Trafiken bara ökar - 68% fler användare av Naturkartan

användare#1.png

Naturkartans trafik fortsätter att öka. Från årsskiftet har antalet användare ökat med hela 68% jämför med föregående år, från 102.000 till nära 172.000 användare (fram till 11 maj). Apparna har nu totalt 140.000 nedladdningar, varav Naturkartans app står för 30.000.

Allt pekar på att behovet av mobil digital inspiration och vägledning i naturen är mycket stort, och kommer att växa.

Olofström Sveriges friluftskommun 2019

I stenhård konkurrens med flera andra tungt meriterade friluftskommuner tog den lilla Blekinge-kommunen Olofström till sist hem segern som Sveriges friluftskommun 2019 med motiveringen:

“Olofströms kommun har genomfört en omfattande samverkansinsats genom medborgarforumen ”Påverka friluftslivet och naturvården” och genom workshopen ”Skolnära skogar”. Arbetet blev en spännande process där invånare, föreningar, organisationer och pedagoger från kommunens skolor och förskolor deltog. Hela processen dokumenterades och därefter skapades ett naturvårds- och friluftsprogram.”

Image 2019-05-20 at 9.30.04 PM.png

Grattis Olofström!

– Det är många kommuner som visar på stora förbättringar i år och flera når maxpoängen, det är väldigt glädjande. Vår förhoppning är att priset och undersökningen ska stimulera till aktivt och planerat arbete för friluftsliv, säger Ingela Hiltula, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Sveriges friluftskommun baseras på en årlig undersökning om kommunernas arbete med friluftsliv. Undersökningen ställer frågor om planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv. I år deltog 223 av Sveriges 290 kommuner i undersökningen som genomförts varje år sedan 2010.

Naturvårdsverket menar att svenska kommunerna har en nyckelroll för friluftslivet och arbetet ger möjligheter för människor att ta sig ut i naturen och må bra.

För att få utnämningen Sveriges friluftskommun ska kommunen arbeta långsiktigt med friluftsliv. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare att välja en aktiv fritidssysselsättning utomhus.

Förutom Olofström fick Jönköping, Kalix, Leksand, Ludvika, Piteå, Sundsvall och Örebro maxpoängen 32 i undersökningen. Sundsvall som var förra årets friluftskommun håller sig alltså kvar i toppen. Många kommuner i undersökningen uppnår goda resultat jämfört med tidigare år. Den kommun som har förbättrat sig mest under de senaste tre åren är Orust kommun, följt av Laxå och Värnamo.

Hela jordens “Wood Wide Web” kartlagd

Kan träd verkligen kommunicera med varandra? Den frågan kittlade många av oss redan som små barn. Att svaret dessutom var “ja” gjorde ju inte saken mindre magisk. Nu kanske euforin har lagt sig en smula, men intresset och nyfikenheten består alltjämt.

Vi har sedan länge vetat att den vegetativa och mångfacetterade delen av svampen, Mycel, bildar mycket stora nätverk under jorden, som såväl träd som andra växter använder sig av för att kommunicera med varandra.

Svampexperten Paul Stamets listade ut detta redan på 1970-talet, och kallade Mycelinet "Jordens naturliga internet" i ett TED-talk 2008. Något som givit upphov till en rad diskussioner, debatter och artiklalr på temat.

BBC skrev en spännande artikel om detta för ca fem år sen med rubriken: “Plant s talk to each other using an internet of fungus”, och lät illustrera miraklet med denna pedagogisk video.

Den som vill veta mer om detta fenomen kan gräva sig djupt ner i detaljerna och den ansenliga mängd skrivelser och teorier på temat.

Men nytt är att forskare nu lyckats i någon mån kartlägga hela jordens extremt mångfacetterade Mycel-nät - Wood Wide Web - med utgångspunkt från en enorm databas innehållande över 28.000 trädarter i 70 länder. Där en av nyckelspelarnra är ekologen Thomas Crowther, på ETH, i Zürich i Schweiz, som sedan 2012 samlat på sig mycket av denna data från myndigheter och enskilda forskare. År 2015 lyckades han kartlägga trädens globala utbredning och rapporterade att jorden har cirka 3 biljoner träd.

Lite kuriosa: För att bättre förstå vidden av dessa enorma och komplexa nätverka av Mycel, så uppstod år 2000 en förunderlig skogsdöd i Malheur National Forest i USA, där orsaken till sist visade sig vara ett gigantiskt nät av Mycel, av honungsskivlingsarten “A. ostoyae”, som sträckte sig över 880 hektar, med en uppskattad ålder av minst 2 400 år och en vikt av cirka 600 ton. Än idag räknas svampen med dess Mycel som världens största kända organism.



Vi ses den 22 maj - viktigaste dagen på året!

Biologiska mångfaldens dag är den symboliskt viktigaste dagen på året, när biologisk utarmning, massutrotning och klimatförstörelse, på god väg att hota allt mänskligt liv på jorden.

bird-s-eye-view-deforestation-high-1268076.jpg

Biologiska mångfaldens dag utlystes år 2002 av FN:s sekretariat för konventionen om biologisk mångfald (CDB) och infaller den 22 maj i syfte är att uppmärksamma och slå vakt om naturens mångfald. Tyvärr med begränsat genomslag i Sverige där meningslösa dagar som Kanelbullens dag ser ut att få större uppmärksamhet.

Men för ett par år sen sägs naturhjältar som Rebecka Le Moine, Naturskyddsföreningen och Erik Hansson, Natursidan, ha tagit initiativ till att lyfta upp dagen på agendan, något som fått mängder av andra entusiaster att arrangera 100-tals främjande aktiviteter runt om i landet. Något vi är dem evigt tacksamma för, då få saker är så viktiga just nu som den biologiska mångfalden, då den utgör grogrunden till allt mänskligt liv på jorden.

En miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas

För bara några veckor sen slog rapporten från FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald (IPBES) ner som en bomb på våra frukostbord, med det närmaste chockerande budskapet att en (1) miljon växt- och djurarter riskerar att utrotas de kommande decennierna, och att utrotningstakten idag är hela tio till hundra gånger snabbare än vad den varit någon gång under de senaste tio miljoner åren.

Med anledning av den rapporten skriver SVD m fl att vi nu är inne i en ny fas av massutrotning, efter den tidigare som “skedde för 66 miljoner år sedan, när en asteroid svepte bort en majoritet av jordens arter, bland annat dinosaurierna”. Något som får anses som ett av de största hoten som mänskligheten nu står inför, då forskarna menar att “vi människor är helt beroende av naturen för att överleva som art”.

vi människor är helt beroende av naturen för att överleva som art

– Vi eroderar själva fundamenten till våra ekonomier, livsmedelssäkerhet och vår livskvalitet över hela jorden, säger en av rapportförfattarna, Robert Watson, till nyhetsbyrån AFP.

Ohållbar livsmedelsproduktion

Rapporten bygger på nära 15.000 olika studier och andra rapporter runt om i världen, och pekar på att det framför allt är vårt ohållbara jordbruk och djurhållning som är tjuven i dramat. Det sägs att ca 75% av mark- och 66% av havsområdena har "väsentligt förändrats" mycket beroende av människors ohållbara livsmedelsproduktion, enligt IPBES-rapporten. Och att spannmålsproduktion och djuruppfödning upptar hela 33% av jordens yta och 75% av dess sötvattenresurser.

Den biologiska mångfalden borde stå högst upp på den globala agendan vid sidan av klimatet
— Anne Larigauderie, IPBES: s verkställande sekreterare

“Den biologiska mångfalden borde stå högst upp på den globala agendan vid sidan av klimatet”, säger Anne Larigauderie, IPBES: s verkställande sekreterare vid en presskonferens den 6 maj i Paris, när rapporten släpptes och tillägger: "Vi kan inte längre säga att vi inte visste".

Att skydda naturen är det överlägset viktigaste verktyget för att kunna upprätthålla en någorlunda rik biologisk mångfald.

Målet att skydda minst 17% av jorden innan 2020

De så kallade Aichi-målen (inom CBD) som antogs 2010 kräver bl.a. att länderna ska se till att minst 17% av alla land- och sötvattensområden samt 10% av kust- och havsområden bevarade genom ett system av skyddade områden fram till år 2020. I Sverige har cirka 13% av landytan hittills skyddats i någon form. Alltså fortfarande en bit kvar.

Men 33% av världens skyddade områden är hotade

Mot bakgrund av detta är det alltjämt oroande att få in andra rapporter pekar på en utveckling åt det diametralt motsatta hållet. För ett år sen släpptes bland andra en rapport i den vetenskapliga tidskriften Sience, som visade att 6 miljoner kvadratkilometer (32,8%) av världens skyddade områden är hotade av människors ekonomiska intressen. Och hela 55% av de områden som skyddades innan FN’s konvention om biologisk mångfald (CDB) befästes 1992.

