7 000 skäl att främja friluftslivet

En tredjedel av världens vuxna rör sig för lite. Fysisk inaktivitet orsakar upp till 8 % av de globala icke-smittsamma sjukdomarna, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och depression. Kostnaderna för detta är astronomiska — både i mänskligt lidande och samhällsekonomiska utgifter. Men lösningen är enklare än man kan tro - den ligger bokstavligen bara några steg bort.

Ny evidens: 7 000 steg om dagen minskar risken att dö med 47%

En ny systematisk genomgång och meta-analys publicerad i The Lancet Public Health har analyserat data från över 160 000 personer i 24 kohorter och visar tydligt: att gå 7000 steg per dag (jämfört med referensgruppens 2 000 steg) kan minska risken för:

• All-cause mortality (dödlighet oavsett orsak) med 47 %
• Hjärt- och kärlsjukdomar med 25–47 %
• Demens med 38 %
• Depressiva symptom med 22 %
• Typ 2-diabetes med 14 %
• Fallolyckor med 28 %

Det finns alltså ett tydligt dos-responsförhållande där varje extra 1 000 steg om dagen ger hälsoeffekter, men med avtagande marginalnytta över 7 000 steg. Detta gör 7 000 till ett vetenskapligt förankrat, realistiskt mål.

Promenera i naturen har dubbla effekter

Att ta dessa steg i naturen — genom att promenera i skog och mark, längs leder eller genom stadsnära grönområden — kan ytterligare förstärka de positiva effekterna. Forskning inom miljöpsykologi och folkhälsa visar att fysisk aktivitet i gröna naturliga miljöer:

• Minskar stress och förbättrar återhämtning
• Förbättrar mental hälsa utöver den fysiska aktiviteten i sig
• Stärker kognitiva funktioner, vilket särskilt är viktigt med tanke på ökningen av demenssjukdomar
• Ökar motivationen att fortsätta vara aktiv

Samhällsekonomisk avkastning: Varje investerad krona sparar många fler

Investeringar i tillgång till naturområden, underhåll av stigar, och organiserade vandringar är kostnadseffektiva. Den ekonomiska bördan av fysisk inaktivitet uppgår till hundratals miljarder globalt. Forskning visar att varje krona som investeras i att främja fysisk aktivitet kan ge en samhällsekonomisk avkastning på 3–5 gånger investeringen, genom minskade vårdkostnader, ökad produktivitet och färre sjukskrivningar*.

När promenader sker i naturmiljöer tillkommer även positiva externa effekter, som minskat buller, bättre luftkvalitet och ökade värden för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Se till att naturen är tillgänglig för alla

Baserat på den starka evidens som nu finns, och med hänsyn till både individens och samhällets vinster bör vi tillsammans fortsätta att främja friluftslivet; inte minst se till att naturen blir mer tillgänglig för alla:

• Sänk trösklarna för rörelse i naturen – skapa fler tillgängliga och tydligt märkta leder i närnatur.
• Integrera friluftsliv i folkhälso- och stadsplanering – se natur som en del av samhällsstruktur, inte bara rekreation.
• Gör friluftsliv tillgängligt för alla åldrar och socioekonomiska grupper – särskilt äldre och barnfamiljer.
• Erbjud incitament och aktiviteter som främjar 7 000-stegsmålet – t.ex. appar, friskvårdsprogram, och gemensamma vandringar.
• Samverka mellan förvaltningar – hälsa, miljö, stadsbyggnad, utbildning och kultur har alla del i lösningen.

*Källa: Ding D et al. (2016). The economic burden of physical inactivity: a global analysis of major non-communicable diseases. The Lancet, 388(10051), 1311–1324.