Andlig kontemplation - viktigt skäl till att skydda natur

Låt denna entré-skylt till Khumbu National Park, Nepal, inspiera alla oss som på det ena eller andra sättet jobbar med Skyddad natur; att även förstå vikten av den andliga och kontemplativa dimensionen av dessa områden.

De senaste femtio åren har människan påverkat och förstört naturmiljöer i långt snabbare takt än någonsin tidigare i historien. Vi måste därför bättre värna och vårda våra skogar, vattendrag, betesmarker, skärgårdar och andra naturmiljöer.

Därför anger Miljöbalken följande skäl till att bilda naturreservat:

• Bevara biologisk mångfald
• Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer
• Tillgodose behov av områden för friluftslivet
• Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer
• Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter.

...visst finns det också andra viktiga skäl att skydda naturen?

Men visst finns det också andra viktiga skäl att skydda naturen? Som exempelvis det andliga kontemplativa skälet? Det som mina vänner och kollegor på Naturakademin, ibland benämner som “Nature Quest”; det att “förstå en större helhet, sina värderingar, stärka förmågan till närvaro och utforska sina drivkrafter”.

...att träna väl utvalda reflekterande övningar och uppleva stillhet i naturen kan vi nå en plats i oss själva som besitter vishet och djup kunskap.

Dessa fina, insiktsfulla och inte minst sakkunniga kollegor menar att för att vi verkligen kunna ska “mobilisera vår egen, men även andras energi och engagemang behöver vi närmare kontakt med våra djupare värderingar. Det ger oss möjlighet att bättre möta förändringar som sker på alla nivåer, både professionellt och i våra personliga liv, och även att hitta en djupare mening. Genom att träna väl utvalda reflekterande övningar och uppleva stillhet i naturen kan vi nå en plats i oss själva som besitter vishet och djup kunskap. Från den platsen är det lättare att finna mening och riktning att verka ifrån, både vad gäller vårt arbete och i våra egna liv.”

“...detta är en besjälad plats”

— Nils Joneborg

Och varje gång jag är ute med framför allt en av dem, Nils Joneborg, i skog och mark, så stannar han ofta upp och menar att "detta är en besjälad plats".

Så när min vän Chris M Warner, erkänt duktig alpinist och klättrade, nyligen delade en bild på Facebook med texten: “More national parks should focus on these points”, blev jag ännu en gång ställd inför det faktum hur viktig den besjälade dimensionen är av ett skyddat områden, och samtidigt i vilken försumbar utsträckning detta kommuniceras.

“More national parks should focus on these points”

— Chris M Warner

Bilden är tagen av Chris M Warner på en av hans klättringsexpeditioner, på väg in mot Khumbu National Park, som är en del av Sagarmatha (Mt Everest) området, och ett världsarv.

Området är ett hem för många sherpas, och inte minst det Tibetanska buddhister som emigrerade från Tibet för mer än 500 år sen. Och som på denna plats skapade en själslig harmoni och tillhörighet med sin omgivning - naturen - som vi stackars andligt utfattiga västerlänningar hittills inte kommit i närheten av. 

Låt oss ändra på det. 

CNV's undersökning av Naturkartans användare: Stor efterfrågan på mobil guide till nya områden

93% av Naturkartans medlemmar tycker det är viktigt till mycket viktigt att hitta nya områden på Naturkartan att besöka.

Stor efterfrågan på mobil vägledning till nya områden. Det var i korthet resultatet från CNV's senaste enkätundersökning riktad till 3200 av Naturkartans många medlemmar. En undersökning gjord på uppdrag av Naturvårdsverket för att förstå vilka behov enskilda friluftsutövare, organisationer och turismaktörer har vad gäller tillgång till användarvänlig information om naturområden för olika digitala plattformar.

Detta som en viktig del i Naturvårdsverket regeringsuppdrag som delvis handlar om att utveckla förutsättningarna i frågan i syfte att öka tillgängligheten till naturen för allmänheten och främja friluftsliv och turism. Och med förhoppning om att också kunna vaska fram några goda exempel i frågan. Huruvida Naturkartan är ett av dem, är ännu oklart, men mycket pekar på att tjänsten är på god väg, och redan nu levererar stort värde för såväl användare som professionella intressenter.