Men låt oss inte nedslås. Det finns insatser som ger hopp. En av dem kommer från den schweiziska affärsmannen tillika miljökämpen och filantropen Hansjörg Wyss, vars stiftelse donerade en (1) miljard dollar i syfte att skydda och bevara hela 30% av planetens yta i dess naturliga tillstånd innan 2030, inom ramen för “Wyss campaign for nature”.

“I believe that to confront the global conservation crisis, we need to do far more to support locally-led initiatives that conserve lands in the public trust, so that everyone has a chance to experience and explore the wonders of the outdoors.” säger Hansjörg.

Vi ses den 22 maj!

Så låt oss “gå man ur huse” den 22 maj, och på så sätt följa Erik Hansson, Hansjörg Wyss, och alla andra hjältar, och inte minst våra egna hjärtan, för att slå vakt om något av det finaste och viktigaste vi har - den biologiska mångfalden.

Här finns listan på flera hundra aktiviteter runt om i landet. Naturkartan kommer finnas på plats i några av Stockholms finaste reservat. Vi ses där!






90% nöjda kunder - men mycket kvar att förbättra

Naturkartans årliga kundundersökning är genomförd och sammanfattningsvis är över 90% av respondenterna mycket nöjda eller nöjda med tjänsten, men förbättringar krävs på en rad punkter.

Image 2019-05-15 at 1.28.48 PM.png

Det visade sig att Naturkartans kunder använder tjänsten för att göra informationen om deras natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för såväl allmänhet som besökare, precis som syftet är. Och att tjänsten mycket väl tillgodoser deras behov i den frågan.

Enligt undersökningen värdesätter de funktioner som främjar samverkan mellan dem och andra intressenter. Och de tycker det är viktigt att vara en del av Naturkartans nationella friluftsguide (app och webb), då de bedömer att det gynnar användarna.

appen visade sig vara mycket viktig för kunderna

Även mobil-appen visade sig vara mycket viktig för kunderna då många anser att användarna föredrar appen framför webben. Därtill anser våra kunder att deras målgrupp (invånare, besökare, m fl) tycker Naturkartan är en bra tjänst.

Men det som gladde oss nästan mest är att nära 90% av kunderna är mycket nöjda eller nöjda med vår support och vårt bemötande, då detta är en stor hjärtefråga för oss på Naturkartan.

Image 2019-05-15 at 1.29.30 PM.png

Mycket kvar att förbättra…

Med det sagt så har vi också fått ta del av en hel del konstruktiv kritik. Kunderna är i allmänhet nöjda med tjänstens publiceringsverktyg, där 55% tycker att det är bra och 21% t o m mycket bra. Men av kommentarerna att döma så är man mer kritisk. Många tycker inte att verktyget är så användarvänligt som man skulle kunna önska. “Krångligt” är ett ord som tyvärr återkommer lite för ofta i kommentarsfälten. Dessutom saknar verktyget en hel del funktioner anser knappt 60% av respondenterna.

Vidare så är man (85%) ok med med det antal användare, besökare, nedladdningar, som tjänsten genererar, men bara 15% är riktigt nöjda, vilket enligt kommentarerna har att göra med att de inte har sett något statistik(!)

Slutligen är de allra flesta kunderna (82%) ok med priset för tjänsterna, men bara 18% tycker det är lågt. Men det kanske är en självbevarelsedrift?


Undersökningen gick ut under mars månad till knappt 60 av våra kunder och genererade en svarsfrekvens på drygt 50%.

Ladda ner resultatet av undersökningen, rensad från alla individuella svar.

Med hänseende till GDPR i syfte att respektera enskildas rätt till skydd av personuppgifter, lagras eller visas här inga personliga uppgifter.





Naturkartan ännu bättre med 20 nya funktioner

Under hösten 2018 fick Naturkartan in flera stora och nya uppdragsgivare, med höga ambitioner och nya krav på hur tjänsten bör se ut och fungera. För att tillgodose såväl deras som våra befintliga kunders önskemål gick vi in i ett intensivt utvecklingsskede som varade hela vintern och en bit in på våren.

Nu - äntligen - har vi nöjet att presentera 20 nya funktioner som gjort tjänsten ännu bättre.

Mapbox gav bättre prestanda. Karttjänsten harmoniserar betydligt bättre med såväl listan som filtret av platser, områden och leder, vilket har förbättrat användarupplevelsen markant, speciellt när webbtjänsten används i mobilen.

Mapbox gav bättre prestanda. Karttjänsten harmoniserar betydligt bättre med såväl listan som filtret av platser, områden och leder, vilket har förbättrat användarupplevelsen markant, speciellt när webbtjänsten används i mobilen.

Ny kartplattform

Den riktigt stora förändringen rör övergången från Google Maps till Mapbox på Naturkartans webb. Google Maps som tidigare medförde en rad olika mervärden, började istället begränsa våra möjligheter att leverera bra användbarhet och användarvänlighet. Lägger man därtill Googles chockhöjning av priset för användningen av deras karta, så blev ett byte av kartplattform helt enkelt nödvändigt.

Mapbox karttjänst har betydligt bättre prestanda. Vi hoppas att ni själva märker hur mycker mer precis, distinkt och omedelbar tjänsten är vid användning. Karttjänsten harmoniserar betydligt bättre med såväl listan som filtret av platser, områden och leder, vilket har förbättrat användarupplevelsen markant, speciellt när webbtjänsten används i mobilen.

Naturkartans GIS/CMS har blivit ännu lite bättre.

Naturkartans GIS/CMS har blivit ännu lite bättre.

Bättre filter

Det är nu betydligt enklare och mer intuitivt att filtrera fram exakt den kombination av aktiviteter och faciliteter du vill se, och sen växla över till listan för att se resultatet av det du sökt efter både där och på kartan.

På tal om filter så visas nu bara de kategorier som är relevanta för den guide (eller län) som avses. I appens filter anges nu även hur många aktiviteter och/eller faciliteter som finns i guiden (eller länet) i fråga. Med en större mer framträdande siffra, har vi också försökt att visa tydligare hur många och vilka filter som är valda, i själva kartvyn.

Nya kategorier

Dessutom har vi passat på att lägga till några nya och efterlängtade kategorier som promenad, park, djurskyddsområde, uthyrning, service, dricksvatten och bastu.

Nytt mätverktyg för valfri sträcka

Med Mapbox har vi också implementerat ett helt nytt mätverktyg, som tillåter användaren att plotta ut exakt den sträcka som användaren vill få längden på. Nu är det betydligt enklare att se hur långt det är kvar till exempelvis rastplatsen. Även funktionen för “din position” framträder nu mycket tydligare.

Snyggare höjdkurvor

Dessutom har vi även förbättrat visualiseringen av ledernas höjdkurvor. Klicka på en led, och se hur fint ledens kurva nu växer fram, samt hur den dynamiskt ändras när man går vidare till en annan led. Passa även på att dra med datorns mus längs med kurvan, så ser du en markör som rör sig längs med leden på kartan, vilket ger dig en god blick över var de lite tuffare backarna finns på leden.

Fler färger på leder och områden

Många kunder väljer att visa upp sina leder med den förvalda och bruna färgen, men som bekant går det även att välja andra färger. Nu har vi fyllt på färgpaletten med lila och orange. Även gränserna för områden går att få i andra färger. Som ett litet test kan man nu exempelvis sätta guldkant på nationalparkernas gränser :-)

Bättre sök med kommuner och områdes-taggar

En av de kanske viktigaste funktionerna på Naturkartan är själva söktjänsten. Den är såklart intimt förknippad med filtret, men omfattar även alla sökningar i fritext. Nu har vi uppgraderat tjänsten för fritextsökningar så att de även omfattar dynamiskt skapade och sökbara “taggar”. Vilket i praktiken innebär att du kan tagga upp ett urval av områden, leder och platser, att tillhöra ett givet namn, utan att namnet finns i dess fritext.

Vidare har vi nu även utökat en geografiska indelningen till att, utöver län, även omfatta kommuner, vilket betyder att man nu också kan se vad som finns att se och göra i en specifik kommun. Hittills har ju “guiden” fyllt mycket av den funktionen, då många kommuner valt att just samla och paketera sin kommuns natur och friluftsliv på så sätt. Men det blir allt vanligare att en kommuns friluftsliv är så mycker mer omfattande än vad kommunen själv känner till och förmedlar i sina guider.

Snabbare väg till närliggande platser

Även appen har förbättrats på flera sätt. Bortsett från den nya filterfunktionen, som vi nämnde ovan, så har vi valt att lyfta fram såväl kartan som de närliggande områdena, lederna och platserna. Så om du exempelvis har hittat ett intressant friluftsområde, räcker det med att du skrollar ner lite på den sidan, så ser du allt som finns eller ligger i närheten av det området.

Hela leden visas vid in-zoomning

Men den kanske största och mest värdefulla uppdateringen av appen (både IOS och Android), är att alla områden och leder successivt paketeras upp och visas i sin fulla omfattning, när man zoomar in på kartan. Det innebär att användaren på ett mycket överskådligt sätt ser vad alla leder och stigar börjar, slutar, och breder ut sig i förhållande till varandra. Tjänsten är helt ovärderlig för den som vill kunna planera sin vandring i lite större stignät.

