Frukostseminarium 27 april: Så gör vi naturen tillgängligare!

Länsstyrelsen och Naturkartan bjuder in till frukostseminarium på temat: Så gör vi Stockholms natur tillgängligare! 

Stockholms län ligger i framkant. Just nu finns 117 av länets naturreservat väl utpekade och beskrivna på Naturkartan, med allt vad som där finns att se och göra,  som hundratals leder för vandring, cykling och löpning, och därtill tusentals platser för andra aktiviter och faciliteter.  Många av dessa leder och platser är såväl tillgänglighetsanpassade som testade och kvalitetssäkrade av specialister med olika funktionshinder. Tack vare en unik samverkan mellan länets kommuner, länsstyrelsen, me fl. och den nya tekniken som krävs för att kvalitetssäkra, informera och vägleda allmänheten ut i naturen.

Seminariet syftar till att diskutera hur vi kan göra naturen ännu tillgängligare. Välkomna!

Tid

Fredagen den 27 april kl. 8.00 - 10.00

Plats

Outdoormap (Norrsken) Birger Jarlsgatan 57 C, Stockholm

Program

• Kl. 8.00: Ekologisk frukost med inslag av grönt
• Kl. 8.15: Länsstyrelsen berättar om sitt arbete och ambitioner med Naturkartan. (Länsstyrelsen)
• Kl. 8.30: Rullstolsburne Anders Andrae berättar: “Så testar jag Stockholms stigar för folk med funktionshinder” (Anders Andrae - Skogstur)
• Kl. 9.00: Nya funktioner på Naturkartan gör naturen
• tillgängligare. (Kristofer Björkman - Outdoormap/Naturkartan)
• Kl. 9.15:  Med ny teknik och samverkan - hur gör vi Stockholms natur tillgängligare för alla? (Diskussion)

Vänligen! OSA senast fredagen den 20 april. Kan du inte själv - skicka någon i ditt ställe. 

Tillgänglighet hög prioritet

Under ganska lång tid har både länsstyrelsen, Stockholms kommuner och Naturkartan arbetat aktivt för att naturen i Stockholm ska vara tillgänglig för alla. Detta bland annat som ett resultat av en ambitiös friluftspolitik, där möjligheten att vistas i Stockholms natur- och kulturlandskap ska vara stor och alla människors olika behov tillgodosedda.

Som vi alla vet, ska områden med god tillgänglighet finnas utpekade, vara kända och uppskattade och förvaltas långsiktigt. Tillgängligheten ska ha hög prioritet inom både planering, information och förvaltning av natur- och kulturlandskapet samt andra områden som har betydelse för friluftslivet. Och man är överens om att det behövs mycket information som marknadsför naturen och lockar ut människor.

Stockholm i framkant

I Stockholms län finns över 300 naturreservat, och därtill mängder av platser, områden, leder, som är av stor betydelse för det totala utbudet av natur och friluftsliv. Inte färre än 117 av dem finns just nu väl utpekade och beskrivna på Naturkartan, med allt vad som där finns att se och göra som hundratals leder för vandring, cykling och löpning, och därtill tusentals platser för andra aktiviter och faciliteter. Varav många av dessa leder och platser är såväl tillgänglighetsanpassade som testade och kvalitetssäkrade av specialister med olika funktionshinder.

Allt detta, tack vare att många av er har varit snabba med att i samverkan utnyttja den nya tekniken för att båda kvalitetssäkra, informera och vägleda allmänheten ut i naturen.

Hur blir vi ännu bättre? 

Frågan är hur vi kan utveckla detta samarbete så att naturen blir ännu tillgängligare?

Vad är det vi hittills har skapat tillsammans? Vad har skett och hur har det gått hittills? Vad har funkat bra respektive mindre bra? Kan vi lära oss av våra misstag? Vad kan vi göra bättre? Finns det andra sätt att göra naturen tillgänglig på, som vi hittills har förbisett?

Kom till vårt frukostseminarium med alla dina frågor, funderingar så slår vi våra kloka huvuden ihop. 

Ny rapport: Fortfarande oklart hur leder ska finansieras

Vandringsledernas betydelse för friluftslivet, och människors hälsa, kan inte nog överskattas. Därför var det djupt oroande att läsa Naturcentrums rapport: “Kartläggning av långfärdsleder utanför det statliga ledsystemet i fjällen”, som redan för ett par år sen visade på stora brister gällande huvudmannaskap, förvaltning och finansiering. Därför var det också beklämmande att nyligen läsa Peter Fredmans (Etours) rapport: “Finansering av leder”, vars syfte var att belysa problematiken kring just finansieringen av leder för rekreation, med resultatet att “kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser”.

Photo by Ian Froome on Unsplash

Fysisk aktivitet är “ett suveränt skydd mot stress, depressioner och minnesproblem” menar psykiatern Anders Hansen som skrivit boken ”Hjärnstark”, och hävdar att “fysisk aktivitet kopplar ihop hjärnans delar och får hela organet att fungera bättre”. Om vi dessutom rör på oss i naturen så får det häpnadsväckande postivita effekter även på vårt själsliga välbefinnande. Tar vi därtill tillfälllet i akt att sakta ner lite grann, ta några djupa andetag och öppnavåra sinnen, så sägs vi få en fördjupad kontakt med den omgivande miljön, som är direkt läkande för både kropp och själ. Japanerna kallar det Shinrin-Yoku (skogsbad) och är en form av “skogsterapi”.

“vandringslederna är suveräna katalysatorer för att få folk att hitta ut”

Och just vandringslederna är suveräna katalysatorer för att få folk att hitta och våga sig ut i skog och mark. Naturcentrum menar i sin rapport att själva “syftet med en vandringsled är att få ut människor, både närboende och turister, i naturen för att upptäcka och uppleva natur och kultur”. Men betonar vikten av att lederna är iordningställda, kvalitetssäkrade, och väl underhållna.

Naturcentrum menar i sin rapport att det krävs märkningar och vägvisning för att orientera sig längs leden. Här ett utdrag ur rapporten: 

"Tydlig märkning och vägvisning visar vägen och bidrar till trygghet och säkerhet. Märkning och vägvisning är också en del i marknadsföringen av friluftsliv och turism. Tydlig märkning är ett varumärke som signalerar ansvar och goda ambitioner. Anläggningar och anordningar av olika slag underlättar vandrandet och kan göra leden mer attraktiv. Det kan vara broar, spänger, eldstäder, bänkar, vindskydd, stättor och grindar. Kvaliteten på ledernas anläggningar är, precis som märkningen, av stor betydelse för besökarens upplevelser. I takt med att vandrarna blir fler och nya besöksgrupper hittar ut till lederna kommer kraven på anläggningar för komfort och tillgänglighet sannolikt öka, och därmed behoven av underhåll. En bra karta som beskriver leden och dess omgivningar, med lämpliga etapper och platser för rast eller övernattning, är en förutsättning för att kunna planera sin vandring. Kartan ger också trygghet. Vandraren behöver också information om anslutande kommunikationer, parkeringsmöjligheter, vattentillgång, svårighetsgrad och annat som gör det möjligt att planera sin vandring.”

