markägare, lokala näringsidkare och andra aktörer.”

Se det inspelade webbinariet här

Mer info om Naturvårdsverkets arbete i frågan finns här.

Den 2 maj 2017 presenterar Naturvårdsverket resultatet av sitt uppdrag för regeringen.