Naturkartan i bräschen för digital vandringsutveckling

Naturkartans IT-stöd har alltid legat i linje med de rekommendationer som följer med den nationella samverkansmodellen för vandringsutveckling som även inbegriper det gällande nationella ramverket för vandringsleder. Sen dess har Naturkartan växlat upp och går nu i bräschen för digital vandringsutveckling.

För ett par år sen initierade Naturvårdsverket den nationella samverkansmodellen för vandringsutveckling, för att uppnå en långsiktigt hållbar och kvalitetssäkrad infrastruktur för Sveriges vandringsleder.

Modellen inbegriper omhändertagandet av det nationella ramverket för vandringsleder, och beskriver organisationen, rollfördelningen, parternas förhållande till varandra, arbetssätt och arbetsprocesser. Bland annat med målet att göra Sverige till en av de främsta och mest hållbara vandringsdestinationerna i Europa.

Det nationella ramverket för vandringsleder är som bekant resultatet av ett projekt (år 2019–2022) som syftade till att ta fram gemensamma standarder som stöd och hjälp för alla som arbetar med utveckling och förvaltning av vandringsleder.

Ramverket riktar sig primärt till myndigheter, regioner, kommuner och andra ledansvariga som arbetar med vandringsleder som ligger utanför det statliga systemet runt om i hela landet.

Ramverket består av kvalitetskriterier och en tillhörande “verktygslåda”. Kriterierna beskriver vad som är viktigt för att åstadkomma en utveckling mot en hållbar, kvalitetssäkrad och attraktiv vandringsled. De ska läsas som en rekommendation som kan stödja och inspirera ett långsiktigt förbättringsarbete, menar Naturvårdsverket.

I verktygslådan finns en samling goda exempel på avtalsmallar, stöddokument, manualer m.m. som har tagits fram eller samlats in från redan etablerade leder. Dessa kan användas som inspiration och förlagor för dem som jobbar med vandringsleder och fungerar som vägledning för att realisera kvalitetskriterierna.

Digitala aspekten av samverkansmodellen en bra början

Digital tillgänglighet för vandringsleder har stor bäring på Nationell samverkansmodell för vandringsutveckling på flera sätt

Vad gäller den digitala aspekten av den nationella samverkansmodellen för vandringsutveckling (däribland de rekommendationer som följer med det nationella ramverket) så är den ännu inte fullt utvecklad sett utifrån Naturkartans perspektiv, men likväl en mycket bra början.

Ramverkets kvalitetskriterier för digital förvaltning

Under rubriken “organisering” i ramverkets “kvalitetskriterier” finns t ex rekommendationer för “digital förvaltning”.

• Ledens sträckning med tillhörande anordningar bör vara inlagd i kommunens GIS-system och därifrån rapporteras vidare till Lantmäteriet. Detta för att säkerställa att hänsyn till leden tas i samhällsplaneringen. Underlaget bör uppdateras årligen så att aktuella förhållanden i fält återspeglas i det digitala materialet.
• Ledansvarig eller ledsamordnare bör säkerställa att aktuella förhållanden i fält återspeglas digitalt på webbplatsen, i appar och i tryckta produkter.

Ramverkets kvalitetskriterier för webbinformation

Under rubriken “kommunikation” finns även rekommendationer om “Webbinformation” där man rekommenderar att information om leden ska finnas samlad och tillgänglig på webben och innehålla:

Beskrivning av leden

• Aktuell ledstatus, ledens sträckning, ledentréer, avståndsangivelser, ledgradering, kännetecken ledmarkering och skyltning i fält, tillgänglighetsanpassade ledavsnitt.

Säkerhet

• Brandrisknivå, utrustning, mobiltäckning, karta med offlinefunktionalitet, lokal väderprognos, kontaktuppgifter, felanmälan, jaktsäsong, vilda djur.

Besökaransvar

• Allemansrätten alternativt områdesbestämmelser till exempel reservatsregler, känsliga områden, besökarens ansvar för sophantering.

Service

• Dricksvatten, toaletter, parkeringsplatser, regional kollektivtrafik, boende såväl kommersiella som lägerplatser, livsmedel och restaurang, guidetjänster, bagagetransport.

Upplevelse

• Beskrivning av vilka upplevelser man som besökare kan förvänta sig, natur- och kulturvärden i området. Information om när det är goda förutsättningarna för att vandra på leden.

Värt att notera är att Naturvårdsverket nu även utreder sin roll i frågan om att tillgängliggöra digital besöksinformation kring natur - och kulturlandskapet, däribland ledinformation i Lantmäteriets Nationella geodataplattformen (NGP), ett arbete som legat på is i drygt 1,5 år då Lantmäteriet beslutade att prioritera andra datamängder först. Vad detta kan komma att innebära, och leda till, är ännu inte fastställt?