Men av rapporten framgår att det råder stora brister på samtliga för vandraren relevanta områden, som huvudmannaskap, information, förvaltning och finansiering.

“kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser”

— Peter Fredman, Etour

Peter Fredman bekräftar dilemmat med bristande finansiering i sin rapport, som uppger att flera utredningar på senare tid har visat att "kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser" och att "en ansträngd ekonomisk situation resulterar ofta ”lågbudgetlösningar”, exempelvis inom ramen för särskilda arbetsmarknadssatsningar".

Rapporten menar att "även om viss finansiering finns så är den inte sällan kortsiktig där “etablering och anläggning av leder ofta sker i form av tillfälliga projekt, och att det sedan inte finns tillräckligt med medel avsatta för att ta hand om ledernas skötsel efter projekttiden”.

“det saknas ett system som ger en trygg och långsiktig finansiering av leder i Sverige”

— Peter Fredman, Etour

Så även om rapporten ger indikationer på att det finns ett nyvaknat intresse att lösa problematiken kring finansiering av leder, så är den samlade bilden idag att det “saknas ett system som ger en trygg och långsiktig finansiering av leder i Sverige.”

Få hittar till nationalparkerna de älskar

En av våra tids största naturparadoxer just nu är att folk inte hittar ut till den natur de värdesätter så enormt mycket. 

Folk känner till begreppen nationalparker och naturreservat, uppskattar att de finns, upplever dess stora värden, men har svårt att hitta information om hur man tar sig dit.

Naturvårdsverkets senaste undersökning av svenska folkets syn på Sveriges nationalparker är ett av flera exempel på detta. Undersökning visade inte helt oväntat att det finns ett stort intresse för naturen och ett starkt stöd för Sveriges nationalparker bland Sveriges befolkning.

85 procent av de dryga 1000 respondenterna var mycket eller ganska intresserade av att vistas ute i naturen och 89 procent av dem tyckte att nationalparker var viktiga för att behålla orörd natur för framtida generationer.

De som har besökt en nationalpark har framförallt upplevt stillhet, livskvalitet och rekreation, i samband med sitt besök. 87 procent tyckte att upplevelsen där var berikande.

En överväldigande majoritet av Sveriges befolkning (ca 80 procent) anser också att Sveriges nationalparker är unika platser som möter deras behov av naturupplevelser och ökar deras kunskap om naturen. Och menar att de där alltid känner sig välkommen och inspirerad att upptäcka naturen.

“Bara 36 procent av befolkningen har besökt en nationalpark i Sverige senaste två åren”

Men tyvärr är både kännedomen om nationalpakerna och information om hur man hittar dit dålig. Bara ca en tredjedel (36 procent) av befolkningen har besökt en nationalpark i Sverige under de senaste två åren! Utöver dem så var det hela 32 procent som besökt något naturområde men osäkra på om det varit en nationalpark eller inte.

Talande för den låga kännedom är också att majoriteten av svenskarna inte har någon koll på hur många nationalparker som finns i Sverige. Gissningarna är spridda från ingen till 2500 stycken!

“Man känner inte till var nationalparkerna finns!”

View fullsize

Ett av de huvudsakliga skälen till att hela 31 procent av Sveriges befolkning inte hade besökt en nationalpark de senaste två åren, var att de inte känner till var nationalparkerna finns!

Medan 66 procent av de som ändå hittat ut till en park, tyckte det var svårt att hitta den information de ville ha inför sitt senaste besök.

“...svårt att hitta information”

De som ändå lyckats hitta/få information svarade 59 procent att de redan hade informationen sen tidigare, och 27 procent att de fick den som tips från vänner, släktingar etc

Folk känner alltså till begreppen nationalparker och naturreservat, uppskattar att de finns, upplever dess stora värden, men har svårt att hitta information om hur man tar sig dit.   

2,6 miljarder kronor - rekordstor satsning på värdefull natur

Bravo! Anslaget till värdefull natur för 2018 är rekordstort. Totalt ca 2,6 miljarder kronor! Där ca 1,4 miljarder ska gå till skydd av, och ca 1,2 miljarder till åtgärder för, den värdefulla naturen. Att jämföra med de historiskt sätt redan höga anslagen för 2017's 2,2 miljarder och 2016' ca 2,3 miljarder, för samma ändamål. 

2,6 miljarder

Rekordstort anslag till värdefull natur

- Arbetet tar oss ett steg närmare att uppnå de nationella miljö- och friluftslivsmålen, menar Claes Svedlindh, chef naturavdelningen på Naturvårdsverket. Något vi friluftsentusiaster både välkomnar med öppna armar, och ser fram emot med stor tillförsikt. 

Resultatet av tidigare anslag och arbete har åtminstone pekat i den riktningen, och några åtgärder värda att lyfta fram lite extra är bland annat att länsstyrelserna år 2016 fattade hela 273 beslut om att skapa nya, utöka eller förstärka naturreservaten med en yta för rekreation och biologisk mångfald på 36.000 hektar! En liten bit på väg emot det nationella etappmålet där 20 procent av Sveriges yta ska skyddas senast år 2020. Idag sägs antal naturreservat vara 4.700, vilket även det är ett styrkebesked för natur- och friluftspolitiken. 

Glädjande är också att alla län redan 2016 fick en egen friluftssamordnare tillika -strateg, som vad vi erfar har lyckats få friluftslivet lite högre upp på Länsstyrelsens agenda, där skydd, biologisk mångfald, etc dittills stått i absolut fokus. 

Vidare gläds vi åt att en betydande del av anslaget har gått till den lokala naturvårdssatsningen (LONA) som hittills har haft en mycket positiv inverkan på intresset för naturvård och friluftsliv hos både kommunalpolitiker och allmänhet. Studier pekar på att fler människor nu besöker naturen oftare, och att intresset för naturvård har vuxit i grupper som tidigare inte visste så mycket. 

Nu hoppas Naturkartan att 2018 års anslag intensifieras ytterligare, inte minst vad gäller den stora frågan att göra naturen tillgänglig för alla, även sett ur ett informativt perspektiv. 

Naturen förbättrar människors hälsa - men få hittar ut

Känner du dig också stressad? Då ska du ta dig ut i naturen, så kommer du snabbt må bättre. Det råder det inga som helst tvivel om längre. Studie efter studie; rapport efter rapport, pekar i samma riktning. Naturvårdsverkets senaste rapport "Argument för mer ekosystemtjänster", är bara en i raden av rapporter. Trots det så görs det fortfarande alldeles för lite, för att entusiasmera och vägleda folk dit. 

I den del av rapporten som handlar om just "ökad folkhälsa med tillgång till natur- och parkområden", så skriver man "att många forskare tror att naturens positiva hälsoeffekter beror på att människor lättare slappnar av när de vistas i naturen."