Ny avståndsmätare, helskärm och bättre vägbeskrivning

Har du en iPhone så har du dessutom fått en nya avståndsmätare samt möjlighet att, med en liten “finger-touch” på skärmen, få fram kartan i helskärm. Och för att hitta rätt, kan du nu välja både Googles och Apples tjänster för vägbesrkivning.

Besöksnäringen på kartan med Google My Business

Nu finns det äntligen möjlighet för besöksnäringen att etablera sina respektive verksamheter på Naturkartan. För att göra det så relevant, enkelt och effektivt som möjligt, har vi valt att använda Google My Bussines som en utgångspunkt, vilket betyder att Naturkartan automatiskt hämtar viktig information om näringsidkaren, som kontaktuppgifter, öppettider, etc, från Googles API.

Språkstödet utökas med polska

För att ännu fler internationella besökare ska hitta till den svenska naturen har vi lagt till polska som ytterligare ett språk i raden av övriga språk som svenska, engelska och tyska.

Nytt API för export av data och information

Nu har det blivit ännu enklare att hämta data från Naturkartan. Vårt nya API gör det möjligt för våra kunder (och ev andra intressenter) att exportera (sin) data och information från Naturkartan att användas i andra spännande sammanhang.

Bädda in Naturkartan på er egen webbplats

En tilläggstjänst som många av våra kunder längtat efter är att kunna bädda in sin naturkarta på sin egen webbplats. Nu är också det möjligt! Åtminstone karttjänsten med tillhörande lista och filter av alla aktiviteter och faciliteter som erbjuds. Och enkelt är det också; bara att klistra in ett stycke kod. Integrationen är helt sömlös och responsiv för bästa tänkbara användarupplevelse.

Uppdaterad terrängkarta

Många webbtjänster som använder Lantmäteriets terrängkarta har haft bekymmer med att hålla kartan uppdaterad, bland annat mot bakgrund att kartdatan består av tre miljoner sk “tiles” (brickor) som sammantaget väger 37 GB. Nu har vi ändrat inställningarna i vårt system så att hela terräng- och fjällkartan uppdateras åtminstone en gång i halvåret, med möjlighet att när som helst gå in och ändra enskilda “tiles”, så att de överensstämmer med verkligheten.

Digitala besöksräknare

När detta skrivs är vi i full färd att färdigställa våra digitala besöksräknare. Hittills har de fysiska besöksräknarna varit det enda sättet att få en ungefärlig siffra på hur många som har besökt ett givet område, gått en led, osv. Men ni som har jobbat med dessa räknare vet hur dyra och nyckfulla dessa mätare är, i synnerhet för lite större områden och längre leder, där entréerna och vägarna är oräknliga.

Med den digitala räknaren kan man att sätta ut hundratals virtuella punkter (sk geo fences) på kartan som sen automatisk räknar alla som passerar just dessa punkter. För att man ska bli räknad, krävs att man har tillåtit appen att använda ens position (vilket även krävs för att se sin egen position på kartan).

Ny design, rikare artiklar och mini-guider

Något som också är på gång och kanske har lanserats när ni läser detta är en helt ny design av webben, möjlighet att skapa rikare artiklar och inte minst sk mini-guider, som ex kommunens fem bästa badplatser, användarnas sju favoritområden; osv.





Jippi! 200 nya miljoner - men hur långt räcker dem? Och vart går pengarna?

Kungsleden får fortsatt underhåll. Fotograf: Anette Andersson

Kungsleden får fortsatt underhåll. Fotograf: Anette Andersson

När riksdagen antog M-KD:s budget för 2019 så minskade anslaget till Naturvårdsverket med 40 procent – vilket motsvarar en nedskärning på 2,7 miljarder kroner, säger Naturvårdsverkets generaldirektör, Björn Risinger till SVT. Beskedet kom som ett dråpslag för alla som jobbar med och värnar om naturvård och därtill hörande friluftsliv, inte minst inom Länsstyrelserna.

Inför den årliga fördelningen av medlen, tvingades Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket, meddela närmast berörda att:

− Vissa satsningar upphör och inom andra delar sänks ambitionerna. För närvarande finns det till exempel betydligt mindre medel till att ersätta markägare vid skydd av värdefull natur och mycket av årets medel är uppbundna i redan tecknade avtal.

Men tillade i ett pressmeddelande tidigare i år att:

− Vi har nu en regering som håller på att forma sin inriktning och vi ser i januariöverenskommelsen skrivningar som indikerar tillskott på medel.

Och - mycket riktigt - i helgen meddelade Regeringen att man, som en del av det så kallade Januariavtalet, ändå skjuter till 200 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för olika åtgärder för värdefull natur. Förvisso inget jättebelopp i relation till det man förlorade, men likväl ett efterlängtat tillskott och därtill en förhoppning om ljusare tider.

Pengarna kommer framför allt att gå till att anlägga och säkerhetställa våtmarker, men även till att upprusta och underhålla fjälleder, vars anslag minskade med hela tio miljoner i M-KD-budgeten.

Vad gäller sistnämnda, så finns det all anledning att ge Svenska turistföreningen stor cred för det, då de i ett öppet brev - med nära 24.000 namnunderskrifter - adresserat miljöminister Isabella Lövin krävde “att regeringen i ett första steg återställer stödet till fjällederna till tidigare nivå och i nästa steg ökar finansieringen för att garantera att Sveriges fjälleder hålls öppna för alla, även i framtiden!”

– Vi kan inte acceptera att eftersatta broar inte rustas upp eller att rastskydd inte renoveras samtidigt som intresset för fjällvandring och turskidåkning ökar. Därför är det mycket glädjande att regeringen vill öka budgeten för ledunderhåll, säger Magnus Ling, VD på STF.

Men tillägger i en intervju i SVT:

– Men vi slutar inte med detta utan kommer fortsätta bevaka att denna tillfälliga höjning inte försvinner inför 2020 års budget.

Och det är inte säkert att pengarna kommer till sin fulla rätt, menar Ulf Silvander, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv, och säger att det finns ett par hakar; dels att Regeringens budget först måste godkännas av riksdagen och dels att man inte säkert vet att Naturvårdverket kommer att prioritera friluftsliv och fjälleder.

Allt beror på hur Naturvårdsverket prioriterar

– Det fanns tidigare ett anslag för att informera om allemansrätten (finansierat av detta anslag). Kommer vi att få sådana medel? Allt beror på hur Naturvårdsverket prioriterar, om inte regeringen skickar med några ”hintar” om vad man vill med anslagshöjningen, säger Ulf.

Läs mer i STF’s och Regeringens pressmeddelande.




Ny rapport från Naturvårdsverket: 9 av 10 använder mobilen i friluftslivet

Av Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenska folkets friluftsvanor framgår att hela 86 procent av respondenterna har en egen smartphone, som de använder för att fotografera, orientera sig, dela sina upplevelser samt skaffa information inför och under vistelsen. Trots det saknar upp emot 30% av respondenterna information om friluftslivets utbud och möjligheter. Vilket tyder på att informationen ännu inte hittat till mobilen.

iphone-smartphone-mobile-hand-screen-apple-844392-pxhere.com.jpg

Naturvårdsverkets nationella undersökning av svenskarnas friluftsvanor genomfördes i höstas av turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet, och gick ut till 21 000 svenskar varav 7700 svarande.

I jämförelse med motsvarande undersökning som Naturvårdsverket gjorde 2014, så har inte så värst mycket ändrats, på gott och ont.

I stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form. Men fortfarande mestadels på helger och längre ledigheter. Hela 80 procent säger sig vara ute i naturen ganska eller mycket ofta på längre ledigheter, medan motsvarande siffra för vardagar ligger alltjämt kvar på relativt låga 50%.

...i stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form. Det är betydligt fler som är ute i naturen på helger och under längre ledigheter, jämfört med vardagar
— Peter Fredman, professor vid turismforskningscentret ETOUR
IMG_4897.jpg

Vanligast är “det relativt enkla friluftslivet” som vistelser ute i skog och mark, utomhusbad, trädgårdsarbete och cykling. Nästan alla av de svarande har varit ute i skog och mark för att få en naturupplevelse eller tagit en promenad, åtminstone någon gång under året.

Vad värre är att drygt hälften av alla svenskar (54%) menar att de inte har kunnat utöva någon eller några friluftsaktiviteter i den omfattning som önskats då de upplevt hinder för det.

Det absolut vanligaste hindret är brist på tid. Men var och varannan (25-35% av respondenterna beroende på typ av aktivitet) säger sig även sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter, vilket är häpnadsväckande i ett sånt exceptionellt väl utvecklat informationssamhälle som Sverige är.

25-35% av respondenterna säger sig sakna information om friluftslivets utbud och möjligheter
[0455ee346ff18e1a7d1aadca369df919]_Image%202019-04-07%20at%2012.51.18%20PM.png

Av Internetstiftelsens (IIS) årliga rapport “Svenskarna och Internet 2018” framgår att 90% av alla svenskar över 12 år har en egen smart mobil, och en överväldigande majoritet av dem använder den som huvudsaklig källa till inspiration, information och vägledning.

