Friluftsliv oförenligt med kalhyggen, trädplantage och buller  

När människor beger sig ut i naturen söker de utsikt, vatten, gamla träd samt variation i både trädslag och åldrar. De verkar också uppskatta om det finns grillplats eller vindskydd. Däremot var det inte så många som sökte sig till täta skogar, ungskogar eller kalhyggen. Buller var inte heller särskilt populärt. Det framgår av Carl Lehtos spännande doktorandprojekt på SLU.

Resultatet påminner om den förstudie som Carl var med om att ta fram på uppdrag av Skogsstyrelsen ett år tidigare.

Tyresta Nationalpark erbjuder rekreation i toppklass

Det som generellt sett utmärker en attraktiv skog för rekreation i den studien var:

• Stora, höga träd
• Att skogen inte är för tät eller för gles
• Varierad topografi med möjlighet till utsikt
• Förekomst av betes- och hagmark
• Närhet till vatten
• Lugnt och utan buller
• Mindre stigar
• Varierad skog

I sin senaste avhandling (The nature of human habitats: revealing outdoor recreation preferences through landscape utilization) har Carl Lehto samlat in data från gps-sändare som människor från hela Sverige har haft på sig när de utövat friluftsliv. Och utifrån det kopplat samman gps-spåren med olika kartdata för att på så sätt få reda på vad som är gemensamt för platser som människor väljer, men också de platser som människor inte har valt.

– Det är lite samma typ av forskning som vi ekologer gör när vi sätter GPS-halsband på älgar för att se hur de använder landskapet, fast här handlar det om människor istället, säger Carl Lehto, som normalt jobbar på institutionen för ekologi.

“Stora träd, närheten till vatten och avsaknad av spår efter skogsbruk och bullerfria miljöer pekas ut som särskilt viktiga för friluftsliv”

Resultatet av Carl Lehtos avhandling stämmer alltså väl överens med tidigare forskning; där stora träd, närheten till vatten och avsaknad av spår efter skogsbruk och bullerfria miljöer pekas ut som särskilt viktiga för friluftsliv.

Men en sak som överraskade Carl var hur tydligt stigar, vindskydd, grillplatser och annan infrastruktur för rekreation formade var människor begav sig.

– Jag hoppas att min forskning kan användas i planering av städer och naturreservat så att man ser till att människor har natur av bra kvalitet att vistas i, säger Carl Lehto, på institutionen för ekologi.

Bogesund naturreservat - en oexploaterad halvö?

Här i närheten av Blåbärsmossen i Bogesund var det fint att både vandra, cykla och rida förut….

“I Bogesunds naturreservat får man inte bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar. Men att kallhugga skogen går bra. ”

Bogesunds naturreservat är ett mycket populärt område för olika typer av friluftsliv och rekreation i Stockholms län. Statens fastighetsverk som förvaltar området, marknadsför det som en oexploaterad halvö med “rika natur-, kultur- och friluftsvärden”. Förvaltningen sker emellertid enligt gällande skötselplan, som tillåter (o)modernt skogsbruk, vilket kan tyckas konstigt då tillsynsmyndigheten (Stockholm läns Länsstyrelse) för området är noga med att på sin webbplats ange vilka föreskrifter som gäller för reservatet i fråga; som att det är förbjudet att förstöra eller skada berg, jord eller sten genom att borra, hacka, rista, gräva, måla eller liknande. Samt bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar eller att skada vegetationen i övrigt genom att gräva upp växter.

Stora områden i bogesunds naturreservat har kalhuggits

När Naturkartan kontaktade SFV så svarade SFV’s skogsförvaltare:

– Nog finns det väl också ett värde i att även storstadsbor kan få uppleva skogsbruk i verkligheten, istället för att bara läsa om det i tidningen eller se på teve?

Här har man tagit “Hänsyn”… till vad?