"Redan efter fem minuters promenad i skogen sjunker puls och blodtryck", menar man. "Det går även att se förbättrad återhämtning, i form av sänkt blodtryck, bara av att befinna sig i ett rum med utsikt mot natur. En promenad på 90 minuter ute i naturen minskar aktiviteten i en del av hjärnan som styr grubbel och psykisk oro. Skogspromenader ökar mängden adiponectin i blodet, ett ämne som motverkar åderförfettning och ökar förekomsten av så kallade mördarceller som är viktiga för immunförsvaret och skyddar kroppen mot cancer och olika typer av virusinfektioner. Utomhusvistelse i naturmiljö kan också sänka halterna av inflammatoriska signalmolekyler. Det är ämnen som kroppen utsöndrar vid stress eller hot och bidrar till utveckling av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och depressioner."

Vidare skriver man att "en australiensisk studie visar att 30 minuters vistelse per vecka i gröna utemiljöer minskade förekomsten av depression och högt blodtryck med sju respektive nio procent. Kostnaderna per år för enbart depressionsrelaterade sjukdomar i Australien uppgår till en summa motsvarande cirka 80 miljarder SEK, vilket visar att det finns enorma besparingar att göra om människor skulle vistas mer i naturmiljöer."

Trots det är skrivs naturen sällan eller aldrig ut på recept, till förmån för läkemedel och/eller andra behandlingar. Och alla former av preventiva åtgärder, som information, inspiration och vägledning, drunknar lätt i floden av "måsten" och "borde". 

Läs rapporten i sin helhet. Eller bara den del som handlar om Människors hälsa, på sid 28. 

För den som vill fördjupa sig i ämnet, finns där även en relativt omfattande och högintressant källförteckning. Därtill finns ju en uppsjö av artiklar i frågan, för den som googlar på ämnet. 

Tack för ett underbart friluftsår! Och god jul!

Tack alla natur- och friluftsvänner för ett underbart friluftsår tillsammans. Nu hoppas vi att ni får en riktigt god och skön jul ute i snön, på isen, eller var ni nu väljer att njuta av denna fröjdefulla högtid.

För det är ju så med naturen, att den skänker oss den där extra dimensionen av frid, avkoppling och glädje, som ju hör julen till, och som vi så innerligt behöver.

För vad kan vara bättre än att få tassa ut på självaste julaftonsmorgon; blicka upp mot gnistrande stjärnhimmel; andas in den friska vinterluften; knarra bort mot ladugården; spänna på sig morfars gamla skidor på fötterna; och skida i ospårad snö mot skogsbrynet; bort i gryningen?

För vad kan vara bättre än att...skida i ospårad snö mot skogsbrynet; bort i gryningen?

Naturen fortfarande otillgänglig tyvärr...

Nu är vi smärtsamt medvetna om att det är få förunnat att få fira jul på så sätt. Att det är få som överhuvudtaget får möjlighet att känna naturens magi, vare sig det är helg eller vardag. För även om många har nära till skyddad natur (“bara” ca 3 km i snitt) så kan det mentala avståndet vara desto större. Ja, så stort att man faktiskt aldrig kommer ut, åtminstone alldeles för sällan.

...men Naturkartan gör den tillgängligare

Därför har vi på Naturkartan under lång tid kämpat för att naturen ska bli tillgängligare för alla även sett ur ett informativ perspektiv; så att alla åtminstone känner till vad som finns att se och göra i Sverige, i synnerhet runt husknuten, och hur man tar sig dit.

Det har inte varit någon lätt uppgift, ska ärligt sägas. Men nu, efter några riktiga hundår, så kan vi med glädje ge det svenska folket och andra naturturister en riktigt fin julklapp: Sveriges Naturkarta (IOS eller Android) - en mobil applikation som är på god väg att informera, inspirera och vägleda till hela Sveriges fantastiska natur och friluftsliv. En tjänst som just nu beskriver och presenterar knappt 1.200 naturreservat med texter, bilder, facitlteter, etc. Lägg därtill tusentals platser och hundratals mil vandringsleder. Allt med gps-postion på Lantmäteriets digitala terräng- och fjällkartor.

Norrbotten gör fjällen tillgängliga på Naturkartan

Därför är det med nästan obeskrivligt stor vördnad och glädje som vi nu kan meddela att även Norrbotten läns Länsstyrelse har anslutit sig till Naturkartan med ambitionen att ta fram en mobil app över länets statliga leder, i syfte att tillgängliggöra friluftslivet, främja fjällsäkerheten och öka vandrares trygghet.

“även Norrbotten läns länsstyrelse har anslutit sig till Naturkartan”

"Appen kommer att innehålla tydliga beskrivningar av sommarlederna med information om bland annat etappdistanser, höjdprofiler och beräknade vandringstider", säger Åsa Redin som är Länsstyrelsens projektledare för tjänsten, och tillägger att det även kommer att "finnas fjällsäkerhetsinformation, och GPS-funktionalitet. Ett viktigt krav för oss är att appen funkar offline, eftersom den kommer att användas i områden som saknar mobiltäckning."

Läs mer i tidigare inlägg.

550 mil statliga fjälleder snart på Naturkartan

Foto: Wikimedia

Tillsammans med Norrbotten och redan anslutna länsstyrelser som Jämtland och Västerbotten, kommer vi därmed kunna tillgängliggöra stora delar av fjällvärlden på Naturkartan. Däribland 550 mil statligt förvaltade och markerade fjälleder, som Kungsleden, m fl. 

390 naturreservat och 8 nationalparker

Bara Norrbotten har 390 naturreservat och åtta nationalparker; de äldsta och de största i Sverige. Mest kända är kanske Sarek, Abisko, Stora Sjöfallet och Padjelanta. Men även Muddus nationalpark, Pieljekaise, Vadvetjåkka och Haparanda skärgård.

Norrbottens nationalparker utgör hela 95 procent av den svenska nationalparksarealen. Nationalparkerna i länet har tillsammans en area på över 6.000 kvadratkilometer. Största delen av den arean - 5.500 kvadratkilometer - ligger i fjällen. Fyra av nationalparkerna (Sarek, Padjelanta, Muddus och Stora Sjöfallet) utgör delar av världsarvet Laponia; ett område med skyhöga natur- och kulturvärden; ett område som sägs vara Europas största sammanhängande naturlandskap på 9.400 kvadratkilometer.  Snart även det på Naturkartan.

Så ladda ner Sveriges Naturkarta nu (IOS eller Android) och upptäck något nytt område nära dig. Och vem vet, kanske hittar du även lite inspiration till ospårad skidåkning i fjällen varthän det lider. 

God Jul & Gott Nytt År

Norrbotten gör fjällen tillgängliga på Naturkartan

Norrbotten läns länsstyrelse har anslutit sig till Naturkartan med ambitionen att ta fram en mobil app över länets statliga leder, i syfte att tillgängliggöra friluftslivet, främja fjällsäkerheten och öka vandrares trygghet. Tjänsten lanseras till sommaren 2018.

