Bättre information och vägledning krävs för mer jämlikt friluftsliv i Stockholms län

Den färska rapporten “Hur står det till med friluftslivet?” från Länsstyrelsen i Stockholm visar bland annat att bättre information och vägledning krävs för att fler ska hitta ut i naturen. Vilket återigen kastar ljus på vikten av moderna, användarvänliga digitala tjänster för att på allvar kunna nå de friluftspolitiska målen.

Naturen finns nära – men alla kommer inte ut

Länsstyrelsens färska nulägesanalys - “Hur står det till med friluftslivet?” - visar att Stockholms län har rika naturvärden och omfattande möjligheter till friluftsliv på relativt nära håll. Trots detta är det stora grupper av invånare som inte hittar ut, eller som inte känner till vilka möjligheter som finns, eller liknande.

Rapporten lyfter tre huvudsakliga insikter:

• Tillgången är god på papperet, men upplevs ofta som otillräcklig på grund av barriärer som vägar, bebyggelse och brist på trygghets- och orienteringsstöd.
• Kunskap och information saknas, särskilt bland utrikesfödda, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer med begränsad fritid.
• Barn och ungas vistelse i naturen minskar, särskilt i storstadsområden – trots att just tätortsnära grönområden är avgörande för folkhälsa och jämlika förutsättningar.

Kunskap och information brister enligt rapporten

Rapporten tar upp ett relativt brett spektra av slutsatser och rekommendationer på åtgärder för att bättre leva upp till gällande friluftspolitik. Bra! Men det spörsmål som ligger Naturkartan varmast om hjärtat - och som ligger till grund för vårt enträgna arbete - är hur man - med ökad kunskap, bättre information och tydligare vägledning - kan göra naturen mer tillgänglig för alla.

Här påminner rapporten oss om det vi redan vet; att brister i kunskap, information och vägledning begränsar människors möjligheter att vistas i naturen; att många skulle vilja vara ute mer men saknar information om: Var finns lämpliga platser? Hur tar jag mig dit? Vad gäller i området? Finns toaletter, markerade leder, tillgänglighetsanpassningar?

Denna motsättning mellan tillgänglig natur i teorin vs praktiken, framstår som en av länets stora utmaningar – och samtidigt en av de tydligaste möjligheterna.

Några axplock från rapporten:

• En fjärdedel av invånarna uppger att de saknar information om var de kan utöva friluftsliv; bland utrikesfödda är siffran 40 %
• Personer med funktionsnedsättning lyfter att tydlig - och på förhand tillgänglig - information om tillgänglighet är avgörande för att våga ge sig ut
• Barn och unga – som rör sig mindre i grönområden idag än tidigare – behöver inspirerande och pedagogiskt presenterad kunskap för att komma ut oftare.

Information - eller snarare brist på den - är med andra ord en strukturfråga som direkt avgör allmänhetens möjligheter att ta sig ut till - och i - naturen för friluftsliv.

Fokusområden som talar för digital information och vägledning

Både Stockholm läns friluftsstrategi (2021) och handlingsplanen (2023–2026) betonar tre områden där digitala tjänster bedöms som särskilt viktiga:

1. Kunskapsbaserat arbete

Strategin slår fast att god kunskap om friluftsliv och tillgång till kvalitetssäkrade underlag är avgörande för planering och beslut. Mycket talar för att digitalisering är själva infrastrukturen för detta arbete.

2. Jämlikt friluftsliv

Handlingsplanen lyfter särskilt att information måste vara tillgänglig, begriplig och nå ut till dem som deltar minst. I många fall är just digitala kanaler det som når grupper som annars inte tar del av traditionell kommunikation.

3. Innovation och dialog

Strategin pekar på behovet av nya metoder och samverkansformer. Digitala plattformar möjliggör just den typen av samarbete – över kommungränser och organisatoriska nivåer.

Slutsatser

Ur rapportens breda slutsatser är särskilt tre relevanta för digitalt tillgänglighetsarbete:

1. Invånarnas förutsättningar är olika

Information måste anpassas efter målgruppernas kunskap, språk, erfarenhet och behov.

2. Barn och ungas naturvistelse minskar

Att inspirera unga kräver moderna och visuella informationskanaler – där digitala format är de som är mest ändamålsenliga och ligger närmast till hands.

3. Kunskapsbrist skapar ojämlikhet

Från allemansrätten till hur man hittar områden – information är skillnaden mellan att komma ut och stanna inne.

Rekommendationer

Rapporten innehåller flera rekommendationer, men tre är direkt kopplade till ovan nämnda spörsmål:

1. Fortsätt arbeta kunskapsbaserat

Att förmedla kunskap kräver digitala, öppna och samordnade underlag som kontinuerligt uppdateras.

2. Planera för friluftsliv – och gör information till en del av planeringen

Friluftsliv ska inte bara byggas i landskapet utan även i kommunikationen. Digitalt material bör ses som ett planeringsverktyg på samma nivå som hur en fysisk led ska se ut och fungera för att vara tillgänglig.

3. Förbättra tillgängligheten och informationen

Rapportens mest direkt relevanta rekommendation: Ta fram mer och bättre information; gör den mer tillgänglig och användarvänlig, inte minst för mobil bruk..