3 km till skyddad natur - långt eller kort?

För en tid sen kom SCB ut med ny statistik över hur långt resp kort den genomsnittlige svensken hade till skyddad natur. Ca 3 km visade det sig. För gotlänningarna och örebroarna så var det bara 1,8 km, tätt följt av stockholmarnas 2 km.

Naturvårdsverket vinklade detta till något positivt i sitt pressmeddelande “Många har nära till skyddad natur”. Och även om Naturkartan gladeligen sjunger med i lovsången, så kan man inte låta bli att fundera över huruvida 3 km är långt eller kort?

Med tanke på hur viktig den skyddade naturen är för människors friluftsliv och välmående, så känns 3 km plötsligt ganska långt bort, i synnerhet mot bakgrund av att tidsbrist är det i särklass största hindret för friluftsliv, hämtat ur rapporten “Friluftsliv för alla”, där även brist på transport nämns som ett av de sju största hindren.

En annan aspekt värd att beakta är det faktum att hela ca 75 procent av naturreservatens areal ligger i fjällvärlden. Och nästan 85% av reservatens landyta finns i blott tre(!) län: Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Alltså extremt långt bort från 93,5% av befolkningen som inte bor där.

4300 naturreservat ojämnt fördelade över Sverige.

9,9 miljoner invånare ojämnt fördelade över Sverige.

Så i en tid där konkurrensen om den åtråvärda marken i de ca 2000 tätorterna (där 85% av invånarna bor, men vars areal bara är 1,3% av den totala) är stenhård, så ska vi glädjas åt att Naturvårdsverket ändå oförtrutet fortsätter att skapa fler reservat, och själva gör bedömningen att antalet naturreservat kommer att dubbleras, från drygt 130 till runt 300 naturreservat per år.