Norrbottens ca 225 mil statliga fjälleder snart tillgängliga på Naturkartan Foto: WikiMedia

Det ett mycket stort erkännande för Naturkartan, och en mycket vacker fjäder i hatten; kanske den allra vackraste. För i Norrbotten finns många av Sveriges mest enastående och orörda naturmiljöer. Med sina fjäll, glaciärer, tundror, barrskogar, sjöar, tre skyddade nationalälvar och sandstränder vid Bottenviken, är Norrbotten dessutom Sveriges största län. Här finns stora, sammanhängande urskogar längs fjällkedjan i väster och vidsträckta, oförstörda våtmarker. Från den storslagna fjällvärlden rinner de mäktiga nationalälvarna fritt på sin väg till Bottenviken. Här förenas älvarna med havet och den särpräglade skärgårdsmiljön, formad av landhöjningen. Polcirkeln löper genom hela länet. Sommartid glöder midnattssolen och under vintern går det att uppleva norrsken.

I Norrbotten finns inte mindre än:

• Åtta nationalparker – som tillsammans motsvarar 90 procent av Sveriges totala nationalparksyta.
• 390 naturreservat.
• Sveriges högsta berg, Kebnekaise (Giebmegáisi), 2 098 meter över havet vid senaste mätningen.
• Sveriges djupaste sjö, Hornavan, 221 meter djup.
• 225 mil statliga leder i fjällen, bland annat Sveriges äldsta och mest kända vandringsled, Kungsleden. 

Friluftsliv skapar hälsa, naturförståelse och regional utveckling

Norrbottens läns länsstyrelse sätter stort värde på sitt friluftsliv, och menar att det både skapar hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Genom friluftsliv får människor en relation till naturen och miljön. Med bättre kunskap, planering och tillgängliggörande av naturen, kan friluftsliv bli en större del i människors vardag.

“Med bättre kunskap, planering och tillgängliggörande av naturen, kan friluftsliv bli en större del i människors vardag”

— Åsa Redin, projektledare för Länsstyrelsens nya app

"Appen kommer att innehålla tydliga beskrivningar av sommarlederna med information om bland annat etappdistanser, höjdprofiler och beräknade vandringstider", säger Åsa Redin som är Länsstyrelsens projektledare för appen, och tillägger:

"Det kommer även att finnas fjällsäkerhetsinformation, och GPS-funktionalitet. Ett viktigt krav för oss är att appen funkar offline, eftersom den kommer att användas i områden som saknar mobiltäckning."

Med ny funktion kan vandraren rapportera brister

Ytterligare en finess är funktionen för inrapportering av brister längs lederna. Redan idag får Länsstyrelsen in relativt många observationer per telefon och e-post från användarna. Med den nya appen hoppas Länsstyrelsen att inrapporteringen ska bli enklare och mer effektiv. 

“Appen ska ha en funktion för inrapportering av brister längs lederna”

— Kjell Sundvall, chef för Länsstyrelsens fältenhet

"Med hjälp av rapportfunktionen kan vandrare och länsstyrelsens medarbetare enkelt rapportera in fel som upptäcks. Det kan handla om trasiga spänger, broar, vindskydd, och skyltar. Vi vill effektivisera och förenkla underhåll och skötsel av de statliga lederna, och tror mycket på den här idén." säger Kjell Sundvall, chef för Länsstyrelsens fältenhet.

Skapa bättre förutsättningar att röra sig fritt istället för att reglera

Skapa hellre bättre förutsättningar för människor att röra sig fritt i naturen, istället för att reglera, dimensionera och kanalisera den växande naturturism, såsom branschen förespråkar i sin debatt-artikel i SVD om att ”Turismen till Sveriges natur måste styras upp”.

Jag kan inte låta bli att bli en smula beklämd av att att läsa senaste debatt-artikeln i SVD om att ”Turismen till Sveriges natur måste styras upp” författad av företrädare för intresseorganisationerna: LRF, Ekoturismföreningen, Sveriges Jordägareförbund och Visit Dalarna.

Visst, jag förstår och hyser stor respekt för deras intressen av att skapa en hållbar naturturism i bemärkelsen företagsekonomisk gångbar för det näringsliv som berörs.

Men jag blir samtidigt ledsen när dessa näringslivets representanter menar(?) att en växande natur­turism måste “regleras, dimensioneras och kanali­seras”; något som jag inte kan tolka på annat sätt än att man underförstått vill stävja och underminera allemansrätten till förmån för en mer organiserad och kommersiell naturturism dit besökarna “kanaliseras” i en “dimension” som näringslivet kan hantera. Detta för att bland annat råda bot på “slitage, nedskräpning och störningar”, då man “genom åren har ... bevitt­nat när utländska grupper kommer och paddlar i vackra sjösystem med allt med sig i bagaget – kanoter, tält, mat och guider." Och att det som blir kvar till markägare och traktens befolkning ibland bara blir "skräp och nedsliten natur, i värsta fall vandaliserade träd och risk för skogsbrand”, för att nämna ett exempel.

Det är såklart helt oacceptabelt att en del naturturister inte lever upp till de skyldigheter som allemansrätten föreskriver. Något som sannolikt handlar om att den alltmer urbana mänskligheten har förlorat sin medfödda och intuitiva känsla för naturen och inte längre vet hur man ska handskas med den.

Men istället för att ytterligare reglera, dimensionera och kanalisera naturturismen, så förespråkar jag att man gör allt för att skapa bästa möliga förutsättningar för människor att återfå sin känsla för naturen. Något vi bara kan åstadkomma genom att ytterligare främja friluftslivet; inte minst genom att ge allmänheten allt de förutsättningar i form av kunskap, information, inpiration och vägledning som krävs för att komma ut och på egen hand kunna vistas i harmoni med naturen.

Något som kommer att resultera i såväl en ökad som mer hållbar naturturism, även sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Då den grupp naturturister, som åker från Sverige utan att ha lämnat något ekonomiskt bidrag alls, kan antas vara försvinnande liten, trots allt. 

Nya kommuner och fler reservat på Naturkartan

Naturkartan är nu Sveriges ledande natur- och friluftsguide med nästan 1100 naturreservat och 90.000 nedladdningar. Och intresset från kommunerna har ökat markant den här hösten. Två av dem som nyss kommit igång med tjänsten är Värmdö och Borlänge kommun. Värmdö lanserade sin guide bara för ett par veckor sen. Och Borlänge står i startblocken.

Bergs by en kulturmiljö på Möja, Värmdö

Värmdö kommer in som en viktig pusselbit i ett annars mycket väl utvecklat län där samverkan mellan länsstyrelsen, ca 14 andra kommuner; nationalparken Tyresta, m fl redan blomstrat under en tid.

“Vi har saknat bra info om natur och friluftsliv på webben, vilket borde var en självklarhet idag”

— Jakob Wallin, Biolog Plan- och Markkontoret, Borlänge

Borlänge däremot bryter isen i ett län där varken länsstyrelse eller andra kommuner ännu tagit steget in i den kollaborativa digiala eran som så starkt har präglat det här deceniets mobil- och webblandskap.

”Vi har saknat bra info om natur och friluftsliv på webben, vilket borde var en självklarhet idag. Med naturkartan hoppas vi på att få ordning på detta med en snygg och välfungerande guide så att fler får möjlighet att upptäcka nya pärlor i Borlänges natur", säger Jakob Wallin, Biolog Plan- och Markkontoret. 