86 procent har en egen smartphone som de använder för att skaffa information om friluftsliv

I ett tidigare blogginlägg proklamerade Naturkartan för att information om natur och friluftsliv inte är något undantag. Ett påstående som nu med emfas befästs i Naturvårdsverkets rapport, där hela 86 procent av respondenterna visade sig ha en egen smartphone, som de använder för att fotografera, orientera sig, dela sina upplevelser samt skaffa information inför och under vistelsen.

På frågan hur ofta de svarande brukar använda sin smartphone i friluftslivet så svarande...

  • 92% - fotografera eller filma

  • 77% - orientera mig (kartor, gps, etc)

  • 72% - dela min upplevelse med andra (sociala medier, sms, e-post, etc)

  • 72% - skaffa information inför vistelsen utomhus

  • 68% - skaffa information under vistelsen utomhus

Image 2019-04-07 at 12.51.50 PM.png

Trots att nästan alla svenskar har tillgång till en smart telefon, och dessutom använder den för att få information om friluftslivet såväl innan som under besöket, så menar många att bristen på information utgör ett stort hinder till att utöva friluftsliv.

Med det sagt, är det svårt att dra någon annan slutsats än att många av de tjänster som syftar till att förmedla information om friluftslivets utbud och möjligheter ännu inte hittat till mobilen, och eller att de inte tillgodoser respondenternas behov i frågan.

Något vi alla bör ta på största allvar, då betydelsen av ett rikt friluftsliv inte nog kan underskattas. Inte minst mot bakgrund av att två tredjedelar av respondenterna menar att utomhusvistelser gör vardagen mer meningsfull; att hela 90% är helt eller delvis eniga i påståendet att friluftsliv är positivt för deras hälsa och att nästan hälften av dem säger att tillgång till friluftsliv har påverkat deras val av bostadsort.




För bra för att vara sant - när STF öppnar fjällstuga i Stockholm

Fjällen flyttar söderut - igen - när STF öppnar fjällstuga på toppen av Hammarbybacken mitt i Stockholm.

Fjällstuga mitt i stan!

Fjällstuga mitt i stan!

För några år sen kunde vi med ett visst vemod läsa att fjällen minsann drar norrut. Detta då klimatförändringar har flyttat trädgränsen så högt upp på på landets sydliga kalfjäll, att dessa fjäll paradoxalt nog inte längre kan benämnas som fjäll.

Men det har inte hindrat naturturisterna att besöka Dalarnas “kullar” för allehanda friluftsliv. Tvärtom. “Sälenfjällen”, som VD Anders Bjernulf, envist fortsätter att kalla området, är norra Europas största alpina skidområde och nordens största friluftsområde med ca 4,8 miljoner gästnätter per år, uppemot 100 000 besökare per dag och en omsättning på dryga 2,5 miljarder kronor per år.

Nu kan vi glädjande nog konstatera att fjällen även drar söderut. Det manifesterar Svenska Turistföreningen med att snart slå upp dörren till sin 45:e fjällstuga högst upp på Hammarbybackens topp i Stockholm.

Nu tar vi en bit av fjällen till Stockholm
— Magnus Ling, VD på STF

– Nu tar vi en bit av fjällen till Stockholm. Inför vandringssäsongen är tanken att man ska kunna ta skydd, värma sig samt träffa andra vandrare i fjällstugan, säger Magnus Ling, Generalsekreterare/VD.

För de som har haft förmånen att få njuta av denna fjällnära logi vet att den ligger på natursköna platser 10 till 20 kilometer från varandra längs välmarkerade skid- och vandringsleder i fjällen. Men… inte i storstäder? Eller?

Nu är Hammarbytoppen med sina hissnande 93,5 m ö h förvisso en av Stockholms högsta punkter, och hade det inte varit en av gamla schaktmassor konstruerade kulle, så hade man rent teoretiskt även kunna kallat toppen för ett “fjäll”. Så varför då inte också en fjällstuga?

Min mamma sa alltid att “om det låter för bra för att vara sant, så är det ofta så”. Så hade det inte varit den förta april så hade jag köpt allt.

Tack, STF, för att ni tar fjällen och inte minst fjällstugan till nya nivåer och sydligare breddgrader! :-D

Allt inte svart när det blir mer grönt!

Äntligen har Regeringen godkänt köp av 5000 hektar ovärderlig gammal skogsmark Jokkmokk, så att Naturvårdsverket kan slutföra överenskommelsen med markägaren Jokkmokks Allmänning om att bilda totalt 11 nya naturreservat med höga naturvärden som totalt omfattar 10 000 hektar skog.

branches-clouds-dawn-daylight-environment-forest-1419005-pxhere.com.jpg

Många av oss som jobbar med miljö-, natur -och friluftsfrågor har fortfarande inte repat oss efter att M och KD slaktade budgeten till “Allmän natur- och miljövård” med 2,1 miljarder jämfört med övergångsregeringens förslag. Konsekvenserna blev ödesdigra i form av abrupta neddragningar på viktiga och nödvändiga satsningar för att kunna nå de politiska målen i fråga.

Därför var det obeskrivligt kul att Regeringen nyss kunde godkänna Naturvårdsverkets köp av 5 000 hektar skogsmark med ur- och naturskog i Jokkmokks kommun, så att Naturvårdsverket äntligen kan slutföra överenskommelsen med markägaren Jokkmokks Allmänning om att bilda totalt 11 nya naturreservat med höga naturvärden som totalt omfattar 10 000 hektar skog.

Affären gör att myndigheten bland annat kan bilda två stora naturreservat i Skorvkullen och i Karatj-Råvvåive; två områden som ingår i ett av de största oskyddade ur- och naturskogsområden som finns kvar i Sverige.

Affären omfattar bland annat två stora naturreservat i Skorvkullen och i Karatj-Råvvåive, öster om Pärlälvens fjällurskog.

Affären omfattar bland annat två stora naturreservat i Skorvkullen och i Karatj-Råvvåive, öster om Pärlälvens fjällurskog.

Skogen i områdena är mestadels mycket gamla, med beståndsåldrar på 200-500 år. I områdena finns flera rödlistade arter och sjön Rödingstjärnen är en populär fiskesjö. Ovärderligt och smått historiskt!

– Det känns jättebra att denna överenskommelse nu är i hamn. Vi stod långt ifrån varandra till en början, men kompromissvilja och sökande efter alternativa lösningar har gjort att vi nu nått en överenskommelse som jag är övertygad om att alla parter känner sig nöjda med, säger Christian Rimpi, skogsförvaltare på Jokkmokks Allmänning.

I naturreservaten ska skogarnas biologiska och friluftsmässiga värden bevaras och utvecklas och inga verksamheter som skadar områdenas värden får ske.

Dessa skogar i Jokkmokk är några av de mest värdefulla i landet
— Claes Svedlindh, chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket

– Att skydda natur som naturreservat innebär att värdefull natur bevaras och görs tillgänglig för naturupplevelser. Dessa skogar i Jokkmokk är några av de mest värdefulla i landet och kommer att komplettera befintliga skyddade områden på ett bra sätt, säger Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverket. Läs mer på myndighetens hemsida.

– Jag uppskattar det omfattande arbete som alla parter har gjort för att hitta en överenskommelse mellan markägaren och staten. Regeringens långsiktiga strategi kommer vara att fortsätta stärka hotade naturområden med höga värden över hela landet, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Läs Regeringens pressmeddelande.


För ca ett år sen var ca 13 procent av Sveriges landyta formellt skyddad, och även om de nya “ländvinningarna” i Norrbotten inte ökar på detta mer än ca 0,2% så är det historiskt mycket och en trend i helt rätt riktning.

Image 2019-03-29 at 1.31.42 PM.png

Fler patienter ska botas med natur

Storsatsning av UK National Health Service:

Nu ska läkarna i Skottland också börja ordinera sina patienter att besöka naturen, för att på så sätt behandla mestadels psykiska sjukdomar, diabetes, hjärtsjukdomar, stress och andra åkommor, skriver The Guardian.

Läkarna ordinerar sina patienter att ta sig ut i naturen för att promenera och bara njuta.

Läkarna ordinerar sina patienter att ta sig ut i naturen för att promenera och bara njuta.

Bakom initiativet står NHS (National Health Service), som nu uppmuntrar läkarna över hela Storbritannien att ordinera deras patienter att ta sig ut i naturen för att promenera och bara njuta. Tillsammans med Center for Sustainable Healthcare (CSH) har man också dragit igång “NHS Forest”; ett projekt som syftar till att använda de lokala parker och skogsmarker som nära sjukhus och hälsocenter, som arenor för rehabilitering och välmående.

De fysiska och mentala fördelarna med att vistas i naturen är väl bevisade i många studier
— Makena Lohr, Centre for Sustainable Healthcare

Tanken är inte att naturbehandlingen ska ersätta de konventionella behandlingsmetoderna, enligt NHS Shetland utan komplettera dem. Men Makena Lohr, talesperson för “Centre for Sustainable Healthcare” som driver NHS Forest, säger att "De fysiska och mentala fördelarna med att vistas i naturen är väl bevisade i många studier" och att "det är hög tid att vårdssektorn att ta dem på allvar."