Inte färre än 224 medlemmar ägnade drygt 8 minuter vardera åt att svara på över hälften av frågorna. Och fram utkristalliserades en mycket tydlig tendens: 77% av Naturkartans medlemmar använder tjänsten på sin mobil. 93% för att hitta nya områden och upplevelser. Och 86% innan ett besök.

Det man saknar mest är fler områden och platser än vad som tjänsten idag erbjuder. Något som 88% av respondenterna tycker är viktigt till mycket viktigt.

Tjänsten fick hur som helst 4 av 5 stjärnor vid frågan om hur medlemmarna tyckte att tjänsten fungerande generellt sett.

Här kan du ta del av hela resultatet från undersökningen.

Nationellt nätverk av vandringsleder ska ge grundläggande infrastruktur för friluftsliv

Tidigare i höst fick Naturcentrum i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en kartläggning av Sveriges sk “långfärdsleder” utanför det statliga ledsystemet. Uppdraget är en del av regeringsuppdraget som syftar till att utveckla förutsättningarna för friluftslivet genom att kartlägga ledsystemet i hela landet vad gäller typer, status (skick) och ansvarsförhållanden.

Under ett webbinarium den 7 december presenterade Naturcentrum sina slutsatser med utgångspunkt från den enkätundersökning där 115 respondenter tillika representanter för 83 vandringsleder vilket motsvarar ungeäfr 800 mil långfärdsled.

Här följer några av Naturcentrums slutsatser i frågan vad gäller ansvarsförhållanden, typer, status (skick).

Ansvarsförhållanden

Naturcentrums utredning menar att svenska vandringsleder behöver långsiktiga mål och en vision!

• tydlig organisationsplan över vem som gör vad
• åtgärder för att nå målen
• långsiktigt säkrad ekonomi för skötsel och underhåll

Utredningen föreslår vidare att det införs ett nationellt förvaltningsanslag per år och km till alla vandringsleder som uppfyller vissa minimikrav i en kvalitetsstandard.

Typer

Utredningen föreslår att pilgrimsleder även fortsättningsvis bör behandlas som en egen kategori. Men för fram vikten av att alla övriga långfärdsleder, som uppfyller vissa gemensamma krav; som utgör ett gemensamt nätverk i en nationell infrastruktur för vandring, definerias med ett gemensamt varumärke och namn.

Status (skick)

Här menar Utredningen att det behövs en gemensam svensk nationell standard för ledmarkering. Och att vii inte bör var sämre än Norge i frågan. Och menar vidare att det är angeläget med en gemensam nationell kvalitetsstandard enligt följande:

Minimikrav nivå 1

• Unikt id-nummer och namn
• Fastställd sträcka
• Åtagande från huvudman
• Kontaktperson

Krav nivå 2

• Åtagande från huvudman
• Redovisning på lantmäteriets karta
• Enhetlig ledmarkering och vägvisning enligt nationell standard
• Redovisning av svårighetsgrad enligt nationell standard
• Årlig kontroll och åtgärdande av brister
• Tillgänglig karta för den som vandrar leden
• Rutiner för samråd med markägare

Utredningen föreslår att man tar fram en gemensam handbok och utbildningar för skötsel och förvaltning av vandringsleder. Detta ska utgöra stöd till kvalitetsstandarden, och att den som direkt utför arbetet även måste få anvisningar på plats och ställe.

Vidare menar utredningen att det behövs ett nationellt dataregister i gis där alla vandringsleder finns redovisade med:

• Unikt id-nummer och namn
• Fastställd sträcka
• Huvudman och kontaktperson

De som uppfyller vissa minimikrav bör alltid redovisas på lantmäteriets kartor.

