Nytt LONA-stöd öppnar för bättre information längs Sveriges vandringsleder

Kommuner kan nu söka LONA-bidrag för att rusta upp befintliga vandringsleder där staten inte är huvudman. Förutom spänger, rastplatser och andra fysiska anordningar kan stödet omfatta ledmarkeringar och information längs leden. Det skapar möjligheter att kombinera tydlig skyltning på plats med Naturkartans digitala vägledning och rapporteringsfunktioner.

Ordinarie LONA med inriktning på vandringsleder införs under 2026 som en del av regeringens särskilda satsning på landets vandringsleder. Totalt fördelas 10 miljoner kronor till länsstyrelserna under året. Satsningen pågår till och med 2028 och projekten bör därför vara avslutade senast då.

Sista ansökningsdag 2026 är den 1 september.

Vandringsledsprojekt kan få bidrag med upp till 50 procent av kostnaden. Det är alltid kommunen som lämnar in ansökan, men föreningar, markägare och andra lokala aktörer kan ta initiativ till och driva projekt i samverkan med kommunen. Sista ansökningsdag 2026 är den 1 september.

Information är en del av en fungerande vandringsled

LONA-stödet är i första hand inriktat på fysisk upprustning av befintliga vandringsleder. Det kan exempelvis handla om röjning, spänger, broar, rastplatser, vindskydd, toaletter, parkeringsplatser och åtgärder som förbättrar tillgängligheten.

Men en säker och tillgänglig led behöver mer än en framkomlig sträckning. Besökaren måste också kunna hitta rätt, förstå ledens förutsättningar och få information om exempelvis längd, svårighetsgrad, tillgänglighet, regler och aktuella förhållanden.

Därför kan bidrag även lämnas till insatser inom information och folkbildning. Naturvårdsverket nämner särskilt ledmarkeringar, informationscentraler och skyltar med information om vandringsleden. Åtgärderna ska genomföras på eller i direkt anslutning till leden och bidra till en säkrare, mer tillgänglig och bättre upplevelse av området.

Koppla samman skyltningen med Naturkartan

För kommuner och andra ledhuvudmän finns här en möjlighet att se den fysiska och digitala informationen som delar av samma sammanhängande informationsmiljö.

En informationsskylt vid en entré, knutpunkt eller rastplats kan förse besökaren med den viktigaste informationen på plats. Genom en QR-kod kan skylten samtidigt leda vidare till den aktuella leden i Naturkartan, där besökaren kan få tillgång till en interaktiv karta, sin egen position, detaljerad ledbeskrivning och annan information som är svår att rymma på en fysisk skylt.

QR-koden kan också länka till information om hur Naturkartans app laddas ned. Besökaren kan då ta med sig vägledningen längs hela leden och, där det finns stöd för det, spara kartinformationen för användning även när mobiltäckningen är begränsad.

På så sätt kan en fysisk informationsinsats få ett större och mer långsiktigt värde. Skylten fungerar som en tydlig ingång på plats, medan den digitala informationen kan hållas aktuell utan att en ny skylt behöver produceras varje gång ett innehåll ändras.

Med Naturkartan kan besökarna bidra till bättre ledstatus

Naturkartan kan också ge ledhuvudmannen en direktare kontakt med dem som använder leden. Genom plattformens rapporteringsfunktion kan besökare uppmärksamma kommunen eller förvaltaren på exempelvis nedfallna träd, skadade spänger, bristfällig ledmarkering eller andra fel och hinder.

En QR-kod på en skylt kan vägleda besökaren till rätt led och göra det enklare att lämna en rapport från platsen. Det kan ge ledorganisationen ett bättre underlag för tillsyn och prioritering av åtgärder, samtidigt som besökaren får en tydlig kanal för att bidra till ledens kvalitet.

Rapporteringsfunktionen ersätter inte en organiserad tillsyn, men kan komplettera den och göra det möjligt att upptäcka vissa problem snabbare. Den bidrar också till att knyta samman besöksinformation och praktisk förvaltning i ett gemensamt system.

Viktigt att avgränsa ansökan rätt

Naturvårdsverkets vägledning gör samtidigt en tydlig åtskillnad mellan information längs vandringsleden och mer allmän digital kommunikation. Ledmarkeringar, informationscentraler och skyltar kan vara bidragsberättigade, medan bland annat webb, kartor, marknadsföring och trycksaker anges som åtgärder som inte får stöd inom denna särskilda satsning.

Det innebär att en kommun inte bör utgå från att kostnader för exempelvis en digital plattform, app, licens eller allmän webbutveckling omfattas av bidraget. Däremot kan fysiska informationsåtgärder längs leden – exempelvis skyltar med QR-koder som leder vidare till befintlig information och funktionalitet i Naturkartan – vara relevanta att ta med i ett större upprustningsprojekt.

Den exakta avgränsningen mellan bidragsberättigade och övriga kostnader behöver göras i dialog med den länsstyrelse som handlägger ansökan. En möjlig modell är att söka LONA-stöd för den fysiska informationsmiljön och finansiera Naturkartans digitala tjänster inom kommunens ordinarie arbete med ledförvaltning, tillgänglighet och besöksinformation.

Från enskilda åtgärder till långsiktig förvaltning

Naturvårdsverket framhåller att den som får bidrag ska ha en utsedd ledhuvudman. Det bör också finnas överenskommelser med berörda markägare, ett tydligt och långsiktigt uppdrag, en budget för den fortsatta förvaltningen och en samverkan med regional ledsamordnare.

Det ligger väl i linje med ett arbetssätt där skyltning, geografiska data, besöksinformation och felrapportering hålls samman. När samma kvalitetssäkrade information kan användas i skyltar, digitala kartor, appar och andra kanaler blir den enklare att förvalta – och enklare för besökaren att hitta och förstå.

LONA-satsningen ger därmed kommunerna en möjlighet att inte bara reparera slitna leder, utan också förbättra den information som gör lederna trygga, begripliga och tillgängliga. Med en genomtänkt kombination av fysisk skyltning och Naturkartans digitala funktionalitet kan upprustningen bli en del av ett mer långsiktigt och sammanhängande system för vandringsleder.

Mer information om villkor och ansökan finns hos Naturvårdsverket – LONA vandringsleder och i myndighetens särskilda vägledning för vandringsledsprojekt