Som en del av verksamheten ska patienterna få kalendrar och listor över vad som finns att se och göra i naturen. Kalendrarna har tagits fram av NHS Shetland i samverkan med RSPB, som verkar vara Skottlands motsvarighet till Svenska Naturskyddsföreningen, och tillhandahålls som tryckta broschyrer på sjukhusen.

Verksamheten påminner om den Region Skånes satsning på “Naturunderstödd rehabilitering på landsbygden” (NUR), som “erbjuder personer med stressrelaterad psykisk ohälsa möjlighet till rehabilitering i landsbygdsmiljö med målet förbättrad hälsa och funktion som ett led i återgång i arbete. Rehabiliteringen riktar sig till sjukskrivna patienter och är ett komplement till den medicinska vården”.

Region Skåne skriver i sin vårdguide att “NUR, kan förbättra hälsan och vara en hjälp för den som är sjukskriven på vägen mot återgång i arbete. Behandlingen vänder sig till personer med mild till måttlig psykisk ohälsa och tendens till social isolering och passivisering. Vistelsen på gården är ett komplement till den medicinska vården”. Och förklarar att:

“Naturunderstödd rehabilitering äger rum på landsbygden - närmare bestämt på tio olika gårdar i Skåne. Gårdarna har verksamhet kring natur och djur. Du som deltar kommer att vistas i grön miljö och, efter ork, delta i gårdens dagliga arbete.”

Inspirationen kommer delvis från den studie som bl a Patrik Grahn, professor i miljöpsykologi vid SLU i Alnarp, publicerade för ca 15 år sen. Patrik ägnade stor del av 80-talet åt att forska om naturen som hälsokälla, och hans studie visar att ju mer tid en person vistades i stadsnära parker, desto mindre stressad upplevde sig personen vara i det självskattningsformulär som forskarna använde.

I en gammal artikel i tidningen ABSRAKT menar han att “det var den första studien som tydligt visade att ju mer man vistas i grönområden, desto lägre stressnivåer har man. Den har följts upp med en väldig mängd studier i England, USA, Holland. Så den var på sitt sätt banbrytande.”

Annars ligger det nära till hands att referera till den urgamla rapporten “View Through a Window May Influence Recovery from Surgery” av Roger S. Ulrich, professor på Architecture and Centre for Healthcare Architecture, på Chalmers universitet. En studie som någorlunda evidensbaserat förenklat förklarat påvisade att patienter med gröna träd utanför sjukhusfönstret, tillfrisknade snabbare än de patienter med betong utanför.

Naturkartans upprop för samverkan: Tillsammans kan vi nå friluftsmålen

Tillsammans med Sveriges Länsstyrelser och kommuner kan vi nå den del av de friluftspolitiska målen, som handlar om att göra information om natur och friluftsliv tillgänglig och användarvänlig för alla, senast år 2020.

Det här uppropet syftar till att försöka sänka trösklarna för varje enskild Länsstyrelse att tillsammans med Naturkartan, kommuner och övriga intressenter göra all information om Sveriges natur och friluftsliv mer tillgänglig och användbar för allmänheten.

Om det föreligger hinder i den frågan, skulle vi värdesätta att få veta vilka dessa är, så att vi kan råda bot på dem, och få till en samverkan.

IMG_3169 (1).jpg

Data och information måste bli mer tillgänglig och användarvänlig

Målet för friluftspolitiken är som bekant att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Ett av målen är att naturen ska vara tillgänglig för alla, inte minst sett ur ett informativt och kommunikativt perspektiv, vilket innebär att människor ska känna till och ha kunskap om Sveriges natur och friluftsliv.

En betydande del av regeringsuppdraget handlar om att utveckla förutsättningarna för “användarvänlig information om naturområden…för olika digitala plattformar om naturområden”.

Naturvårdsverket skriver i sin slutrapport till Regeringen att digital information om naturområden är helt “avgörande för att besökare ska hitta i, och till, attraktiva områden och vandringsleder. För att främja tillgängligheten är det viktigt att få relevant och anpassad information i förväg om hur det ser ut i olika områden, och vilka anordningar som finns...”

Utvecklingen inte så positiv

Anledningen till att tillgänglighetsmålet fick positivt utslag i utvärderingen 2016, var bland annat att i princip samtliga kommuner som deltog i undersökningen av årets friluftskommun 2015 hade tagit fram information om friluftsliv och naturturism som broschyrer och skyltar. Och att 90% av kommunerna svarat att de använt sig av “digital kommunikation” för att främja friluftsliv och turism, vilket enligt svarsformuläret räckte med om kommunen hade “text på webbplats”(!)

Men vi alla vet att varken skyltar, broschyrer eller “text på webbplats” räcker för att tillgodose användarnas behov och önskemål om att bli inspirerande, informerade och vägledda ut i naturen. Inte minst mot bakgrund av att hela 90% av Sveriges befolkning över 12 år har en smart mobil, och änvänder den som huvudsaklig källa till information och vägledning.

45 kommuner och 6 länsstyrelser i unik samverkan

Idag har i alla fall knappt 45 kommuner, sex (6) länsstyrelser, flera stiftelser, m fl tillsammans tagit fram och utvecklat Naturkartan - Sveriges numer ledande natur- och friluftsguide för såväl webb som app. Appen bygger på senaste tekniken för mobil utveckling och förmedlar idag knappt 1.500 naturreservat, drygt 1.400 stigar/leder, med över 7.500 närliggande aktiviter och faciliteter. Tjänsten har över 125.000 nedladdningar och ca 60.000 unika användare månatligen.

Men data och information saknas

Dessvärre saknar tjänsten alltjämt data, information och inte minst stöd från 15 av landets 21 länsstyrelser.

Den data som görs tillgänglig i Naturvårdsverkets tjänster för Öppna data, går tyvärr inte att använda utan en hel del handpåläggning och kompletteringar, vilket är ett av skälen till att länsstyrelser idag jobbar direkt mot Naturkartans system.

Men arbetet med Öppna data fortskrider. Naturkartan deltar aktivt i Naturvårdsverkets arbete med Öppna data, och är den första i kön att börja använda tjänsten fullt ut så fort systemet faller på plats.

Länsstyrelsens webb räcker inte

“Besök och upptäck”-delen på Länsstyrelsen nya webb är sannerligen en rejäl uppgradering av Länsstyrelsen tidigare sk reservatssidor. Men lever inte upp till användarens behov och önskemål i frågan, och således heller inte tillräcklig för att nå de friluftspolitiska målen.

Tjänsten saknar alltför mycket av den funktionalitet och användarvänlighet som krävs för att inspirera och vägleda människor både ut och i naturen.

Det är dessutom ett proprietärt system som motverkar samverkan med kommuner, m fl. I den bemärkelsen att användaren där bara får tillgång till den statligt förvaltade naturen.

Enkelt och riskfritt att använda Naturkartan

Det här uppropet syftar till att försöka sänka trösklarna för varje enskild Länsstyrelse att komma igång med Naturkartan i syfte att bättre inspirera, informera och inte minst vägleda allmänheten till Sveriges natur och friluftsliv, i samverkan med varandra, kommuner och övriga intressenter.

För detta ändamål har vi tagit fram ett förslag som vi hoppas ska vara svårt för ej anslutna Länsstyrelser att säga nej till.

Så här går det till:

  • Naturkartan ger varje enskild Länsstyrelse ett eget konto på Naturkartan.

  • Naturkartan hämtar all relevant geodata och ev metadata som från Naturvårdverkets tjänst för öppen data (indirekt från S-Dos) i den mån den finns och det går.

  • Naturkartan hämtar all övrig information, som text, bild, etc från Länsstyrelsens webb (eller in/direkt från SiteVision), i den mån den finns och det går.

  • Den data och/eller information som av olika skäl inte finns på ovan nämnda platser eller inte går att hämta, av olika skäl, kan enkelt laddas upp och publiceras med tjänstens publiceringsverktyg.

  • Naturkartan ansvarar för att uppdateringar av natur- och friluftsdata i S-Dos även sker på Naturkartan. Något som kommer att ske manuellt fram tills dess att det kan ske automatiskt via Naturvårdverkets tjänst för Öppna data.

  • Länsstyrelsen betalar endast ett självkostnadspris för denna tjänst och detta arbete. Uppläggningsavgift: 36.000 kr. Årsavgift: 36.000 kr.

  • Tjänsten kan direktupphandlas då priset för tjänsten faller inom tröskelvärdet med god marginal.

  • Avtalet gäller i två år: 2019-2020. Men det står Länsstyrelsen fritt att avbryta samarbetet när som helst med en uppsägningstid om tre månader.

  • Länsstyrelsen äger rätten till sin egen data och övrig information, och kan när som helst, enkelt exportera den från Naturkartan och använda den i andra sammanhang.