Lisa Diehl, handläggare på friluftsenheten, menar att Naturvårdsverket har genomfört serie workshops under hösten för att utreda vad Naturvårdsverket mer behöver göra sett ur ett digitaliseringsperspektiv för att nå sina mål, men har ännu inte landat i vilka konkreta aktiviteter som kan komma bedrivas framåt i frågan.

Allt detta är strålande bra och många bra steg i rätt riktning. Naturkartan menar emellertid att potentialen är större än så, och att det i många fall finns mycket lågt hängande frukt att plocka.

Naturkartan främjar samverkan kring digital vandringsutveckling

Samstämmigt med den nationella samverkansmodellen för vandringsutveckling, har Naturkartan utvecklat ett IT-stöd som främjar samverkan och samordning mellan huvudmän och intressenter i alla delar av huvudmännens arbetsprocess:

• Produktion och kartläggning av digitala leder
• Administration och förvaltning av geografisk data, metadata och information
• Integration med andra externa databaser och system som GIS, besöksnäring, kollektivtrafik, m fl.
• Kommunikation i multipla kanaler, egna och andras
• Statistik, uppföljning och utvärdering
• Förvaltning av såväl leder (naturförvaltning) som besöken (besöksförvaltning)
• Implementering

Systemet används redan av hundratals huvudmän i Sverige och syftar till att stötta deras arbete från ax till limpa, inte bara vad det gäller vandringsleder, utan alla platser, områden och leder som utgör grunden för friluftslivet.

Goda exempel på digital ledsamordning

Typexemplet är att en kommuns kultur- och fritidsenhet, på ett modernt och kostnadseffektivt sätt, vill kunna vägleda sina invånare till kommunens utbud av friluftsliv, inte bara innan utan även under själva besöket. Vanligt förekommande är att kommunen i detta fall använder den statligt skyddade och förvaltade naturen som en grundplåt i kommunens utbud av friluftsliv. Denna data och information hämtas och synkas automatiskt från Länsstyrelsens förvaltningssystem (S-DOS), vilket betyder att när Länsstyrelsen gör ändringar i ett reservat i sitt förvaltningssystem, så avspeglar sig dem inte bara på Länsstyrelsens webb, utan även på Naturkartans webb och app, och alla andra kanaler som bygger på Naturkartans system och använder informationen i fråga.

På liknande sätt kan även annan natur- och friluftsdata hämtas från andra huvudmän som också är anslutna till systemet, exempelvis fiskevårdsområden, STF’s anläggningar, kvalitetssäkrade etapper av regionala vandringsleder, m m.

Med tjänstens CMS kan kommunen sedermera komplettera med egen data och information om den kommunalt förvaltade naturen. Här finns den geografiska datan ofta i kommunens eget GIS, varför det är vanligt att kommunen sätter upp en integration med detta system för automatisk hämtning och kontinuerlig uppdatering.

Vidare brukar kommunens näringslivsenhet, som ofta inbegriper turism och besöksnäring, vilja komplettera kommunens utbud av friluftsliv och naturupplevelser med de besöksmål och faciliteter som hör besöksnäringen till, för att på så sätt kunna presentera allt som finns att se och göra på “destinationen” inom ramen för naturturism, för sina målgrupper, i sina egna kanaler (däribland kommunens egen “besökswebb”).

Om data och information om besöksnäringen finns och görs tillgänglig i ett externt system för ändamålet, hämtar Naturkartan även därifrån, med kontinuerlig uppdatering.

Men det tar inte slut där. Vanligtvis ingår kommunen och/eller den lokala destinationen även i en eller flera större destinationer. Det kan röra sig om en regional destination och/eller vandringsled som spänner över flera kommuner. Ta exempelvis Rönne å och Ringsjön, ARK56, Bergslagsleden, Vänerleden (Lake Vänern Grand Tour), Runt Vättern, Bottenvikens Skärgård, Gästrikland, bara för att nämna några. Dessa “regionala” destinationer har ibland en övergripande huvudman, men har i de allra flesta fall även valt att delegera administrationen på kommunal/lokal nivå.

Här bidrar den enskilda aktören (ex kommunen) automatiskt med information om de platser, leder och områden, som kommunen förvaltar, till den lite större destinationen, synkroniserat med sina egna kanaler. Om kommunen vill kan den i sin tur delegera administration och förvaltning till föreningar, klubbar, och annan ideell verksamhet.

Således kan en och samma plats, led (etapp) och område ha en (eller flera huvudmän) och göras tillgänglig i flera olika kontexter och kanaler. Så när masterdatan ändras slår uppdateringen igenom i alla kanaler synkront.

Just nu finns totalt 50 miljoner att söka för att ​​stärka regional eller tematisk organisering av vandringsleder.

Läs mer här.