Vilket parti är bäst för friluftslivet? Ny enkät ger en fingervisning inför valet 2026

Ny partienkät från Svenskt Friluftsliv visar bred samsyn om naturens betydelse, men tydliga skillnader kring strandskydd, statliga satsningar och tillgången till natur.

Naturkartan rangordnar parierna med bäst friluftspolitik.

Friluftslivets betydelse för folkhälsa, beredskap och barns uppväxt har sällan varit mer omdiskuterad än inför riksdagsvalet 2026. I en ny partienkät från Svenskt Friluftsliv uttrycker samtliga riksdagspartier ett starkt stöd för friluftslivets samhällsvärden. Men bakom den breda enigheten döljer sig betydande skillnader i synen på hur naturen ska skyddas, hur friluftsrörelsen ska finansieras och vilket ansvar staten ska ta för att fler människor ska komma ut i naturen.

För kommuner, regioner, länsstyrelser och besöksnäringens aktörer är enkäten intressant läsning. De frågor som lyfts – tillgång till natur, leder, naturreservat, folkhälsa, allemansrätt och naturturism – är centrala för den lokala och regionala utvecklingen i hela landet.

Friluftslivet har fått en starkare politisk ställning

En av de tydligaste slutsatserna är att friluftslivet har flyttat fram sina positioner i den politiska debatten.

Samtliga partier beskriver friluftsliv som viktigt för folkhälsan. Nästan alla anser att friluftsrörelsen bör spela en större roll i det förebyggande folkhälsoarbetet och att friluftsorganisationerna har en viktig funktion i Sveriges civila beredskap. Flera partier lyfter också naturkontakt som ett verktyg mot psykisk ohälsa, stillasittande och social isolering.

Detta ligger väl i linje med den utveckling som många kommuner redan ser. Friluftsliv betraktas allt oftare som en samhällsinvestering snarare än en fritidsfråga.

Stort stöd för barn och ungas naturkontakt

Om det finns ett område där partierna är särskilt samstämmiga är det barns tillgång till naturen.

Sju av åtta partier anser att staten i hög eller mycket hög grad bör ta ansvar för att barn får möjlighet att vistas i naturen och delta i friluftsliv. Flera partier vill stärka samarbetet mellan skolan och friluftsorganisationerna, medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolan. Socialdemokraterna vill också stärka friluftsdagarnas ställning, medan Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna föredrar tydligare rekommendationer snarare än lagkrav.

För många kommuner och destinationer innebär detta sannolikt att satsningar på naturpedagogik, naturskolor, friluftsanläggningar och tillgängliga naturområden kommer att fortsätta vara politiskt prioriterade oavsett valresultat.

Strandskyddet delar partierna

Den största skiljelinjen återfinns kring strandskyddet.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill behålla ett starkt strandskydd och ser det som en grundförutsättning för allemansrätten och allmänhetens tillgång till naturen. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna förespråkar en modell där strandskyddet behålls men anpassas efter lokala förhållanden. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna vill däremot ge kommunerna betydligt större inflytande och minska det statliga skyddet.

För friluftslivet är detta en avgörande fråga. Svenskt Friluftsliv pekar själv ut fri passage längs stränder och skydd av värdefulla naturmiljöer som en av sina viktigaste prioriteringar inför valet.

Naturvård och friluftsinfrastruktur får brett stöd

En annan intressant observation är att samtliga partier vill öka anslagen till naturvård, även om ambitionsnivån varierar.

Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet vill se tydliga ökningar av anslagen till naturreservat, nationalparker, leder och annan friluftsinfrastruktur. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill också öka anslagen, men i mer begränsad omfattning.

Det är en viktig signal för kommuner, naturförvaltare och destinationsorganisationer som länge pekat på växande underhållsskulder i leder, rastplatser och skyddade naturområden.

Från naturvård till tillgänglighet

Ur ett kommunalt och regionalt perspektiv är det kanske mest intressanta inte vilka partier som talar mest om naturvård, utan vilka som fokuserar på människors möjlighet att faktiskt använda naturen.