Till sist redovisade Naturcentrum ett sammanfattande förslag om vision och mål i frågan enligt följande:

” Ett nationellt nätverk av vandringsleder som bygger upp en grundläggande infrastruktur för friluftsliv. Detta nätverk ska inspirera till motion, friluftsliv och naturturism. Inom ramen för nätverket ska möjlighet vandring ges för alla människor utifrån deras förutsättningar. Genom långsiktiga ekonomiska åtagande, tydlighet och gemensamma riktlinjer skapas trygghet för ledförvaltare, vandrare, turister, markägare, lokala näringsidkare och andra aktörer.”

Se det inspelade webbinariet här

Mer info om Naturvårdsverkets arbete i frågan finns här. 

Den 2 maj 2017 presenterar Naturvårdsverket resultatet av sitt uppdrag för regeringen.

Vad tycker du om Naturkartan?

Du är förmodligen en av Naturkartans 10.000-tals användare! Och det är vi så tacksamma för!

Men vad tycker du om tjänsten? Vi skulle uppskatta om du vill svara på några frågor. Det tar bara några minuter och skulle hjälpa oss att förstå hur vi ska utveckla tjänsten så att den blir så bra som möjligt för dig. 

Du som ännu inte kollat in tjänsten; gå in på Naturkartan.se, välj den naturkarta som du är intresserad av, och ladda ner appen längst ner på den sida du valt. Återkom gärna hit sen och svara på frågorna. Stort stort tack!!

Världens största havsreservat har skapats i Antarktis

Ryssland gav med sig till slut, och 24 länder kom nyligen överens om att skapa världens största marina reservat. Rosshavet söder om Antarktis kommer nu att vara skyddat från fiske i 35 år framåt, vilket innebär ett genombrott för ett utökat skydd av världens hav.

Reservatet omfattar mer än 1,55 miljoner kvadratkilometer, ock ska nu vara skyddat från fiske i 35 år framåt. I området finns över 14.000 olika djurarter, däribland pingviner, sälar och späckhuggare 

Läs mer på SVT. 

Läs också om det gigantiska marina reservat Obama grundade tidigare i år. 

Grattis! Nu har alla i Huddinge en naturkarta i fickan

I dag lanserade Huddinge sin naturkarta för mobilen! Och sällar sig därmed till den underbara skara natur och friluftsentusiaster som strävar efter att göra sin information om sitt friluftsliv så informativt, inspirerande, tillgängligt och vägledande som möjligt för allmänheten. 

Kommunen skriver i ett pressmeddelande att det ska vara enkelt att se var man befinner sig i naturen och vad som finns i närområdet att upptäcka. Deras karta (app) är såklart kostnadsfri och innehåller information om vandringsleder, badplatser, utsiktstorn, fiskesjöar och fornminnen.

Tjänsten är full av spännande läsning om Huddinges växter och djur. Man kan kommentera och dela platser och få utflyktstips direkt till telefonen.

“Vi arbetar för att fler ska ta sig ut i naturen. Naturkartan är ett sätt att lyfta fram våra tillgänglighetsanpassade leder, t.ex. Orlångens strandpromend invid sjön Orlången som invigdes i juni”

— säger Jörgen Skagerdahl, natur- och gatudriftschef vid Huddinge kommun

Tanken är att man ska fylla på med mer information allteftersom.  Fler naturområden och fler kulturella utflyktsmål. Men redan nu upplevs guiden som riktigt matig. 

“Huddinge är landets främsta naturkommun, bara en kvarts resa ifrån Stockholm. Naturkartan blir ett nytt sätt att få fler att upptäcka och njuta av kommunens naturrikedomar”

— säger Christian Ottosson (C), kommunalråd och ordförande i Natur- och byggnadsnämnden

Ladda ned Huddinges fina naturkarat för Iphone och Android.

Norsk metod bakom kartläggningen av Sveriges natur

Nu har Naturvårdsverket redovisat den metod som man valt för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv. Och det blev en norsk historia.

Tidigare i år fick Naturvårdsverket i uppdrag av Regeringen att utveckla förutsättningarna för friluftslivet bland annat genom att ta fram en metod för att kartlägga områden som har betydelse för friluftsliv. I slutet av förra månaden fick Regeringen in en redovisning av föreslagen metod. Och kanske inte helt ovantät hittade man förlagan i Norge.

