Brist på samhällsekonomisk modell hämmar värdefulla investeringar i friluftsliv

Den kunskapssammanställning - av metoder för uppskatta det ekonomiska värdet av investeringar i friluftsliv - som WSP nyligen tog fram på uppdrag av Naturvårdsverket varnar för att det saknas tillräckliga underlag, i form av kvantifieringar och värderingsstudier, för att prioritera friluftsliv framför andra samhällsfrämjande ändamål, vilket riskerar att leda till att stora samhällsekonomiska vinster går förlorade.

Men rapporten vittnar också om - de metodologiska brister till trots - att investeringar i friluftsliv i allmänhet är avgjort lönsamma - ibland mycket lönsamma...

Rapporten fokuserar på att identifiera metoder för att beräkna det ekonomiska värdet av investeringar i friluftsliv, såsom vandringsleder, friluftsområden och skyddade områden. I vilken WSP delar in friluftslivets monetära värden i två huvudkategorier som måste hållas åtskilda:

1. Samhällsekonomiskt värde: Detta fångar det totala välfärdsvärdet, inklusive icke-marknadsprissatta värden (nyttan), för dem som utövar friluftsliv.
2. Ekonomiska effekter: Detta mäter direkta penningströmmar, såsom utövarnas konsumtionsutgifter, som sedan genererar ökat förädlingsvärde och inkomster i den lokala ekonomin.

Enligt WSP görs det idag nästan inga beräkningar av friluftslivets värde, vilket är problematiskt eftersom det gör att ett viktigt perspektiv saknas i diskussionen. Den största bristen som identifierats är avsaknaden av underlag av god kvalitet för värdeöverföring (sk benefit transfer), särskilt i form av aktuella schablonvärden, vilket hindrar aktörer (som kommuner) från att kostnadseffektivt göra samhällsekonomiska värderingar. För att robusta och tillförlitliga värderingar ska bli möjliga på lokal nivå i framtiden, krävs det att offentliga aktörer finansierar framtagandet av enhetliga underlag.

De metodologiska bristerna lyfts fram även i tidigare forskning

WSP:s slutsatser om bristen på systematisk kunskap om friluftslivets ekonomiska värden ligger i linje med tidigare forskning, som konsekvent pekat på samma kunskapsluckor i över ett decennium.

Redan 2008 konstaterades i en kunskapsöversikt (Friluftslivets ekonomiska värden 2008) att den samlade bilden av friluftslivets ekonomiska värden i Sverige var fragmenterad och ofullständig.

Det betonades då att det saknades systematiskt insamlade uppgifter om friluftslivets ekonomiska värden på nationell och regional nivå, samt data om naturturismens ekonomiska omsättning. Bristen på bra sekundärdata var ett stort problem, vilket ledde till att många undersökningar blev rena intervjustudier.

WSP:s rapport bekräftar att denna fragmentering och brist på standardiserat underlag för värdeöverföring i stor utsträckning kvarstår, vilket är det huvudsakliga hindret för kostnadseffektiv värdering på lokal nivå.

Positiv utveckling av ekonomiska effekter

Trots de metodologiska utmaningarna visar nyare data (som WSP refererar till) en betydande ökning av friluftslivets direkta ekonomiska bidrag, vilket speglar en växande sektor:

Den signifikanta ökningen av det kvantifierbara ekonomiska bidraget (utgifter, förädlingsvärde och sysselsättning) sedan den tidigare studien (2009) tyder på att även om forskningsfältet länge har lidit av fragmenterad kunskap, så har den ekonomiska aktiviteten inom friluftsliv och outdoor-branschen vuxit påtagligt. Detta bekräftar den tidigare slutsatsen från 2008 att friluftsutrustning är en tillväxtbransch som nästan fördubblat omsättningen sedan början av 2000-talet.

Lönsamt att investera i friluftsliv - trots bristande underlag

Investeringar i friluftsliv är ekonomiskt försvarbara och potentiellt mycket lönsamma för samhället, i synnerhet när det samhällsekonomiska värdet inkluderas.

Samhällsekonomisk lönsamhet (nytta)

• Friluftslivets upplevda värden (nettonyttan eller konsumentöverskottet, alltså vad utövaren är villig att betala utöver de faktiska utgifterna) uppgår ofta till relativt höga belopp. Dessa värden är jämförbara med andra näringar som skogsbruk och yrkesfiske.
• Eftersom naturen och friluftsliv ofta utgör kollektiva nyttigheter som inte prissätts på marknaden, kan marknaden inte på egen hand tillhandahålla ett tillräckligt utbud, vilket motiverar offentliga investeringar.
• Fallstudier bekräftar att investeringar i friluftsområden kan vara synnerligen lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En analys av Bynäsets friluftsområde i Östersund visade att trots högre kostnader och färre besökare än prognostiserat, bidrog området med cirka 7 kronor i nytta för varje satsad krona (nyttokostnadskvot på 7,4) (Se ne

Folkhälsoaspekten

• Investeringar i friluftsliv har en stark koppling till folkhälsa. Vistelse i naturen är en viktig motvikt till fysisk och psykisk ohälsa.
• Även om det är komplicerat att kvantifiera och värdera de hälsoekonomiska effekterna av specifika investeringar, kan fysisk aktivitet i tätortsnära friluftsområden potentiellt leda till besparingar i sjukvårdssektorn. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det därmed vara kostnadseffektivt att främja friluftsliv.