Här återkommer flera teman:

• bättre tillgång till tätortsnära natur,
• fler och bättre leder,
• förbättrad information om allemansrätten,
• satsningar på friluftsliv i socioekonomiskt utsatta områden,
• bättre tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,
• ökad samverkan mellan skola, civilsamhälle och offentlig sektor.

Det är frågor som i hög grad sammanfaller med de utmaningar som många kommuner och regioner arbetar med idag.

Samtidigt väcker enkäten en fråga som sällan diskuteras i den nationella politiken: Hur ska människor hitta ut?

Att skydda natur, anlägga leder och finansiera verksamheter är en sak. Att göra naturen begriplig, tillgänglig och användbar för fler människor är en annan.

För många kommuner har digitala plattformar som Naturkartan blivit ett viktigt verktyg för att omsätta politiska ambitioner i praktiken. När allt fler partier talar om inkludering, folkhälsa, naturturism och beredskap blir behovet av samlad och tillgänglig information om natur- och friluftsområden allt tydligare.

Vilka partier har den starkaste friluftspolitiken?

Att rangordna partiernas friluftspolitik är naturligtvis subjektivt. Men om bedömningen utgår från Sveriges friluftspolitiska mål, Svenskt Friluftslivs prioriteringar samt ett perspektiv där naturvård, tillgänglighet, folkhälsa, allemansrätt och friluftsinfrastruktur väger tungt, framträder följande ungefärliga bild:

1. Miljöpartiet

Starkast stöd för ökade resurser till friluftslivet, starkt strandskydd, satsningar på naturvård, naturpedagogik, folkhälsa och tillgänglighet. Ligger närmast Svenskt Friluftslivs samlade agenda.

2. Centerpartiet

Vill öka stöden till friluftslivet och naturvården, satsa på folkhälsa och tillgänglighet. Tappar dock poäng genom att vilja försvaga strandskyddet.

3. Socialdemokraterna

Starkt stöd för friluftslivets roll i folkhälsan, naturvård, barns naturkontakt och allemansrätten. Mer försiktiga kring ekonomiska åtaganden men ligger nära friluftsrörelsens målbild.

4. Vänsterpartiet

Mycket starkt stöd för strandskydd, naturvård, jämlik tillgång till natur och ökade resurser till friluftsrörelsen. Något mindre konkret i flera genomförandefrågor.

5. Moderaterna

Har tagit fram ett eget friluftspolitiskt program och driver flera konkreta förslag kring leder, friluftsdagar och tillgänglighet. Bedömningen påverkas negativt av synen på strandskyddet och en mer försiktig hållning till ökade generella stöd.

6. Liberalerna

Positiva till friluftslivets värden och naturturism, men mer återhållsamma kring ökade statliga resurser. Vill reformera strandskyddet i liberal riktning.

7. Kristdemokraterna

Lyfter folkhälsa och friluftsdagar men har ännu ingen samlad friluftspolitik och vill kraftigt minska strandskyddets statliga roll.

8. Sverigedemokraterna

Ger i flera frågor positiva svar men är generellt mer restriktiva till statliga initiativ, riktade satsningar och ett utökat statligt ansvar för barns naturkontakt. Har också lämnat flera frågor utan närmare besked.

Friluftslivet kan bli en oväntad valfråga

Friluftsliv har traditionellt haft en undanskymd plats i svensk rikspolitik. Men i takt med att frågor om folkhälsa, beredskap, psykisk hälsa, biologisk mångfald och naturturism hamnar högre upp på dagordningen blir friluftslivet allt svårare att bortse från.

Svenskt Friluftslivs partienkät visar att det finns en bred politisk samsyn om naturens betydelse. Men den visar också att valet 2026 kan få stor betydelse för hur Sveriges natur ska skyddas, hur friluftsrörelsen ska finansieras och hur tillgänglig naturen kommer att vara för framtidens friluftsutövare.