Snart på Naturkartan? Frostbrunnsdalen, Borlänge. Foto: Calle Eklund, Wikipedia

Fredrik Sneibjerg, kultur- och fritidsnämndens ordförande i Värmdö kommun, håller med.  

"Förhoppningen är att fler på ett lättare sätt ska hitta nära naturupplevelser genom guiden. Förutom vår vackra skärgård finns många tätortsnära pärlor som kan ge en härlig naturupplevelse, menar han. 

"Förutom vår vackra skärgård finns många tätortsnära pärlor som kan ge en härlig naturupplevelse. Naturkartan gör det möjligt att på ett enkelt sätt hitta relevant information om kommunens natur och möjlighet till friluftsliv. Eftersom tjänsten är digital är informationen både lätt att få tag på och uppdaterad.”

Tillsammans har alla kommuner, länsstyrelser, m fl publicerat nära 1100 naturresevat och fyllt dem med ca 7000 aktiviteter och platser. Med målet att inom kort vägleda till hela Sveriges natur och friluftsliv.

Ladda ner Naturkartan kolla in Värmdös smultronställen i Appstore eller Google play.

Ännu enklare att få LONA-bidrag för Naturkartan

Alla kommuner som har sökt LONA-bidrag för Naturkartan har fått pengarna. Och det har ofta funnits mer pengar kvar att söka än vad som delats ut. Trots det är har ansökningarna historiskt sett varit relativt få, då många kommuner, i synnerhet de mindre, inte har haft tid och kraft att lämna in ansökan.

Därför har Naturkartan tagit fram en mall, som gör det ännu enklare att söka LONA-bidrag till egen guide på Naturkartan (webb och app).

Gör så här:

1. Registrera din LONA-ansökan här.
2. Klipp ut och klistra in informationen från den här mallen, som andra kommuner har använt för att få LONA-bidrag.
3. Fyll i, skriv under och ladda upp det här finansieringsintyget.

Klart!

Exempel på kommuner som fått LONA-bidrag från Naturkartan med utgångspunkt från ovan nämnda mall är Norrköping, Motala, Örebro och Helsingborg.

“Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner...”

— Naturvårdsverkets nationella LONA-samordnare

Naturvårdverkets nationella LONA-samordnare har välkomnat initiativet och skrev nyligen till Naturkartan: “Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner. Lycka till!” Och uppmuntrade oss att "serva kommunerna med hela ansökan, projektgenomförandet och rapportering” och menade också att det är “helt OK att flera kommuner är med på samma ansökan. En kommun måste stå som sökande. Är det flera kommuner med i samma ansökan så bör det finnas ett avtal mellan kommunerna om vem som står för vad annars blir ju den kommun som står som sökanden ansvarig för alla kommuners insatser.”

Syftet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA) är att främja kommunernas och andra lokala aktörers naturvårdsarbete. LONA-bidrag ska stimulera kommunernas långsiktiga naturvårdsengagemang och ge möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast  till den 1 december 2017 och beslut meddelas under våren 2017.

Så - om din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu! Naturkartan hjälper er med hela processen.

Därför krävs en app till Sveriges natur

Nästan alla svenskar har en egen smart telefon idag och nästan alla kopplar upp sig med den. Det visar senaste rapporten - Svenskarna och Internet 2017 - från Svenska Internetstiftelsen. Det betyder att ska information om naturen bli tillgänglig för allmänheten, så måste den finnas i mobilen. Vill vi därtill vägleda och inspirera till fler besök, ja, då måste de mobila tjänsterna vara lika attraktiva, som normen för mobila applikationer, som Facebook, Google maps, Google search, Instagram, mfl. Men så är det inte idag.     

Foto: Cajsa Rännar

För några dagar sen släppte Internetstiftelsen i Sverige (IIS) sin årliga rapport “Svenskarna och internet” som visar att vi svenskar nu är nästan 100 procentigt digitaliserade, då vi nu i de flesta fall är uppe i just 100 procents användning av både internet och olika digitala tjänster.

“...mobilen är numer det absolut vanligaste sättet att koppla upp sig på”

I årets undersökning kan man konstatera att nästan alla använder internet. Även den äldsta gruppen, +76 år, där fler än hälften använder internet. Och så gott som alla (fler än 99 % av befolkningen upp till 55 år) i Sverige har nu tillgång till internet i sina hem.

Men det mest iögonfallande är att bara de äldre (46 år och uppåt) använder dator för att koppla upp sig. Befolkningen i allmänhet kopplar hellre upp sig med mobiltelefonen, som numer är det absolut vanligaste sättet att koppla upp sig på. Hela. 85 procent av befolkningen använder internet i mobiltelefon. 76 procent av befolkningen gör det dagligen. Och hela 96 procent av dem mellan 16 och 35 år.

Kanske inte så konstigt, trots allt, eftersom det är betydligt fler som nu har en egen smart mobil än en egen dator. Bara 78 procent uppger att de har en dator, medan hela 85 procent av befolkningen har en egen smart mobil. Vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan förra året (2016) då 81 procent av befolkningen hade en smart mobil.

Det är betydligt fler som nu har en egen smart mobil än en egen dator. Källa: IIS

Där 16–25-åringarna slår i taket med nästan 100-procentig användning av ständigt uppkopplade smart mobiler, som i allt större utsträckning inte bara är en facilitet utan en central del av deras liv.                                         

16–25-åringarna slår i taket med nästan 100-procentig användning av ständigt uppkopplade smart mobiler. Källa: IIS

97 procent av de svenska internetanvändarna använder internet för att söka enkel information, så som tidtabeller, telefonnummer, adresser och tv-tablå, och nära en tredjedel (29 %) gör det dagligen. Nästan lika många (96 %) använder internet för att söka efter nyheter (lokala, nationella och internationella), fler än hälften (55 %) gör det dagligen.

Mot bakgrund av detta så är det sorgligt att behöva konstatera att information, vägledning och inspiration till Sveriges natur och friluftsliv fortfarande lyser med sin frånvaro i AppStore och GooglePlay. Naturkartan är på stark frammarsch, men kämpar nu i princip ensam på den digitala arenan för att locka allmänheten ut i naturen. En tjänst som dessutom fortfarande bara är i sin linda.   

Så minskar vi naturklyftan

STF’s senaste rapport “Den växande naturklyftan” ger oss ånyo indikationer på att naturen fortfarande bara är tillgänglig för alla i teorin, men inte fullt ut i praktiken. Skälen är alltför ofta socioekonomiska. Allemansrätten i alla ära. Men det räcker inte med att rensa upp en gammal stig, trycka upp en broschyr, sätta upp några skyltar.

Vill vi locka ut barn och ungdomar i de socialgrupper som har sämst förutsättningar att komma ut i skog och mark, måste vi bidra med verklig inspiration, information, vägledning, social interaktion, etc och på så ätt skapa betydligt starkare incitament. 