Utmärkta referenser

Naturkartan arbetar idag med sex (6) länsstyrelser: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västmanland, Uppland, Stockholm läns länsstyrelser; som alla kan intyga att tjänsten fungerar utmärkt för ändamålet i fråga. För Norrbottens Länsstyrelse blev appen en verklig succé och för Stockholms Länsstyrelse ett startskott för deras nya digitala friluftsstrategi, bara för att nämna ett par exempel.

Kommersiell verksamhet bästa alternativet

Länsstyrelsens har länge varit av den uppfattningen att Naturvårdsverket borde vara den som tar fram en digital guide till hela Sveriges natur och friuftsliv. Och har varit tveksam till att arbeta med en “kommersiell aktör” som Outdoormap AB / Naturkartan.

Men i sin regeringsskrivelse, den 27 april 2017, gör Naturvårdsverket tolkningen att verket endast “ska utveckla förutsättningar för digital information, men däremot inte ta fram ny digital information för naturområden, eller ansvara för paketering eller presentation för slutanvändaren”. Naturvårdsverket menar istället att det är “kommersiella aktörers” roll att utveckla “paketerade lösningar för användarvänlig information på uppdrag av regioner, destinationsbolag, länsstyrelser, kommuner eller andra”.

Outdoormap AB driver heller inte Naturkartan för att tjäna pengar, utan för att fler människor ska komma ut i och få en bättre känsla för naturen och dess ovärderliga kvaliteter. Detta är vårt sätt att bidra till en bättre värld, i en tid där såväl djur som natur håller på att utarmas. Att arbetet bedrivs som en kommersiell verksamhet, beror på att inga andra ekonomiskt hållbara alternativ finns.

Vad hindrar Länsstyrelsen?

För att kunna fortsätta att bedriva vår verksamhet enligt ovan, behöver vi förstå vad det som hindrar de flesta Länsstyrelser från att samverka med Naturkartan.

Vi skulle därför vara mycket tacksamma om varje Länsstyrelse skulle vara vänlig att kontakta oss och redogöra för detta, så att vi kan fortsätta att sänka trösklarna till en potentiell samverkan.

Kristofer Björkman
kristofer@outdoormap.com
070-775 89 92.

Vandringsleden - årets mest hållbara destination

Johan Faskunger, i mitten, fick äran att ta emot priset “Årets Hållbara destination 2018”, å huvudmännen för alla Sveriges vandringsleders vägnar.

Johan Faskunger, i mitten, fick äran att ta emot priset “Årets Hållbara destination 2018”, å huvudmännen för alla Sveriges vandringsleders vägnar.

När Tidningen Aktuell Hållbarhet för första gången genomförde konferensen Hållbar Besöksnäring, passade man samtidigt på att kora vinnaren av priset “Hållbar destination 2018”. Och vinnaren blev…..VANDRINGSLEDEN!

Äntligen! Så genialt. Så rättvist. I Sverige finns 550 mil markerade fjälleder, förvaltade av Länsstyrelserna. Därtill tusentals mil långfärdsleder förlagda över hela landet, förvaltade av olika huvudmän, inte sällan kommuner, stiftelser, m fl. Och i ärlighetens namn gick inte priset till själva leden, utan till “alla kommuner, länsstyrelser, friluftsföreningar och andra organisationer som verkar för att underhålla och tillgängliggöra Sveriges vandringsleder”.

Äran att ta emot detta hedervärda pris, å alla dessa huvudmäns vägnar, fick Johan Faskunger, som vanligtvis konsultar inom hälsa och fysisk aktivitet, men som på fritiden också kämpar med att kartlägga och katalogisera alla Sveriges vandringsleder, gångstigar och motionsspår.

Jag tog upp vandringsleden som en samhällsekonomiskt lönsam investering som gagnar alla aspekter av hållbar utveckling
— Johan Faskunger, konsult inom hälsa och fysisk aktivitet

“Jag tog upp vandringsleden som en samhällsekonomiskt lönsam investering som gagnar alla aspekter av hållbar utveckling, något som även leder till naturkontakt, fysisk aktivitet, avkoppling, främjar folkhälsan, osv. Vandring/promenad är den viktigaste formen av fysisk aktivitet eftersom det är den överlägset största aktivitetsformen i Sverige (dubbelt så stor som cykling som kommer på andra plats).”, berättar Johan för Naturkartan ett par dagar senare.

Och menar vidare:

“Trots den stora potentialen för att främja folkhälsan så är informationen och presentationen av spår och leder som ett ihåligt lapptäcke i Sverige (jmf med många andra länder). Ingen central aktör (stat, kommun, landsting) har heller insett värdet av att ha en plattform för ALL infrastruktur för vandring och promenad.”

Trots den stora potentialen för att främja folkhälsan så är informationen och presentationen av spår och leder som ett ihåligt lapptäcke i Sverige
— Johan Faskunger

Johan är en av den relativt stora skara vandringsentusiaster tillika intressenter som vill skapa en grundläggande digital infrastruktur till Sveriges alla vandringsleder, och ev övrigt friluftsliv. Dialog med Naturkartan pågår. Och arbetet med kartläggningen fortgår.

I skrivande stund finns en digital struktur för knappt 1500 vandringsleder/stigar på Naturkartan, framtaget i samverkan med nära 50 kommuner, länsstyrelser, stiftelser m fl.

“Fjällappen blev en succé”

Ja, Norrbottens fjällapp blev onekligen en succé till slut. Och det är alltid lika roligt att se det fantastiska resultatet av allt det arbete och engagemang som Norrbottens läns Länsstyrelse har lagt lagt ner på att ta fram en tjänst som verkligen lever upp till användarnas krav och förväntningar. Grattis!

Image 2018-11-07 at 9.12.46 PM (1).png

Googlade man på naturkarta för några år sen, så fick man knappt några träffar alls. Googlar man idag är resultatet betydligt mer mångskiftande. Det är en sann glädje att se alla nyheter, artiklar, notiser, bilder, etc om olika typer av digitala naturkartor som tagit fram med utgångspunkt från Naturkartans system.

Men om man ändå ska lyfta fram en artikel som ligger mig extra varmt och hjärtat och dessutom nära till hands, så kanske det blir SR’s inslag nyligen om att “Fjällappen blev en succé”.

För jag vet hur hårt och modigt Norrbottens läns Länsstyrelse har kämpat för att tjänsten skulle införliva användarnas högt ställda krav och förväntningar, med alla alla viktiga specialfunktioner som följer därav.

Därför är det extra kul att se vilken framgång tjänsten har fått på så kort tid, och inte minst läsa om det i Sveriges största nyhetsmedia.

Det har varit stort. Vi stoppade en målsättning för 5 000 nedladdningar och nu när vi kollade här om dagen hade vi 7 600.
— Åsa Redin, projektledare, Norrbottens läns Länsstyrelse

Projektledare för appen på Norrbottens läns länsstyrelse säger till SR:

– Det har varit stort. Vi stoppade en målsättning för 5 000 nedladdningar och nu när vi kollade här om dagen hade vi 7 600.

Och nedladdningarna bara fortsätter att öka. I skrivande stund är de knappt 8.000. Trots att tjänsten dittills “bara” presenterade den delen av Kungsleden, som går genom Norrbotten, med alla dess facilteter och anordningar, samt länets nationalparker.

Nu har Länsstyrelsen löpande och successivt lagt in länets alla 398 naturreservat också! Och är på god väg att publicera områdets 225 mil vandringsled. Som sammantaget kommer göra tjänsten till oöverträffad.

Topprankat Sverige behöver mer skyddad natur

Sverige rankas allt oftare som en av världens verkliga toppnationer inom naturturism. Mycket beroende på att vi har en natur i absoluta världsklass. Men också för att det är så vårt land har marknadsförts. Men för att leva upp till denna tätposition, krävs utökat skydd av värdefull natur, som med få undantag planat ut senaste 20 åren.

tree-nature-forest-wilderness-plant-sunlight-781616-pxhere.com.jpg

Sverige klättrar på listan om att vara världens ledande destinationer för naturturism. Åtminstone om man får tro de omnämnanden som Sverige löpande får i media. Natursidan var till exempel snabba att referera till den ansedda tidningen Telegraph’s artikel “The 50 greatest wildlife holidays on Earth” som placerade Sverige i topp på den digra listan av spektakulära naturdestinationer.

I artikeln anges Sveriges stora och vilda däggdjur vara den verkliga huvudattraktionen, då dessa sedan länge varit utrotade från den Engelska ögruppen, och tämligen exklusiva och svåråtkomliga för de brittiska naturvännerna.

Eller som Simon Birch, skribent för BBC Wildlife magazine, sa när han fick frågan varför man borde besöka Sverige:

"Because it is one of the world's most underrated wildlife destinations. Sweden's vast coniferous forests and pristine lakes and wetlands are packed with exciting species including 2,500 European brown bears, more than 200,000 beavers, 250,000 moose and 200 wolves."

Topprankningen ligger helt i linje med Visit Swedens vision om att Sverige “ska vara en av de tre främsta hållbara naturdestinationerna” i världen från och med år 2020.