“...en metod från norska Miljödirektoratet verkade ha störst potential även i Sverige...”

Naturvårdsverket säger sig ha sammanställt och analyserat en rad olika metoder för att kartlägga områden med betydelse för friluftslivet. Men resultatet visade att en metod från norska Miljödirektoratet verkade ha störst potential även i Sverige, givet att man översätter och anpassar den till svenska förhållanden.

Kort kan man säga att metoden består av följande steg:

• Arbetsgrupp bildas
• Insamling underlag
• Kartläggning
• Naturområdena värderas och klassificeras
• Digital sammanställning

“Dock ser merparten av arbetet ut att hamna hos kommunerna, som redan är hårt arbetsbelastade med mycket begränsade resurser.”

Naturvårdsverket menar att metoden är indelad i arbetsmoment som i stort sett motsvarar de som används i Sverige för grönplaner, naturvårdsplaner och liknande. Och att den är enkel och tillämpbar. Dock ser merparten av arbetet ut att hamna hos kommunerna, som redan är hårt arbetsbelastade med mycket begränsade resurser, något som Naturvårdsverket ser ut att ha tagit i beaktning. 

Naturvårdsverket menar att innan metoden kan tillämpas praktiskt i större omfattning behöver viss justering av metoden göras. Mot bakgrund av att kommuner har olika förutsättningar, resurser och kunskap för att arbeta med kartläggning och friluftsplanering. Därför avser Naturvårdsverket att arbeta vidare med metoden i dialog med kommuner.

Naturvårdsverket redovisar arbetsordningen så här:

“Kommunens arbete med tillämpningen av den anpassade metoden inleds med bildande av en arbetsgrupp som samlar in de underlag som ska ligga till grund för kartläggningen. Här kan en översyn och sammanställning av befintliga underlag behövas, liksom insamling av ny data.

Därefter påbörjas kartläggningen. Utifrån kartläggningen identifieras och avgränsas områden av vikt för friluftslivet. Eftersom områden kan skilja sig mycket åt, både vad gäller egenskaper och vilka typer av aktivitet som erbjuds, har ett antal områdestyper tagits fram. Varje enskilt område bedöms och värderas utifrån ett antal särskilda egenskaper eller värderingskriterier. Både områdestyper och värderingskriterier har anpassats till svenska förhållanden. När värderingen är genomförd klassificeras området utifrån dess betydelse för friluftslivet antingen som mycket viktigt friluftsområde, viktigt friluftsområde eller övrigt friluftsområde.”

Nytt diskussionsforum för bättre samverkan

Naturkartan har skapat ett nytt forum för professionella natur- och friluftsintressenter som vill diskutera hur man kan samverka för att göra information om natur och friluftsliv mer tillgänglig, inspirerande och vägledande för allmänheten. 

Initiativet skedde med stor inspiration från de diskussioner som Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturkartan hade med representanter från många av Stockholms 26 kommuner, under det frukostseminarium som Länsstyrelsen och Naturkartan bjudit in till för några veckor sen. Där temat var: "Hur kan vi samverka och använda ny teknik för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv tillgängligt för alla?"

Diskussionen blev livlig men konstruktiv. Och deltagarna kunde snabbt konstatera att det fanns betydligt mer att diskutera än vad man hann med under seminariets futtiga två timmar. 

“fortsätt diskussionen om samverkan i den nystartade Facebook-gruppen “Natur och Friluftsliv i samverkan””

I brist på relevanta diskussionsforum för just detta ganska specifika, men ack så viktiga, ämne, öppnade Naturkartan upp för hugade intressenter att fortsätta diskussionen om samverkan i den nystartade Facebook-gruppen "Natur och Friluftsliv i samverkan".

I skrivande stund är vi bara ett fåtal medlemmar, men varmt välkomna att ansluta er till gemenskapen. Och inte minst bjuda in de ni bedömer vara relevanta och adekvata för diskussionen i fråga. Ju fler vi blir desto intressantare diskussioner. 

Länsstyrelsens nya karttjänst bättre - men inget för friluftsfolket?