6 av 10 föräldrar tror att deras barn skulle spendera mer tid i naturen om de som familj gjorde fler utflykter i naturen (Källa: STF)

I rapporten “Den växande naturklyftan” skriver Magnus Ling, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen, att många barn och ungdomar idag växer upp utan att känna till den svenska naturen.

“De får aldrig uppleva kraften i att vandra, att andas in den klara höstluften eller dricka från en porlande fjällbäck. Många kanske till och med är rädda för den mäktiga skogen...”

“De får aldrig uppleva kraften i att vandra, att andas in den klara höstluften eller dricka från en porlande fjällbäck. Många kanske till och med är rädda för den mäktiga skogen, säger Magnus, och menar att “en naturklyfta har vuxit fram” som mångt och mycket beror på socioekonomiska faktorer.

Något som inte har så mycket med familjens skrala ekonomi att göra, utan snarare om föräldrarnas brist kunskap, information, utbildning, värderingar, etc.

För det är ju som STF skriver i rapporten; “att komma ut i naturen behöver inte kosta något. Vi har allemansrätt i Sverige vilket innebär att naturen är tillgänglig för alla. Även när vi frågar föräldrarna är det få som uppger brist på ekonomiska resurser som ett hinder. Ändå visar rapporten att det är personer som saknar ekonomiska resurser som i lägst utsträckning kommer ut i naturen, däribland ensamstående mammor och utrikesfödda.”

Varför? Därför de samhällsklasser, som har det lite tuffare socioekonomiskt, vet inte bättre. De saknar kunskap, inspiration, vägledning, utbildning, tydliga incitament, etc. Till skillnad från de “högre” samhällsklasserna.

STF skriver i rapporten att “vi vet sedan tidigare att akademisk utbildning går i arv och att andelen högutbildade är större i storstadsregioner medan den är mindre bland utrikesfödda. På samma sätt kan vi nu se ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och tillgång till ett aktivt friluftsliv.”

“...den främsta åtgärden för att fler barn ska tillbringa mer tid i naturen är att de gör fler utflykter som en familj””

“En majoritet av föräldrarna som tillfrågats i STFs undersökning (60 procent) uppger att den främsta åtgärden för att fler barn ska tillbringa mer tid i naturen är att de gör fler utflykter som en familj. Men av olika orsaker anser de inte att de har möjlighet till det. För många grupper framstår den svenska naturen som svårtillgänglig och obekant. Kännedom om naturen och dess möjligheter kan vara bristfällig. Barn som saknar naturvana hemifrån vistas enligt studier i lägre utsträckning i naturen i sin närmiljö, medan barn med naturvana hemifrån har fler idéer om vad man kan göra i naturen.”

STF’s undersökning understryker det vi redan visste, men tyvärr ännu inte lyckats råda bot på. 

Den nationella studien “Svenskarnas friluftslivsvanor 2014” som Mittuniversitetet genomförde på uppdrag av Naturvårdsverket, visar upp liknande resultat. Drygt hälften av alla respondenter i den studien känner sig hindrade att utöva någon eller några aktiviteter, och anger brist på tid, som det i särklass vanligaste hindret. Men även att man saknar någon att utöva aktiviteten med, lämpliga områden och en familjesituation som främjar friluftsliv.

Enligt STFs undersökning är svenska föräldrar självkritiska när de reflekterar över vad som skulle hjälpa deras barn att tillbringa mer tid i naturen. Det enskilt främsta svaret är att familjen skulle behöva göra fler utflykter gemensamt för att hjälpa barnen att komma ut i naturen. Det gäller främst föräldrar till yngre barn i åldrarna 6–12 år.

Men här vilar även ett tungt ansvar på Regering och myndigheter att de skärper friluftspolitiken; överbryggar de socioekonomiska klyftorna och skapar bästa tänkbara förutsättningar för familjer i de socialgrupper som har det lite sämre ställt, att erhålla den information, kunskap, inspiration, vägledning, och därmed incitament som krävs för att dessa grupper ska få “uppleva kraften i att vandra, att andas in den klara höstluften eller dricka från en porlande fjällbäck” som Magnus Ling, så måleriskt beskriver känslan av natur inledningsvis i sin rapport.    

Mot bakgrund av detta är det högst illavarslande att Regeringen anser att utvecklingen av det friluftspolitiska målet “Tillgänlig natur för alla” är positiv, bland annat med hänvisning till att “kommunerna har satt upp skyltning i naturområden, använder sig av digital kommunikation (anm. text på webbplats), tryckt upp broschyrer, annonser eller kartor”. Och att målets utvecklingsriktning mot 2020 också anses positiv då “kommunerna arbetar i ökad utsträckning med information till medborgare” och att Regeringen tycker att Information om naturområden och friluftsliv verkar fungera, “då de flesta intervjuade inte upplever att de saknar information”. 

STF har hjälpt människor att upptäcka svensk natur i över 130 år, och sett ett stort gap mellan de som känner sig hemma i naturen och socioekonomiskt svaga grupper, som aldrig hittat dit.

Med den här rapporten vill STF belysa den växande naturklyftan och därmed initiera debatten kring hur vi gemensamt kan verka för att vända trenden, minska naturklyftan och åter göra naturen tillgänglig för alla. 

Naturkartan välkomnar initiativet och försöker dra sitt strå till stacken med en guide till hela Sveriges natur och friluftsliv samlad i en intuitiv och skön app. Och på så sätt fånga upp barn och ungdomar på deras villkor. 

För faktum är att hälften av alla åttaåringar har tillgång till en egen mobil och över 90 procent av tioåringarna. Tiden som ägnas åt internet ökar för varje år. År 2016 ägnade man i genomsnitt 24 timmar i veckan åt internet, lite drygt en femtedel av den vakna tiden. De som har smarta mobiler lägger mer tid på dem för varje år. År 2016 ägnade man en hel timme mer per vecka på internet via sin smarta mobil, än föregående år.

Källa: "Svenskarna och Internet 2016"

Stockholm stad lanserar Naturkarta på stortavla

Idag lanserar Stockholm stad sin naturkarta på stortavla över hela huvudstan. En aktivitet som får anses som ett historiskt vingslag. Dels för att naturen sällan eller aldrig marknadsförs på stortavlor, och dels för att tjänsten som marknadsförs är unik i bemärkelsen att man aldrig tidigare gjort så mycket natur tillgänglig i en mobil app. 

Bakom initiativet till den här lilla omvälvningen finns ingen mindre än eldsjälen tillika informatören Johan Pontén, på Stockholm stad, som utöver ovan nämnda utomhusreklam, även cyklat runt till stadens naturreservat och satt upp sina egenhändigt gjorda plastskyltar med QR-kod för nedladdning av stadens naturkarta. 

"Upptäck naturen i mobilen"

Stockholms stad, lämnar inget åt slumpen vad gäller marknadsföringen av naturen.  

“Vi vill uppmärksamma stockholmarna på den stadsnära naturen och visa att den blir ännu mer tillgänglig med Naturkartan. Det är viktigt för oss att man upptäcker de gröna värdena och nu kan få bra och fyllig information om dem direkt i sin mobiltelefon.”