För att lyckas nå dit “ska Sveriges position inom hållbar naturturism stärkas, målgruppen ska inspireras och engageras av Sverige som en hållbar naturdestination. Samtidigt ska det vara enkelt för målgruppen att planera och boka naturupplevelser i Sverige”, skriver VisitSweden i sin “Framtidssatsning på naturturism”.

Men det som VisitSweden ofta glömmer, kanske för att det inte är deras roll och ansvar, är att den enskilt viktigaste utgångspunkten för att kunna bedriva hållbar naturturism, rimligtvis måsta vara att främja en rik förekomst av skyddad relativt orörd natur och dess biologisk mångfald. Något som även Marcus Eldh, grundare av WildSweden, tar fasta på när han intervjuas i Natursidans inlägg:

“Om vi ska kunna erbjuda mer naturturism så behöver vi se till att skydda mer vild och vacker natur. Allt annat är sekundärt.”

Om vi ska kunna erbjuda mer naturturism så behöver vi se till att skydda mer vild och vacker natur. Allt annat är sekundärt.
— Marcus Eldh, grundare av WildSweden

Kanske inte helt oväntat framgick det även av Lusine Margaryans, Mittuniversitetet, doktorsavhandling, “Commercialization of nature through tourism”, att de viktigaste resurserna för de 600 intervjuade företagen inom naturturism var just “skogar, sjöar, floder, vattenfall, älgar, fiskar och vandringsleder”.

När Regeringen och Visit Sweden talar om hållbar naturturism så har man utgått från Brundtland-kommissionens ursprungliga de nition av begreppet hållbar utveckling 1987: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generation/ers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Idag är ca 13% av Sveriges yta skyddad enligt någon av de permanenta skyddsformerna. Här ingår nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden och Natura 2000. Men nästan 40% av den skyddade naturen utgörs av vatten, varav en övervägande del är hav.

Den skyddade naturen har växt mycket kraftigt under det gångna seklet, men nästan helt planat ut senaste ca 20 åren (med undantag för skyddad hav).

Image 2018-11-08 at 12.38.07 PM.png


Alltjämt står massor av värdefull natur, inte sällan den för friluftsliv attraktiva urskogen/gammelskogen, i skottgluggen för skogsmaskiners framfart. Ore skogsrike, är ett läskigt exempel på detta. Men det finns även ljusglimtar som exemplet i Jokkmokks kommun, där elva skogsområden på sammanlagt 100 kvadratkilometer (10 000 hektar) skogar med höga naturvärden har skyddats, enligt artikel på Natursidan.

Länsstyrelsens digitala friluftsstrategi ska locka fler ut i naturen

benjamin.jpg

“Vi kommer att jobba mer med digitalisering för att det ska bli lättare att hitta information om naturen och leder. Vem som helst ska hitta till naturen”

Det menar Benjamin Billet, som är drivkraften bakom Stockholm läns Länsstyrelses regionala friluftsstrategi.

Bara ca två år kvar att exekvera på Regeringens 10 friluftspoltiska mål. Och nu är det bråttom. Utvärderingen för ett par år sen var ingen munter läsning. Bara två av de uppsatta målen ansågs ha positiv utveckling, men många har till och med ifrågasatt sanningshalten i den bedömningen. Däribland det mål som handlar om att göra naturen tillgänglig för alla.

Därför är det särskilt beaktansvärt att Stockholms läns länsstyrelse, med den relativt nye friluftsstrategen Benjamin Billet i spetsen, stakat ut riktlinjerna för ett mycket ambitiös slutspurt i frågan, med målet att både få till och verkställa en regional friluftstrategi för länets alla kommuner.

Digitalisering ska göra det lättare

Målet med friluftsstrategin är att naturen ska bli mer tillgänglig med hjälp av digitalisering, där fokus ligger på barn, unga och folkhälsan.

– Ambitionen är att minska klyftorna, vem som helst ska ta sig ut i naturen, säger Benjamin Billet, friluftsstrateg på Länsstyrelsen, till SVT Nyheter, och tillägger:

– Det är svårt för vissa grupper att hitta till naturen. Vi kommer att jobba mer med digitalisering för att det ska bli lättare att hitta information om naturen och leder. Vem som helst ska hitta till naturen, säger Benjamin Billet.

Så sent som för några dagar sen bjöd Länsstyrelsen in representanter från samtliga kommuner i Stockholms län till ett seminarium, i syfte att “fånga upp kommunernas styrkor, utmaningar, behov och visioner när det gäller arbetet med friluftsliv” som Benjamin uttryckte saken.

Seminariet var ett första steg i framtagandet av en regional friluftsstrategi baserad på regionens behov och visioner, menar Benjamin. Och verkar har fallit i god jord hos kommunernas många representanter.

Av utvärderingen att döma var alla (100%) av deltagarna nöjda eller mycket nöjda med seminariet. 88% av dem är nöjda eller mycket nöjda med den roll som länsstyrelsen tänker ta med arbetet med friluftsliv framöver. 80% tror att sin kommun är intresserade eller mycket intresserade av att stärka sitt arbete inom de föreslagna insatsområden. 86% tror att sin kommun är intresserade eller mycket intresserade av att stärka sitt arbete inom digitalisering av friluftsliv och öppna data.


390.000 unika besökare!

Naturkartan slår alla rekord! Användningen av tjänsten har nära nog fördubblats från föregående år. Från 230.000 till 390.000 unika besökare.

notebook-computer-macbook-writing-business-brand-918372-pxhere.com.jpg

127.000 nedladdningar

Sammanlagt har apparna laddats ner 127.000 gånger. Flest IOS med 79.000 nedladdningar och därefter Android med 48.000 nedladdningar. Senaste 365 dagarna har apparna haft 38.000 nedladdningar.

Extra kul att nykomlingen Norrbottens läns länsstyrelse fått en flygande start med knappt 8000 nedladdningar sen lanseringen i somras. Något som SVT Nyheter plockade upp och definierade som en “succé”.

Även webben drar massor av trafik. Senaste året har den ökat med +70% från föregående år, till 390.000 unika besökare! Som tillsammans kollat på 1.350.000 sidor, vilket är en ökning med +50% från förgående år.

Besöksrekord i juli - 77.000 unika besökare

Under juli månad slog tjänsten besöksrekord med 77.000 unika besökare, vilket är en ökning med +104% från föregående år. Tillsammans kollade dessa friluftsentusiaster på knappt 200.000 natursidor.

Tillgänglig natur skälet till ökad trafik

Men det är inte tjänsten i sig som drar trafiken, utan Sveriges fantastiska natur och friluftsliv. Naturkartan har bara gjort den tillgänglig så som allmänheten helst vill ha den. Detta i samverkan med många kommuner, länsstyrelser, och andra intressenter. Utan dem hade det varken blivit någon naturkarta eller besökare.

Ny mall gör det ännu enklare att få LONA-bidrag för Naturkartan

lona-logo-puff.jpg
Alla som använde mallen, fick bidraget beviljat!

Förra året tog Naturkartan fram en mall för att göra det enklare för kommuner att söka och få LONA-bidrag för Naturkartan. Det blev en veritabel succé: Alla som använde mallen, fick bidraget beviljat!

Nu har vi putsat till fjolårets mall och återupprepar möjligheten för alla kommuner med knappa resurser att komma igång med Naturkartan med stöd från den lokala naturvårdssatsningen (LONA).

Gör så här:

Klart!

Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner. Lycka till!
— - Naturvårdsverkets LONA-samordnare

Naturvårdsverket mena att den lokala naturvårdssatsningen (LONA) utgör den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård. I vilken kommuner kan få bidrag om upp till 50 procent av de bidragsberättigade kostnaderna.

Fjolårets nationella LONA-samordnares välkomnade Naturkartans initiativ och skrev: “Jättebra om ni kan stötta mindre kommuner. Lycka till!”

OBS! Ansökan om bidrag för nya LONA-projekt måste göras senast till den 1 december 2018 och beslut meddelas under våren 2019.

Är din kommun är intresserad av att få en egen digital natur- och friluftsguide för både webb och app - sök LONA nu! Vi hjälper er med hela processen!



Internetstiftelsens senaste rapport: Mobilen används mest

Av Internetstiftelsens (IIS) årliga rapport “Svenskarna och Internet 2018” som nyligen släpptes framgår det att 90% av alla svenskar över 12 år har en egen smart mobil, och en överväldigande majoritet av dem använder den som huvudsaklig källa till inspiration, information och vägledning.
Information om natur och friluftsliv är inget undantag. Därför är det inte bara förvånande, utan också beklagligt att inte också den information görs tillgänglig i våra telefoner på ett mer omfattande och användarvänligt sätt, än vad som idag är fallet.

mobile-tree-nature-grass-people-plant-1238770-pxhere.com.jpg

Friluftsliv är bra för allmänheten. Därom råder det inga tvivel. De fullkomligt vimlar av studier och rapporter som vittnar om alla positiva effekter friluftslivet har på oss människor. Lägg därtill naturturismens samhällsekonomiska värde, miljö- och hållbarhetsaspekter, etc, och vi har fler argument än vi behöver för att förstå att vi ska satsa fullt ut på att få folk att upptäcka natur och friluftslivet.

