Regeringen fortsätter svika friluftslivet

Friluftslivets faciliteter fortsätter att förfalla när anslagen för förvaltning tryter

För ett halvår sen skickade Naturvårdsverket in sitt budgetunderlag för 2024-2026 till Regeringen med förhoppning om en upprättelse från tidigare års svek. Inte minst gällande anslagen för skötsel och skydd av naturen. Men det blev ett slag i luften. För när budgetpropostionen nyligen offentliggjordes visade Regeringen återigen sitt monumentala ointresse (oförståelse) för natur, friluftsliv och miljö.

“Budgeten är en stor besvikelse”

— Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet

Regeringen missar möjligheten att stärka folkhälsan genom friluftsliv

– Budgeten är en stor besvikelse. Regeringen missar möjligheten att stärka folkhälsan genom friluftsliv. En satsning som hade gett friluftsorganisationerna nya muskler att öka barns rörelse, bryta utanförskap och motverka psykisk ohälsa, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet i ett pressmeddelande.

Vad gäller anslaget för just skötsel av natur, hade Naturvårdsverket yrkat på 1 965 000 TKR för 2024 men fick nöja sig med 1 212 035, alltså bara en marginell ökning med ca 80 000 TKR från fjolårets katastrofbudget på 1 130 035 TKR, som då var hela 930 000 TKR mindre än vad Naturvårdsverket hade krävt det året.

Vad gäller anslaget för skydd av natur hade Naturvårdsverket yrkat på 2 500 000 TKR för 2024, men fick nöja sig med 1 670 500 TKR, förvisso en ökning med ca 500 000 TKR, från föregående år, men då ska man komma ihåg att 2023 års budget hade slaktats med 32 procent (eller 550 000 TKR) jämfört med 2022.

Anslagen är inte i närheten av de resurser Naturvårdsverket behöver

Naturvårdsverket bedömer att det krävs en långsiktig grundfinansiering för att kunna upprätthålla syftet med anslaget i form av att förvalta skyddade områden och tillgängliggöra naturen för medborgarna.

När grundfinansieringen av åtgärder för värdefull natur har säkerställts föreslår Naturvårdsverket vidare satsningar på “friluftsliv i hela landet”, inte minst på vandringsleder.

Friluftsliv ger förutsättningar för förbättrad hälsa

Naturvårdsverket skriver i sitt budgetunderlag att “Friluftsliv ger förutsättningar för förbättrad hälsa, lärande om ekologiska samband och, när nya målgrupper nås, integration” och att “det ökade intresset för att vara ute i naturen fortsätter (SCB, 2022) och ny statistik från WHO visar att stillasittande kostar Sverige 1,3 mdkr årligen. Det är därför viktigt att vi fortsätter utveckla friluftslivsarbetet och ökar förutsättningarna för alla att vistas i naturen”.

– I en tid när åtta av tio skolbarn inte rör sig tillräckligt har vi inte råd att spara in på naturvården. Den tätortsnära naturen ska vara tillgänglig och välkomnande. Här är naturvården och underhållet av friluftsinfrastruktur viktigt, säger Kristina Ljungros.

Även Svenska turistföreningen (STF) är starkt kritisk till Regeringens agerande (eller snarare brist på agerande) i frågan, och anade oråd redan i somras, då föreningen startade ett upprop med målet att regeringen skulle höja anslagen till naturvård så att vindskydd, vandringsleder och grillplatser kan skötas.

“Om regeringen fortsätter på den inslagna vägen riskerar vi allvarliga långsiktiga konsekvenser för både natur och människor”

— Maria Ros Hjelm generalsekreterare Svenska Turistföreningen

– När fler hittar ut i naturen behöver friluftsbudgeten höjas, inte sänkas. Om regeringen fortsätter på den inslagna vägen riskerar vi allvarliga långsiktiga konsekvenser för både natur och människor, menar Maria Ros Hjelm generalsekreterare Svenska Turistföreningen.

– Vi kan inte acceptera att eftersatta leder inte rustas upp eller att rastskydd inte renoveras samtidigt som intresset för vandring och naturvistelse ökar. Regeringen säger att de värnar såväl naturen som friluftslivet. Nu vill vi på Svenska Turistföreningen att de inte bara säger det utan även visar det i höstbudgeten, fortsätter Maria.

Över 64 700 personer skrev på uppropet inom loppet av några veckor och kräver i ett öppet brev till miljöministern att stoppa nedskärningarna i naturen:

“I den senaste budgeten skar ni i regeringen ner rejält på skötsel och skydd av naturreservat och nationalparker. Det betyder att vindskydd, vandringsleder, dass och grillplatser inte kan underhållas och på sikt kan behöva stängas. Det finns heller inga pengar till att informera om allemansrätten eller för att starta kommunala naturvårdsprojekt i år.

STF och de 64 711 som skrivit under vårt upprop för att stoppa nedskärningarna i naturen kan inte acceptera att eftersatta leder inte rustas upp eller att rastskydd inte renoveras samtidigt som intresset för vandring och naturvistelse ökar.

Du har sagt i intervjuer att skötselpengarna ska återställas till 2019 och 2020 års nivåer, men det innebär fortfarande nästan en halvering från 2022 samtidigt som mängden skyddad natur har ökat, fler besökare söker sig ut i naturen och inflationen har gått upp kraftigt. Det behövs helt enkelt högre anslag idag om inte delar av naturreservat och nationalparker ska behöva stängas ner för besökare framöver.

Regeringen säger att ni värnar såväl naturen som friluftslivet. Vi vill att ni inte bara säger det utan även nu visar det i höstbudgeten. När fler hittar ut i naturen behöver friluftsbudgeten höjas. Annars riskerar vi allvarliga långsiktiga konsekvenser för både natur och människor.”

Gustav Hemming (C), Klimat- och infrastrukturregionråd, Region Stockholm, skräder inte heller orden i sin debattartikel i Aktuell hållbarhet i somras:

– Tidöregeringens chocksänkning av anslagen till naturvård hotar hela Sveriges friluftsliv och biologiska mångfald. För Stockholmsregionen innebär det att omkring 200 naturreservat och en nationalpark som vi är beroende av för vår hälsa och välmående nu hotas av förfall. Alla väljare som trodde att Tidöpartierna i alla fall skulle bry sig om den svenska naturen bör känna sig grundlurade, och Romina Pourmokhtaris (L) trovärdighet som klimat- och miljöminister bör betraktas som förbrukad.

Trots tongivande utlåtanden från dessa tunga, sakkunniga och i högsta grad förtroendeingivande organisationer, myndigheter, m fl, så fortsätter Regeringen vara komplett lomhörd.

Maria Ros Hjelms reaktion på Regeringens budget talar sitt tydliga språk:

– Det är ett mysterium hur länsstyrelserna ska kunna ta hand om ännu fler naturreservat med mindre pengar. Vi förstår helt enkelt inte hur regeringen tänkt. Inför 2023 halverades skötselbudgeten och nu justeras den upp med 7 procent samtidigt som man satsar på att köpa in mer värdefull natur att skydda.

Naturkartan hoppas kunna bidra med kostnadseffektiv förvaltning

Naturkartan kommer nu att växla upp sitt arbete med att skapa förutsättningar för huvudmännen att förvalta sina områden på ett kostnadseffektivare sätt, så får vi se hur långt det räcker.

Har du tips och idéer på hur Naturkartan skulle kunna bidra till en mer kostnadseffektiv förvaltning utan att tumma på kvaliteten, så är du varmt välkommen att höra av dig till kristofer@outdoormap.com