— Johan Pontén, Stockholms stad

Ja, vad säger man!? Utan detta veritabla energiknippe hade Stockholm stad sannolikt stått kvar med sin i tryckta idrotts- och friluftskarta i handen, och undrat varför så få hittar ut

Hatten av för, både Johan och Stockholm stad. Två förebilder. 

Norrbottens landshövding: "Natur och friluftsliv länets viktigaste tillgångar"

I NSD idag slår Norrbottens landshövding, Sven-Erik Österberg, ett rejält slag för länets natur och friluftsliv, och menar bland annat att just "Natur och friluftsliv hör till länets viktigaste tillgångar" och att "Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag att tillsammans med kommuner, organisationer och lokala föreningar ta tillvara på de möjligheter som friluftslivet erbjuder."

Foto: Maria

Med förnyade medel från Regeringen kunde Norrbotten växla upp sina satsningar på länets natur och friluftsliv redan i början av året. Och vi har sen dess glatt kunnat konstatera hur det engagemanget oförtrutet fortlöpt med goda resultat. Men det är extra glädjande att se hur dessa satsningar är så väl förankrade på högsta politiska nivå. Och att landshövdingen i sitt inlägg menar att Länsstyrelsen nu tillsammans med kommuner och organisationer ska "fortsätta skapa förutsättningar för en blomstrande naturturism och att länets innevånare får ökade möjligheter att njuta av det natur och friluftsliv har att erbjuda".

Läs landshövdingens hela inlägg här: 

Norrbottens variationsrika natur och möjligheter till ett aktivt friluftsliv attraherar allt fler. Besöksnäringen är i dag en viktig basnäring som bidrar till sysselsättning och tillväxt. Den bidrar inte minst till att utveckla vår landsbygd. Närheten till natur och friluftsliv är också en anledning till att många väljer att bo i länet.

Friluftsliv och natur är en viktig resurs för länets utveckling även ur ett folkhälsoperspektiv. För lite motion kostar samhället uppskattningsvis 6 miljarder kronor om året genom ökade välfärdssjukdomar. I Norrbotten finns flera kommuner som sticker ut i den nationella statistiken när det gäller sjukdomar som orsakas av bland annat fysisk inaktivitet. Även psykisk ohälsa ökar i länet, inte minst bland ungdomar. Vistelse i naturen leder till ökat välbefinnande, minskad allmän stress och framför allt minskat stillasittande.

Friluftsliv är en livsstil och en självklarhet för många norrbottningar, men inte för alla. Vi glömmer lätt att friluftslivet inte är tillgängligt för en stor grupp människor som kanske saknar ekonomi, kunskap, utrustning, har funktionshinder eller helt enkelt saknar någon att utöva det med. Vi har också en stor grupp nya svenskar som kommer från kulturer där man sällan utövar friluftsliv eller där naturen till och med kan vara en farlig plats. Här kan friluftsaktiviteter skapa insyn i svensk kultur och bidra till minskat utanförskap.

Det finns många anledningar att arbeta aktivt med att främja tillgången till natur och friluftsliv även i Norrbotten, där många har naturen runt husknuten.

När det gäller besöksnäringen behöver vi arbeta med att utveckla en hållbar naturturism, förbättrad transportinfrastruktur och service.

När det gäller länets innevånare behöver vi arbeta med att tillgängliggöra friluftslivet för fler genom exempelvis förbättrad information, att tillgodose materiella behov och genom att erbjuda arrangerade friluftsaktiviteter för olika grupper. I det senare fallet spelar lokala organisationer och föreningar en viktig roll. Även tillgången till tätortsnära friluftsliv behöver utvecklas och kopplas till övrig samhällsplanering i kommunerna.

Natur och friluftsliv hör till länets viktigaste tillgångar och Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag att tillsammans med kommuner, organisationer och lokala föreningar ta tillvara på de möjligheter som friluftslivet erbjuder. Tillsammans fortsätter vi skapa förutsättningar för en blomstrande naturturism och att länets innevånare får ökade möjligheter att njuta av det natur och friluftsliv har att erbjuda.

Telia hjälper nyanlända ut i naturen med Naturkartans app

Telia och Naturkartan har initierat ett samarbete som syftar till att skapa bästa tänkbara förutsättningar för nyanlända i Sverige att hitta ut och upptäcka Sveriges natur med digital teknik.  Första sessionen idag den 28 september i Jungfrusunds friluftsområde på Ekerö. 

Ingrid Stenmark, Senior Vice President, Head of CEO Office, var en av Telias volontärer som tog nyanlända ut i naturen med Naturkartans app.

Samarbetet faller inom ramen för Telias volontärprogram som erbjuder alla anställda att använda 8 arbetstimmar per år för att genomföra en volontäraktivitet kopplad till digitalisering och inkludering.

Missionen går ut på att bjuda in nyanlända till deras närmaste naturområde, och vägleda dem ut i naturen med Naturkartans app. 

Första sessionen kommer att gå av stapeln idag i Jungfrusundsåsens friluftsområde, runt Ekebyhovs slott. Där ett 30-tal Telia-anställda hoppas på att få kunna lotsa minst likamånga nyanlända ut i Ekerös natur. 

Med denna första träff vill Telia testa att kombinera integration med digitalisering av naturen. Och kommer sedan att utvärdera hur man kan jobba vidare med detta och om man kan göra det på fler platser i Sverige. 

För mer information kontakta Anna Augustson på anna.augustson@teliacompany.com eller 070-5986277

"Full fart framåt" för Naturkartan i tidningen Friluftsliv

Nyfiken på en av grundarna till Naturkartan? Läs om både Kristofer Björkman och Naturkartan i senaste numret av Friluftsfrämjandets tidning Friluftsliv, där chefredaktör Cajsa Rännar inleder med den träffande beskrivningen "Full fart framåt."

“Sverige har massor av fantastiskt fina naturområden som alldeles för få hittar till. Med Natur- kartan kan vi hjälpa och inspirera folk att hitta ut, på det sätt som just dom har lust med, promenera, cykla, bada, grilla.”

“Man kan se på Naturkartan lite som ett friluftslivets Tripadvisor. Aktörer läg- ger in information om sina områden och användarna kan kommentera med text och bild, tipsa varandra och betygsätta. Vi vet att det man inspireras av mest är andras upplevelser. ”

Naturkartan dubbelt prisad på årets Utefest

Inte utnämnd, men likväl prisad!

Naturkartan blev prisad i dubbelbemärkelse på årets Utefest i Friluftsbyn strax söder om Ö-vik. Nomineringen av Naturkartans medgrundare till årets friluftspersonlighet ledde förvisso inte till en utnämning, men prisades likväl för sin enträgna strävan att försöka kartlägga och tillgängliggöra hela Sveriges natur och friluftsliv i en app. En utmärkelse i sig, som bara överträffades av de fina vitsord som Naturkartan-teamet fick för att ha lagt in den 12,8 mil långa Höga kustenleden, med alla dess etapper och många av de närliggande naturreservaten och Skuleskogens nationalpark, i appen.  