Länsstyrelsens nya karttjänst - Sveriges länskarta - med geografisk information om alla natur- och kulturreservat, har förbättrats, men mer avancerat än så blir det inte, menar Henrick Blank, som arbetat med att ta fram den nya tjänsten.

För några veckor sedan lanserade Länsstyrelsen sin nya karttjäst “Sveriges länskarta” i syfte att öka tillgången till det man kallar “allmänintressant geografisk information”, vilket i detta fall betyder information om Sveriges samtliga natur- och kulturintressanta områden Däribland alla nationalparker, natur- och kulturreservat. Inte helt olik föregångaren Skyddad Natur. Men där den nya tjänsten nu ska fungera på alla enheter som mobil, surfplatta och dator.

Idag kom ny version av kartjänsten, innehållande en rad förbättringar:    

• Kartan kan enkelt delas via ny dela-knapp. URL:en som delas är dynamisk och innehåller information om kartutbredning och tända lager.
• Kartan kan bäddas in som IFrame i HTML-kod och visa en viss kartutbredning samt tända kartlager.
• Kartans övre meny har gjorts smalare för att ge kartan mer utrymme på små skärmar.
• Man kan nu enklare stänga verktygsmenyerna genom en ny stängknapp.
• Man kan nu enklare rensa sökträffar genom en ny knapp i Sökträffslistan.

Men mer “avancerat än så har man inte planerat att göra det” menar Henrick Blank, förvaltningsansvarig för Länsstyrelsens sk Naturobjekt, och medlem i den styrgrupp, som varit den som jämte IT-enheten lett arbetet med att ta fram den nya tjänsten.

“I praktiken kommer tjänsten fungera som en karta där man fyller i sökord och sedan zoomas in till identifierat område, där man kan se utvalda ”företeelser””

“Genom att utgå från den får vi en mycket kostnadseffektiv lösning som uppfyller de krav som styrgruppen identifierade. Dessa krav var att erbjuda en sökbar tjänst (karta) som fungerar på plattor, telefoner etc och inte har några särskilda underhållskrav, dvs den hämtar info där vi ändå lagrar den. Det är ingen app utan fungerar om en vanlig websida. I praktiken kommer tjänsten fungera som en karta där man fyller i sökord (sökfunktionen kommer att utvecklas) och sedan zoomas in till identifierat område, där man kan se utvalda ”företeelser” (än ej bestämt vilka). Klickar man sedan på området kommer man till lst:s hemsida som visar info om reservatet. “ skriver Henrick i ett meddelande till närmaste berörda representanter på de olika länsstyrelserna.

Tanken är att tjänsten på regelbunden basis ska hämta information från Länsstyrelsens SkötselDos. Det skötsel-system som Natuvårdsverket också tänker sig att länstyrelserna ska mata med all allmänintressant information om natur och friluftsliv. Detta inom ramen för det uppdrag Naturvårdsverket fått av regeringen, och som dels handlar om att hitta metoder för kartläggning av natur och friluftsliv, och dels sätt att utveckla förutsättningarna att relevant information görs tillgänglig för olika digitala plattformar, i syfte att “öka tillgängligheten till naturen för allmänheten och främja friluftsliv och turism”.

“Detta i en tid.... där 75% av alla ungdomar under 25 år inte nöjer sig med sämre upplevelser än vad exempelvis Snapchat och Pokemon Go erbjuder”

Naturkartan välkomnar naturligtvis alla aktiviter som främjar friluftslivet, men har svårt att se på vilket sätt Länsstyrelsens nya karttjänst  ska tillgodose allmänhetens stora behov och önskemål om att bli inspirerade och vägledda ut i naturen? Detta i en tid där majoriteten av svenskarna inte accepterar annat än mobiltjänster i världsklass, och där 75% av alla ungdomar under 25 år inte nöjer sig med sämre upplevelser än vad exempelvis Snapchat och Pokemon Go erbjuder.  

Henrick menar docka att det heller aldrig varit avsikten att skapa en tjänst som fullt ut ska tillgodose friluftsutövarnas behov och önskemål fullt ut, utan att snarare att försöka skapa en relativt underhållsfri "bastjänst", som av nämnda skäl heller inte kommer att konkurrera med renodlade konsumenttjänster. 