Paradoxalt nog minskar andelen svenskar som är ute i naturen ”mycket ofta”. Och andelen som är ute “sällan”, ja, den ökar.

Studier av svenskarnas friluftsvanor (år 2014) visar att nästan hälften av svenskarna upplever brist på lämpliga platser eller områden, bland annat för att de varken känner till att eller vet var dem finns.

Mot bakgrund av detta, frågar man sig varför inte informationen om natur och friluftsliv görs tillgänglig på det sätt som efterfrågas av allmänheten - nämligen i mobilen?

Och om man nu mot förmodan skulle vara lite osäker på om det är så, räcker det med att scanna av sin närmaste omgivning i bussen på väg till jobbet.

Om inte det skulle övertyga, så kan jag hänvisa till Internetstiftelsens årliga rapport “Svenskarna och Internet” som nyligen släpptes. Inte helt förvånande, framgår det att i princip alla svenskar idag har en egen smart mobil, och en överväldigande majoritet av dem använder den som huvudsaklig källa till inspiration, information och vägledning.

Här följer några relevanta utdrag ur rapporten:

Nästan alla använder internet

Använder internet.jpeg

Nästan alla mellan 12 och 65 års ålder använder internet. Siffran varierar mellan 100 procent hos 16–25-åringarna och 98 procent hos 56–65-åringarna. Även hos 66–75-åringarna är användandet högt, 91 procent. Bland de som är 76 år och äldre använder 58 procent internet.

90% av svenskarna har en smart mobil. Och andelen fortsätter att öka

Utrustning i hemmet.jpeg

Tillgången till en smart mobiltelefon fortsätter att öka, från 85 procent av befolkningen 2017 till årets 90 procent. Skillnaden består i att det är fler av de som har en mobiltelefon som nu har en smartmobil. Förra året hade 12 procent en mobiltelefon som inte var en smartmobil. I år är motsvarande siffra 8 procent. Andelen av befolkningen som inte har en mobiltelefon alls är två procent, samma som 2017.

Tillgången till dator i hemmet har planat ut och har endast ökat långsamt de senaste åren. I år har 93 procent en dator i hemmet. Samma siffra som förra året.

Även tillgången till en surfplatta planar ut. I år har 70 procent tillgång till en surfplatta jämfört med 69 procent förra året.

Nästan alla mellan 12 och 45 år använder internet i mobilen

Använder internet i olika typer av utrustning (någon gång).jpeg

Så gott som alla mellan 12 och 45 år använder internet i mobilen (98–99 %). 94 procent av 46–55-åringarna använder internet i mobilen. Motsvarande siffror för 56–65-åringarna är 90 procent och bland 66–75-åringarna 77 procent. I åldersgruppen 76 år och äldre använder en minoritet, 38 procent, internet i mobilen.

Att ha en smart mobiltelefon hänger ihop med att använda internet dagligen. 97 procent av de som har en smartmobil använder också internet dagligen. Bland de internetanvändare som inte har en smartmobil är det bara 76 procent som använder internet dagligen.

Mobilen vanligast i dagligt nätanvändande

Använder internet i mobilen.jpeg

För dagligt internetanvändande är det tydligt att vi väljer mobilen framför datorn och surfplattan. Enbart den äldsta åldersgruppen, 76 år och äldre, använder datorn oftare dagligen än mobil eller surfplatta.

I den yngsta åldersgruppen, 12–15 år, är det störst skillnad mellan dagligt användande av dator respektive internet i mobilen. 56 procent använder internet i datorn dagligen, medan 95 procent använder internet i mobilen dagligen. Flitigast dagliga datoranvändare är åldersgruppen 16–25 år där hela 83 procent använder internet i datorn varje dag. Det är också den flitigaste mobilanvändargruppen med 97 procent dagligt användande. Det är också den åldersgrupp, förutom den allra äldsta, som använder surfplatta minst. Endast 22 procent använder den dagligen.

Det dagliga mobilanvändandet håller sig på höga nivåer, 88 till 96 procent, upp till 55 år. Därefter sjunker det till 74 procent för 56–65-åringarna och 62 procent för 66–75-åringarna. Enbart en av fyra (25 %) 76 år och äldre använder internet i mobilen dagligen.

Mobilen används oftast

Det blir ännu tydligare att internet i mobilen är något som vi använder ofta när vi tittar på svarsalternativet “flera gånger dagligen”. 52 procent av befolkningen använder internet i sin mobil flera gånger dagligen. Motsvarande siffra för dator är 34 procent och surfplatta 16 procent.

Den yngre generationen nästan 100% digitalt mobila

För att förstå hur användning skiljer sig mellan generationer, och vad vi har att vänta oss av kommande generationer, så finns en spännande sektion under rubriken: “Så surfar generationerna”. Ta 90-talisterna som ett gott exempel...

90-talister.jpeg

90-talisterna föddes samtidigt som svenska internet blev tillgängligt för privatpersoner. Vissa av dem kanske till och med har ett tidigt barndomsminne av ljudet av ett telefonmodem som kopplar upp sig mot internet. Under 1990-talet växte tillgången till internet snabbt och år 2000 hade varannan svensk tillgång till internet.

90-talisterna ligger högt upp i det mesta som har med internet att göra. Att ha internet i mobilen (98 %), lyssna på musik (99 %), titta på video (98 %), är självklart för en 90-talist. De använder Facebook mest av alla (94 %), betalar för musik i högst utsträckning (82 %) och e-postar mest av alla (100 %).

Sammanfattningsvis tillhör 90-talisterna den generation som mest av alla tycker att internet är viktigt i privatlivet (91 %).






Rekordmånga - 21.000 - svenskar i ny kartläggning av friluftsvanor

Nu är det dags för en ny kartläggning av svenskarnas friluftsvanor. På uppdrag av Naturvårdsverket ska ETOUR fråga 21.000 slumpmässigt utvalda svenskar om vad friluftsliv är för dem, och hur det utövas.

21.000 svenskars friluftsliv kartläggs i ny undersökning

21.000 svenskars friluftsliv kartläggs i ny undersökning

− Undersökningen är den mest omfattande i sitt slag och vi frågar bland annat om deltagande i olika friluftsaktiviteter, hinder för deltagande, vilken naturmiljö som besöks och de upplevelser som erhålls, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap på turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet.

Kartläggningen är i mångt och mycket en uppföljning på den tidigare landsomfattande undersökningen - Friluftsliv 07 - som då genomfördes inom ramen för forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, vilket är den genom tiderna största samlade satsningen på forskning kring friluftsliv och naturturism i Sverige.

Forskningsprogrammet, Friluftsliv i förändring, startade ju redan hösten 2006 och organiserades som ett nätverk av cirka 15 forskare vid sju svenska lärosäten, där Mittuniversitetet/ETOUR (med Peter Fredman i spetsen) var ett av dem. Programmet hade sin utgångspunkt i regeringens naturvårdsskrivelse från 2002 där man lyfte fram betydelsen av friluftsliv och naturturism.

Syftet var då att etablera ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för att analysera dynamiken kring friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige, och därmed ge en god kunskapsbas för framtida forskning och uppföljningar.

Tidigare forskning har visat att friluftsliv i olika former är en populär sysselsättning hos många svenskar. Men utövandet skiljer sig mellan olika grupper i samhället utifrån exempelvis kön, ålder, bostadsort, familjesituation och inkomst.

Lägg därtill studien av svenskarnas friluftsvanor år 2014, som också var en nationell enkätundersökning genomförd av ETOUR/Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket, och baserade sig på 8410 intervjuer. Vars resultat vara av stor vikt vid uppföljning av de friluftspolitiska målen.

“Det finns många motiv varför människor ägnar sig åt friluftsliv, men både yttre och inre faktorer kan ibland utgöra hinder för att utöva aktiviteter i den utsträckning man önskar”, menar Peter Fredman och tilläger:

Peter_Fredman.jpg

“Kunskap om friluftslivets utövande och hinder är därför värdefull för myndigheter och organisationer som vill underlätta för fler att komma ut i naturen och ägna sig åt friluftsliv.”

Peter Fredman, friluftsforskare och professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet

“Kunskap om friluftslivets utövande och hinder är därför värdefull för myndigheter och organisationer som vill underlätta för fler att komma ut i naturen och ägna sig åt friluftsliv.”

Årets enkätundersökningen har skickats till 21 000 slumpmässigt utvalda personer bosatta i Sverige och är delvis en uppföljning av en liknande undersökning från 2007. På så sätt kan olika trender inom friluftslivet också belysas.

“Just förändringarna är extra intressanta eftersom det visar åt vilket håll utvecklingen går i relation till de mål riksdagen ställt upp”, säger Peter Fredman.

Svaren kommer att användas för att följa upp de mål inom friluftspolitiken som riksdagen beslutade om 2012.

För frågor och funderingar, kontakta Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet, peter.fredman@miun.se, 070-667 08 06