Tack alla naturvänner för att ni stöttar oss i vårt arbete!

Utefest och Naturkarta i Friluftsbyn

Utefest och Naturkarta lockade hundratals entusiaster ut på nya äventyr 

Naturkarta på Utefest

Trots ihållande regn så sken besökare på årets festivalplats 

Volontärer sökes till Naturkartans nya Sverige-app

Som volontär redaktör hjälper du till att kartlägga platser som den här... 

Hjälp oss att skapa Sveriges bästa friluftsguide!

Älskar du natur, friluftsliv och digitala guider? Då kanske du vill bli en av Naturkartans volontära redaktörer och hjälpa oss att skapa Sveriges bästa natur- och friluftsguide.

Ny app till hela Sveriges natur och friluftsliv...

I somras lanserade vi beta-versionen till “nya" Naturkartan med ambitionen att skapa en app (IOS eller Android) till hela Sveriges natur och friluftsliv. Appen vägleder redan idag till över 1.000 naturreservat med allt som finns att se och göra där. Och har på kort tid fått 10.000-tals nedladdningar.

....men massor av information saknas fortfarande. 

Tyvärr saknas massor av information fortfarande. Därför behöver vi din hjälp att beskriva de naturreservat och friluftsområden, som fortfarande saknar information, men som du kanske känner till bättre än någon annan.

Bli redaktör och beskriv dina smultronställen

Som ambassadör för Naturkartan blir du ackrediterad redaktör och får tillgång till tjänstens publiceringsverktyg, med vilket du enkelt kan beskriva ett eller några av de tusentals naturreservat och andra områden som finns i systemet.

Varför inte börja med ditt eget smultronställe?

Hör av dig till oss, så ser vi till att du får komma igång omedelbart.

Alla bidrag är varmt välkomna!

Hälsar, 

Kristofer Björkman (kristofer@outdoormap.com)

Emil Hellström (emil@outdoormap.com)

Miljöministern prisar Naturkartan - men det räcker inte

Det räcker inte att Miljöminister, Karolina Skog, prisar Naturkartan i samtal om framtidens friluftspolitik. Om inte samverkan blir bättre mellan Naturkartan och Sveriges kommuner och myndigheter, så kan det blir svårt att nå det friluftspolitiska målet om att göra naturen tillgänglig för alla sett ur ett informativt perspektiv.  

Miljöminister Karolina Skog prisar Naturkartan, under samtal om framtidens friluftspolitik.

Är hon inte helt fantastisk vår miljöminister, Karolina Skog!?

Mitt under rådande budgettider tar hon sig tid att kalla Naturkartan till mötte för att diskutera framtidens friluftspoltik mot bakgrund av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag - Utveckling av friluftslivet - förutsättningar för digital information om naturområden - som verket redovisade för Regeringen innan sommaren.

Ett föredömligt engagemang för friluftsfrågor som vi i branschen är oändligt tacksamma för. Och som om inte det vore nog, väljer hon att inleda vårt samtal med att prisa Naturkartan för att vara en bra guide till Sveriges natur och friluftsliv. Och menar att hon har hört mycket gott om tjänsten.

Men det räcker inte.

Trots att Naturkartan (IOS eller Android) har seglat upp som en av landets ledande friluftsguider, så tillgodoser tjänsten fortfarande inte allmänhetens fulla behov av information, inspiration och vägledning. Majoriteten av landets natur, och möjligheter till friluftsliv, saknas alltjämt. Således uppfyller tjänsten inte heller de kriterier som behöver införlivas för att den ska bidra till att nå målet om att naturen ska vara tillgänglig för alla sett ur ett informativt perspektiv. 

Under vårt samtal förklarade jag för Karolina att Naturkartan likväl har goda förutsättningar att bidra till att Regeringen når sitt friluftspolitiska mål om att göra naturen tillgänglig för alla sett ur ett informativt perspektiv. Men att det då krävs betydligt bättre gensvar från myndigheterna bland annat vad gäller vilja, ambition och intresse av att:

• Samverka och samarbeta med kommersiella aktörer som Outdoormap/Naturkartan, som att:
  • Ta fram och tillgängliggöra geografisk data för områden, leder och platser.
  • Ta fram och tillgängliggöra övrig metadata och information, som beskriver och illustrerar ovan nämnda.
• Vara delaktiga och behjälpliga i fortsatt RnD (research and development) för att kunna tillmötesgå kommersiella aktörers behov och önskemål även på längre sikt.
• Betala för (vara med att finansiera) de tjänster som Outdoormap/Naturkartan utför, som paketering och förmedling av ovan nämnda data och information.

I sin redovisning av regeringsuppdraget beskriver Naturvårdsverket sin syn på den roll- och ansvarsfördelning som krävs för att Regeringen ska kunna nå målet om att göra natur tillgänglig för alla ur ett informativt perspektiv. Och där förväntas de kommersiella aktörerna, som Naturkartan, att utveckla “paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra”. 

Vi tackar för det förtroendet, och menar att det förvisso är en klok strategi, då de kommersiella aktörerna är betydligt bättre lämpade för den uppgiften än myndigheterna. Men också riskabel strategi, då Naturvårdsverket inte fullt ut försäkrat sig om att de kommersiella företagen verkligen har de förutsättningar och incitament som krävs för att utföra arbetet ifråga, och på så sätt kan borga för att det friluftspolitiska målet nås.

Jag menar att Naturvårdsverket har byggt sin arbetshypotes i den här frågan på antaganden och spekulationer, som i mångt och mycket saknar verklighetsförankring.

För faktum är att trots att vi gör det mesta rätt just nu, så får vi varken data, information, eller uppdrag från myndigheterna, så som situationen idag ser ut. Och allmänheten saknar fortfarande fullgod inspiration, information och vägledning ut i naturen.

Min förhoppning är att Regeringen och Naturvårdsverket, tillsammans med bl a Naturkartan, nu gör allt för att nå målet om att göra naturen tillgänglig för alla ur ett informativt och vägledande perspektiv, genom att se till att:  

1. Termen “tillgänglighet” sett ur ett informativt perspektiv definieras tydligare
2. Alla inblandade är överens om såväl den definitionen som de uppsatta mål som är knutna till den definitionen. 
3. Målen är konkreta om mätbara
4. Alla berörda har tillräckliga incitament och förutsättningar att nå målen. 
5. Alla berörda börjar exekvera och samverka i frågan.

Växjö tar naturen till bioduken

Idag 1 juni lanserar Växjö sin naturkarta. Och det på bio!

- Ja, det stämmer säger, Peter Lönn, projektledare för Växjö friluftsliv, och skrattar nöjt. 

- Vi har gjort en liten introduktionsfilm (se nedan) men också en 20 sek reklamfilm som ska upp på bioduken idag och snurra hela sommaren. 

På Växjö Naturkarta "hittar du information som hjälper dig att planera din utflykt till kommunens naturreservat, friluftsområden eller andra gröna besöksmål, säger PeterOch menar att det där finns många fina inspirerande bilder och korta texter som guidar dig till bland annat ekbacken, trollskogen eller badplatsen".