Upp- eller nedkopplad i Naturen?

Snart släpper Internetstiftelsen sin årliga rapport ”Svenskarna och internet 2016”. Och Precis som förra året har vi fått en förhandstitt på den del av rapporten som handlar om sociala medier.

Användningen av sociala nätverk fortsätter att öka. 77 procent av internetanvändarna använder sociala nätverk och 58 procent gör det dagligen. De som använder sociala nätverk gör det lite drygt en timme om dagen eller 7 timmar i veckan. Och över hälften av alla internetanvändare besöker dagligen sociala nätverk i sin mobil. 86 procent av sociala nätverksanvändare postar meddelanden och 72 procent delar andras innehåll.

Naturen ser inte ut att vara något undantag. Tvärtom ser vi ett stort behov och entusiasm hos användarna att dela med sig av sina natur- och friluftsupplevelser, så till den milda grad att mobilen ser ut att ha blivit en del av själva upplevelsen.

Bra eller dåligt? Kan man fråga sig. Många av oss friluftsentusiaster är splittrade i frågan.

I en nyligen publicerad artikel “We Need to Expand Cell Coverage In National Parks” inleder författarna (Celina Kareiva and Peter Kareiva) med att skriva: “Parks are for people, and people today want to be able to share their wildnerness experience with their friends online”, och slår därmed fast artikelns tes om att mobilen har en naturlig och värdefull del av själva upplevelsen.

Vi på Naturkartan som jobbar hårt för att folk ska hitta ut i naturen, och på så sätt komma närmare sig själva, må bättre, kanske få nya perspektiv och värderingar, vi tror också att mobilen använd på rätt sätt kan både inspirera, vägleda och informera användarna till en rikare naturupplevelse. Och att användarna själva måste kunna ta ansvar för när de bör och inte bör användas.

Artikelförfattarna tycker det är hög tid för förvaltarna av Nationalparker och andra skyddade naturområden att tjäna användarnas intressen i frågan, med 3G/4G-master, WIFI hot spots, etc. Och vi ser möjligheter till liknande utveckling i Sverige.

Unik samverkan mellan kommuner och länsstyrelse skapar regional friluftsguide

Förra veckan bjöd Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturkartan in representanter från alla Stockholms 26 kommuner till frukostseminarium på temat hur vi kan samverka för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv mer tillgängligt.

Efter två timmars presentationer och därpå följande diskussion kunde man konstatera att det dels rådde stor samsyn kring en del fundamentala frågor om hur man bäst kan samverka, och dels att seminariet i sig blev ett fint exempel på just samverkan.

Vad gäller samsynen på hur vi kan samverka för att göra information om Storstockholms natur och friluftsliv mer tillgängligt...

• Man var överens om att värdet för användaren markant ökar om man slår samman all information från länets natur- och friluftslivs-intressenter som kommuner, länsstyrelsen, m fl, till en tjänst i syfte att informera, inspirera och vägleda allmänheten till länets totala utbud av natur och friluftsliv.   
• Man var positiv till att information om platser, områden och leder, tas fram i samverkan mellan intressenter.
• Man ansåg det rimligt att den som äger och/eller förvaltar en plats, område eller led, också bör kunna ta ägarskap över den. Och även överlåta ägerskap till bättre lämpad.
• Man var positiv till att låta användarna vara med och bidra med information (både skapa ny information och editera befintlig), givet att användarna är ackrediterade och informationen i fråga först valideras (kvalitetsäkras).
• Man tyckte att det vore bra med fler forum där man kan fortsätta samverka i bemärkelsen få inspiration, kunskap, och information av varandra arbeten. 

3 km till skyddad natur - långt eller kort?

För en tid sen kom SCB ut med ny statistik över hur långt resp kort den genomsnittlige svensken hade till skyddad natur. Ca 3 km visade det sig. För gotlänningarna och örebroarna så var det bara 1,8 km, tätt följt av stockholmarnas 2 km.