Vilka investeringar är mest lönsamma?

Vilken typ av friluftsliv som är mest lönsamt att satsa på beror på om målet är samhällsekonomisk nytta (öka välfärden), ekonomiska effekter (öka intäkter och sysselsättning) eller både och. Med förbehåll för det, så finns mycket som pekar på följande:

För samhällsekonomisk nytta (nyttokostnadsanalys):

• Investeringar i tätortsnära natur och grundläggande infrastruktur är sannolikt mycket lönsamma. De gynnar flest människor genom att främja vardagsnära aktiviteter som promenader och cykling, och bidrar starkt till folkhälsan. Eftersom tätortsnära områden huvudsakligen besöks av lokala invånare, är samhällsekonomisk värdering (som fångar nyttan) bäst lämpad för att motivera dessa investeringar, snarare än enbart beräkning av ekonomiska effekter.
• Investeringar som ökar antalet besökare: Antalet besökare är avgörande för det totala samhällsekonomiska värdet. Åtgärder som lockar fler besökare ökar det totala värdet även utan ytterligare kvalitetsförbättringar.

För ekonomiska effekter (intäkter och sysselsättning):

• Turism i skyddade områden (t.ex. nationalparker) är lönsamt, särskilt om de lockar tillresta besökare som övernattar. Sådana platser bidrar i högre grad med ”nya pengar” till den lokala ekonomin än friluftsområden nära tätorter. I Finland har nationalparker i turistområden angetts bidra med 10 euro i den lokala ekonomin för varje satsad euro i statliga medel.

• Förbättrad naturkvalitet och anläggningar: Att satsa på infrastruktur, som välskötta stigar och leder, är viktigt för att bibehålla värdet. Även alternativa skogsbruksmetoder som skapar skogar med högre rekreationsvärden (till exempel genom att minska kalhuggning eller öka andelen lövträd) kan vara lönsamt ur ett rekreationsvärdesperspektiv.

Investeringar i friluftsliv är ekonomiskt försvarbara generellt sett. För att maximera välfärdsvinsterna bör man fokusera på att göra investeringar som ger störst nytta (där tätnortsnära områden och åtgärder som ökar besöksantalet är effektiva) och för att maximera intäkterna bör man fokusera på naturturism i områden som attraherar långväga resenärer.

Bynäsets friluftsområde - best practise!

Värdet 16 gånger större än kostnaden för investeringen

Den samhällsekonomiska analysen av Bynäsets friluftsområde i Östersund, som refereras i WSP:s kunskapssammanställning, fungerar som ett utmärkt exempel (best practice) på hur investeringar i tätortsnära friluftsliv skapar ett samhällsekonomiskt mervärde som vida överstiger kostnaden för investeringen (även om de ursprungliga prognoserna är optimistiska).

Denna fallstudie baseras på en samhällsekonomisk kostnadsnyttoanalys (CBA) som genomfördes innan investeringen gjordes. Syftet var att utvärdera om rekreationsvärdet skulle motivera kostnaderna för sanering och restaurering av området.

Den ursprungliga prognosen indikerade att investeringen potentiellt skulle ge stora samhällsekonomiska vinster:

• Investeringen prognostiserades ge tillbaka ett värde som var mer än 16 gånger större än kostnaden (närmare bestämt en nyttokostnadskvot på 16,4).
• Detta baserades på ett beräknat rekreationsvärde (nytta) med ett nuvärde på cirka 220 miljoner kronor, ställt mot totala kostnader (inköp, sanering och underhåll) på cirka 13,4 miljoner kronor över en antagen 20-årsperiod.

Denna initiala prognos underströk det höga potentiella värde som var knutet till det icke-marknadsprissatta friluftslivet.

En uppdaterad analys, som använde faktiska kostnader för åtgärder som skyltning, underhåll och spångar, samt justerade antalet besökare nedåt jämfört med prognosen, bekräftade att investeringen fortfarande var mycket lönsam för samhället. Slutresultatet visade att Bynäset bidrog med cirka 7 kronor i nytta för varje satsad krona (nyttokostnadskvot på 7,4), vilket resulterade i ett positivt sk nettonuvärde på nästan 95 miljoner kronor.

Fallstudien visar tydligt att när det samhällsekonomiska värdet – alltså den nytta som människor får av friluftslivet utöver de faktiska utgifterna – inkluderas, är investeringar i tätortsnära rekreationsområden ekonomiskt försvarbara. Denna lönsamhet kvarstod trots osäkra prognoser, vilket bekräftar att naturen utgör en viktig kollektiv nyttighet som motiverar offentliga åtaganden.

Källor:

• Kunskapssammanställning av metoder för uppskatta det ekonomiska värdet av investeringar i friluftsliv (WSP - 2025)

• Friluftsliv i förändring - resultat från ett forskningsprogram (2013)

• Friluftslivets ekonomiska värde - en uppföljande enkätundersökning (2023)

• Friluftslivets ekonomiska värden – en översikt (2008)

• Skogens rekreationsvärden - En förstudie med förslag till indikatorer (2023)