Naturvårdsverket vinklade detta till något positivt i sitt pressmeddelande “Många har nära till skyddad natur”. Och även om Naturkartan gladeligen sjunger med i lovsången, så kan man inte låta bli att fundera över huruvida 3 km är långt eller kort?

Med tanke på hur viktig den skyddade naturen är för människors friluftsliv och välmående, så känns 3 km plötsligt ganska långt bort, i synnerhet mot bakgrund av att tidsbrist är det i särklass största hindret för friluftsliv, hämtat ur rapporten “Friluftsliv för alla”, där även brist på transport nämns som ett av de sju största hindren.

En annan aspekt värd att beakta är det faktum att hela ca 75 procent av naturreservatens areal ligger i fjällvärlden. Och nästan 85% av reservatens landyta finns i blott tre(!) län: Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Alltså extremt långt bort från 93,5% av befolkningen som inte bor där.

4300 naturreservat ojämnt fördelade över Sverige. 

9,9 miljoner invånare ojämnt fördelade över Sverige. 

Så i en tid där konkurrensen om den åtråvärda marken i de ca 2000 tätorterna (där 85% av invånarna bor, men vars areal bara är 1,3% av den totala) är stenhård, så ska vi glädjas åt att Naturvårdsverket ändå oförtrutet fortsätter att skapa fler reservat, och själva gör bedömningen att antalet naturreservat kommer att dubbleras, från drygt 130 till runt 300 naturreservat per år.

62% av svenskarna: Naturreservaten viktiga för friluftslivet

Hela 62% av Sveriges befolkning* tycker det är vitktigt att skydda naturen att kunna utöva friluftsliv där. Det visar Naturvårdsverkets senaste undersökning om vad befolkningen anser om skyddad natur. Frågorna ställdes till slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 75 årde som känner till Naturvårdsverket, vilket är 95 % av befolkningen. 441 personer* svarade. Nästan samtliga respondenter (92%) tyckte det var viktigt att skydda naturen generellt sett.

Detta är en i raden av undersökningar och rapporter som bekräftar hur viktig den skyddade naturen är för människans väl och ve, och således också hur viktigt det är att vi mobiliserar gemensam kraft för att ge allmänheten bästa möjliga förutsättningar att komma ut i naturen.

I tidigare rapporter som Naturvårdsverket har tagit del av, som ”Allmänhetens syn på och relation till skogen” av Kairos Future AB samt ”Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa” av Nils Uddenberg vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, framgår det att fyra av fem i Sverige tycker det är viktigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark. Och att man upplever sig avspänd och harmonisk av att vistas i naturen.

Mot bakrund av detta är det oerhört glädjande att Regeringen i sin proposition 2016/17 Höständringsbudget för 2016 föreslår att skydd av värdefull natur ska öka med 250 msek. Och att Naturvårdsverket nu på allvar gör allt för att nå de friluftspolitiska målen, inte minst mot bakgrund av det magra resultatet från halvtids-uppföljningen av målen, som skedde för snart ett år sen.

Nya förutsättningar från Instagram: Inga Instagrambilder på Naturkartan

Instagram har nyligen ändrat förutsättningarna för tredje-part-tjänster som Naturkartan att använda “deras” bilder som hittills. Det innebär att Naturkartan inte längre kan visa bilder från Instagram längre. 

“Vi har vetat om att Instagram skulle ändra förutsättningarna, men hade inte förväntat oss att det skulle drabba oss, så som det nu gör, säger Emil Hellström, Naturkartans produktägare. ”

I skrivande stund undersöker vi våra möjligheter att fortsätta använda Instagrams bilder, men har ännu ingen bra lösning.

Naturkartan har en uttalad strategi att jobba med alla de sk öppna källor till information, som kan ligga till grund för att inspirera och vägleda folk ut i naturen. Däribland Instagram, Flickr, Wikipedia, m fl.

Vi hoppas att vi kan återkomma inom kort med en alternativ lösning för att få in Instagram-bilderna inom kort igen.

Tyresta för iPhone, baserad på Naturkartan

Ladda ner appen i app store

Tyresta för Android, baserad på Naturkartan